30.8.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 316/130

—

med beaktande av den årliga rapporten från rådet till Europaparlamentet om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (12094/14),

—

med beaktande av artiklarna 21 och 36 i fördraget om Europeiska unionen,

—

med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning,

—

med beaktande av uttalandet av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om politiskt ansvar,

—

med beaktande av de åtaganden som vice ordföranden/den höga representanten Federica Mogherini gjorde vid sin utfrågning i utskottet för utrikesfrågor den 6 oktober 2014,

—

med beaktande av artiklarna 52 och 132.1 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandet från budgetutskottet (A8-0039/2015).

1.

Europaparlamentet uppmärksammar den dramatiska försämringen av säkerheten i områdena runt EU, särskilt i de närmaste grannländerna, där den internationella ordningen grundad på respekt för lagen och Europas stabilitet och säkerhet hotas i en utsträckning som inte förekommit sedan den europeiska integrationen påbörjades. Parlamentet betonar att den internationella politiska ordningen håller på att förändras.

2.

Europaparlamentet ser med oro på att EU, bland annat till följd av sina interna kriser, ännu inte har lyckats utnyttja sin fulla potential för att forma den internationella politiska och säkerhetsmässiga miljön, och på att bristen på politisk samordning och sammanhållning mellan EU:s olika politikområden samt finansiella begränsningar innebär ytterligare hinder för EU:s inflytande på den internationella arenan och dess förmåga att regionalt och globalt fungera som säkerhetsskapande aktör som bidrar till att förebygga konflikter och till krishantering.

3.

Europaparlamentet anser att de prioriterade uppgifterna för EU:s utrikes- och säkerhetspolitik är

4.

Europaparlamentet anser att en ambitiös och effektiv utrikespolitik för EU måste grundas på en gemensam vision om unionens viktigaste intressen, värden och mål i de yttre förbindelserna och på en delad uppfattning om de hotbilder som påverkar EU som helhet. Parlamentet välkomnar vice ordförandens/den höga representantens åtaganden, på grundval av mandatet från Europeiska rådet från december 2013, att snarast möjligt påbörja en strategisk reflektion om EU:s utrikes- och säkerhetspolitik som bör omfatta många olika intressenter, inbegripet EU:s medlemsstater, institutioner och invånare. Parlamentet anser att denna reflektion bör leda till en ny europeisk säkerhetsstrategi som beaktar den senaste tidens geopolitiska förändringar, så att man kan möta de nya hoten och utmaningarna.

5.

Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna genom att ratificera fördraget om Europeiska unionen förbundit sig att aktivt och förbehållslöst stödja unionens utrikes- och säkerhetspolitik i en anda av lojalitet och ömsesidig solidaritet, i enlighet med artikel 24.3 i detta fördrag.

6.

Europaparlamentet understryker att EU:s och dess medlemsstaters politiska, ekonomiska, finansiella och försvarsmässiga resurser måste förstärkas och kombineras för att maximera EU:s internationella inflytande, skapa synergier och värna freden och stabiliteten i Europa och dess grannländer. Parlamentet understryker att stora besparingar kan göras genom bättre samarbete mellan medlemsstaterna när det gäller deras utrikes- och säkerhetspolitik.

7.

Europaparlamentet betonar att EU:s och dess medlemsstaters ekonomiska bistånd till länder utanför unionen måste bringas i linje med de gemensamt fastställda strategiska prioriteringarna och användas mer effektivt i enlighet med dessa. Parlamentet efterfrågar fler åtgärder från EU:s sida i syfte att göra unionens bistånd synligare, enhetligare och effektivare. Unionens samtliga biståndsområden, vare sig det gäller utvecklingsbistånd, katastrofhjälp eller humanitärt bistånd, bör samordnas och vara konsekventa. Parlamentet uppmanar kommissionen, Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna att säkerställa effektiv tillsyn över det ekonomiska biståndet och se till att målen uppfylls. Parlamentet hänvisar till revisionsrättens rapporter, som har visat på tidigare problem. Det finansiella stödet till det civila samhället och enskilda organisationer på plats bör ökas. Parlamentet efterlyser snabbare och mindre byråkratiska förfaranden för godkännande av projekt.

8.

Europaparlamentet uppmuntrar EU-institutionerna och medlemsstaterna att fullt ut använda den verktygslåda som tillhandahålls genom Lissabonfördraget för att ställa om från vad som hittills varit en främst reaktiv politik till en proaktiv, sammanhållen och strategisk utrikes- och säkerhetspolitik för EU, som grundas på gemensamma värden och genomförs med hänsyn till unionens gemensamma intressen.

9.

Europaparlamentet anser att rådet och kommissionen, med medlemsstaternas aktiva samarbete, måste garantera sammanhållning och konsekvens inom

10.

Europaparlamentet välkomnar i detta sammanhang den nya kommissionens uppdelning i kluster, eftersom denna gör det möjligt för vice ordföranden/den höga representanten att samordna kommissionens alla relevanta politikområden med en yttre dimension. Parlamentet stöder vice ordföranden/den höga representanten i hennes strävan att fullt ut axla sitt ansvar som kommissionens vice ordförande. Parlamentet uppmuntrar samtidigt vice ordföranden/den höga representanten att använda sin roll som ordförande för rådet (utrikes frågor) för att lägga fram förslag inför rådet som främjar gemensamma, proaktiva åtgärder bortom minsta gemensamma nämnare och som utnyttjar alla de verktyg som står till buds genom Gusp och EU:s utrikespolitik.

11.

