Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52016AE0895

    Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om vissa aspekter av bolagsrätt (kodifiering)” [COM(2015) 616 final – 2015/0283 (COD)]

    EUT C 264, 20.7.2016, p. 82–85 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

    20.7.2016   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    C 264/82


    Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om vissa aspekter av bolagsrätt (kodifiering)”

    [COM(2015) 616 final – 2015/0283 (COD)]

    (2016/C 264/10)

    Föredragande:

    Jorge PEGADO LIZ

    Medföredragande:

    Roger BARKER och Christophe LEFÈVRE

    Den 29 april 2016 beslutade rådet att i enlighet med artikel 50.1 och artikel 50.2 g i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

    ”Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om vissa aspekter av bolagsrätt (kodifiering”)

    [COM(2015) 616 final – 2015/0283 (COD)].

    Facksektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 13 april 2016.

    Vid sin 516:e plenarsession den 27–28 april 2016 (sammanträdet den 27 april) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 223 röster för, 2 röster emot och 8 nedlagda röster.

    1.   Slutsatser och rekommendationer

    1.1

    EESK ställer sig fullständigt bakom den konsolidering, kodifiering och därmed förenkling som förslaget om vissa aspekter av bolagsrätten (COM(2015) 616 final) innebär och som ligger i linje med vad kommittén vid flera tillfällen har föreslagit i sina yttranden.

    1.2

    Efter en detaljerad genomgång av samtliga konsoliderade texter och samtliga förslag till nya kodifierade texter konstaterar EESK att inga formella fel har upptäckts, med undantag för de detaljer som tas upp i punkt 4.2.

    1.3

    EESK rekommenderar att man i jämförelsetabellen i bilaga IV lägger till två kolumner som även gör det möjligt att jämföra de nya artiklarna med de gamla, och inte bara de gamla med de nya.

    1.4

    EESK hade även velat se en mer ambitiös strategi för att kodifiera aspekter som fortfarande är spridda i andra rättsliga instrument, framför allt dem som avses i de direktiv som anges i punkt 4.4.

    1.5

    När den nya texten genomgår en omfattande översyn bör kommissionen ta hänsyn till de förslag som kommittén lagt fram under årens lopp avseende samtliga aktuella direktiv, särskilt i de yttranden som anges i punkt 4.8.

    2.   Syfte och mål med kommissionens förslag

    2.1

    I motiveringen till kommissionens förslag (COM(2015) 616 final av den 3 december 2015) står följande:

    ”Detta förslag avser en kodifiering av rådets sjätte direktiv av den 17 december 1982 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om delning av aktiebolag (82/891/EEG), rådets elfte direktiv av den 21 december 1989 om krav på offentlighet i filialer som har öppnats i en medlemsstat av vissa typer av bolag som lyder under lagstiftningen i en annan stat (89/666/EEG), Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/56/EG av den 26 oktober 2005 om gränsöverskridande fusioner av bolag med begränsat ansvar, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/101/EG av den 16 september 2009 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 48 andra stycket i fördraget avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga inom gemenskapen, Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/35/EU av den 5 april 2011 om fusioner av aktiebolag, Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/30/EU av den 25 oktober 2012 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 54 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen när det gäller att bilda ett aktiebolag samt att bevara och ändra dettas kapital, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga.”

    2.2

    Eftersom det handlar om en kodifiering betonar kommissionen följande: ”Det nya direktivet ersätter de olika rättsakter som omfattas av kodifieringen. Förslaget följer de kodifierade texterna vad beträffar innehållet i sak och begränsar sig därmed till att föra samman texterna, vilket innebär att de ändringar som krävs till följd av kodifieringen endast är av formell karaktär.” Detta hindrar inte att denna kodifiering inte genomförs ”i enlighet med det normala förfarandet för antagande av unionens rättsakter.” Detta motiverar EESK:s yttrande, även om det handlar om en ”påskyndad arbetsmetod […] i syfte att snabbt kunna anta kodifierade rättsakter”, vilket fastställs i ett interinstitutionellt avtal av den 20 december 1994 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen som fortfarande är i kraft och förstärks genom det senaste interinstitutionella avtalet mellan dessa institutioner (1).

    2.3

    Syftet med denna sammanställning, systematisering och kodifiering av den europeiska bolagsrätten är att göra EU:s normer på detta lagstiftningsområde enklare att tolka, införliva, tillämpa och genomföra.

    2.4

    EESK har i många av sina yttranden föreslagit, rekommenderat och efterlyst insatser i denna riktning från EU:s lagstiftare och alltid ställt sig bakom sådana förslag. Kommittén är därför enbart positiv till det arbete som kommissionen inlett genom detta förslag, särskilt eftersom det handlar om ett område där förenklingar gynnar alla: såväl företag, arbetstagare, konsumenter och allmänhet som (i synnerhet) domare, advokater, notarier och rent generellt alla som tillämpar bolagsrätten inom ramen för sin yrkesutövning.

    3.   Bolagsrättens ursprung och utveckling i Europeiska unionen

    3.1

    I det ursprungliga Romfördraget från 1957, som lade grunden till EEG, återfinns en rättslig grund för en mycket tidig bolagsrätt, som är begränsad till artiklarna 48–66 i EEG-fördraget. Tanken om en harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning avseende vissa aspekter av bolagsrätten fastställs först i det fördrag som undertecknades i Maastricht den 7 februari 1992, särskilt i den nya formuleringen av artiklarna 94–97 (från Europeiska enhetsakten) om tillnärmning av lagstiftning för att fullborda den inre marknaden, och i den nya formuleringen av artiklarna 39–55 i EG-fördraget (som ersätter de tidigare artiklarna 48–66 i EEG-fördraget).

    3.2

    Efter rådets första direktiv nr 68/151/EEG av den 9 mars 1968 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 58 andra stycket i fördraget avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga inom gemenskapen (EGT L 65, 14.3.1968, s. 8) har man därför i tiotals direktiv, förordningar och rekommendationer försökt ”reglera” vissa aspekter i bolagsrätten i Europa som rör fullbordandet av en inre marknad, antingen genom att tillnärma nationell lagstiftning eller genom att försöka harmonisera dessa bestämmelser, men utan att någonsin sträva efter att ta fram en verklig gemensam lagstiftning för bolagsrätten i Europa.

    3.3

    Kommissionen syftar med detta förslag inte ens till att kodifiera alla direktiv som rör olika aspekter av bolagsrätten. Man behandlar i praktiken endast de aspekter som omfattas av följande sex direktiv:

    Rådets sjätte direktiv av den 17 december 1982 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om delning av aktiebolag (82/891/EEG).

    Rådets elfte direktiv av den 21 december 1989 om krav på offentlighet i filialer som har öppnats i en medlemsstat av vissa typer av bolag som lyder under lagstiftningen i en annan stat (89/666/EEG).

    Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/56/EG av den 26 oktober 2005 om gränsöverskridande fusioner av bolag med begränsat ansvar.

    Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/101/EG av den 16 september 2009 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 48 andra stycket i fördraget avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga inom gemenskapen.

    Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/35/EU av den 5 april 2011 om fusioner av aktiebolag.

    Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/30/EU av den 25 oktober 2012 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 54 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen när det gäller att bilda ett aktiebolag samt att bevara och ändra dettas kapital, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga.

    3.4

    Förslaget har utarbetats på grundval av en föregående konsolidering på 23 officiella språk av direktiven 82/891/EEG, 89/666/EEG, 2005/56/EG, 2009/101/EG, 2011/35/EU och 2012/30/EU och deras ändringsrättsakter. Förhållandet mellan de gamla och nya artikelnumren framgår av en tabell i bilaga IV till det framtida direktivet.

    4.   Utvärdering av förslaget

    4.1

    Såsom anges ovan ställer sig EESK fullständigt bakom konsolideringen, kodifieringen och därmed förenklingen av den text som är resultatet av arbetet.

    4.2

    Efter en detaljerad genomgång av samtliga konsoliderade texter och samtliga förslag till nya kodifierade texter konstaterar EESK att inga formella fel har upptäckts, med undantag för följande anmärkningar:

    I kodifieringen av skäl 3 i direktiv 2005/56/EG står det ”anges” i stället för ”slås fast”.

    Artikel 10.2 i direktiv 89/666/EEG har inte kodifierats i förslaget till direktiv.

    I skälen 48, 62, 65, 66 och 80 bör kommissionen klargöra om hänvisningarna till ett antal rättsakter verkligen motsvarar de senaste åtgärder som vidtagits inom respektive område (i skäl 48 bör exempelvis hänvisningen till marknadsmissbruksdirektivet ersättas med en hänvisning till marknadsmissbruksförordningen (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG).

    I titeln på kapitel III bör det anges att den offentlighet som det handlar om ska gynna skyddet av tredje part. Om det däremot rör sig om en offentlighet som också gynnar aktieägarna, bör man då inte i artikel 13 f även hänvisa till direktiven 2013/24/EU och 2014/95/EU?

    4.3

    EESK rekommenderar att man i jämförelsetabellen i bilaga IV lägger till två kolumner som även gör det möjligt att jämföra de nya artiklarna med de gamla, och inte bara de gamla med de nya.

    4.4

    EESK hade även velat se en mer ambitiös strategi för att kodifiera aspekter som fortfarande är spridda i andra rättsliga instrument, framför allt dem som avses i följande direktiv:

    Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/76/EU av den 24 november 2010 om ändring av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG vad gäller kapitalkrav för handelslager, värdepapperisering och samlad tillsynsbedömning av ersättningspolitik.

    Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG av den 11 juli 2007 om utnyttjande av vissa av aktieägares rättigheter i börsnoterade företag.

    Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/25/EG av den 21 april 2004 om uppköpserbjudanden.

    Rådets direktiv 2001/86/EG av den 8 oktober 2001 om komplettering av stadgan för europabolag vad gäller arbetstagarinflytande.

    Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/102/EG av den 16 september 2009 på bolagsrättens område om enmansbolag med begränsat ansvar.

    Rådets åttonde direktiv 84/253/EEG av den 10 april 1984 grundat på artikel 54.3 g i fördraget, om godkännande av personer som har ansvar för lagstadgad revision av räkenskaper.

    Rådets sjunde direktiv 83/349/EEG av den 13 juni 1983 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om sammanställd redovisning.

    Rådets fjärde direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om årsbokslut i vissa typer av bolag.

    4.5

    I kommissionens arbetsprogram för 2015, COM(2014) 910 final, bilaga III, punkt 45, tillkännagav kommissionen emellertid även att man hade för avsikt att kodifiera direktiv 2009/102 på bolagsrättens område om enmansbolag med begränsat ansvar.

    4.6

    EESK välkomnar att kommissionen tycks ha tagit hänsyn till vissa av rekommendationerna från arbetsgruppen för förenkling av bolagsrätten inom ramen för SLIM-initiativet om förenkling av första och andra direktiven om bolagsrätt i direktiven 2003/58/EG och 2006/68/EG.

    4.7

    Samtliga direktiv som omfattas av kommissionens förslag har varit föremål för EESK-yttranden, som inte alltid har beaktats fullt ut. När den nya texten genomgår en omfattande översyn skulle kommittén också önska att kommissionen tar vederbörlig hänsyn till de förslag som kommittén har lagt fram under årens lopp och som inte tas upp i det aktuella förslaget.

    4.8

    Det handlar framför allt om följande yttranden:

    24.9.1987, EGT C 319, 30.11.1987, s. 61, föredragande: Jean Pardon.

    28.4.2004, EUT C 117, 30.4.2004, s. 43, föredragande: María Candelas Sánchez Miguel.

    30.5.2007, EUT C 175, 27.7.2007, s. 33, föredragande: María Candelas Sánchez Miguel.

    25.2.2009, EUT C 218, 11.9.2009, s. 27, föredragande: María Candelas Sánchez Miguel.

    15.6.2011, EUT C 248, 25.8.2011, s. 118, föredragande: Miklós Pásztor.

    12.12.2012, EUT C 44, 15.2.2013, s. 68, föredragande: Lena Roussenova.

    Bryssel den 27 april 2016.

    Georges DASSIS

    Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande


    (1)  http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=-%2f%2fEP%2f%2fNONSGML%2bCOMPARL%2bPE-575.118%2b03%2bDOC%2bPDF%2bV0%2f%2fSV


    Top