12.1.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 11/16

—

med beaktande av artiklarna 2, 21 och 27.3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

—

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt artiklarna 165 och 167, samt särskilt artikel 17, enligt vilken unionen ska respektera den ställning som kyrkor och religiösa sammanslutningar och samfund samt filosofiska och konfessionslösa organisationer har i medlemsstaterna enligt den nationella lagstiftningen och upprätthålla en öppen, tydlig och regelbunden dialog med dessa kyrkor och organisationer, varvid deras identitet och specifika bidrag ska erkännas,

—

med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 10, 11 och 22, samt ingressen,

—

med beaktande av Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna, särskilt artikel 2 i protokoll nr 1,

—

med beaktande av Förenta Nationernas resolution av den 20 december 2010Culture and Development,

—

med beaktande av Förenta nationernas millenniedeklaration (2000), särskilt artiklarna under rubriken Human rights, democracy and good governance,

—

med beaktande av Förenta Nationernas konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW) (1979),

—

med beaktande av Unescos konvention från 2005 om främjande av och skydd för mångfalden av kulturella uttryck (Unescos konvention),

—

med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna (1948), särskilt artikel 16, och FN:s förklaring om avskaffande av alla former av intolerans och diskriminering grundad på religion eller övertygelse,

—

med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution 67/179 av den 20 december 2012 och FN:s människorättsråds resolution 22/20 av den 22 mars 2013,

—

med beaktande av sin rekommendation till rådet av den 13 juni 2013 om utkastet till EU:s riktlinjer om främjande och skydd av religions- och trosfriheten (1) och av EU:s riktlinjer om främjande och skydd av religions- och trosfriheten, som antogs av rådet (utrikes frågor) den 24 juni 2013,

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1983/2006/EG av den 18 december 2006 om Europeiska året för interkulturell dialog (2008) (2),

—

med beaktande av rådets slutsatser av den 20 november 2008 om främjande av kulturell mångfald och interkulturell dialog i unionens och dess medlemsstaters yttre förbindelser (3),

—

med beaktande av EU:s strategiska ram för och EU:s handlingsplan om mänskliga rättigheter och demokrati (11855/2012), som antogs av rådet (utrikes frågor) den 25 juni 2012,

—

med beaktande av Europarådets vitbok av den 7 maj 2008 om internkulturell dialog Living Together As Equals in Dignity,

—

med beaktande av den europeiska agendan för en kultur i en alltmer globaliserad värld (COM(2007)0242), som syftar till att främja medvetenheten om kulturell mångfald och EU:s värderingar, dialogen med det civila samhället och utbytet av god praxis,

—

med beaktande av resultaten av och uppföljningsåtgärderna från den förberedande åtgärden för kultur i EU:s yttre förbindelser (2014),

—

med beaktande av protokollet om kulturellt samarbete i bilagan till modellen för frihandelsavtal (4),

—

med beaktande av Parisförklaringen om att främja medborgarskap och de gemensamma värdena frihet, tolerans och icke-diskriminering genom utbildning, antagen under det informella mötet med EU:s utbildningsministrar den 17 mars 2015 i Paris (8496/15),

—

med beaktande av ordförandeskapstrions gemensamma slutgiltiga rekommendationer från EU:s ungdomskonferens 2015 i Luxemburg, i vilka man lyfte fram den strukturerade dialog som syftade till att öka ungdomars politiska deltagande i det demokratiska livet i Europa och uppmanade parlamentet att främja värdebaserad utbildning och utbildning i aktivt medborgarskap,

—

med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning (A8-0373/2015), och av följande skäl:

A.

Europa utmärks av en oerhört stor kulturell, social, språklig och religiös mångfald. I ljuset av detta är de gemensamma värderingar som binder samman våra samhällen, såsom frihet, social rättvisa, jämställdhet och icke-diskriminering, demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstaten, tolerans och solidaritet, nödvändiga för Europas framtid.

B.

Interkulturell dialog är inget rättsområde och regleras inte av nationell, unionell eller internationell lag, utan bygger på internationella ramar som syftar till att skydda mänskliga rättigheter och kulturell mångfald.

C.

