7.3.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 68/40

—

med beaktande av Europeiska stadgan för småföretag som antogs av Europeiska rådet vid sammanträdet i Feira den 19–20 juni 2000,

—

med beaktande av kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (1),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 oktober 2011”Industripolitik för stärkt konkurrenskraft” (COM(2011)0642),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 9 november 2011”Företaget är litet, världen stor – ett nytt partnerskap för att hjälpa små och medelstora företag utnyttja globala möjligheter” (COM(2011)0702),

—

med beaktande av kommissionens rapport av den 23 november 2011”Att minska regelbördan för små och medelstora företag – Anpassning av EU:s regler till småföretagens behov” (COM(2011)0803),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 23 februari 2011”Översyn av småföretagsakten för Europa” (COM(2011)0078),

—

med beaktande kommissionens meddelande av den 13 april 2011”Inremarknadsakten – Tolv åtgärder för att stimulera tillväxten och stärka förtroendet för inre marknaden – Gemensamma insatser för att skapa ny tillväxt” (COM(2011)0206,

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010”Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla” (COM(2010)2020),

—

med beaktande av kommissionens förslag till förordning av den 30 november 2011 om inrättandet av ett program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (2014–2020) (COM(2011)0834),

—

med beaktande av kommissionens europeiska konkurrenskraftsrapport 2011 (COM(2011)0642),

—

med beaktande av sin resolution av den 16 februari 2011 om praktiska aspekter avseende översynen av EU-instrumenten för att stödja de små och medelstora företagens finansiering under nästa programperiod (2),

—

med beaktande av sin resolution av den 9 mars 2011 om en industripolitik för en globaliserad tid (3),

—

med beaktande av sin resolution av den 12 maj 2011 om översynen av småföretagsakten (Small Business Act) (4),

—

med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från utskottet för internationell handel, utskottet för sysselsättning och sociala frågor samt utskottet för regional utveckling (A7-0293/2012), och av följande skäl:

A.

I ekonomiska kristider har mikroföretag och små och medelstora företag svårt att få tillgång till finansiering, särskilt små krediter, till stöd för sin utveckling.

B.

Medan 25 % av de små och medelstora företagen i EU har varit internationellt aktiva på den inre marknaden, har endast 13 % varit internationellt aktiva utanför EU. Endast 24 % av mikroföretagen exporterar varor eller tjänster, jämfört med 38 % av de små företagen och 53 % av de medelstora företagen.

C.

Nästan en tredjedel av de administrativa hinder som EU-lagstiftningen medför beror främst på oproportionerlig och ineffektiv nationell tillämpning, vilket innebär att upp till 40 miljarder euro skulle kunna sparas om medlemsstaterna tillämpade EU-lagstiftningen mer effektivt (5).

D.

Över 96 % av de små och medelstora företagen i EU har färre än 50 anställda och mindre än 10 miljoner euro i årsomsättning. Deras möjligheter att exportera varor och tjänster över nationsgränserna är begränsade, främst på grund av höga fasta kostnader vid internationell handel, ett oklart rättsläge och fragmentisering av lagstiftning.

E.

Mellan 2002 och 2010 skapades 85 % av alla nya jobb i EU av små och medelstora företag, särskilt av nya företag. I EU finns det 32,5 miljoner egenföretagare.

F.

Industrin spelar en viktig roll i den europeiska ekonomin. Den skapar 25 % av de direkta arbetstillfällena i den privata sektorn i EU och står för 80 % av den privata FoU-verksamheten.

G.

Under hela lågkonjunkturen har jobbskapandet inom miljöindustrin utvecklats positivt jämfört med i flera andra sektorer, och utvecklingen förväntas förbli gynnsam under de kommande åren (6).

H.

Internet och informations- och kommunikationstekniken gör det lättare för små och medelstora företag att sälja tjänster över hela världen och spelar en viktig roll för att stärka små och medelstora företags bidrag till ekonomisk tillväxt och jobbskapande.

I.

Kommissionen har beräknat att politik som främjar övergången till en grön ekonomi, t.ex. resurseffektivitet, energieffektivitet och klimatförändringsåtgärder skulle kunna skapa mer än 9 miljoner arbetstillfällen fram till 2020, särskilt bland små och medelstora företag.

1.

Europaparlamentet konstaterar att det finns strukturella och regleringsmässiga frågor som är gemensamma för små och medelstora företag, till exempel tillgång till finansiering, humankapital och organisatoriska resurser. Parlamentet gläds därför att kommissionen försöker främja och stödja små och medelstora företags ekonomiska verksamhet på den inre marknaden och på tredjeländers marknader. Rent generellt bör internationaliseringen av små och medelstora företag ses som en process. För att vara framgångsrika och kunna utvidga sin verksamhet utanför EU behöver små och medelstora företag rådgivning redan på lokal nivå och inte bara på tredjeländers marknader. Parlamentet framhåller att detta behov måste återspeglas i EU:s stödpolitik.

2.

Europaparlamentet påpekar att det finns en oerhörd mångfald bland små och medelstora företag och kommissionen bör därför beakta de olika utmaningar som företagen står inför beroende på storlek och sektor.

3.

Europaparlamentet erinrar om att små och medelstora företag gynnas mer än större företag av internationaliseringen genom att de får ta del av bästa praxis och får bättre avsättning för överskottsproduktion och bättre tillgång till insatsvaror genom import och därigenom större konkurrenskraft. Exporterande små och medelstora företag presterar konsekvent bättre än de som inte exporterar, vilket ger större välfärdsvinster för ekonomin som helhet och för konsumenterna.

4.

Europaparlamentet avfärdar tron på att man genom att skydda EU:s små och medelstora företag från konkurrens kan hjälpa dem att växa och prestera bättre på den internationella arenan. Parlamentet tror mer på en positiv dagordning för EU:s små och medelstora företag i internationella förhandlingar, för att på ömsesidig grund sänka hindren och därigenom gynna små och medelstora företag globalt.

5.

Europaparlamentet anser att det är lika viktigt att erbjuda ett effektivt skydd för små och medelstora företag mot orättvisa handelsmetoder i EU:s partnerländer som att hjälpa små och medelstora företag som vill internationaliseras. Parlamentet anser att internationalisering och skydd är två sidor av samma mynt i globaliseringsprocessen.

6.

Europaparlamentet understryker att kommissionen i sitt meddelande borde ha beskrivit skillnaderna mellan olika sektorer, eftersom internationaliseringen av små och medelstora tjänsteföretag är helt olik internationaliseringen av små och medelstora tillverkningsföretag. Parlamentet konstaterar att många små och medelstora tjänsteföretag, som utgör den största delen av de små och medelstora företagen, ofta inte behöver nå en kritisk storlek för att börja exportera och i de flesta fall gynnas av öppnare regler och tillgång till IKT i målländerna, medan små och medelstora industriföretag gynnas mer av bättre villkor inom transportlogistik och underlättad handel.

7.

