ECO/670

Meddelande om en spar- och investeringsunion

YTTRANDE

Sektionen för Ekonomiska och monetära unionen, ekonomisk och social sammanhållning

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska centralbanken, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om en
spar- och investeringsunion

En strategi för att öka medborgarnas välstånd och den ekonomiska konkurrenskraften i EU

(COM(2025) 124 final)

Föredragande: Petru Sorin Dandea

1.Slutsatser och rekommendationer

1.1Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) välkomnar kommissionens meddelande om en spar- och investeringsunion och anser att fullbordandet av denna skulle kunna frigöra en betydande del av den inre marknadens outnyttjade potential. EESK noterar att tidigare försök att inrätta en kapitalmarknadsunion inte har lett till tillfredsställande framsteg. För att spar- och investeringsunionen ska bli framgångsrik måste den utformas med de tydliga målen att erbjuda verkliga och påtagliga fördelar för EU:s medborgare och företag och finansiera realekonomin samt att främja en rättvis omställning, åstadkomma en rättvis fördelning av kostnader, avkastning och risker och värna stabiliteten på finansmarknaderna.

1.2Att EU:s kapitalmarknader är uppsplittrade är ett av de största hindren för ett effektivt kapitalflöde på den inre marknaden. Vi välkomnar kommissionens förslag att fokusera på att förbättra driftskompatibiliteten, sammanlänkningen och effektiviteten i EU:s infrastrukturer för handel och efterhandel genom att utnyttja den senaste tekniken. Integrerade marknader kräver även integrerad tillsyn. Operatörer av större gränsöverskridande finansiella infrastrukturer i EU bör stå under paneuropeisk tillsyn av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma), som bör förses med tillräckliga resurser för att fullgöra denna utökade roll. EESK föreslår att Esmas befogenheter och kapacitet stärks i enlighet med detta.

1.3EESK föreslår att EU:s insatser inriktas på den betydande bristen på finansiering med eget kapital, vilket berövar företagen riskbärande långsiktigt kapital och investerare möjligheter att delta i värdeskapandet. Privata företag, särskilt små och medelstora företag, bör uppmuntras att diversifiera sina finansieringskällor och anta mer resilienta och mindre belånade kapitalstrukturer, vilket är avgörande för att möjliggöra risktagande och innovation. Aktiemarknaderna, både för noterade och onoterade aktier, bör stärkas genom ytterligare harmonisering av relevant bolags-, insolvens- och skattelagstiftning på högsta möjliga nivå.

1.4EU måste bättre utnyttja sina utomordentliga tillgångar i fråga om begåvade och högkvalificerade medborgare, världsledande institutioner inom forskning och utbildning samt dynamiska och innovativa företag, och vända kompetensflykten bland högkvalificerade, innovativa forskare och entreprenörer genom att erbjuda attraktiva incitament för entreprenörer och anställda att stanna och arbeta i Europa.

1.5EESK anser att det är av yttersta vikt att komma med ett övertygande erbjudande för att uppmuntra sparare i EU att bli icke-professionella investerare och delta aktivt på kapitalmarknaderna. Icke-professionella investerares deltagande på kapitalmarknaderna måste styras av efterfrågan. I detta syfte bör investerare ha tillgång till så många säkra, kostnadseffektiva, transparenta och välpresterande investeringsalternativ som möjligt. En öppen, dynamisk och konkurrenskraftig marknad för gränsöverskridande investeringstjänster, inklusive investeringsrådgivning av hög kvalitet till överkomlig kostnad, är en förutsättning för detta. Nya instrument, såsom ett spar- och investeringskonto, bör undersökas, men kommer att införas först om dessa förutsättningar är uppfyllda.

1.6EESK anser att det för en framgångsrik spar- och investeringsunion krävs tydliga och transparenta nyckelprestationsindikatorer och uppmanar kommissionen att definiera och offentliggöra en resultattavla över nyckelprestationsindikatorer för att övervaka framstegen med genomförandet av spar- och investeringsunionen över tid. EESK rekommenderar att man fastställer ett ambitiöst men realistiskt måldatum för fullbordandet av spar- och investeringsunionen, mot vilket framstegen kan mätas.

