30.8.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 316/178

—

med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och FN:s människorättskonventioner och deras fakultativa protokoll, inbegripet konventionen om barnets rättigheter och konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor,

—

med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution 60/251 om inrättandet av ett råd för mänskliga rättigheter,

—

med beaktande av den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna, den europeiska sociala stadgan och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna,

—

med beaktande av EU:s strategiska ram och handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati, som antogs den 25 juni 2012,

—

med beaktande av sina tidigare resolutioner om FN:s råd för mänskliga rättigheter,

—

med beaktande av sina tidigare resolutioner om kränkningar av de mänskliga rättigheterna, inklusive sina brådskande resolutioner i dessa frågor,

—

med beaktande av årsrapporten om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2013 och av Europeiska unionens politik på området,

—

med beaktande av rådets (utrikes frågor) slutsatser av den 9 februari 2015 om EU:s prioriteringar inom FN:s olika forum för de mänskliga rättigheterna,

—

med beaktande av artiklarna 2, 3.5, 18, 21, 27 och 47 i fördraget om Europeiska unionen,

—

med beaktande av det 28:e mötet i FN:s råd för det mänskliga rättigheterna, som ska äga rum den 2–27 mars 2015,

—

med beaktande av artikel 123.2 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.

Respekt för samt främjande och försvar av de mänskliga rättigheternas allmängiltighet är en del av EU:s etiska och rättsliga regelverk och en av hörnstenarna i den europeiska enheten och integriteten.

B.

De mänskliga rättigheterna tillkommer alla människor, oavsett nationalitet, ras, kön, etniskt ursprung, religion eller varje annan status, och respekten för dem finns inskriven i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter samt i senare tillkomna konventioner, förklaringar och resolutioner om de mänskliga rättigheterna.

C.

Alla mänskliga rättigheter – antingen de är medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala eller kulturella – är odelbara och står i samband med och är beroende av varandra. Förvägras man någon av dessa rättigheter får detta direkt negativa konsekvenser för de andra rättigheterna.

D.

Underlåtelse att respektera de mänskliga rättigheterna och frånvaro av legitim demokratisk delaktighet leder till instabilitet, sönderfallande stater, humanitära kriser och väpnade konflikter.

E.

I sina förbindelser med tredjeländer vägleds unionen av artikel 21 i Lissabonfördraget, där de mänskliga rättigheternas och de grundläggande friheternas allmängiltighet och odelbarhet bekräftas och där det påbjuds respekt för människors värde, principerna om jämlikhet och solidaritet samt principerna i Förenta nationernas stadga och i folkrätten.

F.

Alla stater är skyldiga att respektera sina befolkningars grundläggande rättigheter och vidta konkreta åtgärder i syfte att främja respekten för dessa rättigheter på nationell nivå samt att samarbeta på internationell nivå för att undanröja hinder för förverkligandet av de mänskliga rättigheterna inom alla områden.

G.

De ordinarie mötena i FN:s råd för mänskliga rättigheter, utnämningen av särskilda rapportörer, mekanismen för allmän återkommande utvärdering samt förekomsten av särskilda förfaranden antingen för specifika situationer i vissa länder eller för temainriktade frågor bidrar till att de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstatsprincipen främjas och respekteras.

H.

Beklagligt nog finns det bland de nuvarande medlemmarna i FN:s råd för mänskliga rättigheter somliga som erkänt hör till dem som begår de grövsta brotten mot de mänskliga rättigheterna och är kända för att inte ha velat vare sig samarbeta med FN:s särskilda förfaranden eller uppfylla sina rapporteringskrav gentemot FN:s konventionsorgan för mänskliga rättigheter.

1.

Europaparlamentet välkomnar EU:s prioriteringar för det kommande 28:e ordinarie mötet i FN:s råd för mänskliga rättigheter (människorättsrådet), i den form de anges i rådets slutsatser av den 9 februari 2015.

2.

Europaparlamentet välkomnar utnämningen av ambassadör Joachim Rücker till människorättsrådets ordförande under 2015.

3.

Europaparlamentet lyckönskar Zeid Ra’ad al-Hussein till hans utnämning som FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och upprepar sitt starkaste stöd för hans insatser och uppdrag.

4.

Europaparlamentet hälsar med tillfredsställelse att vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Federica Mogherini, kommer att närvara vid högnivåmötet i människorättsrådet, eftersom detta sänder ut rätt signal om EU:s starka engagemang för det multilaterala systemet för de mänskliga rättigheterna.

5.

Europaparlamentet välkomnar den årliga rapporten från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter till FN:s generalförsamling, som omfattar perioden från december 2013 till november 2014, och uttrycker sitt fulla stöd för högkommissarieämbetets oberoende och integritet. Parlamentet betonar att man måste värna om detta oberoende för att högkommissarien ska kunna fortsätta att utföra sitt uppdrag på ett effektivt och opartiskt sätt, och upprepar att tillräckliga medel måste ställas till högkommissariens förfogande.

6.

Europaparlamentet påminner om sitt och DROI-utskottets (underutskottet för mänskliga rättigheter) åtagande att stödja ett starkt multilateralt människorättssystem under FN:s överinseende, inbegripet generalförsamlingens tredje utskott, människorättsrådet, kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och det arbete som bedrivs av närbesläktade specialiserade FN-organ som ILO och via FN:s särskilda förfaranden.

7.

Europaparlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten att, i synnerhet genom EU:s delegationer i New York och Genève, göra EU mer samstämmigt med hjälp av konkreta samråd i god tid så att EU:s ståndpunkt kan förkunnas med en röst. Parlamentet bekräftar på nytt att det är mycket viktigt att det arbete som bedrivs i New York och Genève inom ramen för FN:s generalförsamling, generalförsamlingens tredje utskott och människorättsrådet integreras i de berörda delarna av EU:s interna och externa verksamhet så att man uppnår samstämmighet.

8.