Försök till definition av interkulturell dialog gjordes i olika studier och slutsatser under Europaåret för interkulturell dialog (2008) och innebär ett öppet och respektfullt utbyte eller samspel mellan individer, grupper och organisationer med olika kulturell bakgrund eller världsåskådning. Bland dess syften återfinns följande: att utveckla djupare förståelse för olika synsätt och vanor, att öka deltagandet samt friheten och förmågan att göra val, att främja jämställdhet samt att stärka kreativa processer.

D.

Det är viktigt att nödvändiga medel tillhandahålls, i synnerhet ekonomiska, för att prioritera finansieringen av program avsedda att främja interkulturell dialog och dialog mellan medborgare i syfte att stärka ömsesidig respekt mot bakgrund av stor kulturell mångfald samt att ta itu med våra samhällens komplexa verkligheter och samexistensen av olika kulturella identiteter och trosuppfattningar, men även att lyfta fram olika kulturers bidrag till de europeiska samhällena och det europeiska kulturarvet, samt att effektivt hantera konflikter.

E.

Att nå detta mål är inte bara en uppgift för offentliga myndigheter och beslutsfattare, utan utgör ett delat ansvar för samhället i stort, däribland ett brett spektrum av aktörer såsom familjer, medier, utbildningsinstanser, näringsliv, samfund och religiösa ledare. Vid sidan av politiska aktörer är det viktigt att understryka rollen för alla övriga aktörer som deltar i den interkulturella dialogen.

F.

Specifika artiklar i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna är särskilt viktiga för interkulturell dialog genom att de främjar jämställdhet, icke-diskriminering, kulturell, religiös och språklig mångfald, yttrandefrihet och fri rörlighet samt medborgerliga rättigheter till ekonomiskt och politiskt deltagande.

G.

En meningsfull interkulturell dialog kräver gedigna kunskaper i den egna och andras kulturer.

H.

Mot bakgrund av Europaåret för utvecklingssamarbete 2015, översynen av FN:s millennieutvecklingsmål och resultaten från FN:s toppmöte om hållbar utveckling 2015 har kulturen en avgörande roll att spela för att uppnå hållbar utveckling och utrota fattigdomen i världen. Dessutom krävs en mer uttrycklig integrering av kulturen i FN:s dagordning för hållbar utveckling för tiden efter 2015.

I.

Europa och världen står inför flera utmaningar knutna till globalisering, migration, religiösa och interkulturella konflikter och en växande radikalisering.

J.

I samband med interkulturell dialog är tillämpningen av både de allmänna mänskliga rättigheterna (såsom individuella rättigheter) och kulturella rättigheter (erkännandet av specifika och multipla kulturella identiteter) avgörande.

K.

Utvecklingen av rörlighet i utbildningssyfte för studenter och lärare och varje annan form av internationellt utbyte kan leda till en bättre värld, där människor rör sig fritt och åtnjuter en öppen interkulturell dialog.

1.

Europaparlamentet menar att en EU-strategi bör utvärdera och återuppta det utmärkta arbete som inleddes under Europeiska året för interkulturell dialog 2008, stärka utbytet av bästa praxis och främja en ny strukturerad dialog med samtliga aktörer inom interkulturella och interreligiösa frågor i ljuset av den senaste tidens alla dramatiska händelser: europeiska och nationella politiker, lokala och regionala myndigheter, kyrkor, religiösa sammanslutningar och samfund samt filosofiska och konfessionslösa organisationer, organisationer och plattformer i det civila samhället, idrottsutövare, kulturarbetare och utbildningsverksamma, nationella och europeiska ungdomsråd, akademiker och medier.

2.

Europaparlamentet uppmanar alla aktörer att fastställa en aktuell, tydlig och policyrelaterad definition av interkulturell dialog, i syfte att genomföra eller harmonisera metoder, kvalitetskriterier och indikatorer, för att bedöma konsekvenserna av program och projekt inom interkulturell dialog samt att undersöka metoder för interkulturella jämförelser.

3.

Europaparlamentet förespråkar att främjandet av en interkulturell, interreligiös och värdebaserad strategi på utbildningsområdet bör uppmuntras i syfte att ta itu med och stödja ömsesidig respekt, integritet, etiska principer, kulturell mångfald, social delaktighet och sammanhållning, inte minst genom utbyte och rörlighetsprogram för alla.

