31979L1072

RÅDETS ÅTTONDE DIREKTIV av den 6 december 1979 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter - Regler för återbetalning av mervärdeskatt till skattskyldiga som inte är etablerade inom landets territorium (79/1072/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen,

med beaktande av rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter - Gemensamt system för mervärdeskatt: enhetlig beräkningsgrund(), särskilt artikel 17.4 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag(),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande(),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(), och

med beaktande av följande:

I enlighet med artikel 17.4 i direktiv 77/388/EEG skall rådet anta gemenskapsregler om den i punkt 3 i samma artikel avsedda återbetalningen av mervärdeskatt till skattskyldiga som inte är etablerade inom landets territorium.

För att undvika dubbelbeskattning krävs regler som möjliggör att skattskyldiga som är etablerade inom ett medlemslands territorium kan begära återbetalning av skatt som har debiterats i samband med tillhandahållande av varor eller tjänster i en annan medlemsstat eller som har erlagts i samband med import till denna andra medlemsstat.

Skillnaderna mellan de regler som nu gäller i olika medlemsstater, och som i vissa fall leder till att handeln och konkurrensen snedvrids, bör undanröjas.

Införandet av gemenskapsregler på detta område innebär framsteg mot en verksam liberalisering av rörligheten för personer, varor och tjänster och bidrar därigenom till att fullborda processen mot ekonomisk integration.

Reglerna får inte leda till olika behandling av skattskyldiga personer beroende på vilken medlemsstats territorium de är etablerade inom.

Olika former av skatteflykt eller skatteundandragande bör förhindras.

Enligt artikel 17.4 i direktiv 77/388/EEG får medlemsstater vägra återbetalning eller ställa upp tilläggsvillkor när det gäller skattskyldiga personer som inte är etablerade inom gemenskapens territorium. Åtgärder bör emellertid också vidtas för att säkerställa att sådana skattskyldiga inte ges rätt till återbetalning på gynnsammare villkor än dem som föreskrivs för gemenskapens skattskyldiga.

Från början bör endast de gemenskapsregler som ingår i detta direktiv införas. Dessa regler föreskriver särskilt att beslut om ansökningar om återbetalning bör meddelas inom sex månader från den dag då ansökningarna inlämnades. Återbetalning bör ske inom samma tid. Italien bör medges rätt att under en period av ett år från det slutdatum som fastställs för genomförandet av dessa regler meddela sina behöriga myndigheters beslut om ansökningar gjorda av skattskyldiga personer som inte är etablerade inom dess territorium och göra motsvarande återbetalningar inom nio månader, detta för att ge Italien möjlighet att omorganisera det system som för närvarande gäller i syfte att tillämpa gemenskapens system.

Ytterligare regler kommer att behöva införas av rådet för att komplettera gemenskapens system. Till dess att dessa senare regler träder i kraft skall medlemsstaterna återbetala skatt på de tjänster och inköp av varor som inte omfattas av detta direktiv i enlighet med de regler som de antar i enlighet med artikel 17.4 i direktiv 77/388/EEG.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I detta direktiv avses med skattskyldig som inte är etablerad inom landets territorium en sådan skattskyldig som avses i artikel 4.1 i direktiv 77/388/EEG som under den period som avses i artikel 7.1 första stycket första och andra meningarna i det landet varken har haft sin näringsverksamhets säte eller ett fast driftsställe från vilket affärstransaktioner genomförs och inte heller, om säte eller fast driftsställe saknas, sin bosättning eller stadigvarande hemvist och som under samma period inte har tillhandahållit några varor eller tjänster som anses ha tillhandahållits i det landet, med undantag av:

a) transporttjänster och därtill anknytande tjänster som är skattebefriade i enlighet med artikel 14.1 i, artikel 15 eller artikel 16.1 B, C och D i direktiv 77/388/EEG,

b) tjänster som tillhandahålls i fall där skatten skall betalas uteslutande av den person åt vilken de tillhandahålls, i överensstämmelse med artikel 21.1 b i direktiv 77/388/EEG.