Europaparlamentet påminner om att de inre strukturerna hos Europeiska utrikestjänsten måste ändras, så att den kan hjälpa vice ordföranden/den höga representanten i alla hennes roller och göra det möjligt för henne att verka för strategisk planering och samordning av politiska processer inom rådet och kommissionen. Parlamentet framhåller behovet av att rationalisera strukturen för den högsta ledningen inom Europeiska utrikestjänsten och att påskynda och förenkla förfarandena för beslutsfattande. Parlamentet upprepar sin uppmaning om en bättre integrering av EU:s särskilda representanter i Europeiska utrikestjänsten, inbegripet genom en överföring av deras budget från Gusps driftsbudget till budgeten för Europeiska utrikestjänsten. I detta sammanhang efterfrågar parlamentet en politisk och kostnadseffektiv utvärdering av de särskilda representanternas roll.

12.

Europaparlamentet upprepar sin uppmaning om att öka samarbetet och samordningen mellan de olika övervaknings- och krishanteringskapaciteterna på EU-nivå. Parlamentet efterfrågar också en rationalisering av de befintliga strukturerna för att minska onödigt dubbelarbete, även genom att slå samman överlappande kapaciteter. Övervakningscentrumen måste få lämpliga resurser, och språkprofilerna hos den personal som arbetar där bör bringas i linje med de språk som talas i de mest relevanta krisområdena, särskilt ryska och arabiska. Parlamentet efterfrågar förbättrat samarbete och informationsutbyte mellan övervakningscentrumen på EU-nivå och de motsvarande tjänsterna i medlemsstaterna.

13.

Europaparlamentet efterlyser en modernisering av nätverket för EU:s delegationer, för att återspegla EU:s utrikespolitiska behov på 2000-talet, bland annat genom ändringar av personalantal och expertis. Till exempel bör alla delegationer i konfliktområden, särskilt i länder där något GSFP-uppdrag pågår, inkludera minst en expert på säkerhet och försvar. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att ge delegationscheferna större inflytande över all personal, oberoende av från vilken institution den kommer, och att förenkla delegationernas administrativa budgetar i riktning mot en enda finansieringskälla. Rapporteringsvägarna bör förtydligas. Parlamentet beklagar att potentialen för synergier och stordriftsfördelar vid ett stärkt samarbete mellan medlemsstaternas ambassader och EU:s delegationer ännu inte utnyttjas till fullo. Parlamentet insisterar på att den rättvisa balansen mellan personal som utlånas av medlemsstaterna och EU-tjänstemän, som föreskrivs i rådets beslut av den 26 juli 2010 om utrikestjänstens inrättande, bör respekteras på alla nivåer och konstaterar att denna balans för närvarande inte upprätthålls, särskilt inte när det gäller högre befattningar, exempelvis delegationschefer.

14.

Europaparlamentet är oroat över bristen på flexibilitet inom EU:s finansiella regelverk, vilket ofta leder till förseningar i utbetalningen av EU-medel och ytterligare hinder för EU:s förmåga att reagera vid kriser. Det finns ett behov av att snabbare frigöra finansiella medel, samtidigt som en effektiv kontroll måste utövas så att man undviker bedrägerier och förskingring. Parlamentet uppmanar kommissionen att under 2015 lägga fram ett förslag till reform av den relevanta lagstiftningen, med bland annat en möjlighet att för krishantering använda samma påskyndade förfarande som redan finns för humanitärt bistånd, samtidigt som man försäkrar sig om att utbetalningarna vid kriser är förenliga med EU:s långsiktiga strategiska mål. Parlamentet är djupt oroat över bristen på utbetalningar för EU:s två största budgetposter för krishantering och konfliktförebyggande, nämligen Gusp-budgeten och budgetposterna för instrumentet som bidrar till stabilitet och fred. Parlamentet är övertygat om att den nuvarande säkerhetssituationen i Öst- och Sydeuropa kräver synergieffekter och ytterligare investeringar i stället för omfattande nedskärningar.

15.

Europaparlamentet påminner om att EU:s åtgärder måste göras synligare, såväl när det gäller strategisk planering och multilaterala forum som på det operativa planet, genom GSFP-uppdragen och övriga uppdrag med en yttre dimension.

16.

Europaparlamentet påminner om att EU enligt artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen har en skyldighet att se till att dess yttre åtgärder utformas och genomförs i syfte att stärka och stödja demokratin, rättsstaten, de mänskliga rättigheterna och de internationella rättsprinciperna. Detta är ett gemensamt ansvar för EU och medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att regelbundet rapportera om efterlevnaden av artikel 21 och att försöka hitta sätt att förbättra utrikespolitikens sammanhållning, särskilt beträffande mänskliga rättigheter och internationell rätt. Övervakningen av yttre åtgärder med tanke på artikel 21 måste genomföras på ett mer harmoniserat och striktare sätt. Parlamentet betonar att man måste se till att EU:s partner lever upp till de åtaganden de gjort beträffande mänskliga rättigheter i avtal med EU, och betonar nödvändigheten av att vid behov inkludera villkorsklausuler om mänskliga rättigheter i dessa avtal.

17.

Europaparlamentet noterar den ökade efterfrågan på internationell hjälp med demokratistöd och valobservation. Parlamentet erkänner detta som ett område där EU kan spela en effektiv roll för att stödja demokratiska processer. Därför efterlyser parlamentet en konsekvent uppföljning av tillämpningen av de landsspecifika rekommendationerna och förfrågningarna om stöd till kapacitetsuppbyggnad för politiska partier.

18.