Europaparlamentet konstaterar att det mesta av den offentliga politiken till stöd för internationaliseringen av EU:s små och medelstora företag är inriktad på tillverkning, och rekommenderar därför att den anpassas till att ta hänsyn till de särskilda behov som små och medelstora tjänsteföretag har. Parlamentet rekommenderar särskilt ändrade storlekskrav i handelsstödprogram för små och medelstora företag, vilka vanligen har baserats på de små och medelstora industriföretagens exportmodell, där företagets möjlighet till internationalisering är beroende av att det uppnår en kritisk storlek.

8.

Europaparlamentet anser att kommissionen i sitt meddelande visserligen försöker ta upp de svårigheter som små och medelstora företag har att identifiera utländska affärsmöjligheter, men att kommissionen ändå inte lägger tillräcklig vikt vid att offentliga åtgärder bör inriktas på att ge små och medelstora rådgivning, förslag och incitament till internationalisering. Parlamentet anser att EU, återigen i samförstånd med medlemsstaterna, på ett framsynt sätt bör stödja och främja åtgärder som syftar till att stimulera små och medelstora företags utveckling i strategiska sektorer genom att ge redan befintliga initiativ ett mervärde, särskilt i fråga om sådan tekniskt avancerad tillverkningsverksamhet med ett högt mervärde som ger konkurrensfördelar gentemot tillväxtekonomier. Parlamentet framhåller därför behovet av att identifiera lovande nischmarknader, vilket redan har börjat införlivas i andra EU-policydokument, exempelvis rapporten från högnivågruppen om viktig möjliggörande teknik.

9.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt lansera den flerspråkiga nätportal som man planerar för i meddelandet och se till att portalen är i full drift före utgången av 2013. Små och stora företag är en mycket heterogen grupp med olikartade frågor och problem. Parlamentet anser att portalen inte bör vara en kopia av redan existerande portaler utan snarare koppla samman dem och att den bör vara lättillgänglig och användarvänlig och inte får innebära extra sökkostnader för små och medelstora företag. Parlamentet betonar att portalen bör ha förmåga att öka antalet små och medelstora företag i EU som verkligen satsar internationellt.

10.

Europaparlamentet uppmanar till ett ökat och effektivare stöd på europeisk, nationell och regional nivå till små och medelstora företag för tillträde till den inre marknaden och till marknader i tredjeländer, särskilt när det gäller marknadsföringsåtgärder och tillgång till information, skydd av immateriella rättigheter, deltagande i offentliga upphandlingar, informations- och kommunikationsteknik samt standardiserings- och regleringsfrågor. Parlamentet anser att Enterprise Europe Network är ett effektivt verktyg för att uppnå dessa mål. Parlamentet instämmer i att en ny styrningsmodell för Enterprise Europe Network bör inrättas, grundat på en noggrann utvärdering, i syfte att öka effektiviteten, minska den administrativa och förvaltningsmässiga bördan och möjliggöra skräddarsytt stöd. Parlamentet anser att stödet bör hjälpa företagen att få nödvändiga kunskaper och att ta fram en strategi för hur man kan expandera på utländska marknaden, samt främja samarbete mellan företag genom att uppmuntra balans mellan tillgång och efterfrågan.

11.

Europaparlamentet är övertygat om att Enterprise Europe Network endast kommer att kunna maximera sitt värde för små och medelstora företag i EU om organisationens förvaltning stärks och man ökar medvetenheten kring dess stödtjänster.

12.

Europaparlamentet uppmanar enträget medlemsstaterna att upprätta ett nätverk av gemensamma exportinformationstjänster på lokal och regional nivå, som ska drivas i samarbete med företag, handelskamrar, universitet och andra berörda intressenter, så att små och medelstora företag på sitt eget språk och för omedelbar användning från en enda enkelt identifierbar kontaktperson kan få skräddarsydd rådgivning och ekonomiska analyser av marknader i tredjeländer, information om stöd, exportmöjligheter, befintliga handelshinder (såväl tariffer som andra hinder), skydd av investeringar och gällande bestämmelser om tvistlösning, administrativa formaliteter och konkurrenter på tredjeländers marknader. Parlamentet anser att dessa informationstjänster bör bidra till utbyte av god praxis, i enlighet med den europeiska stadgan för småföretag.

13.

Europaparlamentet rekommenderar att mer information riktas till små företag och mikroföretag, eftersom det är dessa företag som är minst aktiva internationellt och minst medvetna om sin exportpotential och om den nytta de kan ha av internationalisering.

14.

Europaparlamentet delar uppfattningen att stödprogram finansierade med offentliga medel bör ges så kostnadseffektivt som möjligt, särskilt i dessa tider när EU:s ekonomi fortfarande håller på att återhämta sig efter sin värsta kris på decennier. Parlamentet påpekar i detta sammanhang att programmens kvalitet åtminstone bör ligga kvar på samma nivå.

15.

Europaparlamentet stöder förslaget att låta ett stort antal lokala, regionala, nationella och europeiska stödprogram genomgå en kartläggning. Parlamentet anser att detta bör omfatta privata och lokala initiativ för att hjälpa små och medelstora företag att få tillgång till finansiering, i synnerhet initiativ som underlättar mikroföretags tillgång till krediter, samt en bedömning av hur effektiva existerande EU-stödsystem är. Parlamentet anser att kartläggningen bör genomföras med jämna mellanrum och fungera som riktmärke och resultattavla. Den inledande kartläggningen bör ligga till grund för utvärderingen av de befintliga europeiska stödprogrammens effektivitet. Parlamentet konstaterar att en sådan kartläggning inte kan få med alla initiativ, särskilt inte om de är små eller informella och om de är ekonomiskt eller praktiskt ohållbara.

16.

Europaparlamentet förväntar sig de första specifika förslagen före slutet av 2012 för att strama upp och samordna EU:s befintliga stödsystem och göra dem effektiva och se till att de tillgodoser behoven hos små och medelstora företag i EU. EU:s åtgärder får inte skapa dubbelarbete eller utveckla parallella strukturer och de ska uppvisa ett tydligt europeiskt mervärde. Existerande nationella stödstrukturer bör respekteras med hänsyn till subsidiaritetsprincipen. Arbetet till förmån för enskilda små och medelstora företag i EU måste bygga på en organisation som ligger närmast deras individuella affärsbehov. Kommissionen uppmanas att regelbundet informera Europaparlamentets ansvariga utskott om framstegen i detta fortlöpande arbete.

17.

Europaparlamentet påpekar att denna verksamhet, liksom all ny verksamhet på EU-nivå, måste ha ett påvisat mervärde jämfört med redan befintliga instrument. Parlamentet anser att ett sådant mervärde framför allt finns på ställen med geografiska eller innehållsliga marknadsstörningar (”vita fläckar”), eller där det handlar om att företräda EU:s handelspolitiska intressen eller samla in databasuppgifter om marknadstillträde.

18.