2.Allmänna kommentarer

2.1EESK välkomnar kommissionens meddelande om en spar- och investeringsunion och anser att fullbordandet av en sådan union skulle kunna frigöra en betydande del av den inre marknadens outnyttjade potential. För närvarande sparas över 10 biljoner euro i form av bankinsättningar i EU 1 . EESK noterar att tidigare försök att inrätta en kapitalmarknadsunion inte har lett till tillfredsställande framsteg. För att spar- och investeringsunionen ska bli framgångsrik denna gång måste den utformas med de tydliga målen att erbjuda verkliga och påtagliga fördelar för EU:s medborgare och företag och finansiera realekonomin samt att främja en rättvis omställning, åstadkomma en rättvis fördelning av kostnader, avkastning och risker och värna stabiliteten på finansmarknaderna.

2.2EESK upprepar sin åsikt, som framförts i flera tidigare yttranden 2 , att en fördjupning av EU:s kapitalmarknader skulle kunna bidra till att tillgodose investeringsbehoven när det gäller digitalisering, miljöanpassning och försvarspolitik. Enligt konkurrenskraftskompassen 3 behöver EU hundratals miljarder euro i ytterligare investeringar varje år. EESK påpekar dock att dessa medel i första hand är EU-medborgarnas besparingar, och att vederbörlig omsorg måste tillämpas för att säkerställa att de investeras i) ansvarsfullt, i linje med varje enskild persons förmåga att bedöma och bära ekonomisk risk, och åtföljs av åtgärder avseende finansiell kompetens, utbildning och lämpligt investerarskydd, ii) kostnadseffektivt, med rättvisa och transparenta kostnads- och resultatmått, samtidigt som de ger konkurrenskraftig avkastning, iii) fritt genom att ge tillgång till så många gränsöverskridande investeringsalternativ som möjligt och vi) i linje med de allmänna målsättningarna att främja en rättvis fördelning av kostnader, avkastning och risker och värna stabiliteten på finansmarknaderna.

2.3Att EU:s kapitalmarknader är uppsplittrade är ett av de största hindren för ett effektivt kapitalflöde på den inre marknaden. Kommittén välkomnar kommissionens förslag att fokusera på att förbättra driftskompatibiliteten, sammanlänkningen och effektiviteten i EU:s infrastrukturer för handel och efterhandel genom att utnyttja den senaste tekniken 4 . EESK konstaterar att införandet av EU-omfattande teknikplattformar, såsom Target2 Securities (T2S) eller plattformen för smart mellanprogramvara (SIMPL), bör uppmuntras för att underlätta bildandet av federativa strukturer som gör det möjligt för operatörer av finansiella infrastrukturer att samarbeta över gränserna. EESK hänvisar till ett av sina tidigare yttranden 5  och upprepar sin rekommendation om att ytterligare utvidga T2S till att bli en fullfjädrad, EU‑omfattande värdepapperscentral.

2.4EESK håller med om att en integrerad tillsyn av kapitalmarknaderna på EU-nivå är en viktig del av spar- och investeringsunionen. Tillsynen av operatörer av marknadsinfrastrukturer med betydande gränsöverskridande verksamhet, såsom värdepapperscentraler och centrala motparter, bör gradvis överföras till Esma. Esmas förmåga att helt eller delvis ta över denna uppgift kommer endast att vara möjlig om myndigheten tilldelas de nödvändiga finansiella och mänskliga resurserna. Reformer av Esmas styrning och myndighetens förhållande till de behöriga nationella myndigheterna bör genomföras som förberedelse för en eventuell närmare integrering av tillsynen så snart de rätta villkoren har uppfyllts.

