31990L0642

RÅDETS DIREKTIV av den 27 november 1990 om fastställande av gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i och på produkter av vegetabiliskt ursprung inklusive frukt och grönsaker (90/642/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 43 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag(1),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande(2),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(3), och

med beaktande av följande:

Odling av olika grödor spelar en mycket viktig roll i gemenskapen.

Avkastningen av denna odling påverkas ständigt av skadliga organismer och ogräs.

Det är nödvändigt att skydda såväl växter som varor som framställs av växter mot dessa organismer, inte bara för att hindra att avkastningen sjunker eller skördarna skadas, utan också för att öka produktiviteten inom jordbruket.

Kemisk bekämpning är en av de viktigaste metoderna när man vill skydda såväl växter som varor som framställs av växter från verkningarna av dessa skadliga organismer. Tvingande gränsvärden bör dock sättas så lågt som möjligt med hänsyn till vedertagna odlingsmetoder.

Dessa bekämpningsmedel är inte enbart gynnsamma för växtproduktionen, eftersom de i allmänhet är giftiga substanser eller preparat med farliga biverkningar.

Ett stort antal av dessa bekämpningsmedel och deras omvandlings- och nedbrytningsprodukter kan vara skadliga för konsumenter av vegetabiliska produkter. Dessa bekämpningsmedel bör inte användas när de kan utgöra en risk för människors och djurs hälsa och för miljön.

Gemenskapen bör uppmuntra användningen av alternativa, ekologiska odlingsmetoder.

Rådets direktiv 76/895/EEG av den 23 november 1976 om fastställande av gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i och på frukt och grönsaker(4) senast ändrat genom direktiv 89/186/EEG(5) fastställer gränsvärden för sådana bekämpningsmedelsrester och säkerställer den fria rörligheten inom hela gemenskapen för varor med värden för bekämpningsmedelsrester som motsvarar eller underskrider dessa gränsvärden. Dock tillåter direktivet att medlemsstaterna, om de anser det befogat, får låta varor som överskrider gränsvärdena börja omsättas inom deras territorium.

Den senare bestämmelsen leder i vissa fall till fortsatt skillnad mellan medlemsstaterna i fråga om gränsvärden för dessa bekämpningsmedelsrester, vilket kan bidra till att skapa handelshinder och på så sätt försvåra den fria rörligheten för varor inom gemenskapen. Dessa hinder bör undanröjas för att den inre marknaden skall kunna upprättas år 1992.

Av dessa skäl bör medlemsstaternas möjligheter att godkänna högre värden upphävas och tvingande gränsvärden fastställas i alla medlemsstaterna för vissa aktiva ämnen i och på frukt och grönsaker som gäller när dessa varor börjar omsättas.

För att säkerställa den fria rörligheten för varor inom gemenskapen bör tvingande gränsvärden också fastställas för vissa bekämpningsmedel i och på vissa andra produkter från växtriket.

Att gränsvärdena följs kommer dessutom att säkerställa varornas fria rörlighet och att hälsan hos människor och djur skyddas på bästa sätt.

Att fastställa tvingande gränsvärden för bekämpningsmedelsrester kräver dock långvariga tekniska undersökningar, och sådana värden kan därför inte börja gälla omedelbart för de bekämpningsmedelsrester som regleras i direktiv 76/895/EEG.

Det är därför nödvändigt att anta särskilda regler för dessa tvingande gränsvärden så att bekämpningsmedelsrester fortlöpande kan överflyttas från direktiv 76/895/EEG till dessa särskilda regler efter hand som tvingande gränsvärden fastställs för dem.

Därför påverkar detta direktiv inte direktiv 76/895/EEG som skall fortsätta att gälla för sådana bekämpningsmedelsrester som inte omfattas av det här direktivet.

Frågan om att fastställa en lista över bekämpningsmedelsrester och deras gränsvärden måste behandlas av rådet. Denna lista bör emellertid inte omfatta sådana bekämpningsmedelsrester, för vilka direktiv 76/895/EEG fortfarande gäller.

Det är lämpligt att tillämpa detta direktiv på varor som är avsedda för export till tredje land, utom i vissa fall då det kan konstateras att det importerande landet kräver särskild behandling som skulle kräva högre gränsvärden än dem som fastställts för gemenskapen enligt detta direktiv. Det är dock inte lämpligt att tillämpa detta direktiv på varor som är avsedda för tillverkning av varor av annat slag än livsmedel och foder eller för sådd eller plantering.