Europaparlamentet understryker den oerhörda betydelsen av det kollektiva försvar som Nato garanterar sina medlemmar. Parlamentet uppmanar bestämt medlemsstaterna att så snart som möjligt öka sin förmåga att bidra till territoriets försvar, utöka resurserna och ta metoden för sammanslagning och gemensamt utnyttjande på allvar genom att samarbeta närmare för att skapa synergier. Parlamentet understryker att samtliga medlemsstater ska ha en likvärdig säkerhetsnivå, i linje med artikel 42.7 i fördraget om Europeiska unionen. Parlamentet betonar att en trovärdig utrikespolitik för EU måste bygga på medlemsstaternas tillräckliga försvarskapacitet och en effektiv gemensam säkerhets- och försvarspolitik (GSFP). GSFP är en viktig del i det europeiska försvaret och den europeiska säkerheten, som denna politik bidrar till på många sätt, inbegripet genom att främja inrättandet av en industriell och teknisk bas för det europeiska försvaret (EDTIB), genom att främja samarbete kring utveckling av försvarskapacitet och genom direkta insatser i krisområden inom ramen för sina civila uppdrag och militära insatser. Parlamentet betonar därför att GSFP bör fördjupas ytterligare i samarbete med Nato. EU är en partner till Nato, och de båda organisationernas strategier bör komplettera varandra. Parlamentet understryker den viktiga rollen för samarbetet inom säkerhet och försvar mellan EU och partner såsom FN, Nato, Afrikanska unionen och OSSE. Parlamentet välkomnar vice ordförandens/den höga representantens åtagande att aktivt ta sig an försvarsfrågor, bland annat som ordförande under försvarsministrarnas sammanträden i rådet (utrikes frågor).

19.

Europaparlamentet stöder den pågående översynen av krishanteringsstrukturerna vid Europeiska utrikestjänsten. Vice ordföranden/den höga representanten uppmanas att se till att de befintliga strukturerna blir mycket effektivare för att göra det möjligt att reagera snabbare och lämpligare på kriser under utveckling, bland annat genom att antalet parallella strukturer minskas. Vice ordföranden/den höga representanten uppmanas att bevara och stärka den särskilda karaktären hos civila förhållningssätt till konfliktförebyggande och krishantering.

20.

Europaparlamentet framhåller att flera bestämmelser i Lissabonfördraget ännu inte har utnyttjats till fullo. Detta gäller till exempel artikel 44 i EU-fördraget (som gör det möjligt att anförtro en liten grupp EU-medlemsstater ett GSFP-uppdrag), artikel 41 i EU-fördraget (om startfonden), artikel 46 i EU-fördraget (om det permanenta strukturerade samarbetet), artikel 42.7 i EU-fördraget (om ömsesidigt bistånd) och slutligen artikel 222 i EUF-fördraget (solidaritetsklausulen). Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att aktivt främja dessa instrument och verka för deras genomförande, och uppmanar medlemsstaterna att använda sig av dem.

21.

Europaparlamentet välkomnar att Europeiska rådet höll ett möte om försvarspolitiken i december 2013 och efterlyser att de beslut som fattades ska genomföras. Parlamentet ser fram emot den kommande debatten i juni 2015. Parlamentet efterlyser ambitiösa beslut under detta toppmöte, särskilt om att

22.

Europaparlamentet anser att de nyligen inträffade terroristattackerna i EU-länder visar att det blir allt svårare att åtskilja intern och extern säkerhet och uppmanar medlemsstaterna och EU:s institutioner att bättre koppla samman sina åtgärder på dessa områden. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka utbytet av säkerhetsrelaterade upplysningar, med användning av de befintliga samordningsfaciliteterna på EU-nivå. Parlamentet kräver att samarbetet för terrorismbekämpning stärks inom ramen för EU:s förbindelser med länder i Mellanöstern och Nordafrika, inbegripet genom utbildning och kapacitetsbyggande inom säkerhetssektorn, informationsutbyte och utbyte av bästa praxis. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att göra allt som står i deras kraft för att stärka det internationella samarbetet i syfte att förhindra och bekämpa terrorism, samt understryker den viktiga roll som FN måste spela i denna strävan.

23.

Europaparlamentet efterfrågar en utveckling av de industriella och tekniska resurser som krävs för en förbättring av it-säkerheten, bland annat genom att främja en inre marknad för it-säkerhetsprodukter. Parlamentet understryker behovet av att införliva it-försvaret i unionens yttre åtgärder och Gusp, och uppmanar till ett närmare samarbete om it-försvar med Nato i syfte att skapa avskräckningsmedel på it-området för att effektivt kunna hantera och förhindra attacker via it-rymden. Parlamentet uppmanar EU:s medlemsstater, Europeiska utrikestjänsten och kommissionen att inrikta sig på sätt att stärka motståndskraften hos den relevanta infrastrukturen. Parlamentet välkomnar EU:s strategi för it-säkerhet. Det finns ett behov av att betydligt öka medlemsstaternas it-försvarskapacitet. Europeiska försvarsbyrån uppmanas med kraft att förbättra samordningen av it-försvaret mellan medlemsstaterna och uppmanar dessa att förse Europeiska försvarsbyrån med medlen för att nå detta mål. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppdatera förordningen om produkter och teknik med dubbla användningsområden för att undvika export av system till dem som strävar efter att undergräva EU:s säkerhet och kritiska infrastruktur och för att förebygga export av teknik för massövervakning till autoritära regimer. Det är viktigt att bibehålla balansen mellan skyddet av de digitala friheterna å ena sidan och säkerheten å den andra.

24.