4.

Europaparlamentet förespråkar att kulturell mångfald även bör tas upp i de visuella och kulturella industrierna. Parlamentet uppmuntrar dessa industrier att hitta kreativa sätt att arbeta för en överenskommelse om nationella, regionala och lokala handlingsplaner för genomförandet av Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar.

5.

Europaparlamentet vill att man betraktar interreligiös dialog som en del av den interkulturella dialogen, en förutsättning för fred, och ett viktigt verktyg för konflikthantering, med fokus på individens värdighet och på behovet av att upprätthålla de mänskliga rättigheterna runt om i världen, med särskild hänvisning till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet samt religiösa minoriteters rätt till skydd.

6.

Europaparlamentet understryker att genuin interkulturell och interreligiös dialog bidrar till positiv och samarbetsinriktad interaktion, främjar förståelse och respekt mellan kulturer, stärker mångfalden och respekten för demokrati, frihet, mänskliga rättigheter, liksom toleransen för universella och kulturspecifika värden.

7.

Europaparlamentet lyfter fram vikten av att i tid integrera och utbilda segregerade befolkningsgrupper.

8.

Europaparlamentet vill att EU, i sin roll som global fredsaktör, bör inkludera kultur och kulturella utbyten samt förstärka utbildningen i EU:s yttre förbindelser och utvecklingspolitik, som ett sätt att stärka gemensamma grundläggande värderingar, såsom respekt och ömsesidig förståelse, genom att tillhandahålla effektiva verktyg för en meningsfull och hållbar strategi för konfliktlösning, fredsskapande och krishantering.

9.

Europaparlamentet anser enligt artikel 167.4 i EUF-fördraget att kulturell dialog och mångfald bör integreras på ett övergripande sätt i alla EU:s politikområden som påverkar EU:s gemensamma grundläggande värden och rättigheter, såsom ungdomspolitik, utbildningspolitik, rörlighet, sysselsättning och sociala frågor, yttre politik, kvinnors rättigheter och jämställdhet, handel och regional utveckling.

10.

Europaparlamentet framhåller behovet av att utbilda och förbereda kommande generationer att bli djärva problemlösare och att effektivt och innovativt ta itu med de utmaningar som europeiska medborgare kommer att stå inför i framtiden genom att ge dem tillgång till genuin medborgarutbildning och se till att de har den motivation och det engagemang som krävs för att tillägna sig kompetens och färdigheter såsom entreprenörskap, ledarskap och kapacitetsuppbyggnad.

11.

Europaparlamentet konstaterar att interkulturell dialog är ett verktyg för inkluderande demokratiskt deltagande och ökad egenmakt för medborgarna, särskilt i förhållande till kollektiva nyttigheter och allmänna platser. Parlamentet menar att interkulturell dialog som sådan avsevärt kan bidra till en förstärkt demokrati och utvecklingen av större och djupare delaktighet och känslan av tillhörighet.

12.

Europaparlamentet anser att ökade offentliga investeringar i en inkluderande och tillgänglig formell, icke-formell och informell utbildning av hög kvalitet är ett första steg för att skapa rättvist tillträde och möjligheter för alla. Parlamentet påminner om behovet av att säkerställa kulturell och social mångfald i klassrum och utbildningsmiljöer, inte minst bland lärare, för att minska tidiga skolavhopp och stödja utbildningen för missgynnade barn i syfte att främja lika möjligheter och social sammanhållning i kommande generationer.

13.

Europaparlamentet betonar att formell, icke-formell och informell utbildning och tillgång till livslångt lärande inte bara ska ge kunskaper, färdigheter och kompetenser, utan också bör hjälpa de studerande att utveckla medborgerliga värden och bli aktiva, ansvarsfulla och öppna samhällsmedborgare. Parlamentet betonar i detta sammanhang behovet av medborgarutbildning från tidig ålder och erkänner betydelsen av samarbete mellan alla utbildningsaktörer. Parlamentet vill att man bygger vidare på barns och ungdomars känsla för initiativtagande och engagemang i syfte att stärka sociala band samt skapa en känsla av tillhörighet och utveckla etiska koder i kampen mot diskriminering.