2.5EESK föreslår att EU:s insatser inriktas på den betydande bristen på finansiering med eget kapital, vilket berövar företagen riskbärande långsiktigt kapital och investerare möjligheter att delta i värdeskapandet. För att åtgärderna ska lyckas måste brister både på utbuds- och efterfrågesidan åtgärdas. På utbudssidan måste emissioner och gränsöverskridande tillträde till medlemsstaternas kapitalmarknader bli mindre betungande och smidigare, och EU-företagens egetkapitalinstrument måste kunna handlas fritt över medlemsstaternas gränser. Ytterligare harmonisering av bolags-, insolvens- och skattelagstiftningen kan komma att behövas, liksom ytterligare harmonisering av reglerna för finansiell rapportering för lagstadgad rapportering, som bör främjas i alla medlemsstater genom att införa IFRS-standarder. Dessa harmoniseringar bör ske på högsta möjliga nivå, men man måste enas på ett öppet och demokratiskt ansvarsfullt sätt med tanke på frågans ekonomiskt och socialt känsliga karaktär. På efterfrågesidan bör européer och deras hushåll ha tillgång till en bredare uppsättning välreglerade, kostnadseffektiva, transparenta och välpresterande investeringsprodukter som erbjuder investeringsmöjligheter i hela EU. Särskilda instrument, t.ex. ett spar- och investeringskonto, bör utforskas men införas först om ovannämnda villkor är uppfyllda.

2.6Icke-professionella investerare som saknar tillräcklig finansiell kompetens kan drabbas av betydande förluster om de plötsligt börjar investera direkt på kapitalmarknaderna. Deras finansiella kompetens måste därför förbättras ytterligare, till exempel genom användning av nationella medel och EU-medel. Lagstadgad information om finansiella produkter, såsom prospekt och dokument med basfakta för investerare, måste tillhandahålla omfattande information – inklusive information om människors rättigheter som investerare och konsumenter – i ett tillgängligt och användarvänligt format. Strategin bör inriktas på att öka icke-professionella investerares kunskap om olika riskkategorier, olika finansiella instrument och aktsam investeringspraxis. EESK noterar dock att finansiell kompetens inte bör betraktas som ett substitut för att upprätthålla ett starkt rättsligt skydd för sparare, icke-professionella investerare och konsumenter i allmänhet.

2.7Särskild uppmärksamhet måste ägnas ungdomar så att de utvecklar god finansiell beslutsförmåga tidigt i livet, vilket förhindrar potentiell överskuldsättning, främjar ansvarsfull finansiell planering för deras långsiktiga finansiella välbefinnande och säkerställer finansiell utbildning av god kvalitet i linje med deras unika ställning i investeringsekosystemen. Unga investerare är särskilt villiga att ägna sig åt nya finansiella möjligheter, men de är också sårbara och oproportionerligt utsatta för felaktig finansiell information och högriskprodukter. För att skydda dem bör EU säkerställa ett robust konsumentskydd, inklusive skyddsåtgärder på plattformsnivå, introduktionsutbildning för förstagångsinvesterare och begränsningar av främjandet av spekulativa finansieringsinstrument. Med tanke på unga européers starka intresse för sociala och hållbara investeringar bör dessa prioriteringar ges en mer framträdande plats i kommissionens förslag. Dessutom är EU-omfattande insamling av uppgifter om ungdomars sparande och investeringsbeteende avgörande för att säkerställa framtida evidensbaserad reglering och ett meningsfullt svar på ungdomars behov.

2.8EESK anser att institutionella investerare, särskilt kapitalförvaltare, försäkringsgivare och pensionsfonder, kommer att fortsätta spela en viktig roll när det handlar om att kanalisera medel från hushåll till kapitalmarknaderna. På grund av sina stordriftsfördelar kan institutionella investerare investera i ett bredare spektrum av kapitalmarknader och instrument, vilket ger investerarna en viss grad av diversifiering. Institutionella investerare bör också tillhandahålla den skyddsnivå som krävs för deltagarna de företräder på ett korrekt reglerat och övervakat sätt. EESK noterar dock att höga avgifter, otillräcklig produktinformation och nedslående investeringsresultat ofta har avskräckt icke-professionella investerare från att investera på kapitalmarknader. EESK stöder därför uppmaningen från den gemensamma kommittén för de europeiska tillsynsmyndigheterna 6 om en översyn av regelverket för dessa produkter, insatser för att säkerställa större transparens och säkerhet för investerare samt ökad harmonisering av reglerna för produktdistribution.