Europaparlamentet framhåller behovet av att göra små och medelstora företag delaktiga i översynen av den befintliga stödramen, och vill att små och medelstora företag tillsammans med Enterprise Europe Network och EU:s näringslivsorganisationer blir nära involverade i denna översyn.

19.

Europaparlamentet vidhåller att de verktyg som för närvarande är tillgängliga för alla EU-företag när de exporterar, t.ex. databasen med information om tillträde till marknaderna och den så kallade Export Helpdesk (informationstjänst om export), bör anpassas till de små och medelstora företagens behov. Parlamentet uppskattar inrättandet av en informationstjänst som riktar sig till små och medelstora företag och som rör frågor om handelspolitiska skyddsåtgärder. Parlamentet rekommenderar en effektivare samordning av de olika stödstrukturerna för europeiska små och medelstora företag i tredjeländer.

20.

Europaparlamentet anser att praktiska och kostnadseffektiva lösningar för att hjälpa små och medelstora företag att hantera bristen på rörelsekapital, särskilt kapital för att kunna göra den första nödvändiga investeringen och för att kunna börja finansiera export, bör utformas och genomföras genom EU:s gemensamma handelspolitik eller ett annat lämpligt EU-instrument, om detta på grundval av kartläggningen anses vara nödvändigt och genomförbart.

21.

Europaparlamentet anser att befintliga nationella strukturer bör utnyttjas effektivt men att EU-initiativ samtidigt är nödvändiga på marknader i tredjeländer i de fall då ett mervärde kan påvisas. Parlamentet uppmuntrar samarbete mellan experter både i den offentliga och i den privata sektorn, däribland i EU:s marknadstillträdesgrupper. Parlamentet håller med om att små och medelstora företag från vissa mindre och nyare medlemsstater missgynnas på grund av att de saknar antingen diplomatisk representation eller erfarna partner, eller båda delar, på vissa tredjeländers marknader. Parlamentet betonar dock att EU-initiativ inte får störa konkurrensen mellan enskilda företag från olika medlemsstater på marknader i tredjeländer.

22.

Europaparlamentet betonar att internationaliseringen av små och medelstora företag är en process, och att små och medelstora företag behöver stödtjänster redan på lokal nivå och inte bara på tredjeländers marknader för att kunna lyckas. På tredjeländers marknader anser parlamentet att exempelvis gemensam EU-lobbyverksamhet, handelspolitik och insatser för att öka marknadstillträdet samt kompletterande program vid marknadsmisslyckanden kan ge ett betydande mervärde i denna process.

23.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, i syfte att undvika dubbelarbete, avstå från att skapa nya strukturer till dess att man har granskat finansieringen, kartlagt redan befintliga rådgivningstjänster i medlemsstaterna och noggrant analyserat deras effektivitet och eventuella behov av nya strukturer.

24.

Europaparlamentet stöder förslaget att öka samarbetet mellan de olika näringslivsorganisationer, handelskammare och andra aktörer som verkar på den inre marknaden och i tredjeländer för att underlätta partnerskap mellan företag och främja kluster och tillträde till nya marknader. På så vis uppmuntrar man internationaliseringsprocessen för det enskilda företaget, företagsnätverk och filialer på olika platser, i syfte att främja mer komplicerade och långsiktiga internationaliseringsprojekt som omfattar flera olika typer av företag och andra organisationer samt offentliga stödorgan.

25.

Europaparlamentet understryker betydelsen av det område där små och medelstora företag är verksamma och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samarbeta kontinuerligt med de lokala myndigheterna för att främja nätverksarbete.

26.

Europaparlamentet anser att samriskföretag eller andra partnerskapsavtal mellan eller med små och medelstora företag bör främjas som en strategi för att ta sig in på nya marknader, utveckla projekt för direktinvesteringar på den inre marknaden och i tredjeländer och delta i anbudsförfaranden. Parlamentet uppmanar kommissionen att mobilisera resurser för att främja detta transnationella samarbete.

27.

Europaparlamentet konstaterar att kluster och nätverk ofta kan skapas såväl virtuellt som fysiskt, och uppmuntrar medlemsstaterna att satsa på sådana verktyg och resurser som krävs för att underlätta virtuella kluster och nätverk.

28.

Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att aktivt stödja kommissionens roll att stimulera små och medelstora företags tillträde till marknader i tredjeländer i samband med internationella forum och konferenser.

29.

Europaparlamentet rekommenderar att kommissionen tar hänsyn till internationaliseringens alla dimensioner, det vill säga export och import samt olika former av ekonomiska partnerskap och samarbeten. Parlamentet konstaterar att denna andra dimension inte får tillräckligt med utrymme i meddelandet.

30.

Europaparlamentet efterlyser en bättre integration av unionens åtgärder till förmån för små och medelstora företag, med särskild hänsyn till innovation, tillväxt, internationalisering, produktivitet, kostnads- och byråkratiminskning, humankapital av hög kvalitet samt socialt ansvar.

31.

Europaparlamentet välkomnar det nya programmet för små och medelstora företags konkurrenskraft (Cosme) och noterar de framgångsrika insatserna i ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation (CIP). Parlamentet anser att dessa åtgärder, exempelvis högnivågruppen av oberoende intressenter för administrativa bördor och Enterprise Europe Network, bör fortsätta och byggas ut inom det nya programmet. Tillgången till finansiering för små och medelstora företag måste förbättras och den privata sektorns roll förstärkas. Parlamentet efterlyser förenkling och rationalisering av de olika unionsinstrument som syftar till att ge tillgång till krediter, garantier eller riskkapital, särskilt för de små och medelstora företag som har planer på att bli verksamma internationellt. Vidare är det nödvändigt att se över kostnader och tillgänglighet för grundläggande banktjänster avsedda för små och medelstora företag som sysslar med gränsöverskridande handel, även utanför EU, i synnerhet där flera valutor är inblandade. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att undersöka möjligheten att använda delar av sina nationella intäkter från bolagsbeskattning till att underlätta små och medelstora företags tillgång till lånegarantier. Parlamentet betonar att alla instrument, i synnerhet de icke-finansiella, bör antas utifrån en kritisk utvärdering av CIP och i nära samarbete med organisationer för små och medelstora företag.

32.

Parlamentet framhåller behovet av att betydligt öka budgeten för Cosme i den fleråriga budgetramen, särskilt med hänsyn till de betydande marknadsmisslyckandena när det gäller finansieringen av små och medelstora företag och behovet av att öka EU-stödet till företagsöverlåtelser. Mot bakgrund av detta anser parlamentet att avgränsningen mellan Cosme och Horisont 2020 i fråga om verksamhet och budget bör undersökas ytterligare för att underlätta för små och medelstora företag.

33.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att tillräckliga exportgarantier finns tillgängliga för små och medelstora företag.

34.