Artikel 2

Varje medlemsstat skall till varje skattskyldig som inte är etablerad i dess territorium men som är etablerad i en annan medlemsstat, på de villkor som fastställs nedan, återbetala all mervärdeskatt som debiterats avseende tjänster eller lös egendom som tillhandahållits honom av andra skattskyldiga personer inom landets territorium eller som debiterats med anledning av import till landet, i den mån dessa varor och tjänster används för de transaktioner som avses i artikel 17.3 a och b i direktiv 77/388/EEG eller för tillhandahållande av sådana tjänster som avses i artikel 1 b.

Artikel 3

För att komma i fråga för återbetalning skall varje skattskyldig person som avses i artikel 2 och som inte har tillhandahållit några varor eller tjänster som anses tillhandahållna i det landets territorium göra följande:

a) Till den behöriga myndighet som avses i artikel 9 första stycket lämna en ansökan utformad enligt den förlaga som ingår i bilaga A samt bifoga fakturor eller importhandlingar i original. Medlemsstaterna skall tillhandahålla sökandena skriftliga upplysningar som i vart fall skall innehålla de uppgifter som anges i bilaga C.

b) Förete bevis, i form av ett intyg utfärdat av behörig myndighet i den stat i vilken han är etablerad, om att han betraktas som skattskyldig vad gäller mervärdeskatt i den staten. Då den behöriga myndighet som avses i artikel 9 första stycket redan innehar sådant intyg, skall den skattskyldiga personen inte vara tvungen att förete nytt intyg under en tid av ett år från den dag då det första intyget utfärdades av myndigheten i den stat i vilken han är etablerad. Medlemsstaterna får inte utfärda sådana intyg till skattskyldiga personer som åtnjuter skattebefrielse i enlighet med artikel 24.2 i direktiv 77/388/EEG.

c) Skriftligen intyga att han inte har tillhandahållit några varor eller tjänster som anses ha tillhandahållits i landets territorium under den period som avses i artikel 7.1 första stycket första och andra meningarna.

d) Åta sig att återbetala varje belopp som felaktigt utbetalats.

Artikel 4

För att kunna komma i fråga för återbetalning skall varje skattskyldig person som avses i artikel 2 som inte inom landets territorium har tillhandahållit några andra varor eller tjänster som anses ha tillhandahållits i det landet än sådana tjänster som avses i artikel 1 a och b

a) uppfylla de krav som fastställs i artikel 3a, b och d,

b) skriftligen intyga att han under den period som avses i artikel 7.1 första stycket första och andra meningarna, inte har tillhandahållit några andra varor eller tjänster som anses ha tillhandahållits i landets territorium än de tjänster som avses i artikel 1 a och b.

Artikel 5

Vid tillämpningen av detta direktiv skall rätten till återbetalning bedömas i enlighet med artikel 17 i direktiv 77/388/EEG såsom denna artikel tillämpas i återbetalningsstaten.

Detta direktiv skall inte tillämpas på leverans av varor som är eller kan vara undantagna enligt artikel 15 punkt 2 i direktiv 77/388/EEG.

Artikel 6

Medlemsstaterna får inte ålägga de skattskyldiga personer som avses i artikel 2 någon annan förpliktelse, förutom dem som avses i artiklarna 3 och 4, än att i särskilda fall lämna de uppgifter som är nödvändiga för att bestämma huruvida ansökan om återbetalning är berättigad.

Artikel 7

1. Den ansökan om återbetalning som föreskrivs i artiklarna 3 och 4 skall hänföra sig till inköp av varor eller tjänster som fakturerats eller till import som genomförts under en period av minst tre månader och högst ett kalenderår. Ansökningarna får dock hänföra sig till en kortare period än tre månader, om denna period utgör återstoden av ett kalenderår. Sådana ansökningar får även hänföra sig till fakturor eller importhandlingar som inte omfattas av tidigare ansökningar och som gäller transaktioner som genomförts under kalenderåret i fråga. Ansökningarna skall lämnas till den behöriga myndighet som avses i artikel 9 första stycket inom sex månader efter utgången av det kalenderår då skatt togs ut.