2.9EESK ställer sig bakom kommissionens förslag om att förmånlig skattebehandling ska tillämpas på icke-professionella investerare, men påpekar att åtgärden skulle vara svår att genomföra på grund av de ytterst olika skattesystemen inom EU. EU:s skattesystem är splittrat och regleras, särskilt när det gäller direkta skatter, på nationell nivå. Genomförbarheten av harmoniserade åtgärder och acceptansen för dessa skulle kunna undersökas på ett begränsat och målinriktat sätt. EESK välkomnar initiativet Finance Europe, som lanserades av sex medlemsstater i juni 2025, för att främja europeiska investeringar genom en EU-omfattande märkning av sparprodukter. Denna insats syftar till att förbättra integrationen inom EU:s splittrade finansmarknader och stöder den långvariga målsättningen att skapa en spar- och investeringsunion.

2.10EESK ställer sig bakom målet att främja utvecklingen av tilläggspensioner under försiktiga förhållanden, men anser att dessa pensioner inte får ersätta de offentliga pensionssystemen. Automatisk registrering i tilläggssystem bör främjas, med förbehåll för tillräckligt reglerade och transparenta avgiftsstrukturer, och på ett sådant sätt att deltagarna kan bibehålla kontrollen över sina pensionsbesparingsval och hela tiden se investeringsresultaten. Förordningar om privata tilläggspensionssystem bör säkerställa ett adekvat skydd för deltagarna i dessa fonder, särskilt mot exponering för högriskinvesteringar eller andra olämpliga investeringar. EESK understryker att pensionspolitiken först och främst har det socialpolitiska målet att säkerställa bästa möjliga tillhandahållande av social trygghet för arbetstagare under deras ålderdom. Offentliga pensionssystem är det bästa sättet att uppfylla detta samhällspolitiska uppdrag. Med detta i åtanke anser vi att en utvidgning och förstärkning av tjänstepensionssystem (andra pelaren) som avtalats genom kollektivförhandlingar, med ett minimibidrag från arbetsgivare, och som övervakas av ett offentligt organ som tillämpar bindande och hållbara investeringsriktlinjer, kan vara en väg framåt, förutsatt att det sker på ett sätt som kompletterar de offentliga pensionssystemen och inte undergräver dem.

2.11De kapitalfinansierade tilläggspensionssystemens attraktionskraft och långsiktiga lönsamhet för enskilda sparare beror i slutändan och framför allt på investeringarnas resultat, vilket bestäms av hur de hanteras och deras kostnadseffektivitet. För att uppnå en bredare acceptans för kapitalfinansierade pensionssystem i EU är det viktigt att ägna större uppmärksamhet åt omstruktureringen av utbudssidan, som för närvarande följer nationsgränserna. I vissa medlemsstater används obligatoriska bidrag till tilläggspensionssystem för att skapa en särskild pott av individuella pensionsbesparingar för vilka den offentliga sektorn tillhandahåller centraliserade tjänster, t.ex. genom att samla efterfrågan och ge centraliserad tillgång till ett brett urval av investeringsprodukter. EESK uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att undersöka sådana modeller på ett strukturerat sätt och överväga åtgärder för att uppmuntra medlemsstaterna att anta bästa praxis på detta område.

2.12EESK upprepar att mobiliseringen av offentliga finansiella resurser måste gå hand i hand med mobiliseringen av privata finansiella resurser. Kommissionen rekommenderar därför att en EU‑investeringsfond för konkurrenskraft och resiliens inrättas som en del av nästa fleråriga budgetram. En sådan EU-investeringsfond bör finansieras genom en kombination av resurser, inbegripet bidrag från medlemsstaterna, nya egna medel och gemensamma emissioner av skuldebrev på EU-nivå. Detta sistnämnda – innovativa – instrument lanserades för första gången, och med framgång, under covid-19-pandemin, och skulle kunna användas på nytt i framtiden för att finansiera den inre marknadens hållbara konkurrenskraft och resiliens. I detta sammanhang upprepar och stöder EESK till fullo kommissionens uppmaning till rådet att ”snarast återuppta arbetet med frågan om nya egna medel” 7 .