Europaparlamentet konstaterar hur viktigt det är med skickliga och utbildade företagare för att hantera utmaningarna i den internationella affärsvärlden. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja Erasmusprogrammet för unga företagare och att titta på möjligheten till ett Erasmus Mundus-program för företagare för att unga begåvade företagare ska ges en möjlighet att få erfarenhet av och nätverka med kunskapscentrum utanför EU och uppleva andra företagskulturer som ger en internationell företagsutblick och där man kan utrusta sig med de nödvändiga, grundläggande verktygen för att kunna konkurrera på världsmarknaden. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inbegripa unga företagare och industripolitik i den EU-politik som rör Erasmus för alla-programmet.

35.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag att se över den europeiska standardiseringen. Parlamentet understryker behovet av ett mer enhetligt system av internationella standarder för att underlätta interoperabilitet och minska hindren för små och medelstora företag som satsar internationellt.

36.

Europaparlamentet stöder ett europeiskt standardiseringssystem som mer systematiskt omfattar små och medelstora företag i beslutsprocesser och samtidigt utnyttjar den beprövade principen om nationell delegering. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta nödvändiga åtgärder för att göra de standarder som fastställts av europeiska standardiseringsorgan mer lättillgängliga och billigare för små och medelstora företag och på så vis underlätta interoperabilitet och minska en del av de omfattande hindren för små och medelstora företag som satsar internationellt. Parlamentet betonar att det är viktigt att anpassa EU:s standardiseringspolitik för informations- och kommunikationsteknik till marknadsutvecklingen och den politiska utvecklingen för att små och medelstora företag ska kunna delta i e-affärer, e-handel, e-transport, intelligenta transportsystem osv.

37.

Europaparlamentet betonar att ett enkelt, effektivt och prismässigt överkomligt system för immateriella rättigheter och upphovsrätt är viktigt för att främja internationaliseringen av små och medelstora företag. Parlamentet anser att små och medelstora företag behöver ett effektivt immaterialrättsligt skydd för att uppmuntras att utveckla ny teknik som grund för sin internationella verksamhet.

38.

Europaparlamentet understryker att små och medelstora företag inte har tillräckliga resurser för att bekämpa intrång i immaterialrätten som de utsätts för på marknader i tredjeländer. Parlamentet efterlyser konkreta EU-initiativ för att förbättra skyddet av de små och medelstora företagens immateriella rättigheter i dessa tredjeländer, i linje med vad som har uppnåtts med informationstjänsten för immaterialrättigheter för små och medelstora företag i Kina. Parlamentet noterar att denna informationstjänstmodell nu även kommer att tillämpas som ett pilotinitiativ i ett antal Asea-länder och länder i Sydamerika. Parlamentet framhåller dock att en ordentlig utvärdering behöver göras av befintliga informationstjänster, i syfte att göra modellen så bra som möjligt innan man använder den i andra länder. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att, efter att ha dragit lärdom av denna utvärdering, införa liknande informationstjänster på prioriterade marknader där immaterialrätten är en viktig fråga. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsländerna att intensifiera tullsamarbetet såväl inom EU som med tredjeländer när det gäller att beslagta förfalskade varor och förenkla tullförfarandena.

39.

Europaparlamentet konstaterar hur viktigt det är att skapa ett förenklat och öppet europeiskt regelverk för offentliga upphandlingar så att små och medelstora företag kan få större tillgång till offentliga upphandlingsavtal, både i EU och i tredjeländer, bland annat genom tillämpning av ”engångsprincipen”, elektroniska överföringssystem och den europeiska koden för bästa praxis som underlättar små och medelstora företags tillträde till offentlig upphandling. Parlamentet anser att offentlig upphandling är ett effektivt politiskt instrument för att stödja nationella små och medelstora företags tekniska innovationskapacitet och deras tillväxt upp till den storlek som krävs för att de ska kunna börja arbeta internationellt. Parlamentet efterlyser en bättre definition av anbudsförfaranden och vill att tjänster ska öppnas för offentliga anbudsförfaranden.

40.

Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen vidtar åtgärder för att se till att små och medelstora företag i EU får tillgång till offentliga upphandlingar på tredjeländers marknader på samma villkor som andra företag. Parlamentet hoppas att det nyligen offentliggjorda förslaget till förordning om EU:s marknad för offentlig upphandling kommer att främja en ömsesidig öppenhet, vilket skulle gynna små och medelstora företag i EU. Parlamentet kräver att EU utformar en ambitiös, gemensam industripolitik som bygger på stimulering av sådan forskning och innovation som drar nytta av innovativa finansieringsmetoder, såsom projektobligationer, och som stöder utvecklingen av små och medelstora företag, särskilt genom tillgång till offentliga upphandlingar, så att dessa företag kan behålla sin konkurrenskraft gentemot nya stora aktörer inom industri och forskning. Parlamentet uppmanar EU att uppvärdera den europeiska produktionen genom att förbättra informationen till konsumenterna, särskilt genom att anta reglerna för ”ursprungsmärkning” som anger ursprungsland för produkter som importeras till EU.

41.

Europaparlamentet uppmanar starkt medlemsstaterna att så snart som möjligt, och senast vid utgången av 2012, träffa ett avtal om det gemensamma patentsystemet, eftersom det är avgörande för EU att erbjuda företagen enkel och prismässigt överkomlig tillgång till patentskydd på den inre marknaden, liknande det skydd som finns hos konkurrenter i USA, Kina och Japan.

42.

Europaparlamentet rekommenderar att de befintliga EU-centrumen för små och medelstora företag endast bör utvidgas med vederbörligt beaktande av slutsatserna från utvärderingen av dessa centrums effektivitet och av de allmänna riktlinjerna. Parlamentet konstaterar att dessa centrum skulle fungera bättre i samverkan med gemensamma, behovsanpassade informationstjänster som en enda kontaktpunkt för EU:s små och medelstora företag i tredjeländer. Parlamentet anser att EU-initiativ bör inriktas på områden där små och medelstora företag faktiskt är verksamma.

43.

Europaparlamentet efterlyser en tydligare definition av prioriterade marknader för små och medelstora företag på grundval av dagordningen för EU:s handelspolitiska förhandlingar. Parlamentet erinrar om att dessa prioriterade marknader naturligtvis bör innefatta marknader med hög tillväxt, som Brik-länderna, men att de små och medelstora företagens uppfattning om möjligheterna till internationalisering i industriländer och angränsande regioner också bör beaktas. Parlamentet betraktar därför tillväxt på marknader i värdländer och luckor i befintliga stödstrukturer som huvudkriterier för att upprätta en förteckning över prioriterade marknader. Parlamentet rekommenderar att flera av EU:s grannländer, särskilt länderna på västra Balkan och i Medelhavsområdet samt de länder som delar gränser med EU, läggs till förteckningen, eftersom de flesta små och medelstora företag börjar med att exportera till handelspartner i grannländerna och eftersom EU-handeln med dessa länder är viktig för deras tillväxt och stabilitet.

44.