För att säkerställa att detta direktiv följs när varor börjar omsättas, måste medlemsstaterna vidta lämpliga kontrollåtgärder. De inspektioner som är nödvändiga bör utföras enligt ett program och resultaten rapporteras i enlighet med rådets direktiv 89/397/EEG av den 14 juni 1989 om offentlig kontroll av livsmedel(6).

Metoder för provtagning och analys inom gemenskapen bör fastställas och, i fråga om analysmetoder, användas åtminstone som referens. Att fastställa dessa metoder är en teknisk och vetenskaplig genomförandeåtgärd som bör vidtas genom ett förfarande som innefattar ett nära samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen inom Ständiga kommittén för växtskydd. Analysmetoderna bör stämma överens med de kriterier som anges i bilagan till rådets direktiv 85/591/EEG av den 20 december 1985 om införande av provtagnings- och analysmetoder vid kontroll av livsmedel inom gemenskapen(7).

Framtida ändringar i listan över varor från växtriket i eller på vilka det kan finnas rester av bekämpningsmedel måste antas av rådet.

Medlemsstaterna bör tillåtas att tillfälligt sänka de fastställda värdena, om dessa senare skulle visa sig farliga för människors och djurs hälsa. Det är lämpligt att även i sådana fall upprätta ett nära samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen inom Ständiga kommittén för växtskydd.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. Detta direktiv skall gälla för varor inom de grupper som anges i kolumn 1 i bilagan och som exemplifieras i kolumn 2, i den mån varorna i dessa grupper, eller de delar av varorna som anges i kolumn 3, kan innehålla vissa rester av bekämpningsmedel.

Listan över bekämpningsmedelsresterna och deras gränsvärden skall på kommissionens förslag fastställas av rådet med kvalificerad majoritet. Bekämpningsmedelsrester skall inte vara med på listan så länge ett gränsvärde för dem fastställs i direktiv 76/895/EEG.

2. Detta direktiv skall gälla utan att påverka tilllämpningen av

a) bestämmelserna i rådets direktiv 64/54/EEG av den 5 november 1963 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om konserveringsmedel som är godkända för användning i livsmedel(8), senast ändrat genom direktiv 85/585/EEG(9), vilket avser bifenyl (difenyl), ortofenylfenol, natriumortofenylfenat och 2(4-tiazolyl)bensimidazol (tiabendazol), och direktivet skall fortsätta att gälla för dessa ämnen tills de och deras gränsvärden ingår i den lista som anges i punkt 1,

b) bestämmelserna i rådets direktiv 74/63/EEG av den 17 december 1973 om främmande ämnen och produkter i djurfoder(10) senast ändrat genom direktiv 87/519/EEG(11),

c) bestämmelserna i direktiv 76/895/EEG,

d) bestämmelserna i rådets direktiv 86/362/EEG av den 24 juli 1986 om fastställande av gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i och på spannmål(12) senast ändrat genom direktiv 88/298/EEG(13).

3. Detta direktiv skall också gälla sådana varor som avses i punkt 1 och som är avsedda för export till tredje land. De gränsvärden som fastställs för bekämpningsmedelsrester i enlighet med detta direktiv skall dock inte gälla för sådana varor som behandlats före exporten, om det på betryggande sätt kan bevisas att

a) det mottagande tredje landet kräver denna särskilda behandling för att hindra att skadliga organismer kommer in på dess territorium, eller

b) behandlingen är nödvändig för att skydda varorna mot skadliga organismer under transporten till och förvaringen i det mottagande tredje landet.

4. Detta direktiv skall inte gälla för de varor som avses i punkt 1 om det på ett betryggande sätt kan bevisas att de är avsedda

a) för tillverkning av andra varor än livsmedel och djurfoder, eller

b) för sådd eller plantering.

Artikel 2

I detta direktiv avses med

a) bekämpningsmedelsrester: rester av de bekämpningsmedel jämte omvandlings- eller nedbrytningsprodukter som ingår i den lista som avses i artikel 1 och som förekommer i eller på de varor som avses i den artikeln,

b) börja omsätta: att efter skörden överlämna de varor som avses i artikel 1, oavsett om det sker mot betalning eller inte.

Artikel 3

1. Från det tillfälle då de börjar omsättas, får de varor eller delar av varor som avses i artikel 1 inte innehålla några rester av bekämpningsmedel som överskrider gränsvärdena i den lista som avses i artikel 1.