Europaparlamentet anser att människorättsrådets trovärdighet undergrävs av att ett antal av dess medlemmar fortsatt trakasserar och frihetsberövar människorättsförsvarare och oppositionsmedlemmar. Parlamentet upprepar sin ståndpunkt att människorättsrådets medlemmar bör väljas bland stater som upprätthåller respekten för de mänskliga rättigheterna, rättsstaten och demokratin och som godkänt en förlängning av stående inbjudningar till alla särskilda förfaranden. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att arbeta för och anta resultatbaserade människorättskriterier som bör gälla för att en stat ska kunna väljas till medlem av människorättsrådet. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att verka för att valet av människorättsrådets medlemmar präglas av öppenhet, insyn och konkurrens.

9.

Europaparlamentet upprepar sitt stöd till mekanismen för allmän återkommande utvärdering samt sin uppskattning för det värdefulla arbete som görs inom denna mekanism. Parlamentet uppmanar medlemmarna att aktivt förbereda sina allmänna återkommande utvärderingar, bl.a. genom involvering av det civila samhället, delta i den interaktiva dialogen under utvärderingssessionerna och i debatterna om antagande av utvärderingsresultaten, genomföra rekommendationerna från utvärderingarna och vidta konkreta åtgärder för att upprätthålla och förbättra fullgörandet av sina skyldigheter på människorättsområdet.

10.

Europaparlamentet fortsätter att motsätta sig ”blockröstning” inom människorättsrådet, och uppmanar eftertryckligen människorättsrådets medlemsländer att visa fortsatt öppenhet vid sina omröstningar.

11.

Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att fortsatt följa upp rekommendationerna från de allmänna återkommande utvärderingarna i EU:s alla politiska dialoger med de berörda länderna för att finna sätt att stödja länderna i deras genomförande av rekommendationerna.

12.

Europaparlamentet upprepar sitt stöd för de särskilda förfarandena och mandatinnehavarnas oberoende ställning, som gör det möjligt för dem att fullgöra sitt uppdrag med fullständig opartiskhet, och uppmanar alla stater att samarbeta med dessa förfaranden. Parlamentet uppmuntrar också medlemsstaterna att blottlägga fall där stater som har mandatinnehavare för särskilda förfaranden brister i samarbetet.

13.

Europaparlamentet anser det viktigt att det sänds ut parlamentariska delegationer till människorättsrådets möten och till andra relevanta möten i FN:s generalförsamling.

14.

Europaparlamentet beklagar att utrymmet för samverkan mellan det civila samhället och människorättsrådet fortsätter att krympa och att icke-statliga organisationer erbjuds färre möjligheter att tala vid dessa möten. Parlamentet uppmanar eftertryckligen EU och människorättsrådet att se till att det civila samhället i största möjliga utsträckning tillåts medverka vid människorättsrådets 28:e möte och i processen för de allmänna återkommande utvärderingarna och andra människorättsmekanismer i FN, utan rädsla för repressalier vid återkomsten till hemlandet.

15.

Europaparlamentet bekräftar än en gång att yttrandefriheten, som är hörnstenen i varje fritt och demokratiskt samhälle, är en grundläggande rättighet för varje människa. Parlamentet fördömer skarpt morden på tolv människor i Frankrike i januari 2015, bland annat tecknare vid tidningen Charlie Hebdo, och på fyra människor i ett judiskt snabbköp, liksom morden på en filmregissör och en synagogevakt i Köpenhamn, begångna av terrorister som hade yttrande- och religionsfriheten som måltavla.

16.

Europaparlamentet fördömer extremistiska och jihadistiska gruppers missbruk av religionen, oavsett i vilka länder detta sker, men särskilt i Syrien, Irak, Libyen, Myanmar/Burma, Nigeria och Centralfrikanska republiken. Dessa grupper gör sig skyldiga till angrepp med skjutvapen och bomber, självmordsbombningar, människorov och andra våldsdåd som sprider skräck bland befolkningen. Parlamentet anser att kampen mot terrorismen kräver åtgärder mot dess grundläggande orsaker, bland annat social utslagning, politisk marginalisering och bristande jämlikhet. Parlamentet efterlyser större ansträngningar för att skydda rättigheterna för människor som tillhör religiösa minoriteter. Parlamentet kräver med eftertryck att rättsstaten och de mänskliga rättigheterna ska upprätthållas i all verksamhet mot terrorism.

17.

Europaparlamentet uttrycker sin oro över alla inskränkningar av mötes- och föreningsfriheten, bland annat i form av förbud mot organisationer i det civila samhället, ett aggressivt bruk av straffrättsliga lagar om förtal och andra frihetsinskränkande lagar, överdrivna krav på registrering och anmälan samt alltför restriktiva bestämmelser om utländsk finansiering. Parlamentet bekräftar att föreningsfriheten och rätten till fredliga sammankomster är grundläggande delar av de mänskliga rättigheterna.

18.

Europaparlamentet uppmanar alla regeringar att främja och stödja såväl organisationer i det civila samhället som människorättsförsvarare och låta dem verka utan fruktan, förtryck eller hotelser, att samarbeta med människorättsrådet inom mekanismen för allmänna återkommande utvärderingar och att se till att länder som tillgripit repressalier mot människorättskämpar ställs till svars, framför allt om repressalierna lett till döden, vilket blev fallet i mars 2014 för människorättskämpen Cao Shunli i Kina, som dog som en följd av att hon försökte gå ombord på ett flygplan för att närvara vid människorättsrådets möte i Genève i september 2013.

19.

Europaparlamentet fördömer än en gång tillämpningen av dödsstraffet och ger sitt starka stöd till att det införs ett moratorium som ett steg på väg mot dess avskaffande.

20.

Europaparlamentet upprepar vikten av att bekämpa tortyr och andra former av misshandel och betydelsen av att EU åtagit sig att prioritera denna fråga, även med avseende på barn, liksom att underlätta det arbete som utförs av FN:s särskilde rapportör om tortyr. Parlamentet uppmanar eftertryckligen utrikestjänsten, kommissionen och EU:s medlemsstater att visa att de gemensamt förbundit sig att utrota tortyr och stödja offren, framför allt genom att fortsätta – eller i förekommande fall börja – bidra till FN:s frivilliga fond för tortyroffer samt till den särskilda fond som inrättats genom det fakultativa protokollet till konventionen mot tortyr.