14.

Europaparlamentet lyfter fram den viktiga roll som icke-formell och informell utbildning har och erkänner vinsterna med att skapa synergier och bygga partnerskap mellan alla utbildningsnivåer och utbildningsformer, inte minst över generationsgränserna. Parlamentet lyfter fram den betydelse som idrottsaktivitet och frivilligverksamhet har för att stimulera utvecklingen av civila, sociala och interkulturella kompetenser och bidra till social delaktighet av missgynnade och sårbara grupper och av medborgare i vidare bemärkelse, särskilt barn, genom i lärandet förmedla en känsla av lagarbete och respekt för mångfald, och därmed bekämpa sådana sociala fenomen som våld, radikalism, rasism och främlingsfientlighet samt återuppbygga grunderna för en konstruktiv och fredlig dialog mellan befolkningsgrupperna. Parlamentet påminner i detta sammanhang om den avgörande roll som EU:s program på områdena kultur, media, utbildning, ungdom och idrott har som verktyg för att bekämpa intolerans och fördomar och ingjuta en gemensam känsla av tillhörighet och respekt för kulturell mångfald.

15.

Europaparlamentet betonar vikten av att bygga starka broar mellan kultur och utbildning i syfte att utveckla kompetenser och överförbara färdigheter, öka antalet trygga arbetstillfällen på hög nivå i linje med ILO:s agenda för anständigt arbete och uppnå en högre grad av social delaktighet och aktivt medborgarskap. Parlamentet räknar dessa bland de huvudsakliga målen vid genomförandet av EU:s grundläggande värderingar enligt artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Parlamentet påminner om värdet av Connect, det enda EU-program som främjar kultur- och utbildningsprojekt, och uppmuntrar kommissionen att överväga en ny handlingslinje som pilotåtgärd för att bedöma genomförbarheten av ett sådant system i nuläget.

16.

Europaparlamentet stöder ungdomars och lärares rörlighet liksom alla samarbetsformer mellan skolor och universitet, exempelvis gemensamma utbildningsplattformar, studieprogram och projekt, som ett sätt att främja förståelse och uppskattning av kulturell mångfald och att ge unga människor sociala, civila och interkulturella kompetenser och färdigheter. Parlamentet anser i samband med detta att om barn i mycket tidig ålder utsätts för andra kulturer hjälper detta dem att tillägna sig den grundläggande livskunskap och kompetens som krävs för deras personliga utveckling, framtida sysselsättning och aktiva unionsmedborgarskap. Parlamentet betonar att om riktade skolbesök i utbildningssyfte i olika medlemsstater och transnationell rörlighet för unga barn införs, kan detta vara ett verktyg för att lägga grunden till en förståelse för Europas kulturer, konst, språk och värderingar. Parlamentet uppmuntrar särskilt till rörlighet för lärare i grundskola och gymnasium för att de ska få möjlighet utbyta erfarenheter och utveckla egna verktyg för att hantera och ge svar på framväxande samhällsutmaningar. Parlamentet understryker betydelsen av programmet Erasmus+, som främjar en europeisk medvetenhet bland unga människor och skapar en känsla av gemensam tillhörighet och en kultur av interkulturell dialog genom att underlätta deras rörlighet och samtidigt öka deras anställningsbarhet. Parlamentet uppmuntrar särskilt till ytterligare åtgärder för att underlätta tillgängligheten för och integrationen av missgynnade grupper och personer med särskilda behov när det gäller åtgärder för rörlighet inom ramen för Erasmus+.

17.

Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att ta fram kvalitativa utbildningsprogram som främjar mångfald och gör det möjligt för lärare, ungdomsledare och socialarbetare, men även studievägledare på skolor och i icke-formella och informella miljöer, att för både barnen och deras föräldrar uppfylla de utbildningsbehov som barn med olika kulturell och social bakgrund har, samt att ta itu med alla former av diskriminering och rasism, däribland mobbning och nätmobbning. Parlamentet noterar att utbildningsresurserna bör ses över på nytt för att främja utbildning på flera språk och ur flera perspektiv samt att lärarnas flerspråkiga och interkulturella erfarenheter och färdigheter systematiskt måste värderas och framhävas i detta sammanhang.