Europaparlamentet uppmanar enträget kommissionen att se till att hänsyn tas till de små och medelstora företagens särskilda behov och intressen i alla handelsförhandlingar. Parlamentet konstaterar att detta innebär att man identifierar de förhandlingsområden där små och medelstora företag är mer problemutsatta än andra företagskategorier och fokuserar på dem i förhandlingar om handelsavtal med tredjeländer. Parlamentet stöder en reform av den multilaterala ramen för att involvera små och medelstora företag i WTO och för att säkra snabbare skiljedomsförfaranden och tvistlösningar för små och medelstora företag.

45.

Europaparlamentet understryker att utlandsinvesteringar är den svåraste internationaliseringsformen för små och medelstora företag. Parlamentet rekommenderar att de små och medelstora företagens behov av större säkerhet i utländska direktinvesteringar beaktas i EU:s framtida förhandlingar om bilaterala investeringsfördrag.

46.

Europaparlamentet anser att en bättre, billigare och snabbare tillgång till antidumpningsförfaranden för små och medelstora företag är avgörande för att dessa företag ska få ett effektivare skydd mot handelspartners orättvisa handelsmetoder. Parlamentet uppmanar kommissionen att beakta detta i reformen av EU:s handelspolitiska skyddsinstrument.

47.

Europaparlamentet uppskattar initiativen att främja kontakter mellan företag som föreskrivs i bilaterala frihandelsavtal. Parlamentet erinrar om att svårigheterna att lokalisera och kontakta potentiella kunder utanför EU, och att upprätta pålitliga leveranskedjor, utgör stora hinder för små och medelstora företag som vill komma in på exportmarknaderna, och att särskilt mindre företag och mikroföretag är beroende av mellanhänder för att sälja varor utomlands.

48.

Europaparlamentet gläds åt att målet för 2012 om en minskning av den administrativa bördan uppnåtts, men anser att det finns en hel del arbete kvar. Parlamentet uppmanar kommissionen att se över den befintliga lagstiftningen och lägga fram ett nytt, långtgående minskningsmål i enlighet med småföretagsakten för Europa och principen om att tänka småskaligt först. Parlamentet anser att ett sådant nytt mål bör vara ett nettomål där ny lagstiftning som antas efter målet tas i beaktande. Parlamentet anser att det nya målet bör vara mätbart och verifierbart och leda till en märkbar förbättring, exempelvis genom att det minskar mängden dokumentation som krävs från små och medelstora företag och genom att tidsfristerna för när företagen ska lämna in sin dokumentation inte är orealistiska. Europaparlamentet anser att högnivågruppen av oberoende intressenter för administrativa bördor fortlöpande bör ha en central roll för att kontrollera hur arbetet med minskningsmålet fortskrider.

49.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att träffa avtal som gör det möjligt för små och medelstora företag att verka över hela EU och utnyttja sina idéer kommersiellt genom att få bättre tillgång till marknader samt minska pappersexercisen.

50.

Europaparlamentet framhåller sin besvikelse över kommissionens ytliga och inkonsekventa tillämpning av tester för små och medelstora företag. Parlamentet vidhåller att små och medelstora företag systematiskt bör finnas med som en standardpunkt i konsekvensbedömningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att förklara varför man inte har gjort ordentliga tester av små och medelstora företag inom ramen för uppgiftsskyddspaketet och att vidta snabba och konkreta åtgärder för att avhjälpa denna försummelse.

51.

Europaparlamentet ger sitt fulla stöd till inriktningen på mikroföretag i ett förstärkt småföretagstest, och noterar idén om att automatiskt undanta mikroföretag från förslag till lagstiftning. Parlamentet anser emellertid att mikroföretag kan undantas endast om deras särskilda behov inte kan tillgodoses genom anpassade lösningar eller regellättnader och detta framgått av småföretagstestet. Parlamentet vill därför att en mikrodimension ska bli en integrerad del av småföretagstestet där man systematiskt kan bedöma alla tillgängliga lösningar. Parlamentet erinrar om att undantag eller anpassade lösningar inte får inkräkta på EU:s grundläggande arbetsmiljökrav, arbetstagarrättigheter och miljörättsprinciper. När mikroföretag inbegrips fullt ut i en bestämmelse bör skälen till detta således framgå tydligt av resultaten från småföretagstestet.

52.

Europaparlamentet framhåller att EU-lagstiftningen måste införlivas effektivare i den nationella lagstiftningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att öka harmoniseringen av lagstiftningen i syfte att minska möjligheterna att överreglera och få till stånd en mer systematisk användning av småföretagstestet. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka i vilken utsträckning man skulle kunna införa ett krav om att ”checklistan för ett bra genomförande av EU-lagstiftningen” (7) ska tillämpas av medlemsstaterna till förmån för den inre marknaden.

53.

Europaparlamentet uppmanar de nationella regeringarna att tillämpa en ”följ eller förklara”-metod liknande den för bolagsstyrning. Parlamentet understryker att regeringarna enligt denna metod skulle behöva rättfärdiga ett införande av ytterligare bestämmelser utöver dem som EU-lagstiftningen föreskriver.

54.

Europaparlamentet beklagar att endast ett fåtal medlemsstater systematiskt tillämpar ett småföretagstest i sitt nationella beslutsfattande. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå, och rådet att stödja, minimikrav, bland annat riktlinjer för småföretagstester på nationell nivå, baserat på bästa praxis från kommissionens småföretagstest och från nationell nivå.

55.

Europaparlamentet uppmanar till en kvalitetskontroll av befintlig EU-lagstiftning för att få bort inkonsekvenser och föråldrade eller ineffektiva bestämmelser.

56.

Europaparlamentet yrkar på att man i samband med kvalitetskontroller identifierar områden med allt för tunga bördor och inkonsekvent eller ineffektiv lagstiftning som har en negativ inverkan på små och medelstora företag. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att målen om hälsa, säkerhet, jämlikhet och social omsorg uppfylls.

57.

Europaparlamentet stöder helt idén om ”en in, en ut” som vägledande princip för EU:s lagstiftning för den inre marknaden, vilket innebär att ingen ny lagstiftning som medför kostnader för små och medelstora företag kan införas utan att man identifierar redan befintliga, likvärdiga bestämmelser som kan tas bort inom ett bestämt område.

58.

Europaparlamentet vill att nätverket av företagsrepresentanter för små och medelstora företag ska få en förstärkt roll, eftersom det ger ett reellt mervärde till kommunikation och samordning mellan medlemsstaterna samt mellan nationell och europeisk nivå, från utformning av politik till genomförande av lagstiftning. Parlamentet uppmanar kommissionen och den nationella förvaltningen att se till att företagsrepresentanterna för små och medelstora företag kan agera oberoende och följa en övergripande strategi så att små och medelstora företags intressen kan beaktas på alla lagstiftnings- och politikområden. Parlamentet vidhåller att företagsrepresentanterna för små och medelstora företag måste vara starkt involverade i småföretagstesterna. Vidare uppmanar parlamentet till en förstärkning av civilsamhällesorganisationer som verkar för att ena EU:s små och medelstora företag, och vill att behoven hos civilsamhällets organisationer tas i beaktande inom förvaltning och lagstiftning.