I fråga om torkade varor, för vilka inga gränsvärden har fastställts, skall det tillämpliga gränsvärdet vara lika med det som fastställs i den lista som avses i artikel 1 med hänsyn tagen till den koncentration av rester som orsakas av torkningen.

2. Genom åtminstone kontrollprov skall medlemsstaterna se till att gränsvärdena enligt artikel 1 inte överskrids. De nödvändiga inspektionerna skall utföras i enlighet med direktiv 89/397/EEG, särskilt artikel 4 i detta.

Artikel 4

1. Medlemsstaternas behöriga myndigheter skall utarbeta framåtsyftande program om utformning och tider för de inspektioner som under en viss period skall utföras i enlighet med artikel 3.2.

2. Årligen före den 1 augusti skall medlemsstaterna sända all nödvändig information till kommissionen om hur de program som avses i punkt 1 har genomförts under föregående år, med uppgift om

- vilka kriterier som tillämpats när programmen utarbetats,

- de utförda inspektionernas antal och typ,

- de konstaterade överträdelsernas antal och typ.

3. Inom ramen för Ständiga kommittén för växtskydd skall kommissionen årligen före den 1 november och första gången under 1993 till medlemsstaterna överlämna en rekommendation för ett samordnat inspektionsprogram för det följande året. Denna rekommendation får efteråt anpassas som genomförandet av det samordnade programmet kräver.

Det samordnade programmet skall i synnerhet innehålla de kriterier för prioritering som skall tillämpas vid genomförandet.

Den information som anges i punkt 2 skall innehålla en speciell och särskild avdelning om genomförande av det samordnade programmet.

4. Fem år efter antagandet av detta direktiv skall kommissionen till rådet överlämna en rapport om hur denna artikel har tillämpats, om så behövs åtföljd av lämpliga förslag.

Artikel 5

Medlemsstaterna får inte förbjuda eller hindra att de varor som avses i artikel 1 börjar omsättas inom deras territorium på grund av att de innehåller rester av bekämpningsmedel, om mängden sådana rester i och på sådana varor eller någon del av sådana varor inte överskrider gränsvärdena i den lista som avses i artikel 1.

Artikel 6

1. I kommissionens direktiv 79/700/EEG(14) har de provtagningsmetoder fastställts som behövs för att utföra kontrollerna på frukt och grönsaker enligt artikel 3. De provtagningsmetoder som behövs för att utföra sådana kontroller på andra varor än frukt och grönsaker, liksom analysmetoderna för samtliga varor, skall bestämmas enligt artikel 9.

Förekomsten av gemenskapsmetoder för analys får inte hindra medlemsstaterna från att använda andra beprövade och vetenskapligt vedertagna metoder, under förutsättning att dessa inte hindrar den fria rörligheten för sådana varor som enligt gemenskapens metoder följer reglerna i detta direktiv. Om metoderna ger skiljaktiga resultat skall de som erhållits med gemenskapsmetoder gälla.

2. De analysmetoder som bestämts enligt punkt 1 skall stämma överens med de kriterier som anges i bilagan till direktiv 85/591/EEG.

3. Varje medlemsstat skall underrätta de övriga medlemsstaterna och kommissionen om de andra metoder som används enligt punkt 1.

Artikel 7

Ändringar i bilagan som en följd av vetenskapliga eller tekniska framsteg skall på kommissionens förslag antas av rådet med kvalificerad majoritet.

Artikel 8

1. Om en medlemsstat genom ny information eller genom omvärdering av tidigare information anser att ett gränsvärde i listan som avses i artikel 1 utgör en fara för människors eller djurs hälsa och därför kräver snabba åtgärder, får medlemsstaten på sitt eget territorium tillfälligt sänka gränsvärdet. Medlemsstaten skall i så fall genast underrätta övriga medlemsstater och kommissionen om dessa åtgärder och ange orsaken till dem.

2. Kommissionen skall skyndsamt undersöka de skäl som anförts av medlemsstaten enligt punkt 1 och rådgöra med medlemsstaterna inom Ständiga kommittén för växtskydd, i det följande kallad "kommittén", och därefter omedelbart avge sitt yttrande och vidta lämpliga åtgärder. Kommissionen skall omedelbart underrätta rådet och medlemsstaterna om varje vidtagen åtgärd. Vilken som helst av medlemsstaterna får lämna kommissionens åtgärder vidare till rådet inom 15 dagar från en sådan underrättelse.