Europaparlamentet efterfrågar en förnyad och samordnad migrationspolitik för EU. Parlamentet betonar behovet av att ta itu med de underliggande orsakerna till irreguljär migration, genom att stärka samarbetet med transiterings- och ursprungsländer i migrationsflödena och att använda samtliga politik- och biståndsinstrument, inbegripet utvecklings- och handelspolitiken, humanitärt bistånd, konfliktförebyggande och krishantering kombinerat med en nödvändig förstärkning av metoderna för laglig migration. Parlamentet upprepar sin uppmaning att öka det humanitära stödet till länder som agerar värdland för flyktingar och att stärka de regionala skyddsprogram som drivs tillsammans med FN:s flyktingorgan UNHCR nära ursprungsregioner. Migrationshanteringen bör ingå som en del i EU:s yttre åtgärder och vara en högt prioriterad fråga inom EU:s samarbete med sina östra och södra grannländer. Parlamentet betonar att man måste undvika att liv går till spillo vid EU:s gränser.

25.

Europaparlamentet påpekar att energi alltmer används som ett utrikespolitiskt verktyg och erinrar om att energisamarbete ligger till grund för den europeiska integrationen. Parlamentet betonar vikten av att bygga upp en europeisk energiunion med syftet att öka sammanhållningen och samordningen mellan utrikespolitiken och energipolitiken. Energitrygghet bör vara en del av EU:s övergripande verksamhet på området yttre åtgärder, och energipolitiken måste ligga i linje med unionens övriga politiska prioriteringar, inbegripet dess säkerhets-, utrikes-, grannskaps-, handels- och utvecklingspolitik samt dess politik för skydd av de mänskliga rättigheterna. I detta avseende betonas behovet av att betydligt minska beroendet av Ryssland och hitta alternativa energikällor. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och kommissionen att övervaka och hantera kontroll över infrastrukturer som utövas av aktörer som inte tillhör EU, i synnerhet statsägda företag, nationella banker eller fonder från tredjeländer, som gör ingrepp i EU:s energimarknad eller hindrar diversifiering, inräknat kärnenergisektorn. Även energiföretag med ursprung utanför EU måste omfattas av de konkurrensregler som gäller på EU:s energimarknad.

26.

Europaparlamentet välkomnar inrättandet av posten som vice ordförande med ansvar för energiunionen och kommissionens meddelande om en europeisk strategi för energitrygghet. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att intensifiera samarbetet för att genomföra strategins kort- och långsiktiga åtgärder. Parlamentet betonar behovet av att stärka sammanhållningen mellan EU:s utrikespolitik och andra politikområden med en yttre dimension, såsom energipolitiken, och förväntar sig att kommissionens nya klusterbaserade struktur ska ge resultat i detta hänseende. Parlamentet uppmanar till ytterligare åtgärder för att anpassa energitrygghetsmålen till EU:s övriga mål. Vice ordföranden/den höga representanten uppmanas att ta fram strategiska prioriteringar för den externa energipolitiken som en del av de allmänna utrikespolitiska målen och att mer systematiskt använda sig av utrikespolitiska verktyg på energitrygghetsområdet.

27.

Europaparlamentet anser att en solidaritetsmekanism bör inrättas för hantering av eventuella störningar i energitillgången. Parlamentet anser att man bör arbeta för en mer sammankopplad energiinfrastruktur och att alla delar av EU:s territorium bör integreras i ett energinät som täcker hela EU. Ansträngningarna för att diversifiera EU:s energiförsörjning bör påskyndas för att stärka EU:s energioberoende. Utvecklingen av förnybara energikällor och energieffektivitet kommer att starkt gynna trovärdigheten för EU:s yttre åtgärder. En välfungerande intern energimarknad är av central betydelse, och det ligger i unionens allmänna intresse att se till att de internationella energimarknaderna är stabila och insynsvänliga och grundar sig på internationella regler. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag till en omfattande strategi för att stärka försörjningstryggheten när det gäller andra resurser än energiresurser.

28.

Europaparlamentet välkomnar vice ordföranden/den höga representanten Federica Mogherinis samarbetsvilliga hållning gentemot parlamentet, avsedd att stärka hennes ansvarstagande inför denna institution. Det finns ett behov av systematiska och proaktiva samråd med parlamentet, särskilt med parlamentets utskott för utrikesfrågor, före antagandet av utrikespolitiska strategier och mandat inom ramen för GSFP. Parlamentet uppmanar rådet att slutföra förhandlingarna med parlamentet om att ersätta 2002 års interinstitutionella avtal om Europaparlamentets tillgång till känslig information i rådet om säkerhets- och försvarspolitiken. Parlamentet är fast beslutet att intensifiera samarbetet med de nationella parlamenten, inbegripet inom den interparlamentariska konferensen om Gusp och GSFP och Cosac, för att bli bättre förberett för att kontrollera respektive resurser.

29.

Europaparlamentet betonar behovet av att konsolidera EU och stärka dess integrationskapacitet, vilket är ett av Köpenhamnskriterierna. Parlamentet påminner om utvidgningsperspektivet för alla kandidatländer och andra potentiella kandidater, i enlighet med Thessalonikiförklaringen från 2003, på grundval av uppfyllandet av Köpenhamnskriterierna, och stöder en fortsättning på utvidgningsförhandlingarna. I detta sammanhang stöder parlamentet kommissionens strategi, som består i långtgående reformer på områdena rättsstaten, offentlig förvaltning och ekonomisk styrning tidigt i utvidgningsprocessen. Parlamentet påminner om att varje land kommer att bedömas enligt dess egna förtjänster och att man i de fall där EU bedömer ett kandidatlands grad av anpassning till EU:s regelverk som tillfredsställande bör inleda eller fortsätta anslutningsförhandlingarna, eftersom detta är avgörande för trovärdigheten hos EU som helhet. Parlamentet understryker vikten av samarbete med kandidatländerna inom utrikespolitiken och betonar betydelsen av att de följer den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.