21.

Europaparlamentet uttrycker oro över den fortsatta och utbredda diskrimineringen av migranter, däribland asylsökande och flyktingar, samt kränkningarna av deras rättigheter. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att stödja det arbete som utförs av FN:s särskilde rapportör för migranters rättigheter, tillsammans med genomförandet av hans rekommendationer. Parlamentet uppmanar regeringarna att respektera migranternas mänskliga rättigheter och människovärde, att upphöra med godtyckliga gripanden och frihetsberövanden och att, för att inte irreguljära migranter ska hållas frihetsberövade längre än nödvändigt, se över perioderna för frihetsberövande och använda alternativ till förvar. Parlamentet uppmanar regeringarna att i alla sammanhang respektera principen om non-refoulement och att oinskränkt fullgöra sina folkrättsliga skyldigheter i fråga om utvisning av migranter. Parlamentet uppmanar de stater som inte redan gjort det att införa system och förfaranden för att se till att deras folkrättsliga skyldigheter på migrationsområdet efterlevs till fullo av alla deras program och institutioner.

22.

Europaparlamentet stöder den senaste rapporten och de senaste slutsatserna från människorättsrådets särskilde rapportör om nutida former av rasism, rasdiskriminering, främlingsfientlighet och därmed sammanhängande intolerans. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att i sin interna politik genomföra den särskilde rapportörens rekommendationer för att bekämpa spridningen av hat och hets med rasistiska, etniska och främlingsfientliga förtecken via internet och sociala medier genom lämpliga lagstiftningsåtgärder, med full respekt för andra grundläggande rättigheter såsom yttrande- och åsiktsfriheten.

23.

Europaparlamentet erkänner att den snabba utvecklingen av informations- och kommunikationsteknik har förändrat omständigheterna för utövande av yttrandefriheten runt om i världen, och att denna utveckling medfört både avsevärda fördelar och allvarliga problem. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang EU:s riktlinjer för yttrandefrihet både online och offline, som antogs av rådet i maj 2014, och fördömer alla begränsningar av digital kommunikation, även dem som är riktade mot aktörer från det civila samhället. Parlamentet upprepar behovet av att ägna särskild uppmärksamhet åt rättigheterna för journalister och bloggare.

24.

Europaparlamentet uppmanar människorättsrådet att fortsätta debatten om rätten till integritet och att i detta syfte utse en särskild FN-rapportör om rätten till integritet, särskilt i samband med digitala kommunikationer.

25.

Europaparlamentet konstataterar att agendan för tiden efter FN:s millennieutvecklingsmål har som mål att utrota fattigdom senast 2030 genom att ta ett helhetsgrepp på ekonomiska, sociala och miljörelaterade frågor. Parlamentet välkomnar FN:s generalsekreterares sammanfattande rapport inför FN:s särskilda toppmöte om agendan för hållbara utvecklingsmål för tiden efter 2015. Parlamentet stöder generalsekreterarens appeller om en strategi som fokuserar på människors behov och rättigheter i syfte att utrota fattigdomen.

26.

Europaparlamentet anser att den växande och extrema ojämlikheten måste åtgärdas för att man ska kunna bekämpa fattigdomen överlag och verka för sociala och ekonomiska rättigheter genom att underlätta tillgången till framför allt livsmedel, vatten, utbildning, hälso- och sjukvård och adekvata bostäder. Parlamentet framhåller i detta sammanhang det växande problemet med markrofferi, som måste åtgärdas.

27.

Europaparlamentet anser att korruption, skatteflykt, vanskötsel av kollektiva nyttigheter och bristande ansvarsskyldighet bidrar till kränkningar av medborgarnas rättigheter, eftersom det avleder resurser från investeringar i välbehövliga offentliga tjänster såsom utbildning, grundläggande hälso- och sjukvård samt annan social infrastruktur, så att befolkningens fattigdom blir beständig. Parlamentet påminner om att regeringarna enligt den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter är skyldiga att respektera medborgarnas rättigheter genom att ställa tillräckliga resurser till deras förfogande. Parlamentet betonar i detta sammanhang att särskild uppmärksamhet måste ägnas åt skyddet av människorättsförsvarare som arbetar för att främja ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

28.

Europaparlamentet upprepar sitt stöd för inrättandet av en särskild FN-rapportör om ekonomisk brottslighet, korruption och mänskliga rättigheter.

29.

Europaparlamentet stöder starkt att FN:s vägledande principer för företagande och mänskliga rättigheter sprids och genomförs på ett effektivt och heltäckande vis både inom och utanför EU, och framhåller att man måste vidta alla nödvändiga åtgärder för att åtgärda luckorna i det praktiska genomförandet av FN:s vägledande principer, även vad gäller tillgången till rättvisa. Parlamentet välkomnar initiativet till en förordning om inrättande av ett system för vederbörlig aktsamhet i leveranskedjan när det gäller ansvarsfull användning av mineraler från konfliktområden. Parlamentet uppmanar alla berörda parter att aktivt delta i det elfte mötet i FN:s arbetsgrupp för mänskliga rättigheter och transnationella bolag och andra företag och att stödja insatser för att anpassa sin politik till OECD:s riktlinjer för multinationella företag och till FN:s vägledande principer för företagande och mänskliga rättigheter. Parlamentet upprepar sin begäran till kommissionen att före utgången av 2015 rapportera om EU-medlemsstaternas genomförande av FN:s vägledande principer för företagande och mänskliga rättigheter.

30.

Europaparlamentet uppmanar EU:s delegationer runt om i världen att samverka med EU-företag för att främja respekten för de mänskliga rättigheterna samt att se till att ”företagande och mänskliga rättigheter” inkluderas bland de ämnen som står i fokus i lokala förslagsinfordringar inom ramen för det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter.

31.