Rådet får med kvalificerad majoritet fatta ett avvikande beslut inom 15 dagar från den dag det fått hand om ärendet.

3. Om kommissionen anser att gränsvärdena enligt den lista som avses i artikel 1 bör ändras för att komma till rätta med de svårigheter som anges i punkt 1 och för att skydda människors hälsa, skall den inleda det förfarande som fastställts i artikel 10 för att besluta om dessa ändringar. I ett sådant fall får den medlemsstat som har vidtagit säkerhetsåtgärderna enligt punkt 1 upprätthålla dessa tills rådet eller kommissionen har fattat beslut.

Artikel 9

1. När det förfarande som fastställs i denna artikel skall tillämpas, skall ordföranden utan dröjsmål hänskjuta ärendet till kommittén, antingen på eget initiativ eller på begäran av företrädaren för en medlemsstat.

2. Kommissionens företrädare skall förelägga kommittén ett förslag till åtgärder. Kommittén skall yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är. Kommittén skall fatta sitt beslut med den majoritet som enligt artikel 148.2 i fördraget skall tillämpas vid beslut som rådet skall fatta på förslag av kommissionen. Rösterna från medlemsstaternas företrädare inom kommittén skall vägas enligt samma artikel. Ordföranden får inte rösta.

3. Kommissionen skall själv anta förslaget om det är förenligt med kommitténs yttrande.

4. Om förslaget inte är förenligt med kommitténs yttrande eller om inget yttrande avges, skall kommissionen utan dröjsmål föreslå rådet vilka åtgärder som skall vidtas. Rådet skall fatta sitt beslut med kvalificerad majoritet.

5. Om rådet inte har fattat något beslut inom tre månader från det att förslaget mottagits, skall kommissionen själv besluta att de föreslagna åtgärderna skall vidtas.

Artikel 10

1. När det förfarande som fastställs i denna artikel skall tillämpas, skall ordföranden utan dröjsmål hänskjuta ärendet till kommittén, antingen på eget initiativ eller på begäran av företrädaren för en medlemsstat.

2. Kommissionens företrädare skall förelägga kommittén ett förslag till åtgärder. Kommittén skall yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är. Kommittén skall fatta sitt beslut med den majoritet som enligt artikel 148.2 i fördraget skall tillämpas vid beslut som rådet skall fatta på förslag av kommissionen. Rösterna från medlemsstaternas företrädare inom kommittén skall vägas enligt samma artikel. Ordföranden får inte rösta.

3. Kommissionen skall själv anta förslaget om det är förenligt med kommitténs yttrande.

4. Om förslaget inte är förenligt med kommitténs yttrande eller om inget yttrande avges, skall kommissionen utan dröjsmål föreslå rådet vilka åtgärder som skall vidtas. Rådet skall fatta sitt beslut med kvalificerad majoritet.

5. Om rådet inte har fattat något beslut inom 15 dagar från det att förslaget mottagits, skall kommissionen själv besluta att de föreslagna åtgärderna skall vidtas.

Artikel 11

1. Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 31 december 1992.

2. När en medlemsstat antar de bestämmelser som avses i punkt 1 skall dessa innehålla en hänvisning till detta direktiveller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

Artikel 12

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 27 november 1990.

På rådets vägnar

V. SACCOMANDI

Ordförande

(1) EGT nr C 46, 25.2.1989, s. 5.

(2) EGT nr C 260, 15.10.1990, s. 56.

(3) EGT nr C 329, 30.12.1989, s. 11.

(4) EGT nr L 340, 9.12.1976, s. 26.

(5) EGT nr L 66, 10.3.1989, s. 36.

(6) EGT nr L 186, 30.6.1989, s. 23.

(7) EGT nr L 372, 31.12.1985, s. 50.

(8) EGT nr 12, 27.1.1964, s. 161/64.

(9) EGT nr L 372, 31.12.1985, s. 43.

(10) EGT nr L 38, 11.2.1974, s. 31.

(11) EGT nr L 304, 27.10.1987, s. 38.

(12) EGT nr L 221, 7.8.1986, s. 37.

(13) EGT nr L 126, 20.5.1988, s. 53.

(14) EGT nr L 207, 15.8.1979, s. 26.

BILAGA

Lista över de varor som avses i artikel 1 och den del av varorna som gränsvärdena gäller för

Obs: Ordet "färsk" avser även kylda eller frysta varor.

>Plats för tabell>