30.

Europaparlamentet anser att det behövs en övergripande politisk strategi med målet att återupprätta den europeiska politiska ordningen i enlighet med internationell rätt, såsom den fastställdes i Helsingforsslutakten från 1975, som alla europeiska stater – inklusive Ryssland – har förbundit sig att följa. Parlamentet betonar att denna ordning grundas på respekt för de mänskliga rättigheterna, minoriteternas rättigheter och de grundläggande friheterna, staters suveränitet, oberoende och territoriella integritet samt fredlig lösning av konflikter. Parlamentet ser utvecklingen av en konstruktiv dialog med Ryssland och andra stater i EU:s grannskap om ett samarbete för att stärka denna ordning som en viktig del av fred och stabilitet i Europa, förutsatt att Ryssland respekterar internationell rätt och uppfyller sina åtaganden gällande Georgien, Moldavien och Ukraina, inräknat ett tillbakadragande från Krim.

31.

Europaparlamentet anser att EU behöver ett nytt tillvägagångssätt i sina relationer med sina östliga grannländer, baserat på meriter, differentiering och ”mer för mer”-principen. Stöd till de länder som vill närma sig EU måste vara en topprioritering för EU:s utrikespolitik, och ett viktigt svar för att tygla Rysslands ambitioner i dess grannskap är att investera i dessa länders oberoende, suveränitet, ekonomiska utveckling och fortsatta demokratisering. Parlamentet engagerar sig för ett europeiskt perspektiv för EU:s östliga grannländer och påminner om att de i enlighet med artikel 49 i EU-fördraget – precis som alla andra stater i Europa – får ansöka om medlemskap i Europeiska unionen, förutsatt att de följer Köpenhamnskriterierna och demokratins principer, respekterar grundläggande friheter, mänskliga rättigheter och minoriteters rättigheter samt tillämpar rättsstatsprincipen.

32.

Europaparlamentet välkomnar att associeringsavtal, som också omfattar avtal om djupgående och omfattande frihandel med Georgien, Republiken Moldavien och Ukraina, undertecknats, ratificerats av Europaparlamentet och de nationella parlamenten i de berörda länderna och tillämpas provisoriskt. Detta är ett viktigt steg för ländernas konvergens med EU. Associeringsprocessen bör de berörda länderna använda för att modernisera sitt demokratiska styre, stärka rättsstaten, reformera den offentliga förvaltningen och genomföra ekonomiska och strukturella reformer som ett viktigt steg i sin politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga konvergens med EU. Parlamentet efterfrågar en betydande ökning av EU:s politiska, finansiella och tekniska stöd till dessa reformer. Emellertid krävs strikt villkorlighet och ansvarsskyldighet i samband med användningen av resurser, samt avsevärda framsteg i korruptionsminskningen. Parlamentet välkomnar genomförandet och resultatet av parlamentsvalen i Ukraina och Republiken Moldavien i oktober respektive december 2014 i linje med internationella demokratiska standarder.

33.

Europaparlamentet efterlyser ett nära engagemang för grannländer i östra Europa som ännu inte har slutit associeringsavtal med EU eller vill fördjupa och stärka förbindelserna inom olika ramverk, bland annat genom att man främjar bilateralt samarbete på områden av gemensamt intresse. Stöd från EU kan emellertid vara effektivt bara om det finns ett tillräckligt egenansvar och respekt för europeiska värderingar hos partnerländerna, som måste fullgöra sina skyldigheter enligt internationell rätt.

34.

Europaparlamentet uppmanar med kraft Ryssland att uppfylla sina åtaganden och juridiska skyldigheter, inbegripet dem som finns i FN-stadgan, Parisstadgan, OSSE:s Helsingforsdeklaration, samförståndsavtalet från Budapest och vänskapsavtalet om samarbete och partnerskap mellan Ryssland och Ukraina. Parlamentet fördömer bestämt att Ryssland brutit mot internationell rätt genom sin direkta militära aggression och sitt hybridkrig mot Ukraina, som har medfört tusentals militära och civila dödsoffer, liksom den olagliga annekteringen och ockupationen av Krim och liknande handlingar gentemot Abchazien och Sydossetien, som är territorier som tillhör Georgien. Parlamentet framhåller den alarmerande försämringen av respekten för mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och mediefrihet på Krim. Ryssland uppmanas med kraft att trappa ner och dra tillbaka sina styrkor från Ukrainas territorium, och att återupprätta det status quo som rådde före annekteringen. Parlamentet välkomnar insatserna för att nå en övergripande överenskommelse i Minsk den 12 februari 2015 och efterlyser att överenskommelsen ska genomföras genast och fullt ut. Parlamentet förkastar som olagliga de president- och parlamentsval som hölls i Donetsk och Luhansk den 2 november 2014.

35.

Europaparlamentet stöder de sanktioner som antagits av EU som svar på Rysslands aggression mot Ukraina och betonar att dessa är justerbara och reversibla, och att de särskilt är avhängiga av uppfyllandet av Minskavtalen, men också kan utökas om Ryssland även i fortsättningen underlåter att uppfylla sina internationella förpliktelser. Kommissionen uppmanas att vaka över att de genomförs på ett enhetligt sätt.

36.

Europaparlamentet understryker EU:s och dess medlemsstaters behov av att visa solidaritet och föra fram ett samstämt budskap till Ryssland. Kandidatländerna uppmanas att harmonisera sin utrikespolitik gentemot Ryssland med EU:s motsvarande politik. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att snarast möjligt utveckla en gemensam EU-strategi för Ryssland med målet att få Ryssland att åta sig att verka för fred och stabilitet i Europa, inklusive ovillkorlig respekt för sina grannars suveränitet och territoriella integritet. Goda förbindelser mellan Ryssland och EU, baserade på respekt för internationell rätt och andra internationella förpliktelser, är av intresse för båda parter, och parlamentet hoppas att Ryssland kommer att visa öppenhet för en sådan utveckling genom att respektera internationell rätt.