59.

Europaparlamentet understryker vikten av diskussioner med arbetsmarknadens parter när man utformar nationella insatser som syftar till att stödja och uppmuntra små och medelstora företag.

60.

Europaparlamentet noterar den pågående utvärderingen av definitionen av små och medelstora företag, som redan omfattar mer än 99 procent av alla företag i EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka effekterna av att a) öka flexibiliteten och mildra tillväxthindren (till exempel genom att utöka övergångsperioderna till tre år), b) anpassa omsättnings- och balansräkningstaken till den ekonomiska utvecklingen och c) tillåta en mer differentierad bedömning av varje underkategori.

61.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inom ramen för Schengenavtalet införa ett särskilt viseringssystem för export- och importverksamhet.

62.

Europaparlamentet understryker att den inre marknaden spelar en central roll för att skapa bästa möjliga miljö för små och medelstora företag. Parlamentet beklagar att den fortfarande inte förverkligats på många områden, särskilt dess digitala dimension. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att verka för att den digitala inre marknaden genomförs till 2015, bland annat genom att satsa på bredbandsinfrastruktur och bredbandsteknik, för att förmå medlemsstaterna att tillämpa existerande lagstiftning, och att lägga fram nya förslag där inremarknadslagstiftning ännu saknas, särskilt i syfte att minska kostnaderna och byråkratin för affärsverksamhet.

63.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att påskynda anslutningen till höghastighetsbredband i EU:s regioner för att få så många små och medelstora företag som möjligt att delta på den digitaliserade inre marknaden.

64.

Europaparlamentet inser att datormoln på ett betydande sätt kan höja små och medelstora företags effektivitet och produktivitet. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att utveckla en EU-omfattande ram för datormoln som är öppen för andra globala moln.

65.

Europaparlamentet beklagar att EU släpar efter övriga globala aktörer, t.ex. Japan och Sydkorea, och endast har 2 % procent av internetanslutningarna via fiber. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna och kommissionen att påskynda utbyggnaden och införandet av höghastighetsbredband.

66.

Europaparlamentet inser att e-handel är ett verktyg som gör det möjligt för små och medelstora företag att komma in på nya marknader och utöka sin kundbas. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att underlätta gränsöverskridande e-handel genom att exempelvis skapa ett pålitligt, säkert och effektivt betalningssystem på nätet.

67.

Europaparlamentet framhåller det brådskande behovet av att EU ger små och medelstora företag samt entreprenörer mod och möjlighet att driva handel över internet för att öka den gränsöverskridande handeln. Parlamentet efterlyser därför en förenkling av licenssystemen och ett inrättande av en effektiv ram för upphovsrätt.

68.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra den fria rörligheten för tjänster genom att utvidga och fullt ut genomföra tjänstedirektivet i syfte att ge små och medelstora företag samt entreprenörer en verklig möjlighet att bygga ut och sälja sina tjänster och produkter till EU:s 500 miljoner konsumenter.

69.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utnyttja de fördelar som elektronisk förvaltning ger och att införa e-förvaltningslösningar.

70.

Europaparlamentet uppmanar kommissionens generalsekretariat att i samarbete med näringslivsorganisationer och andra intressenter instifta ett årligt pris inom kommissionärskollegiet för att hedra den kommissionsledamot och/eller den medlemsstat som har tillämpat principen ”tänk småskaligt först” bäst och effektivast inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

71.

Europaparlamentet vill att EU-instrumenten för små och medelstora företag ska förenklas och bli mer tillgängliga. Parlamentet konstaterar att EU-program alltför ofta kan vara för byråkratiska för att kunna utnyttjas av små och medelstora företag.

72.

Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att införa och tillämpa omfattande förenklingsåtgärder, bland annat förenklade återbetalningsmetoder, för att hjälpa små och medelstora företag att delta i EU-finansierade program.

73.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande om industripolitik för stärkt konkurrenskraft (COM(2011)0642) och kommissionens arbetsdokument om konkurrenskraftssäkring (SEC(2012)0091).

74.

Europaparlamentet uppskattar att kommissionen har börjat genomföra en konkurrenskraftssäkring och en efterhandsutvärdering av lagstiftningen. Parlamentet insisterar på att kommissionen konsekvent och grundligt tillämpar denna metod även i fall då ändringar av genomförandebestämmelser för EU-lagstiftning påverkar industrins konkurrenskraft (t.ex. vid ändringar av auktionsreglerna i utsläppshandeln). Parlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet rapportera om vilka framsteg som görs på detta område.

75.

Parlamentet anser att det under medverkan av lokala icke-statliga näringslivsorganisationer bör anordnas regionala kampanjturnéer för främjande av en företagaranda, där det skulle vara möjligt att visa upp företagskulturen i regionen genom att förevisa goda exempel och anordna rundabordssamtal där framgångsrika företagare kan delta.

76.

Europaparlamentet betonar att frihandel och tillträde till globala marknader är en viktig katalysator för sysselsättning och tillväxt och en avgörande faktor för att EU:s små och medelstora företag ska kunna bli ledande på världsmarknaderna. Parlamentet understryker därför vikten av framsteg i handelsförhandlingar som syftar till att ytterligare minska de regleringsmässiga handelshindren, vilka påverkar små och medelstora företag på ett oproportionerligt sätt.

77.

Europaparlamentet gläds åt att kommissionen i sina olika strategier och meddelanden har erkänt tillverkningsindustrins betydelse för hållbar tillväxt och sysselsättning i EU. Parlamentet upprepar att det behövs en integrerad industripolitik som grundar sig på principerna för en social marknadsekonomi och stöder övergången till en hållbar, resurseffektiv och motståndskraftig ekonomi.

78.

Europaparlamentet påpekar betydelsen av att på lokal och regional nivå uppmuntra medverkan från små och medelstora företag i energieffektivitets- och miljöplaner, eftersom deras medverkan i dessa sektorer kommer att öka affärsmöjligheterna på ett betydande sätt.

79.

Europaparlamentet anser att medlemsstaterna för att kunna uppnå målen i Europa 2020-strategin om ett innovativt och smart Europa för alla måste ta hänsyn till och underlätta grundandet av små och medelstora företag och mikroföretag, eftersom dessa har enorm potential att skapa sysselsättning, särskilt för ungdomar, och därmed minska fattigdom och socialt utanförskap. Egenföretagande och grundande av ett litet företag kan då vara en bra och flexibel lösning, framför allt för kvinnor.

80.

Europaparlamentet konstaterar att små och medelstora företag spelar en viktig roll för att nå social stabilitet, sammanhållning och integration, särskilt i regioner med en negativ befolkningsutveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att hjälpa små och medelstora företag att skapa ett gynnsamt arbetsklimat för arbetstagarna, uppfylla arbetsrättsliga normer och arbetsmiljönormer och på så sätt också bidra till social välfärd och fattigdomsbekämpning.