18.

Europaparlamentet understryker vikten av att investera i program för livslångt lärande för lärare som utrustar dem med de nödvändiga pedagogiska kompetenserna inom migration, ackulturation och socialpsykologi samt möjliggör för dem att utnyttja mångfalden som en rik källa till lärande i klassrummen.

19.

Europaparlamentet noterar lärarnas avgörande roll i att stärka – i samarbete med familjerna – de sociala banden, och att därigenom väcka en känsla av tillhörighet till liv och att hjälpa de unga att utveckla etiska och medborgerliga värderingar.

20.

Europaparlamentet lyfter på nytt fram behovet av att skapa rättighetsbaserade och genusmedvetna lärandemiljöer där de studerande lär sig att stå upp för mänskliga rättigheter, däribland kvinnors och barns rättigheter, grundläggande värderingar och medborgardeltagande, medborgares rättigheter och ansvar, demokrati och rättsstaten, att de känner sig trygga i sin identitet, vet att deras röst hörs och upplever uppskattning från samhället. Parlamentet uppmuntrar medlemsstater och utbildningsmiljöer att stärka de studerandes aktiva deltagande i utformningen av deras inlärningsstrukturer.

21.

Europaparlamentet framhäver rollen för ny informations- och kommunikationsteknik och internet som instrument för främjandet av interkulturell dialog. Parlamentet förordar användningen av sociala medier för att stärka medvetenheten om Europeiska unionens gemensamma grundläggande värderingar och principer bland unga medborgare och understryker vikten av mediekompetens på alla utbildningsnivåer som ett verktyg för främjandet av interkulturell dialog mellan unga människor. Parlamentet uppmuntrar även utrikestjänsten och alla chefer för EU-representationerna att fullt ut använda de nya digitala verktygen i sitt arbete.

22.

Europaparlamentet erkänner behovet av att tillhandahålla hållbart och strukturellt stöd till icke-statliga organisationer, människorättsorganisationer, ungdomsorganisationer och utbildningsinstitutioner för att utmana extremismen medelst social sammanhållning och deltagande, aktivt medborgarskap och ungdomars egenmakt och deltagande, särskilt småskaliga lokala initiativ och sådana som verkar på gräsrotsnivå.

23.

Europaparlamentet erkänner den roll som icke-statliga organisationer, kulturella nätverk och plattformar, samt ovan nämnda institutioner, spelar och bör fortsätta att spela där formella strukturer, policyer och program för interkulturell dialog är mindre utvecklade. Parlamentet uppmuntrar till vidare dialog mellan EU och större städer, regioner och lokala myndigheter i syfte att effektivare analysera i) sambandet mellan de urbana modeller som utgör hem för medborgarna och skolsystems framgång eller misslyckande, ii) fördelarna med formell och informell utbildning för alla barn och familjer, samt iii) samordningen av utbildningsstrukturerna för att främja effektiv interkulturell dialog.

24.

Europaparlamentet uppmanar till förnyat fokus på främjandet av ett solidaritetsbaserat och interkulturellt samhälle, särskilt bland unga, genom genomförandet av programmet Ett Europa för medborgarna, och att därvid använda tillräcklig finansiering för att möjliggöra uppfyllandet av dess mål om att bygga ett mer sammanhållet och inkluderande samhälle och främjandet av ett aktivt medborgarskap som är öppet mot världen, visar respekt för kulturell mångfald och baseras på EU:s gemensamma värden.

25.

Europaparlamentet uppmuntrar till konstnärliga aktiviteter och idrottsutövande i alla åldrar liksom frivilligarbete för att stärka socialiseringen och öka deltagandet av minoriteter, missgynnade grupper, marginaliserade befolkningsgrupper, migranter och flyktingar i kultur- och samhällslivet, inklusive inom ledarskap och beslutsfattande.

26.