Europaparlamentet anser att företagande och mänskliga rättigheter kan stärka varandra genom att nya affärsmöjligheter skapas i de regioner som är i störst behov av hållbara och ansvarsfulla investeringar och genom att den allmänna respekten för de mänskliga rättigheterna i utvecklingsländer främjas.

32.

Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att delta i den spirande debatten om ett juridiskt bindande internationellt instrument för företagande och mänskliga rättigheter inom ramen för FN-systemet.

33.

Europaparlamentet påpekar att jämställdhetsintegrering – som inbegriper omorganisering, förbättring, utveckling och utvärdering av politiken för att säkerställa att beslutsfattarna integrerar ett synsätt som bygger på lika möjligheter i alla politiska beslut, på samtliga nivåer och i alla skeden – är ett viktigt verktyg för att uppnå jämställdhet.

34.

Europaparlamentet uppmanar EU att aktivt delta i det 59:e mötet i FN:s kvinnokommission och att fortsätta att bekämpa alla försök att undergräva FN:s handlingsplattform från Peking, som kommer att ses över med anledning av 20-årsdagen av den fjärde världskonferensen för kvinnor när det gäller bland annat tillgång till utbildning och hälso- och sjukvård som grundläggande mänskliga rättigheter, samt sexuella och reproduktiva rättigheter.

35.

Europaparlamentet ställer sig kritiskt till att många länder har kvar lagar som innebär diskriminering, framför allt inom områdena familj och tillgång till egendom, trots de framsteg som hittills gjorts i arbetet för jämställdhet och kvinnors egenmakt. Parlamentet konstaterar att kvinnor fortfarande är enormt underrepresenterade på beslutsfattande positioner och att våld mot kvinnor fortfarande är utbrett, medan tillgången till rättvisa fortfarande är begränsad, trots det antal kvinnor som varje dag dör till följd av våld i hemmet. Parlamentet uttrycker sin djupa oro över att bakslag har konstaterats i vissa länder, i synnerhet när det gäller sexuella och reproduktiva rättigheter.

36.

Europaparlamentet fördömer skarpt användningen av sexuellt våld mot kvinnor, vilket omfattar brott som massvåldtäkter, sexuellt slaveri, tvångsprostitution, könsrelaterad förföljelse – inklusive kvinnlig könsstympning – människohandel, barn- och tvångsäktenskap, hedersmord och alla andra former av sexuellt våld av samma allvarliga art, också när det används som taktik vid krigföring. Parlamentet uppmanar på nytt EU och samtliga dess medlemsstater att underteckna och ratificera Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet (Istanbulkonventionen).

37.

Europaparlamentet påminner om att EU åtagit sig att integrera mänskliga rättigheter och könsrelaterade aspekter i uppdragen inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, i enlighet med FN:s säkerhetsråds banbrytande resolutioner nr 1325 och nr 1820 om kvinnor, fred och säkerhet. Parlamentet upprepar i detta sammanhang sin uppmaning till EU och dess medlemsstater att i arbetet med att skapa varaktig försoning stödja ett systematiskt deltagande av kvinnor som en vital del av fredsprocessen, och att erkänna behovet att integrera ett jämställdhetsperspektiv i konfliktförebyggande arbete, fredsbevarande insatser, humanitärt bistånd och återuppbyggnad efter konflikter samt demokratiseringsprocesser.

38.

Europaparlamentet betonar att kvinnlig könsstympning är en form av tortyr. Parlamentet understryker det fortsatta behovet av att EU arbetar tillsammans med tredjeländer för att utrota utövandet av kvinnlig könsstympning. Parlamentet påminner de medlemsstater som har nationella lagar som förbjuder kvinnlig könsstympning om att de måste tillämpa dessa lagar när det konstateras att någon av deras medborgare har utsatts för ett sådant ingrepp.

39.

Europaparlamentet välkomnar Internationella brottmålsdomstolens inkludering av sexualbrott och könsbaserade brott, inklusive våldtäkt, sexuellt våld och förnedring, och dess rekommendation att dessa brott ska betraktas som krigsförbrytelser.

40.

Europaparlamentet uttrycker oro över att – trots framsteg sedan konventionen om barnets rättigheter antogs 1989 – minst 58 miljoner barn, särskilt flickor, barn från fattiga familjer, barn med funktionsnedsättningar och barn i konfliktområden, inte går i skola, och över att många barn fortfarande lider av sjukdomar som lätt kan förebyggas, medan andra utnyttjas i barnarbete.

41.

Europaparlamentet uppmanar alla stater att åta sig att utrota de värsta formerna av barnarbete enligt definitionen i artikel 3 i ILO:s konvention nr 182, omfattande barnslaveri, människohandel med barn, prostitution och farligt arbete som påverkar ett barns fysiska och psykiska hälsa.

42.

Europaparlamentet erinrar om att staten som en av sina primära skyldigheter har att ordna med utbildning för alla barn genom att öka utbildningsutbudet, inrätta adekvata institutioner och åtgärda de strukturella orsakerna till de största hindren för allmän primärutbildning, däribland skolavhopp, som fortfarande är ett stort hinder för allmän primärutbildning.

43.

Europaparlamentet begär tillräcklig EU-finansiering av program för demobilisering och återanpassning för barn med anknytning till väpnade konflikter och för före detta barnsoldater. Parlamentet erinrar om sitt starka stöd till kampanjen Barn, inte soldater, såsom det framhölls vid den utfrågning om samma ämne som hölls i underutskottet för mänskliga rättigheter den 3 december 2014. Parlamentet välkomnar de årliga rapporterna från FN:s särskilda representant för barn och väpnade konflikter och FN:s särskilda representant för våld mot barn, tillsammans med rapporten från den särskilde rapportören om handel med barn, barnprostitution och barnpornografi.

44.

