Överklagande ingett den 4 januari 2017 av Republiken Tjeckien av den dom som tribunalen (femte avdelningen) meddelade den 20 oktober 2016 i mål T-141/15 Tjeckien mot kommissionen

(Mål C-4/17 P)

(2017/C 063/27)

Rättegångsspråk: tjeckiska

Parter

Klagande: Republiken Tjeckien (ombud: M. Smolek, J. Vláčil och J. Pavliš)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen

Saken

Överklagande av den dom som Europeiska unionens tribunal meddelade den 20 oktober 2016 i mål T-141/15, Tjeckien mot kommissionen (nedan kallad den överklagade domen), i vilken Tjeckien yrkade ogiltigförklaring av kommissionens genomförandebeslut (EU) 2015/103 (1) av den 16 januari 2015 om undantagande från EU-finansiering av vissa betalningar som verkställts av medlemsstaterna inom ramen för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och inom ramen för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) [delgivet med nr C(2015) 53] (det angripna beslutet), i den mån det undantar betalningar som verkställts av Tjeckien mellan åren 2010 och 2012 till ett sammanlagt belopp av 2 123 199,04 euro.

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

Grunder och huvudargument

Klaganden har anfört tre grunder till stöd för sitt överklagande.

Den första grunden avser åsidosättande av artikel 11 i rådets förordning (EG) nr 479/2008 (2) av den 29 april 2008 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin (nedan kallad förordning nr 479/2008), i den del tribunalen påstås ha gjort en felaktig rättstillämpning när den fann att artikel 11 i den förordningen inte omfattade åtgärder för att skydda vinstockar mot skador orsakade av djur och/eller fåglar.

Den andra grunden avser åsidosättande av artikel 5.2 i förordning nr 479/2008 samt principerna om rättssäkerhet och berättigade förväntningar. I den överklagade domen gjorde tribunalen en felaktig rättstillämpning när den slog fast att Europeiska kommissionen får förklara att vissa åtgärder helt ska uteslutas från EU-finansiering och på den grunden undanta från EU-finansiering alla betalningar som verkställts i samband med sådana åtgärder, trots att Europeiska kommissionen själv prövade stödberättigandet av åtgärderna i bedömningen av utkastet till stödprogram och framförde inga invändningar.

Den tredje överklagandegrunden rör åsidosättande av artikel 41 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna jämförd med artikel 31 i rådets förordning (EG) nr 1290/2005 (3) av den 21 juni 2005 om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken, och i förekommande fall med artikel 52 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 (4) av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och med artiklarna 11 och 16 i kommissionens förordning (EG) nr 885/2006 (5) av den 21 juni 2006 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1290/2005 när det gäller godkännande av utbetalningsställen och andra organ och avslutande av räkenskaperna för EGFJ och EJFLU. Tribunalen gjorde en felaktig rättstillämpning i den överklagade domen när den fann att Europeiska kommissionen kunde undanta från EU-finansiering betalningar som avsåg en period under vilken Tjeckien var förhindrad att yttra sig i förfarandet för finansiella korrigeringar i samband med jordbruk.

(1)  EUT L 16, 2015, s. 33.

(2)  EUT L 148, 2008, s. 1.

(3)  EUT L 209, 2005, s. 1.

(4)  EUT L 347, 2013, s. 549.

(5)  EUT L 171, 2006, s. 90.