81.

Europaparlamentet betonar att förenklad tillgång till mikrokrediter via det europeiska mikrofinansieringsinstrumentet och en vidareutveckling av detta instrument inom ramen för EU-programmet för social förändring och innovation för perioden 2014–2020 och framtidens europeiska socialfond (ESF) bör uppmuntras, så att framför allt grundare av mikroföretag från missgynnade befolkningslager kan få tillgång till lämpliga finansiella instrument. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att ta med särskild information om kooperativ i de finansiella instrument som förvaltas av Europeiska investeringsfonden.

82.

Europaparlamentet konstaterar att den gemensamma kontaktpunkten vid gränsöverskridande tjänster, i samarbete med arbetsmarknadens parter, också kan ge omfattande information om arbetsvillkoren i det land där tjänsterna kommer att tillhandahållas.

83.

Europaparlamentet anser att företagande och rätt ramvillkor för små och medelstora företags konkurrenskraft och tillväxt i betydande grad kan underlätta arbetet med att ta sig ut ur den ekonomiska krisen, bland annat genom satsningar på exempelvis grön infrastruktur. Parlamentet framhåller behovet av att uppmuntra företagarpotentialen där antalet nystartade små och medelstora företag ligger under genomsnittet i alla samhällssegment och där företagande behövs i särskilda målgrupper, främst bland unga människor och kvinnor.

84.

Europaparlamentet anser att en översyn av finansmarknadslagstiftningen bör stärka små och medelstora företags förmåga att finansiera sin verksamhet på kapitalmarknaderna och på så sätt bli mindre beroende av banklån.

85.

Europaparlamentet anser att stor hänsyn bör tas till små och medelstora företag i den pågående reformen av strukturfonderna när detta är lämpligt, bidrar till de regionala ramvillkoren för tillväxt och skapar synergier med andra EU-program och initiativ. Parlamentet anser att pappersexercisen måste bli mindre, t.ex. genom att det ställs proportionerliga krav på företagsredovisning och rapportering och införs gemensamma regler för alla fonder och program vid översynen av budgetförordningen.

86.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att så fort som möjligt införliva direktivet om sena betalningar i sin nationella lagstiftning för att kunna ge ytterligare likviditet till små och medelstora företag under den pågående ekonomiska krisen.

87.

Europaparlamentet uppmanar till effektivare, enklare och bättre samordnade EU-instrument för tillgång till krediter eller riskkapital, särskilt för små och medelstora företag som vill satsa internationellt.

88.

Europaparlamentet efterlyser, till följd av ökade kapitalkrav på bankerna, verksamma skyddsmekanismer för små och medelstora företags portföljer som ett led i övervakningsarbetet inom ramen för Basel III och den skuldsaneringsprocess som pågår hos ett antal banker, samtidigt som den samlade effekten av lagstiftningen om finansiella tjänster beaktas.

89.

Europaparlamentet betonar att EU:s verksamhet till förmån för små och medelstora företag inte är en ersättning utan ett komplement till medlemsstaternas och regionernas åtgärder och syftar till att förstärka dessa på grundval av principen om ”mer för mer och mindre för mindre”, vilket innebär att de medlemsstater som ger mer stöd till små och medelstora företag också får mer EU-stöd. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att genomföra ambitiösa program med incitament för att ytterligare främja företagandet. Parlamentet menar att dessa program bör omfatta åtgärder som förbättrar tillgången till finansiering och marknader, förenkla de administrativa kraven och i högre grad införliva utbildning om företagande i skolornas läroplaner på samtliga nivåer. Parlamentet anser att dessa åtgärder bör stödja privata initiativ som möjliggör kortare handläggningstider för små krediter, såsom partnerskap mellan bankerna och redovisningsbranschen. Parlamentet föreslår att man regelbundet anordnar praktiskt inriktade tävlingar för studenter, där de inte bara får ett mått på sina ordkunskaper utan även på sin företagaranda.

90.

Europaparlamentet stöder privata initiativ för att göra det enklare för små och medelstora företag, i synnerhet mikroföretag, att få tillgång till finansiering, såsom partnerskap mellan bankerna och redovisningsbranschen som syftar till att korta handläggningstiderna för små krediter (mindre än 25 000 euro) till 15 dagar. Parlamentet anser att sådana partnerskap är effektiva för mikroföretag, eftersom redovisningsbranschen å ena sidan förbereder alla finansiella dokument som banktjänstemännen behöver och för över dem elektroniskt samt ger en viss säkerhet när det gäller mikroföretagens prognoser, medan bankerna å andra sidan på elektronisk väg tillhandahåller standardiserade kreditansökningar och motiverar avslag.

91.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se närmare på nya kapitalanskaffningsinitiativ för företagare och nystartade företag, exempelvis gräsrotsfinansiering (crowdfunding), för att bedöma hur de skulle kunna hjälpa små och medelstora företag och besluta om huruvida de bör främjas. Parlamentet framhåller även behovet av att utvärdera om det behövs en rättslig ram för sådana metoder i EU.

92.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i den kommande fleråriga budgetramen se till att små och medelstora företag får lättare tillgång till EU-medel, vilket bör stärka deras tillträde till den inre marknaden.

93.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att underlätta investeringsmöjligheterna för innovativa nystartade företag genom att avlägsna de hinder som står i vägen för framväxten av en EU-omfattande riskkapitalmarknad.

94.

Europaparlamentet påpekar att det är nödvändigt att identifiera och undanröja hindren för mikroföretag att utvecklas till små och medelstora företag samt för små och medelstora företag att växa sig ännu större.

95.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta tag i små och medelstora företags bristande kunskaper och kompetens i fråga om grön teknik, gröna metoder och gröna affärsmodeller. Parlamentet påpekar att det behövs åtgärder för att identifiera kompetensbehovet och ta itu med luckorna på arbetsmarknaden med hjälp av utbildning och yrkesutbildning samt utformning av utbildnings- och kompetensprogram för små och medelstora företag.

96.

Europaparlamentet anser att man i de framtida programmen inom Cosme och Horisont 2020, samt i strukturfondsprogrammen inom nästa fleråriga budgetram, bör avsätta tillräckliga belopp för att stödja små och medelstora företag i deras arbete med att skapa innovation och sysselsättning på ett resurseffektivt och hållbart sätt.

97.

Europaparlamentet vill att de nya finansiella instrument som ska utvecklas i stödprogrammen för små och medelstora företag, till exempel Cosme, tar hänsyn till inte bara till företagens balansräkning utan även till deras immateriella tillgångar, så att tillgången till krediter kopplas till ett erkännande av små och medelstora företags intellektuella kapital.

98.

Europaparlamentet vill se en ambitiös budget för instrumentet för små och medelstora företag inom ramen för Horisont 2020, som kommer att ge riktat stöd till innovativa små och medelstora företag med stor tillväxtpotential. Parlamentet anser att instrumentet bör tillhandahållas med hjälp av en enda specialstruktur som är skräddarsydd för små och medelstora företags behov.