37.

Europaparlamentet understryker behovet av ett samstämt europeiskt tillvägagångssätt i förhållande till de desinformationskampanjer och den propagandaverksamhet som Ryssland bedriver både inom och utanför EU. Utrikestjänsten och kommissionen uppmanas att lägga fram en handlingsplan med konkreta åtgärder för att motverka den ryska propagandan. Parlamentet efterlyser ett samarbete med Natos spetsforskningsenhet för strategisk kommunikation i denna fråga.

38.

Europaparlamentet uppmanar med kraft EU:s ledning och medlemsstaterna att garantera säkerhet och frihet för kristna och andra religiösa och etniska minoritetsgrupper som möter ökad diskriminering och förföljelse och befinner sig mellan fronterna. Parlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna att se till att framtida bilaterala avtal innehåller effektiva övervakningsmekanismer för skyddet av religiösa minoriteters mänskliga rättigheter och effektivt genomförande av EU:s riktlinjer för främjande och skydd av religions- och trosfriheten.

39.

Europaparlamentet framhåller behovet av en omfattande översyn av EU:s politik för det södra grannskapet, som bör kännetecknas av tillräckliga budgetresurser och utvecklingen och genomförandet av en övergripande strategi som inriktar EU:s instrument och resurser på stöd till att bygga fungerande och inkluderande stater som kan garantera sina invånares säkerhet, främja demokratin, konfrontera religiös extremism, respektera de mänskliga rättigheterna, skydda religiösa och etniska minoriteter och stärka rättsstaten, vilket är en grundläggande förutsättning för investeringar och ekonomisk utveckling. Parlamentet framhåller den outnyttjade potential till gränsöverskridande handel som finns i regionen. Parlamentet yrkar på ett nära samarbete med myndigheterna i de aktuella länderna i hanteringen av migrationsströmmar, samtidigt som de mänskliga rättigheterna och internationell rätt respekteras.

40.

Europaparlamentet betonar att EU när man ger bistånd och stöd måste ställa villkor, då biståndsprogram och stöd till civilsamhället bara blir hållbara om tydliga villkor ställs på högsta politiska nivå.

41.

Europaparlamentet framhåller att EU:s ändrade hållning gentemot sina grannar i syd bör vara baserad på differentiering och på ”mer för mer-principen”, enligt vilken ytterligare EU-stöd bör ges till partnerregeringar som är beslutna att göra sina samhällen mer demokratiska och att respektera grundläggande friheter och mänskliga rättigheter, och som gjort tydliga framsteg i denna riktning, såsom Tunisien, Jordanien och Marocko.

42.

Europaparlamentet beklagar att förbindelserna mellan EU och Turkiet nyligen har försämrats och efterlyser nya insatser för att främja ett starkare partnerskap i syfte att ta itu med gemensamma utmaningar för säkerheten och det humanitära läget i södra Medelhavsområdet. Vidare uppmanas Turkiet med kraft att arbeta för reformer som kommer att vara fullständigt förenliga med människorättsnormerna, däribland pressfriheten, demokratin, jämlikheten och rättsstatsprincipen.

43.

Europaparlamentet uppmanar EU:s ledare att i nära samarbete med Förenta staterna och med inflytande från stormakter (t.ex. Ryssland och Kina) utveckla en strategi för att uppmuntra regionala aktörer (inbegripet Turkiet, Irak, Israel, Jordanien, Egypten, regeringarna inom Gulfstaternas samarbetsråd, Iran, Arabförbundet och kurdiska styrkor) att sluta sig samman för att stoppa krigföring på uppdrag av olika aktörer och finansiering till fundamentalister, och att utveckla en lösning för fred och stabilitet i regionen, särskilt för att få slut på kriget i Syrien och Irak. Det finns ett behov av att bevara Libyens territoriella integritet och nationella sammanhållning, och vice ordföranden/den höga representanten uppmanas att verka för ett starkare engagemang hos de regionala aktörerna för medling och konfliktlösning, i nära samordning med FN. Parlamentet välkomnar de pågående E3+3-förhandlingarna med Iran och hoppas att de kommer att leda till en ömsesidigt acceptabel överenskommelse som tryggar den uteslutande fredliga karaktären hos Irans kärntekniska program och erbjuder ett långsiktigt perspektiv för Irans fullständiga integration i det internationella samfundet. Parlamentet stöder engagemanget från vice ordföranden/höga representanten och samtliga parter i fredsprocessen i Mellanöstern när det gäller att finna en övergripande, konstruktiv och hållbar lösning på Mellanösternkonflikten som är genomförbar för båda sidor. Bristen på framsteg mot en framförhandlad tvåstatslösning på grundval av 1967 års gränser leder enbart till mera våld och blodspillan.

44.

Europaparlamentet välkomnar uttalandet från vice ordföranden/den höga representanten om öppnandet av ett kontor i Erbil, i irakiska Kurdistan, och uppmanar bestämt vice ordföranden/den höga representanten och Europeiska utrikestjänsten att öppna ett sådant kontor så snart som möjligt. Parlamentet understryker att detta skulle göra det möjligt för EU att samla in information på fältet, förbättra EU:s engagemang tillsammans med lokala aktörer, bättre bedöma och samordna humanitära och militära åtgärder samt förbättra EU:s synlighet i regionen.