Europaparlamentet erkänner betydelsen av formellt, icke-formellt och informellt lärande samt frivilligarbete för att främja personlig utveckling med fokus på kognitiva och icke-kognitiva färdigheter och kompetenser, kritiskt tänkande, förmåga att hantera olika åsikter, mediekompetens, antidiskriminering och interkulturella färdigheter och kompetenser, språkinlärning samt social och medborgerlig kompetens, däribland lärande om kulturarvet som ett verktyg för att hantera dagens utmaningar genom varsam tolkning.

27.

Europaparlamentet bekräftar behovet av ett jämställdhetsperspektiv när frågan om interkulturell dialog och utbildning behandlas, samt att hänsyn tas till behoven hos människor som utsätts av olika former av diskriminering, däribland personer med funktionsnedsättning, hbti-personer och personer från marginaliserade befolkningsgrupper.

28.

Europaparlamentet uppmuntrar EU-institutionerna att bredda sin analys av alla former av radikalisering och ta initiativ till ett nytt tänkande kring det som utmärker och framkallar politisk extremism och politiskt våld, med början i antagandet att radikalisering är ett dynamiskt samspel av olika faktorer och en oplanerad och oförutsägbar konsekvens av en serie omvälvande händelser. Parlamentet välkomnar därför Parisförklaringen av den 17 mars 2015 om att främja medborgarskapet och de gemensamma värdena frihet, tolerans och icke-diskriminering genom utbildning, och därvid försöka utveckla en aktiv dialog kulturer emellan, därjämte global solidaritet och ömsesidig respekt, med fokus på betydelsen av medborgarutbildning, däribland en ökad medvetenhet om den unika roll som kulturella verktyg kan spela för att befrämja ömsesidig respekt bland elever och studenter.

29.

Europaparlamentet påminner om den legitimitet och ansvarsskyldighet som myndigheter och de europeiska institutionerna har, med stöd från underrättelsetjänster och brottsbekämpande myndigheter, att bemöta brottslig verksamhet. Parlamentet noterar emellertid att straffåtgärder i enlighet med EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna alltid måste respektera de grundläggande rättigheterna, såsom rätten till skydd av personuppgifter, yttrandefrihet, oskuldspresumtion och rätten till ett effektivt rättsmedel.

30.

Europaparlamentet menar att EU, när det främjar grundläggande värderingar, interkulturell dialog och kulturell mångfald internationellt, kraftfullt bör fördöma varje omänsklig eller förnedrande behandling och alla brott mot de mänskliga rättigheterna för att på detta konkreta sätt främja full respekt för den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna.

31.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa att bindande europeiska och internationella antidiskrimineringsstandarder genomförs fullt ut i nationell lagstiftning.

32.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att involvera marginaliserade befolkningsgrupper, migranter, flyktingar och värdsamhällen, samt religiösa och sekulära samfund, i respektfulla och bemyndigande integrationsprocesser, och säkerställa deras deltagande i samhälls- och kulturlivet på ett mänskligt, respektfullt och hållbart sätt i alla situationer, särskilt i nödsituationer.

33.

Europaparlamentet välkomnar den förberedande åtgärden om kultur i de yttre förbindelserna och dess roll i att stärka kulturens betydelse som strategisk faktor för mänsklig, social och ekonomisk utveckling och därmed bidra till utrikespolitiska mål, samt uppmanar Europeiska utrikestjänsten och EU-representationer världen över att också inkludera kulturen som en integrerad del av i EU:s externa politik, att utse en kulturattaché i varje EU-representation i partnerländerna utanför EU och ge utrikestjänstens personal utbildning i utrikespolitikens kulturella dimension. Parlamentet uppmanar kommissionen att integrera kulturdiplomati och interkulturell dialog i EU:s samtliga instrument för yttre förbindelser och i EU:s utvecklingsagenda. Parlamentet uppmanar vidare EU och medlemsstaterna att stärka samarbetet med andra europeiska och internationella organisationer, såsom Förenta Nationerna och dess anknutna organ, särskilt Unesco, Unicef och UNHCR, och att kräva en effektiv och kraftfullare EU-representation inom dessa organisationer. Parlamentet uppmanar dessutom till samarbete med nationella kulturinstitut med målet att förbättra genomförandet av befintliga instrument, såsom kulturella nätverksbaserade kluster i European Union National Institutes for Culture (Eunic), samt att ta fram nya verktyg för att hantera gemensamma utmaningar i en globaliserad värld.

34.

Europaparlamentet menar att kultur bör bli en viktigt inslag i den politiska dialogen med tredjeländer och påminner om behovet av att systematiskt integrera kulturen i utvecklingsprojekt och utvecklingsprogram. Parlamentet lyfter därför fram behovet av att undanröja hindren för rörlighet för konstnärer, lärare, akademiker och kulturarbetare genom att harmonisera och förenkla viseringsförfarandena i syfte att uppmuntra till kulturellt samarbete i alla delar av världen.

35.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utveckla strategier som erkänner interkulturell dialog som en interaktiv kommunikationsprocess inom och mellan kulturer, att säkerställa ömsesidig respekt och lika möjligheter, att tillhandahålla och genomföra effektiva lösningar för att tackla de ekonomiska och sociala skillnaderna och orsakerna till utestängning, tillika alla former av diskriminering, samt att utveckla en djupare förståelse för olika synsätt och vanor. Parlamentet påminner om mediernas nyckelroll, däribland sociala medier, både som en potentiell plattform för extremistiska debatter och som ett medel för att bemöta främlingsfientliga narrativ, motverka stereotyper och fördomar och främja tolerans.

36.

Europaparlamentet påminner om att kulturarvet representerar de kulturella uttryckens mångfald och ska därför skyddas och främjas genom antagande av harmoniserad lagstiftning och internationella avtal i nära samarbete med Unesco.

37.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att förhindra extremism, såsom främlingsfientlighet, rasism och alla former av diskriminering och marginalisering genom samhälleliga sammanhållningsåtgärder som framgångsrikt kan bemöta ekonomiska och sociala ojämlikheter och som involverar ett brett register av aktörer, såsom stadsplanerare, socialarbetare, kyrkor och religiösa associationer, utbildningsinstanser, familjestödsorganisationer och hälso- och sjukvårdspersonal, med målet att bemöta extremism, säkerställa socialt deltagande och formell och verklig jämlikhet genom att främja mångfald och sammanhållning i samhället.

38.

Europaparlamentet rekommenderar att EU samarbetar för att göra lärande och utbildning tillgängligt för flyktingbarn genom att fortsätta att stödja program för tillgång till utbildning under humanitära kriser och att säkerställa integrering av migrerande studerande i Europa.

39.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att undersöka, utforma och genomföra interaktiva deltagarmetoder för ungdomar och barn på alla förvaltningsnivåer.

40.

Europaparlamentet understryker familjens roll i bevarandet av kulturell identitet, traditioner, etik och värdesystem i samhället, och betonar att barns introduktion till det egna samhällets kultur, värderingar och normer tar sin början i familjen.

41.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att anta interkulturell dialog som ett kraftfullt och övertygande politiskt mål för EU och därför garantera EU-stöd genom olika politiska åtgärder, initiativ och medel, däribland interkulturell dialog med tredjeländer, särskilt instabila stater.

42.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fortsatt prioritera initiativ som syftar till stöd för kulturell mångfald, interkulturell dialog och utbildning, och att fullt ut utnyttja EU:s finansiella instrument, program och initiativ, såsom programmen Erasmus+, Ett Europa för medborgarna, Kreativa Europa och Horisont 2020, EU:s grannskapspolitik och instrument för yttre förbindelser, samt organ som Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, för främjandet av och stöd till interkulturell dialog och kulturell mångfald inom Europa och med grannländer och andra regioner i världen.

43.

Europaparlamentet betonar det rika bidrag som europeisk konstnärlig produktion ger den kulturella mångfalden och den roll som denna därigenom spelar för att sprida EU:s värderingar och få unionsmedborgarna att utveckla sitt kritiska tänkande.

44.

Europaparlamentet påminner om den roll som LUX-priset har spelat för att belöna filmer som lyfter fram europeisk identitet och europeisk kulturell mångfald.

45.

Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att bedöma konsekvenserna av de åtgärder som vidtagits i samband med detta betänkande och uppmanar kommissionen att lägga fram en övervakningsrapport och en översyn.

46.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter samt medlemsstaterna.