99.

Europaparlamentet understryker att de finansieringstekniska instrumentens potential bör vidareutvecklas så att det dels kan utarbetas kvalitativa strategiska projekt, dels blir möjligt för privata aktörer, främst små och medelstora företag, och privat kapital att delta i europeiska projekt. Parlamentet påpekar att det aktuella underutnyttjandet av finansieringstekniska instrument, som beror på deras alltför komplexa natur, gör det mycket angeläget med en debatt om deras förvaltning.

100.

Europaparlamentet betonar att strukturfonderna, via finansieringsinstrumenten, bör fortsätta att tillhandahålla finansiering för små och medelstora företag i form av aktiekapital, garantier och mjuka lån. Vidare bör man förenkla komplicerade administrativa förfaranden, särskilt på nationell nivå, och undvika stora skillnader i förvaltningsmyndigheters respektive förmedlande organs tillämpning av bestämmelserna.

101.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fastställa en färdplan för en konkurrenskraftig beskattning av små och medelstora företag och uppmuntra medlemsstaterna att anpassa sina skattesystem i syfte att sänka lönebikostnaderna för unga företag och tillåta att dessa företag behåller en större del av sina intäkter för återinvesteringar i företaget. Parlamentet föreslår att färdplanen grundar sig på bästa praxis och omfattar pilotprojekt.

102.

Europaparlamentet manar till ökade insatser för att få till stånd ett ömsesidigt erkännande som underlättar för små och medelstora företag att bedriva gränsöverskridande verksamhet. Parlamentet vill att det införs en gemensam kontaktpunkt för mervärdesbeskattning för att göra det möjligt för företagare att fullgöra sina skyldigheter i företagets ursprungsland.

103.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra medlemsstaterna till att skapa lika konkurrensvillkor för alla finansieringsformer. Brådskande åtgärder behövs för att företagen inte ska vara så skuldberoende. Parlamentet stöder skatteneutralitet mellan eget kapital och skuld.

104.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja små och medelstora företags kontinuitet genom en lagstiftning som underlättar företagsöverlåtelser. Parlamentet rekommenderar att skattehinder (arvsskatt, gåvoskatt m.m.) som kan äventyra familjeföretagens kontinuitet avlägsnas.

105.

Europaparlamentet framhåller behovet av lägre skatter på arbete och investeringar.

106.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta konkreta åtgärder för att främja socialt företagande i Europa, särskilt genom att förbättra tillgången till offentlig och privat finansiering, minska lönediskrimineringen mellan könen, främja möjligheterna att förena yrkes- och familjeliv, förbättra rörligheten för och erkännandet av kvalificerad arbetskraft samt skapa bättre och mer lättillgänglig rådgivning för små och medelstora företag om deras sociala ansvar. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta särskilda åtgärder för att främja socialt företagande i Europa, särskilt genom att förbättra tillgången till offentlig och privat finansiering och förbättra rörligheten för och erkännandet av kvalificerade arbetstagare och lärlingar. Parlamentet påpekar emellertid att detta inte får leda till en indelning i ”bra” och ”dåliga” företagare.

107.

Europaparlamentet betonar vikten av fungerande råvaruförsörjning även för små och medelstora industriföretag. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta konkreta åtgärder för att trygga råvaruförsörjningen på ett hållbart sätt och öka råvarueffektiviteten, särskilt genom att garantera fri och rättvis tillgång till råvaror som det bedrivs internationell handel med och genom att öka resurseffektiviteten och återvinningsgraden, samtidigt som förhållandet mellan kostnad och nytta beaktas.

108.

Europaparlamentet uppmanar Europeiska rådet att bibehålla budgeten för sammanhållningspolitiken för den kommande programperioden, eftersom strukturfonderna och Sammanhållningsfonden är några av EU:s effektivaste instrument för att skapa tillväxt och arbetstillfällen, öka den europeiska ekonomins konkurrenskraft och stödja små och medelstora företag.

109.

Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppmuntra utvecklingen och konkurrenskraften hos de olika typerna av små och medelstora företag, och att uppmärksamma deras särskilda behov genom skräddarsydda åtgärder. Parlamentet framhåller Europeiska regionala utvecklingsfondens (Eruf) och Sammanhållningsfondens bidrag till att utveckla och förbättra infrastrukturen för transport, energi, miljö och bredband, och därmed också till att skapa en gynnsam affärsmiljö som uppmuntrar investeringar och stärker konkurrenskraften. Parlamentet framhåller behovet av att främja företagandet och öka stödet till små och medelstora företag, med tanke på deras nyckelroll för den ekonomiska konkurrenskraften.

110.

Europaparlamentet framhåller behovet av samordning och samverkan mellan olika europeiska, nationella, regionala och lokala politiska strategier och instrument som riktar sig direkt till små och medelstora företag. Parlamentet påpekar att befintliga strategier och finansiella instrument för stöd till små och medelstora företag bör hanteras mer samstämt och komplettera varandra. Vidare är det nödvändigt att minska fragmenteringen samt sammanföra och främja finansiella stödordningar för små och medelstora företag för att få en mer omfattande sammanslagning och samordning av resurserna på europeisk, nationell, regional och lokal nivå. Parlamentet betonar att konkurrenskraften också skulle öka om investeringar och stöd till små och medelstora företag anpassades efter den regionala mångfalden.

111.

Europaparlamentet anser att finansieringen av små och medelstora företag genom Eruf ska syfta till att stimulera konkurrenskraften i alla unionens regioner för att uppnå ekonomisk, social och territoriell utveckling i linje med sammanhållningspolitikens mål.

112.

Europaparlamentet påpekar att strukturfonderna, särskilt Eruf, är ett viktigt instrument för att stödja innovativa små och medelstora företag genom att stimulera deras konkurrenskraft och i synnerhet deras internationalisering, och betonar att rätten till sådant stöd därför bör tolkas så vitt som möjligt. Parlamentet uppmanar regionerna att använda sig av de möjligheter som bestämmelserna ger för att understödja sina operativa program.

113.

Europaparlamentet framhåller behovet av ekonomiska incitament för att stimulera nya arbetstillfällen i små och medelstora företag.

114.

Europaparlamentet påpekar att programmen för europeiskt territoriellt samarbete stöder nätverk samt utbyte av kunskap och expertis mellan organisationer i olika europeiska regioner, och att de skulle kunna vara ett användbart instrument för att skapa nya affärsmöjligheter.

115.

Europaparlamentet anser att strukturfonderna, särskilt Europeiska socialfonden, spelar en viktig roll för kunskaps- och kompetensutveckling, nätverksarbete och utbyte av goda arbetsmetoder. Parlamentet anser att investeringar i humankapital och samarbetsprojekt i hög grad bidrar till att stärka konkurrenskraften hos Europas små och medelstora företag.

116.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.