Europaparlamentet är oroat över den senaste tidens ökning av antalet diskriminerande lagar och metoder samt våldsdåd mot personer på grund av deras sexuella läggning eller könsidentitet. Parlamentet efterlyser en nära övervakning av situationen för hbti-personer, bland annat i Nigeria och Gambia, där nyligen införda hbti-fientliga lagar utgör ett hot mot livet för sexuella minoriteter. Parlamentet uttrycker sin starka oro över de lagar mot ”propaganda” som begränsar yttrande- och mötesfriheten, även i Europa. Parlamentet välkomnar människorättsrådets resolution om bekämpande av våld och diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet, som antogs den 26 september 2014. Parlamentet bekräftar sitt stöd för att högkommissarien ska fortsätta arbetet med att främja och skydda alla mänskliga rättigheter för hbti-personer, särskilt genom uttalanden, rapporter och kampanjen ”Free and Equal”. Parlamentet uppmuntrar högkommissarien att fortsätta att bekämpa diskriminerande lagar och metoder.

45.

Europaparlamentet betonar att klimatförändringarna starkt påverkar grupper och personer i utsatta situationer, särskilt i låginkomstländer och i kuststater och lågt belägna östater som saknar ekonomiska resurser för att anpassa sig till genomgripande miljöförändringar.

46.

Europaparlamentet oroas över att ursprungsbefolkningar löper särskilt stor risk att drabbas av klimatförändringsrelaterade incidenter. Parlamentet konstaterar i detta avseende att de flesta ursprungsbefolkningar lever under fattigdomsgränsen och har liten eller ingen tillgång till representation, politiskt beslutsfattande eller rättssystem.

47.

Europaparlamentet välkomnar människorättsrådets erkännande att miljöförändringar har en negativ inverkan på befolkningars utkomstmöjligheter och står i vägen för förverkligandet av grundläggande internationellt erkända mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar därför med eftertryck de stater som är parter att vidta brådskande och ambitiösa begränsnings- och anpassningsåtgärder vid den kommande klimatkonferensen i Paris 2015.

48.

Europaparlamentet begär att kommissionen och utrikestjänsten deltar aktivt i debatten om begreppet klimatflykting, inklusive en eventuell definition av begreppet i folkrätten eller i något rättsligt bindande internationellt avtal.

49.

Europaparlamentet ger på nytt uttryck för sitt helhjärtade stöd för Internationella brottmålsdomstolens arbete för att sätta stopp för straffriheten för personer som begår de allvarligaste brotten av betydelse för det internationella samfundet, och för att ge rättvisa åt offer för krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord. Parlamentet är alltjämt på sin vakt mot alla försök att undergräva denna domstols legitimitet eller oberoende. Parlamentet uppmanar med eftertryck EU och dess medlemsstater att samarbeta med domstolen och ge den ett starkt diplomatiskt, politiskt och ekonomiskt stöd, även inom FN. Parlamentet uppmanar också EU, dess medlemsstater och dess särskilda representanter att aktivt stödja brottmålsdomstolen, verkställandet av dess beslut samt kampen mot straffrihet för brott som omfattas av Romstadgan. Parlamentet välkomnar den palestinska myndighetens ratificering av Romstadgan i januari 2015.

50.

Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten, kommissionen och medlemsstaterna att stödja översynen av mandatet för expertmekanismen om urbefolkningarnas rättigheter, i överensstämmelse med slutdokumentet från världskonferensen om urbefolkningar (FN:s generalförsamlings resolution 69/2), i syfte att övervaka, utvärdera och förbättra genomförandet av förklaringen om urbefolkningars rättigheter. Parlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att begära att alla innehavare av mandat för särskilda förfaranden ägnar särskild uppmärksamhet åt frågor som rör kvinnor och flickor i urbefolkningar, och att systematiskt rapportera om sådana frågor till människorättsrådet. Parlamentet uppmanar eftertryckligen utrikestjänsten och medlemsstaterna att aktivt stödja utvecklingen av den systemomfattande handlingsplanen för urbefolkningar, i enlighet med begäran i FN:s generalförsamlings resolution från september 2014, särskilt i fråga om att ordna regelbundna samråd med urbefolkningar som ett led i denna process.

51.

Europaparlamentet fördömer det faktum att auktoritära stater allt oftare står värdar för stora idrotts- eller kulturevenemang för att stärka sin internationella legitimitet samtidigt som de kväver inhemska avvikande åsikter ytterligare. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att aktivt ta upp denna fråga, även inom människorättsrådet, och att samarbeta med nationella idrottsförbund, näringslivsaktörer och civilsamhällesorganisationer om villkoren kring deras deltagande i sådana evenemang, bland annat med avseende på de första Europaspelen i Baku 2015 och fotbolls-VM i Ryssland 2018 och i Qatar 2022.

52.

Europaparlamentet upprepar sin vädjan till rådet om att utarbeta en gemensam EU-ståndpunkt om användningen av bestyckade drönare, varvid man bör lägga yttersta vikt vid respekten för mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt och ta upp frågor som de rättsliga ramarna, proportionalitet, ansvarsutkrävande, skydd av civila och öppenhet. Parlamentet vädjar än en gång till EU att förbjuda utveckling, produktion och användning av helt självstyrande vapen som gör det möjligt att genomföra attacker utan mänsklig medverkan. Parlamentet betonar att mänskliga rättigheter måste ingå i alla dialoger med tredjeländer om terrorbekämpning.

53.

Europaparlamentet uppmanar EU att främja den allmängiltiga och odelbara karaktären hos de mänskliga rättigheterna, inklusive medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, i enlighet med artikel 21 i Lissabonfördraget och de allmänna bestämmelserna om unionens yttre åtgärder.

54.

Europaparlamentet uppmanar EU, dess medlemsstater, kommissionen och utrikestjänsten att integrera mänskliga rättigheter i all extern politik med tredjeländer. Parlamentet betonar också att EU i sin politik för mänskliga rättigheter måste se till att dess interna och externa politik stämmer överens med varandra, såsom det förutsätts i EU-fördraget, och undvika dubbla måttstockar när det gäller respekten för mänskliga rättigheter.

55.

Europaparlamentet uppmanar EU att anta ett rättighetsbaserat synsätt och att integrera respekten för mänskliga rättigheter i handel, investeringar, offentliga tjänster och utvecklingssamarbete samt i sin gemensamma säkerhets- och försvarspolitik.

