EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 62017TN0575

Mål T-575/17: Talan väckt den 17 augusti 2017 – Algebris (UK) m.fl. mot SRB

EUT C 382, 13.11.2017, p. 47–48 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

13.11.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 382/47


Talan väckt den 17 augusti 2017 – Algebris (UK) m.fl. mot SRB

(Mål T-575/17)

(2017/C 382/59)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Algebris (UK) Ltd (London, Förenade kungariket), Anchorage Capital Group LLC (New York, New York, Förenta staterna), Ronit Capital LLP (London) (ombud: advokaterna T. Soames och J. Vandenbussche, R. East, Solicitor, och N. Chesaites, Barrister)

Svarande: Gemensamma resolutionsnämnden (SRB)

Yrkanden

Sökandena yrkar att tribunalen ska

ogiltigförklara gemensamma resolutionsnämndens beslut SRB/EES/2017/08 av den 7 juni 2017 om antagande av en resolutionsordning för Banco Popular Español S.A. (1), i dess helhet, alternativt, ogiltigförklara artikel 1 och/eller artikel 6 däri, och

förplikta SRB att ersätta sökandenas rättegångskostnader.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökandena fem grunder.

1.

Första grunden: SRB har, i strid med artikel 339 FEUF, artikel 88.1 i förordning (EU) nr 806/2014 (2) och domstolens praxis, grovt åsidosatt principerna om sekretess och tystnadsplikt och därigenom även underlåtit att iaktta sökandens rätt till god förvaltning enligt artikel 41 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

2.

Andra grunden: Europeiska kommissionen har gjort en uppenbart felaktig bedömning vid tillämpningen av artiklarna 14, 18, 20, 21, 22 och 24 i förordning nr 806/2014.

Sökandena gör i det avseendet gällande att värderingen av Banco Popular, vilken låg till grund för den resolutionsåtgärd som vidtogs med stöd av resolutionsordningen, varken var rimlig, förnuftig eller tillförlitlig samt var oförenlig med principen om att ”borgenärer inte ska ges sämre villkor”. Denna värdering utgjorde därför inte ett materiellt korrekt, tillförlitligt och samstämmigt bevis som resolutionsordningen kunde grunda sig på och inte heller kan den ge stöd för det omtvistade beslutet. Vidare och av samma skäl är resolutionsordningen (och därmed även det omtvistade beslutet) uppenbart oproportionerlig genom att gå utöver det som är nödvändigt för att uppnå resolutionsmålen.

3.

Tredje grunden: SRB exproprierade sökandenas egendom i strid med deras grundläggande rättigheter, vilka skyddas enligt allmänna unionsrättsliga principer och artikel 17 i stadgan om de grundläggande rättigheterna.

4.

Fjärde grunden: SRB har, i strid med artikel 41 i stadgan om de grundläggande rättigheterna och domstolens praxis, underlåtit att se till att sökandena bereddes rätten att bli hörda under resolutionsförfarandet.

5.

Femte grunden: Resolutionsordningen har inte lagligen godkänts av kommissionen vilket innebär att det omtvistade beslutet inte lagligen har trätt i kraft.

Sökandena gör i det avseendet gällande att Europeiska kommissionen, innan den antog beslut (EU) 2017/1246 om godkännande av resolutionsordningen, underlät att i vederbörlig ordning bedöma resolutionsordningens skönsmässiga aspekter. Kommissionen åsidosatte därmed sina skyldigheter enligt förordning (EU) 806/2014 och de principer som slogs fast i domstolens dom i målet Meroni. SRB har därigenom gjort en uppenbar felaktig bedömning och en felaktig rättstillämpning genom att slå fast att dess beslut om antagande av en resolutionsordning kunde träda, eller har trätt i kraft. Vidare eller alternativt, och under alla omständigheter, har den resolutionsordning, som antogs genom det omtvistade beslutet, inte lagligen trätt i kraft.


(1)  Kommissionens beslut (EU) 2017/1246 av den 7 juni 2017 om godkännande av resolutionsordningen för Banco Popular Español SA [delgivet med nr C(2017) 4038] (EUT L 178, 2017, s. 15).

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 806/2014 av den 15 juli 2014 om fastställande av enhetliga regler och ett enhetligt förfarande för resolution av kreditinstitut och vissa värdepappersföretag inom ramen för en gemensam resolutionsmekanism och en gemensam resolutionsfond och om ändring av förordning (EU) nr 1093/2010 (EUT L 225, 2014, s. 1).


Top