2.13EESK anser att det är möjligt att stödja projekt med högre risk och långsiktiga övergångsprojekt genom att bygga vidare på och utöka Europeiska investeringsbankens (EIB), Europeiska investeringsfondens och de nationella utvecklingsbankernas och utvecklingsinstitutionernas kapacitet. I synnerhet är kapitalinvesteringar från offentliga och privata enheter ett centralt finansieringsalternativ för uppstartsföretag, expanderande företag och etablerade företag, och fortfarande en underutnyttjad resurs som kan ge skjuts åt EU:s konkurrenskraft. EESK anser att både EU och dess medlemsstater kan uppmuntra utvecklingen av paneuropeiska riskkapitalfonder genom att tillhandahålla garantier och, ännu viktigare, direktinvesteringar. Erfarenheterna i vissa medlemsstater har visat att offentligt stöd, inklusive direktinvesteringar och ett stabilt garantisystem, kan påskynda riskkapitalsektorns utveckling. Åtgärder måste dock vidtas för att se till att riskerna fördelas rättvist mellan offentliga och privata investerare, så att den offentliga sektorn inte tar på sig en oproportionerligt stor del av risken.

2.14Befintlig skattelagstiftning och solvenskrav i medlemsstaterna gynnar finansiering av företag genom kredittransaktioner till nackdel för finansieringstransaktioner på kapitalmarknaderna. EESK anser att detta är en faktor som motverkar utvecklingen och integreringen av de europeiska kapitalmarknaderna. För att undanröja snedvridningen till förmån för lånefinansiering bör mer balanserade skattesystem antas, utan att det påverkar en rättvis fördelning av skattebördan eller integriteten hos medlemsstaternas skattebaser överlag. Som en del av denna process bör kommissionen lägga fram en reviderad version av Debra-initiativet (avdrag i syfte att minska skattefördelen för finansiering med lån jämfört med finansiering med eget kapital) för att uppmuntra medlemsstaterna att främja nödvändiga reformer. Dessutom kan lokala regler för finansiell rapportering försvåra gränsöverskridande investeringar och kapitalfinansieringen av större, medelstora och mindre företag. Att använda gemensamma regler för finansiell rapportering för lagstadgad rapportering i alla medlemsstater kan bidra till att bredda finansieringsmöjligheterna för lokala företag. Till exempel genom att locka gränsöverskridande kapitalinvesterare.

2.15För att undvika att de problem som man konfronterades med i samband med kapitalmarknadsunionen och bankunionen upprepas rekommenderar EESK att medlemsstaterna och Europaparlamentet stöder kommissionens initiativ för spar- och investeringsunionen. Med tanke på det globala geopolitiska sammanhanget och det akuta behovet av att generera nödvändigt kapital för att finansiera europeiska företag och planerna för ReArm Europe Plan/Readiness 2030 bör genomförandet av spar- och investeringsunionen ske med en ny känsla av skyndsamhet.

3.Särskilda kommentarer

3.1I slutet av 2022 fanns det 310 handelsplatser för värdepapper inom EES, däribland 128 reglerade marknader, 152 multilaterala handelsplattformar (MTF-plattformar) och 30 organiserade handelsplattformar (OTF-plattformar). För efterhandel fanns det 18 clearingmarknader och 21 avvecklingsmarknader i EU. Denna splittring står i vägen för skapandet av djupa likviditetspooler för kapital, som skulle behövas för att finansiera EU‑företag på gynnsamma, internationellt konkurrenskraftiga villkor och för att skapa attraktiva investeringsmöjligheter för investerare i EU. EESK erkänner de framsteg som redan gjorts med initiativ såsom Target2 Securities (T2S), systemet för konsoliderad handelsinformation och den gemensamma europeiska kontaktpunkten och välkomnar kommissionens förslag att fokusera på att förbättra driftskompatibiliteten, sammanlänkningen och effektiviteten i EU:s infrastrukturer för handel och efterhandel genom att utnyttja den senaste tekniken.

3.2EESK påpekar att ett av de hinder som europeiska sparare möter när de vill få tillträde till marknaden är avsaknaden av finansiella instrument som möjliggör mindre kapitalinvesteringar. Det krävs en diversifiering av investeringsinstrumenten för att ge icke-professionella investerare tillträde. EESK noterar att ett paneuropeiskt investerings- och sparkonto, med inspiration från framgångsrika modeller som redan prövats och testats i vissa medlemsstater, i hög grad skulle kunna bidra till att underlätta tillträdet till kapitalmarknaderna för icke-professionella investerare, förutsatt att sådana produkter är välreglerade, kostnadseffektiva, transparenta och välpresterande och erbjuder lika tillträde till så många europeiska marknader och andra marknader som möjligt, och så länge som investerarna – och konsumenterna i allmänhet – är tillräcklig skyddade.

3.3EESK håller med kommissionen om de hinder som står i vägen för integreringen av kapitalmarknaderna. Ingen strategi kommer att kunna ge betydande resultat om den inte är inriktad på de särskilda behoven hos uppstartsföretag inom innovativa sektorer som är beroende av att locka till sig och behålla specialiserad, högkvalificerad personal. EU måste vända trenden att högkvalificerade och innovativa forskare och entreprenörer flyttar till andra jurisdiktioner (kompetensflykt) och bör därför utveckla en distinkt modell. Nystartade företag bör uppmuntras att utvidga sin fullständiga och rättvisa medverkan i det värde som skapas kollektivt genom att erbjuda aktier till alla tillsvidareanställda som arbetar heltid. Kommittén är medveten om och tar fasta på att arbetsrätten och skattelagstiftningen fortfarande kontrolleras av medlemsstaterna. Harmoniserade skatteincitament, t.ex. när det gäller kapitalvinster från anställdas aktier, bör dock övervägas.

3.4EESK anser att utvecklingen – inom ramen för ett offentlig-privat projekt – av ett europeiskt företag som erbjuder integrerade molntjänster och tillhandahåller en resilient, självständig teknisk infrastruktur för spar- och investeringsunionen skulle kunna vara avgörande för en bättre integrering av kapitalmarknaderna och banksystemet. Det är välkänt att när europeiska stater gemensamt har anslagit resurser för utvecklingen av företag eller projekt har dessa visat sig vara framgångsrika. För närvarande använder även de största utlåningsinstituten, de systemviktiga europeiska bankerna, molntjänster som erbjuds av globala, i huvudsak amerikanska platsformsoperatörer, vilket även kan utgöra ett säkerhetsproblem.

3.5EESK anser att det för en framgångsrik spar- och investeringsunion krävs tydliga, transparenta nyckelprestationsindikatorer och uppmanar kommissionen att definiera och offentliggöra en resultattavla för nyckelprestationsindikatorer för att övervaka framstegen med genomförandet av spar- och investeringsunionen över tid. Potentiella nyckelprestationsindikatorer skulle kunna omfatta i) ökningen av de gränsöverskridande icke-professionella investeringsvolymerna, ii) minskningen av de genomsnittliga transaktionskostnaderna på kapitalmarknaden, iii) antalet uppstartsföretag som använder paneuropeiska egetkapitalverktyg, iv) det kapital som små och medelstora företag anskaffar genom offentliga marknader och riskkapitalmarknader, och v) framstegen med den rättsliga harmoniseringen på områdena insolvens och källskatt. EESK rekommenderar att man fastställer ett ambitiöst men realistiskt måldatum för fullbordandet av spar- och investeringsunionen, mot vilket framstegen kan mätas.

Bryssel den 4 juli 2025.

Ioannis VARDAKASTANIS

Ordförande för sektionen för Ekonomiska och monetära unionen, ekonomisk och social sammanhållning

_____________

(1)    Europeiska kommissionen, Meddelande om en spar- och investeringsunion , 19 mars 2025.

(2)     EUT C 155, 30.4.2021, s. 20 , och EESK:s yttrande Investeringar och reformer för att stärka EU:s konkurrenskraft och skapa en kapitalmarknadsunion (ännu inte offentliggjort i EUT).

(3)    Europeiska kommissionen, En konkurrenskraftskompass för EU , meddelande av den 29 januari 2025.

(4)    Europeiska kommissionen, Meddelande om en spar- och investeringsunion , Europeiska kommissionen, 19 mars 2025.

(5)     EUT C 443, 22.11.2022, s. 87 .

(6)    Gemensamma kommittén för de europeiska tillsynsmyndigheterna, ”Call for advice on PRIIPs: ESA advice on the review of the PRIIPs Regulation”, JC 2022/20, 29 april 2022.

(7)    Europeiska kommissionen – Vägen till nästa fleråriga budgetram , meddelande, COM(2025) 46 final , 11 februari 2025.