56.

Europaparlamentet uttrycker sin allvarliga oro över våldet och den väpnade konflikten i östra Ukraina. Parlamentet hoppas att avtalet om eldupphör, som bygger på Minsköverenskommelsen, kommer att hålla. Parlamentet fördömer de omfattande brotten mot de mänskliga rättigheterna i konflikten och följderna av den senaste tidens strider. Parlamentet uttrycker sitt fulla stöd för FN:s övervakningsuppdrag för mänskliga rättigheter och OSSE:s särskilda övervakningsuppdrag i Ukraina, och efterlyser en förstärkning av det sistnämnda. Parlamentet framhåller sin starka oro över internflyktingarnas öde till följd av den väpnade konflikten i de sydöstra regionerna. Parlamentet fördömer den olagliga annekteringen av Krim till följd av Rysslands aggressiva och expansionistiska politik, som utgör ett hot mot Ukrainas enhet och oberoende. Parlamentet är fortsatt oroat över att lokalbefolkningen i denna region, i synnerhet krimtatarerna, utsätts för diskriminering och utbredda människorättskränkningar. Parlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att stödja alla eventuella insatser på FN-nivå för att bekämpa straffriheten och utföra opartiska utredningar av våldshandlingarna och människorättskränkningarna i samband med ingripandena mot demonstrationerna på Majdan, den olagliga annekteringen av Krim och den väpnade konflikten i östra Ukraina. Parlamentet manar till respekt för internationell humanitär rätt med tillhörande principer för att skydda civila i konflikten.

57.

Europaparlamentet välkomnar planerna på att förlänga mandatet för den särskilde rapportören om människorättssituationen i Demokratiska folkrepubliken Korea (Nordkorea). Parlamentet välkomnar också FN:s generalförsamlings resolution där FN:s säkerhetsråd uppmuntras att vidta lämpliga åtgärder för att utkräva ansvarsskyldighet, bland annat genom att överväga att hänskjuta situationen i Nordkorea till Internationella brottmålsdomstolen. Parlamentet uppmanar människorättsrådet att upprepa sitt krav på ansvarsskyldighet, även för de ansvariga för brott mot mänskligheten som begåtts i enlighet med politik som fastställts på högsta statsnivå. Parlamentet välkomnar upprättandet av en fältbaserad struktur i Republiken Korea (Sydkorea) för att skärpa övervakningen av situationen och dokumenteringen av bevis i syfte att utkräva ansvarsskyldighet, och uppmanar alla stater att samarbeta med denna struktur. Parlamentet uppmanar människorättsrådet att rikta ökad uppmärksamhet mot situationen i Nordkorea genom att sammankalla en formell panel där offer för rättskränkningar får komma till tals i samband med ett framtida möte i människorättsrådet.

58.

Europaparlamentet välkomnar människorättsrådets resolution från mars 2014 om människorättssituationen i Islamiska republiken Iran, tillsammans med förlängningen av den särskilde rapportörens mandat, och uppmanar Iran att låta FN:s särskilde rapportör resa in i landet som ett tydligt tecken på Irans beredvillighet att vidta åtgärder för att inleda en dialog om mänskliga rättigheter. Parlamentet upprepar sitt fördömande av dödsstraffet i Iran, som även omfattar minderåriga och som ofta verkställs efter en rättsprocess som inte uppfyller internationellt accepterade minimikrav på en rättvis rättegång och ett korrekt förfarande. Parlamentet är fortsatt bekymrat över det stora antalet avrättningar utan ett korrekt förfarande eller en rättvis rättegång. Parlamentet stöder det gemensamma uttalande som mandatinnehavarna för FN:s särskilda förfaranden gjorde i augusti 2014 och i vilket de fördömde vågen av gripanden och domar mot aktörer inom det civila samhället i Iran. Parlamentet uppmanar EU och människorättsrådet att fortsätta att noggrant bevaka de systematiska kränkningarna av de mänskliga rättigheterna och att se till att de mänskliga rättigheterna förblir en nyckelprioritering i alla kontakter med den iranska regeringen. Parlamentet uppmanar Irans myndigheter att följa internationell humanitär rätt, enligt vilken avrättning av ungdomsbrottslingar är ett brott mot internationella miniminormer, och att inte verkställa någon avrättning av ungdomsbrottslingar.

59.

Europaparlamentet stöder den senaste rapporten om människorättssituationen i Myanmar/Burma från FN:s särskilde rapportör, som erkänner de framsteg som hittills gjort och samtidigt påtalar områden som fortfarande inger allvarliga betänkligheter. Parlamentet uppmanar regeringen i Myanmar/Burma att integrera mänskliga rättigheter, däribland även minoriteters rättigheter, i landets institutionella och rättsliga ram och i alla politikområden, och att respektera yttrande- och mötesfriheten till fullo. Parlamentet uttrycker sin oro över den föreslagna lagstiftningen om ”skydd av ras och religion”, som innehåller fyra förslag om äktenskap över religionsgränser, religiös omvändelse, engifte och födelsekontroll. Parlamentet uppmanar människorättsrådet att förnya mandatet för den särskilde rapportören under punkt 4 och att upprepa sin allvarliga oro över rohingyaminoritetens situation i delstaten Rakhine, som förvärras av att denna befolkningsgrupp saknar rättslig status och därmed fortfarande utsätts för systematisk diskriminering. Parlamentet efterlyser fullständiga, insynsvänliga och oberoende utredningar av alla rapporter om kränkningar av rohingyafolkets rättigheter och vill att processen med att låta FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter öppna ett lokalkontor i landet ska påskyndas. Parlamentet beklagar djupt angreppen mot civila i delstaterna Kachin och Shan, säkerhetsstyrkornas sexuella våld under väpnade konflikter, förekomsten av politiska fångar, trakasserierna mot människorättsförsvarare, aktivister och medieverksamma, de utomrättsliga avrättningarna, beslagtagandet av mark samt angreppen mot religiösa och etniska minoriteter. Parlamentet anser att förhandlingarna om ett investeringsavtal mellan EU och Myanmar/Burma bör tas under noga övervägande, eftersom utländska investeringar i landet riskerar att förvärra kränkningarna av de mänskliga rättigheterna.