45.

Europaparlamentet kräver att det utses en särskild rådgivare för att bedöma fördelarna med att öppna en permanent diplomatisk representation för EU i Iran.

46.

Europaparlamentet anser att de kriminella handlingar och det barbariska våld som utförs av jihadterroristgrupper som ingår i eller är kopplade till den s.k. islamiska staten (IS) utgör ett stort hot mot hela Mellanöstern, Europa och Nordafrika, och kanske även för den globala freden och stabiliteten. Parlamentet stöder den internationella koalitionen mot IS och dess försök att bekämpa IS på militär väg. Parlamentet välkomnar EU:s medlemsstaters bidrag i detta sammanhang och uppmuntrar till närmare och effektivt globalt samarbete och dialog i syfte att komma fram till en gemensam riskbedömning. Parlamentet manar till ytterligare starka, globala påtryckningar i form av lagstiftning för att frånta jihadisterna deras oljeintäkter och upprätta strikta internationella sanktioner mot finansiella transaktioner till förmån för dem. I detta sammanhang konstaterar parlamentet att jihadistgruppernas finansiella resurser även kommer från vissa arabländer, och att EU måste uppmana dessa att visa mer konsekvens. Det finns ett brådskande behov av att motarbeta jihadistgruppernas användning av internet för rekrytering och propaganda. Parlamentet understryker att man måste förstärka det internationella samarbetet och det interna EU-samarbetet för att förhindra extremister att resa till Syrien och Irak för att ansluta sig till jihadisternas sak, däribland investeringar i nationellt förebyggande av radikalisering och program för att bekämpa radikalisering i medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder för att ställa återvändande europeiska stridande inför rätta, inom ramen för sina nationella straffrättsliga system. Det behövs närmare samarbete och samordning mellan Turkiet och EU.

47.

Europaparlamentet uppmanar med kraft länderna i området att fortsätta kriget mot terrorismen och avstå från handlingar som kan orsaka spänning, motsättningar och kriser mellan dem och eller skapa ytterligare problem för världssamfundets kamp mot IS.

48.

Europaparlamentet fördömer det brutala våld som tillämpas av al-Asad-regimen mot syriska medborgare och efterlyser ökade påtryckningar för att få till stånd en verklig politisk övergång i Syrien, bland annat genom att man ökar stödet till den moderata syriska oppositionen.

49.

Europaparlamentet understryker att unionens utrikespolitik gentemot det södra grannskapet på många områden också måste kopplas till Afrika. Afrika, och särskilt områdena Sahel och Sahara, befinner sig under ett strategiskt hot. Parlamentet efterlyser en lämplig reaktion från EU inför detta hot, bland annat åtgärder på områdena ekonomisk utveckling, demokrati, rättsstaten, utbildning och säkerhet. Parlamentet konstaterar att terrorister från al-Qaida i islamiska Maghreb (Aqim), Al-Mourabitoun som uppstod genom sammanslagningen av rörelsen för enhet och jihad i Västafrika (Mujao) och Mokhtar Belmokhtars Masked Men Brigade, och Boko Haram fortsätter att förstärka sin kriminella verksamhet. Parlamentet understryker att rekommendationerna i EU:s strategi för säkerhet och utveckling i Sahelområdet måste genomföras och uppmanar kommissionen att utvärdera denna strategi.

50.

Europaparlamentet betonar Jordaniens och Libanons betydelse som stabila partner i Mellanöstern. Parlamentet påminner om att dessa två länder står inför en ökande flyktingström som för med sig mycket stora sociala och ekonomiska utmaningar. Parlamentet berömmer grannländernas fortsatta stöd till flyktingar från Irak och Syrien. EU:s ledare uppmanas med kraft att ta initiativ till en global insats, som även omfattar regionala aktörer, för en massiv ökning av det humanitära biståndet till civila som påverkas av konflikten i Syrien och Irak samt av IS våldshandlingar, särskilt i syfte att stödja flyktingar och ge direkt ekonomiskt stöd till länder i regionen som är värdlander för flyktingar, så att man främjar integration och undviker marginalisering.

51.

Europaparlamentet uppmanar bestämt EU att se till att samarbetet för att bekämpa terrorism tillsammans med tredjeländer går hand i hand med respekten för rättsstatsprincipen och de universella mänskliga rättigheterna.

52.

Europaparlamentet anser att Förenta staterna är EU:s viktigaste strategiska partner, och uppmanar till ökad samordning med Förenta staterna på jämbördig nivå när det gäller EU:s utrikespolitik, med stöd av folkrätten och genom att eftersträva gemensamma svar på utmaningar i EU:s grannskap och på internationell nivå. Parlamentet framhåller den strategiska karaktären hos det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar, som skulle kunna göra det möjligt för de transatlantiska partnerna att fastställa globala standarder för arbete, hälsa, miljön och intellektuell äganderätt och att förstärka den globala styrningen. I detta sammanhang efterlyser parlamentet att öppenheten och insynen i förhandlingarna ska ökas och att alla berörda parter ska involveras i processens alla skeden. Latinamerika är en viktig partner för EU, och olika modaliteter för ett triangelformat transatlantiskt samarbete bör utvecklas.

53.

Europaparlamentet understryker behovet av att ha ett strategiskt samarbete och partnerskap med olika länder, med en tydlig agenda, och att se över de nuvarande strategiska partnerskapen mot bakgrund av deras politiska effekter.

54.

Europaparlamentet välkomnar slutsatserna från Natotoppmötet i Wales i september 2014 och menar att dessa bör genomföras. Parlamentet anser att samarbetet mellan EU och Nato bör stärkas och att det bör ske en närmare planering och samordning mellan Natos smarta försvar och EU:s sammanslagning och gemensamma utnyttjande, för att undvika överlappning och använda de knappa resurserna så effektivt som möjligt. Parlamentet konstaterar på nytt att säkerhetspolitiken i de medlemsstater som inte är medlemmar i Nato måste respekteras.

55.

Europaparlamentet understryker behovet av en EU-strategi, som ska samordnas med Förenta staterna, för hur man kan dela ansvaret med Ryssland, Kina, Indien och andra viktiga aktörer för fred och stabilitet i den internationella politiska och ekonomiska ordningen. Parlamentet betonar vikten av att främja förbindelserna med betydelsefulla stater i Asien och regionala organisationer såsom Asean inom ramen för denna strategi.

56.

Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att stärka EU:s utrikespolitik gentemot Asien, särskilt Kina och Indien. Vice ordföranden/den höga representanten uppmanas med kraft att se till att det varje år hålls bilaterala toppmöten med Kina och Indien och att dessa leder till påtagliga resultat.

57.

Europaparlamentet understryker att freden och stabiliteten i Asien och Stillahavsområdet, och i områdena kring Östkinesiska havet och Sydkinesiska havet, är av stor betydelse för EU. Parlamentet uppmanar med kraft alla berörda parter i regionen att lösa meningsskiljaktigheter på fredlig väg, i enlighet med folkrätten, och att samarbeta med varandra för att utnyttja naturresurser och marina resurser. Parlamentet förespråkar att man utvecklar och främjar EU-politiken genom att stödja aktivt konfliktförebyggande och fredliga konfliktlösningsstrategier. EU har ett avsevärt intresse i östra Asiens kontinuerliga tillväxt och välstånd. Parlamentet understryker att EU:s ekonomiska partnerskap med länderna i Asien och Stillahavsområdet måste stärkas på ett inkluderande sätt för att hållbart bevara fred, stabilitet och välstånd. Parlamentet välkomnar de uppmuntrande framstegen i förbindelserna över Taiwansundet under de senaste sex åren och uppmanar alla parter till ytterligare åtgärder för att underlätta en fredlig utveckling av dessa.

58.

Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och medlemsstaterna att ge framförhandlad kärnvapennedrustning och vapenkontroll en ny och kraftfull impuls. Parlamentet välkomnar FN:s kommande översyn av icke-spridningsavtalet som ett viktigt steg mot internationell fred och stabilitet, och uppmanar medlemsstaterna att inta en samordnad och proaktiv position i förhandlingarna. Parlamentet välkomnar ikraftträdandet av vapenhandelsfördraget, som bör genomföras på ett effektivt och fullständigt sätt. Parlamentet kräver att det inrättas en EU-myndighet på området vapenhandel som ska bistå medlemsstaterna i tolkningen, och säkra konsekvent och strikt efterlevnad, av de normer som fastställs i EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport. Det behövs bättre efterhandskontroller av hur exporterade vapen använts.

59.

Europaparlamentet menar att EU, som tidigare i vissa fall uppnått konkreta resultat i kampen mot dödsstraffet, måste vara mer beslutsamt i sitt engagemang. Parlamentet uppmanar institutionerna och medlemsstaterna att bibehålla och stärka sitt engagemang för denna sak och sin politiska vilja, så att dödsstraffet till slut kan avskaffas i hela världen.

60.

Europaparlamentet hävdar åter behovet av en reform av FN:s säkerhetsråd, så att det bättre återspeglar dagens globala verklighet. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att prioritera denna fråga och inleda en europeisk debatt om reform av FN:s säkerhetsråd. I detta sammanhang betonas att EU bör bli fullvärdig medlem i FN.

61.

Europaparlamentet upprepar att EU måste agera ledare för att främja allmänt undertecknande och allmän ratificering av Romstadgan och att ytterligare stärka och stödja Internationella brottmålsdomstolen.

62.

Europaparlamentet påminner om EU:s kraftfulla åtagande att bekämpa straffrihet och främja den universella giltigheten för Romstadgan om inrättande av Internationella brottmålsdomstolen. Parlamentet välkomnar att Palestina nyligen ratificerat Romstadgan.

63.

Europaparlamentet efterlyser utvecklandet av en sammanhängande klimatstrategi på EU-nivå som tar itu med klimatförändringarnas strategiska och politiska konsekvenser och låter EU möta och förbereda sig för klimatförorsakad geopolitisk instabilitet, med särskild hänsyn till samarbetet med utvecklingsländer och de länder som påverkas mest av klimatförändringarna. Parlamentet erkänner vikten av det kommande toppmötet i Paris om klimatförändringen. Parlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten att prioritera diplomati avseende klimatförändringsmålen för att få stöd för ett starkt och omfattande avtal. Parlamentet efterfrågar en diskussion om en framåtblickande strategi för att ta itu med migration orsakad av klimatförändringar.

64.

Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att på ett positivt och samordnat sätt bidra till utformningen av utvecklingsagendan för perioden efter 2015 och framhåller vice ordförandens/den särskilda representantens viktiga roll för att se till att EU intar en ledande roll i förhandlingarna. Den nya ramen bör ta upp de strukturella orsakerna till fattigdom, ojämlikhet och våld genom att stärka effektiva och demokratiska institutioner för alla, god samhällsstyrning samt rättsstatsprincipen.

65.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN:s generalsekreterare, Natos generalsekreterare, talmannen i Natos parlamentariska församling, OSSE:s tjänstgörande ordförande, talmannen i OSSE:s parlamentariska församling, ordföranden för Europarådets ministerkommitté och talmannen i Europarådets parlamentariska församling.