Ce document est extrait du site web EUR-Lex
Document 62019CN0140
Case C-140/19: Request for a preliminary ruling from the Landesverwaltungsgericht Steiermark (Austria) lodged on 20 February 2019 — EX
Mål C-140/19: Begäran om förhandsavgörande framställd av Landesverwaltungsgericht Steiermark (Österrike) den 20 februari 2019 — EX
Mål C-140/19: Begäran om förhandsavgörande framställd av Landesverwaltungsgericht Steiermark (Österrike) den 20 februari 2019 — EX
EUT C 187, 3.6.2019, p. 36–37
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
3.6.2019 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 187/36 |
Begäran om förhandsavgörande framställd av Landesverwaltungsgericht Steiermark (Österrike) den 20 februari 2019 — EX
(Mål C-140/19)
(2019/C 187/40)
Rättegångsspråk: tyska
Hänskjutande domstol
Landesverwaltungsgericht Steiermark
Parter i det nationella målet
Klagande: EX
Motpart: Bezirkshauptmannschaft Hartberg-Fürstenfeld
Övrig part i målet: Finanzpolizei
Tolkningsfrågor
1) |
Ska artikel 56 FEUF och Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster (1) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/67/EU av den 15 maj 2014 om tillämpning av direktiv 96/71/EG (2) tolkas så att de utgör hinder för en nationell bestämmelse enligt vilken det, såvitt avser åsidosättanden av formella skyldigheter som är tillämpliga på området för gränsöverskridande arbete — såsom underlåtelse att iaktta skyldigheten att hålla lönehandlingar tillgängliga eller underlåtelse att inge en anmälan till samordningscentralen —, föreskrivs mycket höga sanktionsavgifter, i synnerhet höga lägsta sanktionsavgifter, vilka föreskrivs kumulativt för varje berörd arbetstagare? |
2) |
För det fall att fråga 1 inte ska besvaras jakande: Ska artikel 56 FEUF och direktiv 96/71/EG och direktiv 2014/67/EU tolkas så att de utgör hinder för att kumulativa sanktionsavgifter föreskrivs för åsidosättanden av formella skyldigheter vid gränsöverskridande arbete utan att det föreskrivs några högsta sanktionsavgifter? |
3) |
Ska artikel 56 FEUF tolkas på så sätt att den utgör hinder för en nationell bestämmelse som i händelse av en uppsägning i förtid och/eller upphörande i förtid av en tillfällig anställning i värdlandet innebär att det krävs en ändringsanmälan till samordningscentralen? |
4) |
För det fall att fråga 3 ska besvaras nekande: Ska artikel 56 FEUF tolkas på så sätt att den utgör hinder för en nationell bestämmelse i vilken det inte föreskrivs någon tidsfrist för ingivande av ändringsanmälan? |
5) |
Ska artikel 56 FEUF och artikel 9 i direktiv 2014/67/EU tolkas så att de utgör hinder för en nationell bestämmelse enligt vilken ingivande i efterhand av lämpliga och relevanta handlingar inom en rimlig tidsfrist inte innebär att kravet på att hålla handlingar tillgängliga är uppfyllt? |
6) |
Ska artikel 56 FEUF och artikel 9 i direktiv 2014/67/EU tolkas så att de utgör hinder för en nationell bestämmelse enligt vilken det krävs av en utländsk tjänsteleverantör att vederbörande tillhandahåller handlingar — och det därvid är fråga om fler handlingar än dem som avses i artikel 9 i direktiv 2014/67/EU — vilka varken är relevanta eller lämpliga och inte anges i nationell lagstiftning (exempelvis löneutdrag, lönebesked, lönelistor, skattsedlar, registrering och avregistrering, sjukförsäkring, listor över anmälningar och tilläggsavgifter, uppgifter om inplacering i lönegrad, intyg)? |
(2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/67/EU av den 15 maj 2014 om tillämpning av direktiv 96/71/EG om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden (IMI-förordningen) (EUT L 159, 2014, s. 11).