60.

Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över de fortgående människorättskränkningarna i Vitryssland. Parlamentet fördömer de tre avrättningar som verkställdes 2014, trakasserierna mot människorättsförsvarare, förföljelsen av oberoende journalister, censuren av all internetbaserad kommunikation samt den restriktiva lagstiftningen om icke-statliga organisationerna. Parlamentet vill att mandatet för FN:s särskilde rapportör när det gäller människorättssituationen i Vitryssland ska förnyas vid människorättsrådets 29:e möte, och uppmanar regeringen att bevilja fullt tillträde för mandatinnehavarna för FN:s särskilda förfaranden, bland dem också den särskilde rapportören. Parlamentet kräver villkorslös frigivning och upprättelse för alla återstående politiska fångar.

61.

Europaparlamentet uttrycker sin fortsatta oro över angreppen på oppositionsledare och aktörer och aktivister i det civila samhället i Bahrain, och över situationen för människorättsförsvarare och politiska aktivister inom oppositionen i landet. Parlamentet uppmanar alla berörda parter i Bahrain att inleda konstruktiva samtal där alla får komma till tals i syfte att uppnå en verklig försoning och respekt för de mänskliga rättigheterna för alla befolkningsgrupper i Bahrain. Parlamentet kräver omedelbar och villkorslös frigivning av alla samvetsfångar, journalister, människorättsförsvarare och fredliga demonstranter, och uttrycker sitt stöd för det gemensamma uttalandet av den 4 februari 2015 från mandatinnehavarna för FN:s särskilda förfaranden om att en ledande oppositionspolitiker gripits och de därpå följande demonstrationerna skingrats. Parlamentet uppmanar EU:s medlemsstater och andra medlemmar av människorättsrådet att fortsätta att noggrant följa människorättssituationen i Bahrain, med fokus på fullgörandet av de åtaganden som landet gjorde vid den allmänna återkommande utvärderingen och på genomförandet av rekommendationerna från Bahrains oberoende undersökningskommission, som har välkomnats av kungen av Bahrain. Parlamentet beklagar bristen på framsteg av Bahrains regering i dess samarbete med FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och flyktingkommissariatets särskilda förfaranden. Parlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att arbeta för att det under marsmötet i människorättsrådet antas en resolution som efterlyser ett fullständigt fullgörande av Bahrains åtaganden från den allmänna återkommande utvärderingen och ett genomförande av rekommendationerna – däribland rekommendationerna om människorättsförsvarare – från Bahrains oberoende undersökningskommission, och som begär att FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter ska rapportera om människorättssituationen på fältet och om framstegen i Bahrains samarbete med FN:s människorättsmekanismer.

62.

Europaparlamentet välkomnar den allmänna återkommande utvärderingen av Egypten i november 2014, och ser fram emot dess antagande vid det kommande mötet i människorättsrådet. Parlamentet uppmanar med kraft Egypten att omedelbart och ovillkorligt frige alla aktivister och människorättsförsvarare samt dem som hålls fängslade för att de fredligt har utövat sin rätt till yttrande-, mötes- och föreningsfrihet. Parlamentet kräver dessutom att Egyptens regering ska anta lagstiftning i enlighet med internationella normer och slå vakt om föreningsfriheten, som finns inskriven i Egyptens konstitution, inklusive rätten att motta och ge finansiering, samt upphäva protestlagen från november 2013 och införa ny lagstiftning med garantier för mötesfriheten. Parlamentet uppmanar kraftfullt den egyptiska regeringen att inleda en rättslig utredning för att fastställa vilka som bär ansvaret för beordrandet och verkställandet av utomrättsliga avrättningar i samband med nedkämpandet av de huvudsakligen fredliga demonstrationer som utspelat sig sedan den 3 juli 2013, däribland skingrandet den 14 augusti 2013 på torgen Raba’a och Nahda, då minst 1 000 demonstranter dödades. Parlamentet uppmanar Egypten med eftertryck att genomföra oberoende, opartiska och effektiva utredningar av alla kränkningar av de mänskliga rättigheterna som begåtts sedan 2011, inklusive sexuella våldsbrott, och att se till att förövarna ställs till svars och offren får tillräcklig gottgörelse i enlighet med internationella normer. Parlamentet uppmanar de egyptiska myndigheterna att omedelbart upphäva alla dödsdomar och beordra förnyad prövning som garanterar rätten till en rättvis rättegång och ett korrekt förfarande, införa ett omedelbart moratorium för dödsstraff och avrättningar, omedelbart frige alla fängslade journalister och mediearbetare samt garantera rätten till informationsfrihet och yttrandefrihet i enlighet med internationella normer. Parlamentet uppmanar med eftertryck de egyptiska myndigheterna att tillåta ett besök av FN:s särskilda rapportör om våld mot kvinnor, som har godkänts i princip men som varit uppskjutet sedan början av 2014, och att i synnerhet bjuda in FN:s relevanta mekanismer och förfaranden på människorättsområdet, den särskilda rapportören om mötesfrihet, den särskilda rapportören om tortyr, den särskilda rapportören om mänskliga rättigheter i kampen mot terrorism samt den särskilda rapportören om domares och advokaters oberoende. Parlamentet uppmanar de egyptiska myndigheterna att se till att den inhemska lagstiftningen är förenlig med internationella människorättsnormer och att omedelbart dra tillbaka lag nr 136/2014 samt upphöra med militära rättegångar mot civila, ogiltigförklara alla domar som utfärdats mot civila av militära domstolar och beordra omedelbar omprövning inför civila domstolar. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att stödja ett kraftfullt uttalande i dessa frågor.

63.

