1.

Anses det förenligt med artikel 19.1 FEU och artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna att föreskriva den regel som anges i den andra delen av den första meningen och i den andra meningen i artikel 177.3 i Sudski poslovnik (domstolarnas rättegångsregler, Narodne novine, br. 37/14, 49/14, 8/15, 35/15, 123/15, 45/16, 29/17, 33/17, 34/17, 57/17, 101/18, 119/18, 81/19, 128/19, 39/20 och 47/20), i vilken följande föreskrivs: ”Vid domstol i andra instans ska ett mål anses vara avslutat den dag då avgörandet expedieras från domarens kontor, efter det att registreringsavdelningen har skickat tillbaka målet. Från och med den dag då ärendet tas emot ska registreringsavdelningen skicka tillbaka det till domarens kontor så fort som möjligt. Avgörandet ska sedan expedieras inom en ny frist på åtta dagar”?

2.

Är artikel 40.2 i Zakon o sudovima (lagen om domstolsväsendet), i vilken det föreskrivs att ”[d]et rättsliga ställningstagande som görs vid mötet med samtliga domare eller på en enhet på Vrhovni sud Republike Hrvatske (Högsta domstolen, Kroatien), Visoki trgovački sud Republike Hrvatske (Handelsöverdomstolen, Kroatien), Visoki upravni sud Republike Hrvatske (Förvaltningsdomstolen i andra instans, Kroatien), Visoki kazneni sud Republike Hrvatske (Appellationsdomstolen för grövre brott, Kroatien), Visoki prekršajni sud Republike Hrvatsk (Brottmålsdomstolen i andra instans, Kroatien) och vid mötet på en enhet på en Županijski sud (distriktsdomstol, Kroatien), är tvingande för samtliga avdelningar eller domare i andra instans på denna enhet eller domstol”, förenlig med artikel 19.1 EU och med artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna?