13.10.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 345/79

Föredragande:

Amarjite SINGH

1.1

EESK välkomnar paketet om modernisering av mervärdesskatten för gränsöverskridande e-handel och stöder både dess mål och dess inriktning på att beakta små och medelstora företags problem. De föreslagna bestämmelserna kommer att få stora konsekvenser för företag som säljer varor och tjänster på nätet och gör det möjligt för dem att dra nytta av rättvisare regler, lägre efterlevnadskostnader och samma konkurrensvillkor som företag utanför EU. På lång sikt kommer förslagen också att bidra till att framtidssäkra EU:s mervärdesskattesystem.

1.2

Genomförandet av systemet med en enda kontaktpunkt (Mini One Stop Shop, MOSS) för mervärdesskatt har haft betydande inverkan på minskningen av efterlevnadskostnaderna. Företag av olika storlek har dock inte nödvändigtvis upplevt dessa besparingar i samma utsträckning. Framför allt små och medelstora företag har haft svårigheter med flera efterlevnadsaspekter i MOSS-systemet och uttryckt stark oro. EESK har därför välkomnat att man i de ändringar som föreslås i MOSS-systemet beaktar dessa farhågor.

1.3

Med tanke på de framsteg som hittills gjorts med MOSS-systemet för mervärdesskatt när det handlar om att minska efterlevnadskostnaderna för företag som bedriver gränsöverskridande handel, är det ett naturligt steg framåt att utvidga det till andra tjänster än dem som redan omfattas samt till förvärv inom EU och import av varor. Förutom den potentiella minskningen av efterlevnadskostnaderna kommer utvidgningen också att skapa lika konkurrensvillkor för företag inom e-handeln, och detta kommer sannolikt att få positiva konsekvenser för framför allt små och medelstora företag. Utvidgningen av MOSS-systemet till varor skapar förutsättningar för att eventuellt avskaffa systemet med undantag för försändelser av ringa värde (LVCR), som har lett till en konkurrenssnedvridning där företag utanför EU har en konkurrensfördel gentemot företag etablerade i EU. EESK välkomnar därför den föreslagna utvidgningen av MOSS-systemet.

1.4

Ändringarna i reglerna om mervärdesskattesatserna för e-publikationer skulle leda till att åtskillnaden mellan fysiska och icke-fysiska publikationer försvann och till neutralitet på denna marknad. Kommittén ställer sig positiv till att denna konkurrenssnedvridning undanröjs men är medveten om den risk som detta innebär för mervärdesskattebasen. EESK noterar också att kommissionen uppfattar de föreslagna åtgärderna som en upptakt till en bredare reform av strukturen på mervärdesskattesatserna i EU och uttrycker sin oro över de konsekvenser som en sådan avharmonisering skulle få för företag som bedriver gränsöverskridande handel, särskilt för små och medelstora företag.

2.1

Kommissionen har föreslagit nya praktiska åtgärder som en del av paketet ”Modernisering av mervärdesskattesystemet för gränsöverskridande e-handel mellan företag och konsumenter (B2C)”. Åtgärderna syftar till att stödja gränsöverskridande e-handel i fråga om efterlevnaden av mervärdesskattereglerna genom att undanröja mervärdesskatterelaterade hinder för onlineföretag, i synnerhet uppstartsföretag och små och medelstora företag, och bekämpa undandragande av mervärdesskatt på nätet av företag utanför EU.

2.2

Det handlar framför allt om följande åtgärder:

2.2.1

Ändringar i det nuvarande systemet med en enda kontaktpunkt (Mini One Stop Shop, MOSS), som gör det möjligt för vissa företag att fullgöra sina skyldigheter på mervärdesskatteområdet i vilken medlemsstat som helst genom en digital internetportal som sköts av deras egen skatteförvaltning och på deras eget språk. Ändringarna innebär bl.a. att man inför ett tröskelvärde för mervärdesskatt vid gränsöverskridande handel inom EU och nya förenklade efterlevnadskrav.

2.2.2

Att man utvidgar det nuvarande MOSS-systemet till tillhandahållande inom EU av andra tjänster än dem som redan omfattas och till distansförsäljning av varor, både inom EU och från tredjeländer.

2.2.3

Att man avskaffar de nuvarande tröskelvärdena för distansförsäljning inom EU samt undantaget från mervärdeskatt för import av små försändelser från länder utanför EU.

2.2.4

Att man inför ändringar i befintliga regler för att medlemsstaterna ska kunna tillämpa en reducerad mervärdesskattesats på e-publikationer, t.ex. e-böcker och e-tidningar, såsom redan är fallet med deras tryckta motsvarigheter.

2.3

MOSS-systemet har varit fullt operativt sedan den 1 januari 2015 och inrättades i syfte att göra det lättare för företag som bedriver gränsöverskridande handel inom EU att fullgöra sina skyldigheter på mervärdesskatteområdet. I stället för att behöva registrera sig, redovisa och betala mervärdesskatt i varje medlemsstat där de säljer sina varor eller tjänster kan företagen genom MOSS-systemet helt enkelt lämna in en EU-mervärdesskattedeklaration till sin nationella myndighet varje kvartal.

2.4

Innan kommissionen lade fram de föreslagna ändringarna bedrev den mellan februari och september 2015 intensiva samråd. Förfarandet, som omfattade utvärdering, samråd, seminarier och konsekvensbedömningar, var framför allt inriktat på den inverkan som de nuvarande reglerna i MOSS-systemet för mervärdesskatt har på små och medelstora företag. Det framgick att de små och medelstora företagens farhågor främst avsåg vissa frågor – t.ex. behov av ett tröskelvärde, användning av hemlandets regler för vissa särskilda mervärdesskatteskyldigheter som fakturor och registerföring, revisionssamordning – och dessa speglas därför i de föreslagna ändringarna.

2.5

Enligt de regler som föreslås ska ett nytt tröskelvärde införas för mervärdesskatt vid gränsöverskridande handel inom EU: 10 000 euro. För företag som bedriver verksamhet på nätet och vars gränsöverskridande försäljning understiger tröskelvärdet ska denna försäljning behandlas som inhemsk försäljning och mervärdesskatt betalas till den egna skatteförvaltningen. När det gäller efterlevnaden har kravet på två bevishandlingar för leverantörer av elektroniska tjänster med en omsättning på högst 100 000 euro mjukats upp. Försäljare online ska dessutom ha rätt att tillämpa hemlandets regler på sådana områden som fakturering och registerföring, vilket gör det lättare att fullgöra skyldigheterna på mervärdesskatteområdet, och nya samordnade revisioner kommer att införas, vilket innebär att dessa säljare inte kan bli föremål för separata nationella revisionsförfrågningar.

2.6

MOSS-systemet är för närvarande endast tillämpligt på telekommunikationstjänster, sändningstjänster och tjänster som tillhandahålls på elektronisk väg. Enligt de ändringar som föreslås skulle tillämpningen av MOSS-systemet utvidgas till tillhandahållande av andra tjänster inom EU samt till distansförsäljning av varor, både inom EU och från tredjeländer. Enligt de regler som föreslås skulle utvidgningen ske gradvis när ändringarna i de nuvarande reglerna för MOSS-systemet har trätt i kraft, och ikraftträdandet föreslås ske den 1 januari 2021.

2.7

Den föreslagna utvidgningen av MOSS-systemet till importerade varor som beställs på nätet kommer kraftigt att underlätta uppbörden av mervärdesskatt. Kommissionen anser därför att denna utvidgning skapar förutsättningar för att avskaffa systemet med undantag för försändelser av ringa värde (LVCR), enligt vilket importerade varor till ett ringa värde som inte överstiger ett sammanlagt belopp på upp till 22 euro undantas från mervärdesskatt. Enligt förslaget ska detta undantag därför vara avskaffat från och med den 1 januari 2021.

2.8

Enligt de nuvarande reglerna har medlemsstaterna rätt att beskatta publikationer på någon form av fysisk bärare till en reducerad mervärdesskattesats. För närvarande hindrar dock mervärdesskattedirektivet medlemsstaterna från att tillämpa samma mervärdesskattesatser på e-publikationer som på fysiska publikationer. Denna uppfattning har bekräftats av domstolen i en rad avgöranden nyligen i samband med att flera medlemsstater tillämpat reducerade mervärdesskattesatser på e-publikationer (1).

2.9

Enligt de regler som föreslås kommer medlemsstaterna att ha rätt att anpassa mervärdesskattesatserna på e-publikationer till de nuvarande mervärdesskattesatserna på tryckta publikationer, oavsett vilken procentsats de tillämpar. Detta förslag läggs fram efter beaktande av de olika alternativen för att anpassa behandlingen av e-publikationer till den som gäller för fysiska publikationer och skulle ge medlemsstaterna rätt att tillämpa reducerade skattesatser under miniminivån på 5 % i de fall där de tillämpar en skattesats under denna miniminivå på fysiska böcker.

2.10

Förslagen ovan skulle innebära ändringar i tre lagstiftningsinstrument, nämligen:

2.11

Hela paketet väntas öka medlemsstaternas mervärdesskatteintäkter med 7 miljarder euro per år fram till 2021 och minska företagens administrativa kostnader med 2,3 miljarder euro per år.

3.1

Mervärdesskatten är en av de viktigaste inkomstkällorna för EU:s medlemsstater och utgör för närvarande mer än 20 % av dessa intäkter, en ökning med mer än 10 % sedan 1995 (5). Skattens relativa betydelse för medlemsstaternas inkomster ökade i kölvattnet av den ekonomiska och finansiella krisen, då de utnyttjade mervärdesskattepolitiken för att lösa budgetproblem. Mellan 2008 och 2014 höjde 23 medlemsstater mervärdesskattesatserna och/eller breddade mervärdesskattebasen (6). Mervärdesskatten spelar en viktig och allt större roll för hållbarheten i medlemsstaternas offentliga finanser och värnandet av de sociala utgifterna.

3.2

Det är viktigt att mervärdesskattebasen skyddas mot både eventuella bedrägerier och mot att den urholkas genom omfattande användning av reducerade skattesatser. 2014 beräknades mervärdesskattegapet i EU-27 uppgå till 159,5 miljarder euro, vilket motsvarar 14 % av de totala mervärdesskatteintäkterna (7). Även om mervärdesskattegapet också beror på förluster av mervärdesskatteintäkter på grund av t.ex. misstag, konkurser och skatteflykt, är skatteundandragande den främsta orsaken. Urholkningen av mervärdesskattebasen i EU-27 är också omfattande: nästan 50 % av all konsumtion beskattas inte eller beskattas med lägre mervärdesskattesatser.

3.3

EESK välkomnar därför paketet om modernisering av mervärdesskatten för gränsöverskridande e-handel och stöder både dess mål och dess inriktning på att beakta små och medelstora företags problem. De föreslagna bestämmelserna kommer att få stora konsekvenser för företag som säljer varor och tjänster på nätet och gör det möjligt för dem att dra nytta av rättvisare regler, lägre efterlevnadskostnader och samma konkurrensvillkor som företag utanför EU. På lång sikt kommer förslagen också att bidra till att framtidssäkra EU:s mervärdesskattesystem.

3.4

Det stegvisa genomförandet av MOSS-systemet för mervärdesskatt, vars sista etapp trädde i kraft den 1 januari 2015, var en av de mest betydelsefulla ändringarna i EU:s mervärdesskattesystem sedan avskaffandet av de fiskala gränserna 1993. Systemet innebär att ett företag som är verksamt i flera medlemsstater kan välja en medlemsstat, hemlandet, som sin enda kontaktpunkt för momsregistrering, för inlämning av momsdeklarationer och för betalning av mervärdesskatt för alla medlemsstater.

3.5

En bedömning av genomförandet av MOSS-systemet för mervärdesskatt som gjorts av kommissionen bekräftar att åtgärden har haft betydande inverkan på minskningen av efterlevnadskostnaderna. MOSS-systemet har besparat företagen 500 miljoner euro – i genomsnitt 41 000 euro per företag – jämfört med alternativet med direkt registrering och betalning, vilket innebär en minskning av dessa kostnader med 95 %.

3.6

Företag av olika storlek har dock inte nödvändigtvis upplevt dessa besparingar i samma utsträckning. De samråd som kommissionen genomfört visar att de små och medelstora företagen, trots att de skulle kunna dra nytta av de minskade registreringskraven, i praktiken har haft svårigheter med flera efterlevnadsaspekter i MOSS-systemet. Dessa problem har upplevts som svårare av de små och medelstora företag som är etablerade i de medlemsstater där tröskeln för mervärdesskatteregistrering är som högst, t.ex. Storbritannien.

3.7

EESK har välkomnat att man i de ändringar som föreslås i MOSS-systemet beaktar dessa farhågor.

3.8

Kommissionen har betraktat utvidgningen av MOSS-systemet som en högt prioriterad fråga sedan 2011 (8). Med tanke på de framsteg som hittills gjorts med MOSS-systemet när det handlar om att minska efterlevnadskostnaderna för företag som bedriver gränsöverskridande handel, är det ett naturligt steg framåt att utvidga det till andra tjänster än dem som redan omfattas samt till förvärv inom EU och import av varor.

3.9

Förutom den potentiella minskningen av efterlevnadskostnaderna kommer utvidgningen också att skapa lika konkurrensvillkor för företag inom e-handeln, och detta kommer sannolikt att få positiva konsekvenser för framför allt små och medelstora företag. Utvidgningen innebär att skillnaden försvinner mellan de företag inom e-handeln som enligt de nuvarande reglerna kan dra nytta av MOSS-systemet och de företag som också är verksamma inom gränsöverskridande e-handel men som på grund av de varor eller tjänster som de tillhandahåller hittills inte kunnat dra nytta av samma fördelar i samband med efterlevnad. Utvidgningen kommer också att vara till fördel för de företag inom e-handeln som ägnar sig åt olika former av gränsöverskridande handel och som hittills omfattats av två olika uppsättningar av skyldigheter, dels inom MOSS-systemet och dels inom det normala systemet, och som nu endast kommer att omfattas av reglerna inom MOSS-systemet.

3.10

Utvidgningen av MOSS-systemet till varor skapar förutsättningar för att eventuellt avskaffa systemet med undantag för försändelser av ringa värde (LVCR). Detta system har i det förflutna inneburit en välkommen förenkling, och mängden varor som omfattas av systemet ökade enligt uppgift med 286 % under perioden 1999–2013, vilket förmodligen beror på ökningen av enskilda individers nätinköp (9). Denna ökning har i sin tur lett till en ökning i de uteblivna mervärdesskatteinkomsterna i alla medlemsstater.

3.11

LVCR-systemet har också lett till en konkurrenssnedvridning där företag utanför EU har en konkurrensfördel gentemot företag etablerade i EU. Denna konkurrensfördel har också fått två andra oönskade konsekvenser, nämligen missbruk av LVCR-systemet och snedvridningar i handels- och importmönstren.

3.12

EESK välkomnar därför den föreslagna utvidgningen av MOSS-systemet.

3.13

Förteckningen över de produkter som enligt vad som fastställs i mervärdesskattedirektivet kan bli föremål för reducerade mervärdesskattesatser går tillbaka till 1992. Förändringarna i tekniken och konsumenternas beteende under de senaste 25 åren har lett till många juridiska svårigheter vid tolkningen av vilka produkter som ska anses ingå i förteckningen. Dessa juridiska svårigheter har lett till omfattande tvister i EU-domstolen.

3.14

I flera domar nyligen har domstolen dragit slutsatsen att de produkter som ingår i förteckningen över fysiska publikationer inte kan utvidgas till att omfatta e-publikationer genom rättslig tolkning. Det är alltså endast genom rättsliga ändringar i de befintliga bestämmelserna i mervärdesskattedirektivet som ett sådant mål kan uppnås.

3.15

De regler som föreslås skulle leda till att åtskillnaden mellan fysiska och icke-fysiska publikationer försvann och till neutralitet på denna marknad. Kommittén ställer sig positiv till att denna konkurrenssnedvridning undanröjs men är medveten om den risk som detta innebär för mervärdesskattebasen. Att e-publikationer tas med i förteckningen över produkter som kan bli föremål för en reducerad skattesats kommer inte bara att leda till en omedelbar förlust av inkomster utan kan också öppna för argumentet att också andra produkter bör tas med i förteckningen och på så sätt ytterligare urholka basen. Att tillämpningen av reducerade skattesatser som är lägre än miniminivån på 5 % utvidgas till e-publikationer i de fall där dessa skattesatser är tillämpliga på fysiska böcker kan dessutom ge upphov till ytterligare förfrågningar om att få tillämpa skattesatser under denna miniminivå. En sådan utveckling skulle undergräva minimisatsens existens och också leda till ytterligare urholkning av basen.

3.16

EESK noterar också att kommissionen uppfattar de föreslagna åtgärderna som en upptakt till en bredare reform av strukturen på mervärdesskattesatserna i EU (10). Två alternativ övervägs för närvarande. Denna bredare reform skulle generellt sett ge medlemsstaterna mer frihet och flexibilitet i tillämpningen av reducerade satser genom att mervärdesskatterna i praktiken avharmoniseras.

3.17

Kommittén är bekymrad över de konsekvenser som en sådan avharmonisering skulle få för de företag som bedriver gränsöverskridande handel, framför allt de små och medelstora företagen, som skulle få svårt att avgöra vilka mervärdesskattesatser som ska tillämpas på deras produkter i hela EU.

3.18

Kommittén är också medveten om att artikel 113 i EUF-fördraget, som är den rättsliga grunden för godkännande av EU-lagstiftning om mervärdesskatt, endast ger EU:s institutioner behörighet att godkänna lagstiftning om harmonisering av mervärdesskatt i syfte att upprätta och förbättra den inre marknaden.

4.1

För små och medelstora företag som är etablerade i länder med en hög tröskel har genomförandet av MOSS-systemet lett till att de varit tvungna att registrera sig för mervärdesskatt och fullgöra skyldigheterna på mervärdesskatteområdet för första gången. Eftersom många riskerar att drivas ut från marknaden till följd av de nya efterlevnadskostnaderna har en grupp mikroföretag, däribland många som är etablerade i Storbritannien, skapat en påtryckningsgrupp (11) med syfte att göra EU-institutionerna och Storbritanniens skattemyndigheter uppmärksamma på deras problem.

4.2

Genom att fastställa en tröskel på 10 000 euro gör man det möjligt för små och medelstora företag att välja att använda det egna landets mervärdesskatteregler tills de når upp till tröskelvärdet. Detta en välkommen åtgärd som utan tvivel kommer att förenkla verksamheten för små företag och deltidsföretag. Vi välkomnar denna anpassning för mikroföretagen men är medvetna om att nya och växande företag snabbt kan ta sig över denna tröskel.

4.3

Omfattande missbruk av systemet med undantag för försändelser av ringa värde (LVCR) har rapporterats i Förenade kungariket (genom Kanalöarna) och Finland (från Åland), med företag som flyttar ut sin verksamhet till områden utanför EU för att dra nytta av systemet (12). Detta missbruk innebär ytterligare en konkurrensnackdel för företag inom EU och framför allt för små och medelstora företag, som tenderar att påverkas mer. 2010 inrättade små och medelstora företag med säte i Storbritannien en grupp för att föra kampanj mot det påstådda missbruket av LVCR-systemet på Kanalöarna (13).

4.4

En annan grupp som inrättats av små och medelstora företag med säte i Förenade kungariket under namnet VAT Fraud (14) har nyligen uppmärksammat problem med påstådda bedrägerier som begåtts på nätet av aktörer utanför EU och som hänger samman med LVCR-systemet. Medan bedrägerierna avser varor till ett värde som faller utanför systemet påstås det att systemets existens skapar hinder för tillämpningen av reglerna om mervärdesskatt, eftersom tullpersonalen har svårt att avgöra vilka leveranser som omfattas av systemet.

4.5

LVCR-systemet har enligt uppgift också påverkat handelsmönstren och importbeteendet bland konsumenter i flera medlemsstater, nämligen Slovenien, Tyskland, Sverige, Danmark och Storbritannien (15).

4.6

Bakom de juridiska svårigheterna med tolkningen av vilka produkter som ska anses ingå i förteckningen över produkter som kan bli föremål för en reducerad skattesats ligger ett grundläggande dilemma för EU:s mervärdesskattesystem: Bör man undanröja potentiella snedvridningar av konkurrensen genom att utvidga tillämpningsområdet för förteckningen över produkter som kan bli föremål för en reducerad skattesats och ytterligare urholka basen eller bör man bibehålla begränsningen av tillämpningsområdet till dessa produkter och skydda skattebasen men tillåta konkurrenssnedvridningar?

4.7

Domstolen tillämpar ett kasuistiskt tillvägagångssätt vid sådana tolkningsproblem. I avgöranden om huruvida e-publikationer får tas med i denna förteckning har domstolen dock dragit slutsatsen att dess tillämpningsområde inte kan utsträckas till dessa produkter och på så sätt tillämpat en strikt rättslig tolkning av reglerna.