Europaparlamentet välkomnar arbetet av FN:s oberoende expert om situationen för de mänskliga rättigheterna i Mali, och uppmanar människorättsrådet att förlänga hans uppdrag. Parlamentet välkomnar de framsteg som gjorts av Malis regering med att återupprätta rättsväsendet i vissa delar av landet samt med utredningarna av händelserna 2012, då 21 elitsoldater torterades och dödades, tillsammans med inrättandet av kommissionen för sanning, rättvisa och försoning. Parlamentet är fortsatt oroat över att säkerhetssituationen åter förvärras och att barnsoldater fortfarande används och rekryteras, och uppmanar Malis regering att bland alla krigförande parter utreda vilka som gjorde sig skyldiga till våldshandlingarna under den väpnade konflikten 2012–2013 och ställa dem till svars. Parlamentet välkomnar fredsavtalet för alla Malis människor, som är de som i första hand kommer att vinna på detta efter månader av instabilitet och osäkerhet. Parlamentet beklagar emellertid det senareläggande som begärts av rebellerna i norr. Parlamentet uppmanar alla parter att gå i den maliska regeringens fotspår och omedelbart underteckna avtalet, vars tillämpning kommer att övervakas av EU, och att se till att det framtida fredsavtalet innefattar krav på ansvarsskyldighet, en starkare ställning för sanningskommissionen och säkerhetsprövning av personalen inom säkerhetsstyrkorna.

64.

Europaparlamentet uppmanar Afrikanska unionen att offentliggöra sin undersökningskommissions rapport om människorättskränkningar och övergrepp som förövats av alla parter i Sydsudan, som ett steg på väg mot främjande av rättvisa med avseende på de människorättskränkningar som begåtts sedan början av konflikten. Parlamentet fördömer att en grupp små barn i Wau Shilluk bortrövades i februari 2015 för att användas som barnsoldater. Parlamentet uppmanar människorättsrådet att anta en resolution som betonar att rättvisa och trovärdiga utredningar och lagföringar av brott enligt internationell rätt är avgörande för att Sydsudan ska kunna bryta en ond spiral av brutalitet som drivs på av straffriheten. I detta syfte vill parlamentet att man överväger att inrätta en rättslig mekanism av hybridtyp. Parlamentet uppmanar dessutom Sydsudan att ansluta sig till Romstadgan och att fastställa ett mandat för en särskild rapportör för Sydsudan, i syfte att hjälpa till att främja rättvisa och trovärdiga åtal och bredare åtgärder för ansvarsskyldighet, med stöd av det internationella samfundet.

65.

Europaparlamentet noterar de utfästelser som den nyvalda regeringen i Sri Lanka gjort, och uppmanar den att vidta konkreta åtgärder för ansvarsskyldighet fram till människorättsrådets 30:e möte i september 2015, för att infria sina löften om att förbättra människorättssituationen i landet och motverka bakslag, inklusive allvarligt menade utredningar och åtal, tillsammans med andra åtgärder för att åtgärda det mer omfattande problemet med straffrihet och människorättskränkningar, liksom att fullt ut samarbeta med kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och dess internationella utredning om Sri Lanka.

66.

Europaparlamentet uttrycker allvarlig oro över den dramatiska och våldsamma konflikten och den humanitära krisen, som uppstått till följd av det våld som först och främst Assadregimen men även Islamiska staten/Daesh och andra miliser använt mot civilbefolkningen, i synnerhet utsatta grupper som kvinnor och barn. Parlamentet uttrycker oro över att Daesh exporterar sin ideologi utomlands. Parlamentet är mycket oroat över de systematiska kränkningarna av mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt i Syrien, vilka kan utgöra krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. Parlamentet uppmanar med kraft alla parter att följa tillämplig internationell humanitär rätt för att skydda civilbefolkningen, respektera dess mänskliga rättigheter och tillgodose dess grundläggande behov. Parlamenter uppmanar med kraft FN:s medlemsstater att tydligt ta avstånd från våldet och i synnerhet uttala sitt stöd för minoriteters rättigheter, bland annat med avseende på den systematiska förföljselsen av kristna. Parlamentet kräver ett omedelbart och ovillkorligt frigivande av alla personer som blivit godtyckligt frihetsberövade eller bortförda för att de utövat sina mänskliga rättigheter eller bedrivit annan fredlig politisk verksamhet. Parlamentet kräver ett starkt stöd från EU och dess medlemsstater för att utkräva ansvar och förlänga FN:s undersökningskommission.

67.

Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över den dramatiska och våldsamma konflikten och den humanitära krisen i Irak. Parlamentet konstaterar att människorättssituationen förvärras allteftersom IS/Daesh och andra milisgrupper genomför bortföranden och massavrättningar och förföljer Iraks etniska och religiösa minoriteter, däribland kristna.

68.

Europaparlamentet fördömer Hamas och andra väpnade gruppers raketattacker mot Israel från Gazaremsan, och uttrycker allvarlig oro över den humanitära krisen i Gaza. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att offentligt uttrycka sitt stöd för FN:s undersökningskommission och att kritisera de israeliska myndigheternas bristande samarbete och det faktum att de inte beviljat undersökningskommissionen tillträde, genom ett offentligt uttalande i människorättsrådet. Parlamentet betonar att rättvisa och respekt för rättsstaten är den nödvändiga grunden för fred och att den rådande långvariga och systematiska straffriheten för kränkningar av folkrätten måste upphöra. Parlamentet gläds åt att åklagaren vid Internationella brottmålsdomstolen inlett en preliminär utredning av situationen i Palestina. Parlamentet uppmanar EU att samarbeta fullt ut med Internationella brottmålsdomstolens åklagarmyndighet. Parlamentet uppmanar EU att återuppta punkt 7 i människorättsrådet och att skarpt fördöma de långvariga kränkningarna av folkrätten och det uteblivna genomförandet av det rådgivande yttrandet från Internationella domstolen, liksom att stödja förlängningen av undersökningskommissionens mandat.

69.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN:s säkerhetsråd, FN:s generalsekreterare, ordföranden för FN:s 69:e generalförsamling, ordföranden för FN:s råd för mänskliga rättigheter samt FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter.