5.6.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 170/91

1.1

EESK välkomnar den handlingsplan för den europeiska stålindustrin som Europeiska kommissionen lade fram den 11 juni. Kommittén ser handlingsplanen som ett första steg, där man erkänner att stålsektorn är en strategiskt viktigt sektor för Europa och en tillväxtmotor. Huruvida strategin blir en framgång beror emellertid på hur dessa budskap omsätts i praktiken.

1.2

Handlingsplanen utgör ett specifikt förslag, men den kommer att ta många månader eller till och med år att genomföra. Med tanke på hur snabbt produktionen och inkomsterna minskat i år krävs emellertid akuta åtgärder för att stödja arbetstagare som påverkats av krisen och återskapa ett positivt investeringsklimat i sektorn och efterföljande led. Om sådana åtgärder inte vidtas kan ytterligare nedläggningar och fler förlorade arbetstillfällen bli resultatet. EESK uppmanar i detta sammanhang Europeiska kommissionen att så snart som möjligt lägga fram en färdplan med exakta tidsramar för genomförandet av handlingsplanen. Färdplanen bör diskuteras med arbetsmarknadens parter vid nästa sammanträde i högnivågruppen.

1.3

Handlingsplanen är något vag när det gäller de konkreta åtgärder som ska vidtas och tar inte tillräcklig hänsyn till krisens konjunkturrelaterade dimension. För att säkerställa att sektorn förblir strategisk för den europeiska tillverkningsindustrin och sysselsättningen och för att förhindra att den krymper ytterligare uppmanar vi Europeiska kommissionen att vidta omedelbara åtgärder. Man bör bland annat:

1.4

Man bör också omedelbart fokusera på att uppnå en hållbar EU-politik när det gäller klimat-, energi- och handelsfrågor som gör det möjligt för sektorn att övergå till en energi- och resurssnål ekonomi med begränsade koldioxidutsläpp utan att EU:s stålindustri ensam måste stå för hela kostnaden. Detta kan också uppnås genom ambitiösa strategier för forskning, utveckling och innovation, t.ex. inom ramen för Horisont 2020 och genom att aktivt stödja spridningen av nya renare och mer resurs- och energieffektiva tekniker.

1.5

EESK ställer sig bakom det allmänna målet att bekämpa klimatförändringarna och stöder EU:s insatser på detta område. Man måste emellertid noga beakta denna sektors särdrag, särskilt de som rör tekniska begränsningar, liksom de insatser som redan gjorts. Målen för stålindustrin måste vara tekniskt och ekonomiskt genomförbara. Dessa måste fastställas på ett sätt som minst garanterar att de som uppnår de bästa resultaten i EU inte får ytterligare kostnader som en följd av EU:s klimatpolitik, särskilt EU:s utsläppshandelssystem, åtminstone tills ett heltäckande internationellt klimatförändringsavtal med samma mål och åtgärder slutits för den globala stålindustrin.

1.6

Tillfälliga kompensationsåtgärder för att uppväga de ökade elpriser som utsläppshandelssystemet medför i EU bör maximeras i hela Europa under och efter den tredje handelsperioden. EESK uppmanar kommissionen att undersöka denna fråga ytterligare och att snabbt vidta lämpliga åtgärder.

1.7

EESK stöder tanken på att inrätta ett europeiskt system för att finansiera utvecklingen av ny och innovativ teknik inom energiintensiva industrier, som ska finansieras genom öronmärkta inkomster från försäljning av europeiska utsläppsrätter.

1.8

Införandet av banbrytande teknik som Ulcos bör även i fortsättningen främjas. För EESK är det mycket viktigt att nära övervaka uppgifter om koldioxidutsläpp och energieffektiviteten vid anläggningar för stålproduktion.

1.9

Kommissionen måste prioritera ömsesidighet och skapandet av likvärdiga konkurrensvillkor på ett globalt plan. Eftersom det saknas likvärdiga förutsättningar och med tanke på att de protektionistiska tendenserna ökar snabbt i tillväxtekonomier uppmanar EESK kommissionen att vidta mer kraftfulla åtgärder för att försvara Europas stålindustri, bland annat genom att utnyttja handelspolitiska skyddsinstrument, på ett snabbt och riktat sätt.

1.10

EESK välkomnar antagandet av en kvalitetsram för föregripande av förändring och omstrukturering, där man fastställer bästa praxis på området. Vi anser att denna ram bör användas av olika berörda parter som en europeisk minimistandard för att föregripa och hantera förändringar på ett socialt ansvarsfullt sätt genom att främja utbildning och kompetensutveckling samt stödja omskolning vid behov. Den bör också utgöra ett tillfälle att göra den europeiska stålsektorn mer attraktiv för unga och högkvalificerade människor. Dessutom bör långsiktiga lösningar tas fram för att hantera generationsskiftet. Arbetsmarknadsparter på alla nivåer kan spela en proaktiv roll i detta avseende.

1.11

För att hantera övergången till en mer konkurrenskraftig europeisk stålindustri på ett socialt ansvarsfullt sätt anser EESK att stålindustrin bör ha samma möjlighet som andra sektorer att utnyttja tillgängliga medel på europeisk, nationell och regional nivå.

2.1

Europeiska kommissionen framhåller i sin handlingsplan för en konkurrenskraftig och hållbar stålindustri i Europa att ”EU är världens näst största stålproducent, med en produktion på över 177 miljoner ton stål per år, vilket motsvarar 11 procent av världsproduktionen”. Industrin är mycket utbredd runt om i Europa, med över 500 produktionsanläggningar i 24 medlemsstater.

2.2

EESK upprepar att den europeiska stålindustrin är ryggraden i Europas välstånd och en oumbärlig del av Europas leveranskedja. Branschen utvecklar och tillverkar tusentals olika innovativa stållösningar i Europa och skapar därmed direkt och indirekt sysselsättning och försörjning för miljontals EU-medborgare.

2.3

Det står nu tyvärr klart att denna bransch drabbats extremt hårt av den ekonomiska krisen som för närvarande påverkar alla länder i Europa. Stålindustrin är beroende av sektorer som bil- och byggbranschen, vars verksamhet har sjunkit kraftigt sedan 2008. Detta har i sin tur lett till en minskad efterfrågan på stål i Europa.

2.4

Den minskade efterfrågan på stål i Europa har blivit tydlig genom tillfälliga eller definitiva stängningar av produktionsanläggningar och över 60 000 förlorade arbetstillfällen inom sektorn.

2.5

Det är avgörande för Europa att man vidtar snabba åtgärder för att tygla den nuvarande krisen som påverkar stålindustrin. Av denna anledning välkomnar EESK Europeiska kommissionens nya initiativ som syftar till att vidta åtgärder för att stödja stålindustrin i Europa.

2.6

Detta är första gången som kommissionen har föreslagit en heltäckande handlingsplan för stålsektorn, elva år efter att fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG) upphörde att gälla 2002. Handlingsplanen är ett resultat av gemensamma insatser från kommissionen och arbetsmarknadens parter för att driva den industripolitiska frågan både generellt sett och med avseende på de viktigaste tillverkningssektorerna. Den innebär också ett första steg mot en verklig industripolitik som omfattar politikområden som handel, forskning och utveckling, miljö, klimat och energi.

2.7

I planen presenteras en rad åtgärder och rekommendationer som rör efterfrågan, energi och energieffektivitet, klimatpolitik, konkurrens, handel, råvaror, forskning och innovation samt sociala aspekter som tillgång till EU:s strukturfonder för att minska de sociala kostnaderna för att förutse och hantera förändringar och främja ungdomssysselsättning i syfte att öka sektorns konkurrenskraft.

2.8

Stålsektorns arbetsmarknadsparter har bidragit till denna långsiktiga strategi inom ramen för EU:s kommitté för den sociala dialogen genom att ta fram ett övergripande synsätt när det gäller de utmaningar som den europeiska stålindustrin står inför. Denna gemensamma analys fungerade som utgångspunkt för rundabordskonferensen, som Europeiska kommissionen tagit initiativ till för att utforma handlingsplanen för en konkurrenskraftig och hållbar stålindustri i Europa.

2.9

Stål är den strategiska ryggraden i den europeiska tillverkningsindustrin och är fortfarande en drivkraft för teknisk innovation, vilket är grundläggande för att skapa värde i efterföljande sektorer som fordonsindustrin, byggbranschen, rymdfartsindustrin, energisektorn etc. Det är av avgörande betydelse att Europa har en stabil stålsektor om man ska kunna uppnå målet att industrin ska stå för 20 % av BNP i stället för dagens 15,2 % (2).

2.10

Den europeiska stålindustrin har många tillgångar i form av moderna anläggningar, avancerade produkter, krävande kunder som tvingar fram ständig produktinnovation, en viktig inhemsk marknad och kvalificerad arbetskraft. Industrin står dock i dag inför betydande utmaningar: svag efterfrågan, ökande energikostnader, beroende av importerade råvaror och i många fall otillbörlig konkurrens.

2.11

Handlingsplanen omfattar de viktigaste frågorna som rör stålindustrin, med särskild tonvikt på en förteckning över möjliga åtgärder som kan genomföras på de olika institutionella nivåerna och av de viktigaste aktörerna.

2.12

I enlighet med kommissionens förslag kommer en formell högnivågrupp att övervaka genomförandet av planen och påverkan på sektorns konkurrenskraft, hållbarhet och sysselsättningssituation.

3.1

EESK konstaterar med tillfredsställelse att den oroväckande situationen inom den europeiska stålsektorn har tagits upp på Europeiska kommissionens dagordning. Genom samråd har arbetsmarknadsparterna och medlemsstaterna haft möjlighet att framföra sina synpunkter på sektorn och de brister som finns samt föreslå möjliga lösningar för att bevara en stabil stålsektor i Europa. Dessa samråd har lett fram till utarbetandet av handlingsplanen för en konkurrenskraftig och hållbar stålindustri i Europa.

3.2

Planen är ett första steg för att hjälpa stålsektorn att hantera dagens största ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar genom att skapa en ”ny” ram för industripolitiken i syfte att bevara en konkurrenskraftig stålindustri och behålla arbetskraften i Europa. De uttalanden som görs i handlingsplanen är optimistiska, men resultaten kommer i slutändan att bero på hur dessa omsätts i praktiken. Handlingsplanens potential kommer endast att uppnås om den baseras på en tydlig strategi på kort, medellång och lång sikt och ges de nödvändiga rättsliga, finansiella och logistiska instrumenten.

3.3

Enligt EESK bör genomförandet av planen göra det möjligt att:

3.4

Ett av de viktigaste målen i kommissionens meddelande om industripolitik är att säkerställa att industrisektorn står för 20 % av EU:s BNP år 2020. EESK stöder detta mål eftersom det också skulle gynna stålsektorn. Det kommer dock sannolikt att bli svårt att uppnå detta mål utan en förenklad tillgång till finansinstitut som Europeiska investeringsbanken och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling.

3.5

Marknadssituationen kommer att tvinga stålproducenter att fortsätta att genomföra svåra strukturförändringar (man kan inte utesluta möjligheten att fusioner, uppköp eller konkurser kommer att ske). Kostnadskrävande investeringar i innovation, innovativa stålsorter, förbättring av utbudet av färdiga varor, ytterligare minskningar av kostnaderna per sort och införande av tjänster där man utnyttjar stål från den egna produktionen är oerhört viktigt men svårt eller omöjligt att finansiera för många stålproducenter i dagsläget.

3.6

Enligt en studie som kommissionen nyligen beställt om den kumulativa kostnadsinverkan på EU:s stålindustri är det under normala förhållanden inte regleringskostnaderna som är den viktigaste orsaken till skillnaderna i den kostnadsmässiga konkurrenskraften. I kristider kan kostnaderna för att uppfylla EU-lagstiftningen emellertid få stor inverkan på stålindustrins konkurrenskraft (3). Regelverket bör utvärderas ur såväl kostnads- som nyttosynvinkel.

3.7

Arbetsmarknadsparterna inom stålsektorn måste aktivt delta i utvärderingen av regelverket.

3.8

Kommissionen framhåller att ”efterfrågan på stål i EU beror på den ekonomiska och finansiella situationen för ett fåtal viktiga stålförbrukande industrier, [exempelvis] bygg- och fordonssektorerna” (4). Den pågående ekonomiska krisen innebär tyvärr en stor påfrestning på efterfrågan från dessa sektorer, vilket orsakar en minskning av bruttoefterfrågan på stål.

3.9

Europeiska kommissionen förlitar sig på sin ”Cars 2020”-plan (5) och på initiativet för att stödja hållbart byggande (6) för att stimulera den europeiska efterfrågan på stål. Men med tanke på att man omgående måste lösa den nuvarande situationen inom stålindustrin är dessa planer inte konkreta nog och kommer inte att räcka för att ge en effekt på kort sikt i stålsektorn.

3.10

Efterfrågan på stål kan också främjas genom att man underlättar lanseringen av större framtidsorienterad infrastruktur och förbättrar EU-medborgarnas köpkraft, i syfte att få till stånd en återhämtning på den inhemska marknaden.

3.11

Under det senaste årtiondet har EU:s stålindustri i allt större utsträckning missgynnats av illojala handelsmetoder, protektionism i tredjeländer och en överkoncentration av råvaruproducenter. Det är därför viktigt att man omedelbart gör en bedömning av möjligheten att ta itu med alla otillbörliga metoder som den europeiska stålindustrin utsatts för på ett snabbt och riktat sätt. Detta framstår som ännu viktigare mot bakgrund av överkapaciteten inom sektorn på det globala planet, vilket leder till att vissa tredjeländer använder sig av illojala handelsmetoder för att exportera sin överskottsproduktion.

3.12

Stålindustrin i Europa kommer endast att ha en framtid om företagen ligger i framkanten för den tekniska utvecklingen globalt sett, särskilt när det gäller utnyttjandet av den senaste tillverkningstekniken avseende minskade koldioxidutsläpp och energieffektivitet, om detta är ekonomiskt lönsamt.

3.13

Stålindustrin är en energiintensiv industri som för närvarande har höga energikostnader jämfört med de flesta av sina internationella konkurrenter. Med tanke på att det är en mycket kapitalintensiv bransch är stabilitet, förutsägbarhet och global konkurrenskraft när det gäller energipriser avgörande för sektorns långsiktiga utveckling.

3.14

Handlingsplanen fokuserar med rätta på stålprodukters/stålmaterials bidrag till minskningen av koldioxidutsläpp. När det gäller tillverkningsprocesser har branschen med nuvarande teknik nästan nått sin gräns och kan därför inte uppnå de delmål som kommissionen föreslagit fram till 2050. Betydande förbättringar kan endast uppnås med hjälp av banbrytande teknik. Forskning, utveckling och innovation samt resurser för att finansiera forskning och utveckling är därför oerhört viktigt. I detta sammanhang välkomnar EESK kommissionens förslag om att inom ramen för Horisont 2020 stödja forskning och utveckling, demonstration och pilotprojekt för ny teknik för renare och mer resurs- och energieffektiv teknik.

3.15

Även om sektorn med nuvarande teknik nästan har nått sin gräns har inte alla anläggningar utnyttjat hela sin potential att förbättra energi- och resurseffektiviteten med hjälp av befintlig teknik. Företag bör uppmuntras att investera i bästa tillgängliga teknik.

3.16

Resurser och energipriser är för närvarande pådrivande faktorer på innovationsområdet. Även om stålindustrin har huvudansvaret för att investera i forskning, utveckling och innovation krävs det ett starkare stöd för FoU-, demonstrations- och pilotprojekt samt spridning av ny teknik. Eftersom råvaror och energi utgör de största kostnaderna består utmaningen i att minska kostnadsskillnaderna jämfört med EU:s viktigaste konkurrenter.

3.17

Krisen och de kraftiga budgetbegränsningarna har medfört att möjligheten att kompensera ståltillverkare i vissa medlemsstater allvarligt har äventyrats, något som sannolikt kommer att skapa en ojämlik situation i Europa.

3.18

Under de senaste årtiondena har den europeiska stålindustrin haft en fördel i förhållande till sina konkurrenter på grund av ökad effektivitet, produktinnovation och betydande arbetsproduktivitetsvinster. I den nuvarande situationen är det emellertid svårt att uppnå ytterligare vinster så länge marknadssituationen och det lagstiftningsmässiga företagsklimatet inte förbättras.

3.19

Utvecklingen av nya ekonomiskt lönsamma tekniker måste gå hand i hand med en förbättring av europeiska stålföretags konkurrenskraft jämfört med sina globala konkurrenter. En mindre intensiv produktion när det gäller energi och råmaterial kommer att leda till minskade kostnader och därmed till en ökad konkurrenskraft för den europeiska stålindustrin.

3.20

I planen kartläggs problemen med framtida kompetensbrist, framför allt på grund av ålderspyramiden, men man tar inte tillräcklig hänsyn till ”förlusten” av kunskaper och kompetens till följd av omstruktureringar. Generationsväxlingen kommer dessutom att kräva systematiska lösningar, särskilt mot bakgrund av den snabba ökningen av ungdomsarbetslösheten.

3.21

Främjandet av tillfälliga åtgärder för att stödja arbetstagare är av central betydelse för att man ska kunna hantera den ekonomiska nedgången och bevara den arbetskraft och kompetens som är avgörande för stålindustrins framtid.

3.22

Med tanke på det akuta läget för den europeiska stålindustrin är det beklagligt att kommissionen endast planerar ett sammanträde per år i högnivågruppen. På grund av sektorns nuvarande instabilitet kommer det att krävas ständiga uppdateringar för att man ska kunna fatta välgrundade beslut.

3.23

Slutligen behöver en utvärdering av handlingsplanens påverkan på den europeiska stålindustrins konkurrenskraft genomföras inom 12 månader efter antagandet. Det är avgörande att arbetsmarknadens parter deltar i diskussionerna för att denna utvärdering ska bli så korrekt och objektiv som möjligt. Det behövs ett mer omfattande samarbete mellan företrädare för arbetsgivare och arbetstagare på europeisk, nationell och lokal nivå samt på företagsnivå för att skapa ett engagemang för genomförandet av planen.