Om ansökan hänför sig till en kortare period än ett kalenderår men inte kortare än tre månader, får det belopp för vilket ansökan görs inte vara mindre än motvärdet i nationell valuta till 200 europeiska beräkningsenheter; om ansökan hänför sig till en period av ett kalenderår eller återstoden av ett kalenderår, får beloppet inte vara mindre än motvärdet i nationell valuta till 25 europeiska beräkningsenheter.

2. Den europeiska beräkningsenhet som används skall vara den som definieras i finansförordningen av den 21 december 1977() och som bestäms den 1 januari det år som omfattar den period som avses i punkt 1 första stycket första och andra meningarna. Medlemsstaterna får med högst 10 %, uppåt eller nedåt, avrunda de belopp som blir resultatet av denna omvandling till nationell valuta.

3. Den behöriga myndighet som avses i första punkten i artikel 9 skall stämpla varje faktura eller införselhandling för att förhindra att de används för ytterligare ansökan och skall återlämna dem inom en månad.

4. Beslut i anledning av ansökan om återbetalning skall meddelas inom sex månader från den dag då ansökan, åtföljd av alla nödvändiga handlingar som krävs enligt detta direktiv för behandling av ansökan, lämnats till den behöriga myndighet som avses i punkt 3. Återbetalning skall göras före slutet av den ovannämnda perioden, på sökandens begäran antingen i den återbetalande medlemsstaten eller den stat i vilken han är etablerad. I det senare fallet skall de avgifter banken begär för överföringen betalas av den sökande.

Skälen för att avslå en ansökan skall anges. Överklagande av beslut som innebär avslag får ske till behöriga myndigheter i medlemsstaten i fråga, på samma sätt och inom samma tidsfrister som gäller för motsvarande överklagande av skattskyldiga personer som är etablerade i denna stat.

5. Om en återbetalning har erhållits på bedrägligt eller annars otillåtet sätt, skall den behöriga myndighet som avses i punkt 3 genast vidta åtgärder för att återkräva de belopp som felaktigt utbetalats jämte eventuella straffavgifter, i enlighet med det förfarande som är tillämpligt i medlemsstaten i fråga, utan att detta påverkar tillämpningen av de bestämmelser som hänför sig till ömsesidigt bistånd vid indrivning av mervärdeskatt.

Vid bedrägliga ansökningar, som i enlighet med inhemsk lagstiftning inte kan göras till föremål för administrativ påföljd, får medlemsstaten i fråga under en tid av högst två år från den dag då den bedrägliga ansökan inlämnades vägra ytterligare återbetalning till den skattskyldiga personen i fråga. Om en administrativ straffavgift har påförts men inte erlagts, får medlemsstaten i fråga uppskjuta ytterligare återbetalningar till den skattskyldiga personen i fråga till dess att avgiften har erlagts.

Artikel 8

När det gäller skattskyldiga personer som inte är etablerade inom gemenskapens territorium får medlemsstaterna vägra återbetalning eller ställa särskilda villkor.

Återbetalning får inte beviljas på mer gynnsamma villkor än dem som tillämpas avseende personer som är etablerade inom gemenskapens territorium.

Artikel 9

Medlemsstaterna skall på lämpligt sätt tillkännage till vilken behörig myndighet ansökan som avses i artikel 3 a och i artikel 4 a skall lämnas.

De intyg som avses i artikel 3 b och i artikel 4 a rörande skattestatus skall utformas enligt förlagan i bilaga B.

Artikel 10

Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 1 januari 1981. Detta direktiv skall endast tillämpas på de ansökningar om återbetalning som gäller mervärdeskatt på inköp av varor eller tjänster som fakturerats eller import som genomförts från och med detta datum.

Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv. Kommissionen skall underrätta de övriga medlemsstaterna om detta.

Artikel 11

Utan hinder av artikel 7.4 får Italien till och med den 1 januari 1982 förlänga den period som anges där från sex till nio månader.

Artikel 12

Tre år efter det datum som anges i artikel 10 skall kommissionen efter samråd med medlemsstaterna framlägga en rapport för rådet om tillämpningen av detta direktiv, i synnerhet artiklarna 3, 4 och 7.

Artikel 13

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 6 december 1979.

På rådets vägnar

L. PRETI

Ordförande

() EGT nr L 145, 13.6.1977, s. 1.

() EGT nr C 26, 1.2.1978, s. 5.

() EGT nr C 39, 12.2.1979, s. 14.

() EGT nr C 269, 13.11.1978, s. 51.

() EGT nr L 356, 31.12.1977, s. 1.

BILAGA A

FÖRLAGA

>Start Grafik>

>Slut Grafik>

>Start Grafik>

>Slut Grafik>

BILAGA B

FÖRLAGA

INTYG OM SKATTESTATUS Undertecknad (Namn och adress på behörig myndighet) intygar att (Efternamn och förnamn eller firmanamn) (Verksamhetens art) (Företagets adress) är momspliktig med momsregistreringsnummer () (Datum) Plats för stämpel (Namnteckning, namnförtydligande och tjänsteställning)

---

() Om sökanden saknar momsregistreringsnummer skall den behöriga myndigheten ange skälet härför.

BILAGA C

Förteckning över de uppgifter som anvisningarna under alla förhållanden skall innehålla

A. Ansökan skall göras på en blankett tryckt på något av Europeiska gemenskapens officiella språk men blanketten skall fyllas i på något av återbetalningslandets språk.

B. Ansökan skall fyllas i med tryckbokstäver och senast den 30 juni året efter det år som ansökan avser inlämnas till den behöriga myndigheten i den stat till vilken ansökan riktas (se D nedan).

C. Momsregistreringsnumret i återbetalningslandet skall anges, om det är känt för sökanden.

D. Ansökan skall lämnas till respektive behöriga myndigheterna i:

- Belgien:

- Danmark:

- Tyskland:

- Frankrike:

- Irland:

- Italien:

- Luxemburg:

- Nederländerna:

- Förenade kungariket:

E. Ansökan skall avse inköp av varor eller tjänster som fakturerats eller import som skett under en period av minst tre månader eller högst ett kalenderår. Den får dock avse en kortare period än tre månader, om denna period utgör återstoden av ett kalenderår. En sådan ansökan får också avse fakturor eller importhandlingar som inte omfattas av tidigare ansökningar och som gäller transaktioner som genomförts under kalenderåret i fråga.

F. I 9 a skall sökanden beskriva arten av de verksamheter för vilka han har anskaffat de varor eller mottagit de tjänster som ansökan om återbetalning av skatt avser (t.ex. deltagande i Internationella..... mässan, som hölls från..... till....., monter nr....., eller internationell varutransport från..... till..... den.....).

G. Ansökan skall åtföljas av ett intyg utfärdat av myndigheten i den stat i vilken sökanden är etablerad som visar att han är skattskyldig till mervärdeskatt i den staten. Om den behöriga myndighet som avses i D ovan redan innehar ett sådant intyg behöver sökanden inte förete ett nytt under en period av ett år från dagen för det första intygets utfärdande.

H. Ansökan skall åtföljas av originalen till fakturorna eller de importhandlingar som visar det mervärdeskattebelopp som sökanden erlagt.

I. Ansökan får användas för mer än en faktura eller importhandling, men det sammanlagda momsbelopp som yrkas för 19..... får inte understiga:

..... belgiska franc och luxemburgska franc

..... danska kronor

..... tyska mark

..... franska franc

..... pund sterling

..... italienska lire

..... nederländska gulden

..... irländska pund

om den period som den avser är kortare än ett kalenderår men inte kortare än tre månader, eller:

..... belgiska franc och luxemburgska franc

..... danska kronor

..... tyska mark

..... franska franc

..... pund sterling

..... italienska lire

..... nederländska gulden

..... irländska pund

om den period som den avser är ett kalenderår eller kortare än tre månader.

J. Skattefria tranporttjänster är sådana som utförs i samband med internationell godstransport, däribland på vissa villkor transport som har samband med transitering, export eller import av varor.

K. Orättmätigt erhållen återbetalning kan leda till böter eller annan påföljd som fastställs av den stat som gjort återbetalningen.

L. Myndigheten i återbetalningslandet förbehåller sig rätten att göra återbetalning per check eller postanvisning utställd på sökanden.