7.3.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 68/13

—

med beaktande av artikel 215 i EUF-fördraget,

—

med beaktande av förslaget till rekommendation till rådet från Guy Verhofstadt och Kristiina Ojuland för ALDE-gruppen (B7-0196/2012),

—

med beaktande av sin resolution av den 17 februari 2011 om rättsstatsprincipen i Ryssland (1),

—

med beaktande av sin resolution av den 16 december 2010 om årsrapporten för 2009 om de mänskliga rättigheterna i världen och Europeiska unionens politik på området (2),

—

med beaktande av sin resolution av den 14 december 2011 om det kommande toppmötet mellan EU och Ryssland den 15 december 2011 och resultatet av valet till duman den 4 december 2011 (3),

—

med beaktande av sin rekommendation till rådet av den 2 februari 2012 om att föra en konsekvent politik gentemot de regimer mot vilka EU tillämpar restriktiva åtgärder, i samband med att deras ledare utövar privata och kommersiella intressen inom EU:s gränser (4),

—

med beaktande av att den amerikanska senatens utrikesutskott den 26 juni 2012 antog en lag om rättssäkerhet och ansvarstagande i fallet Sergej Magnitskij som ska göra det möjligt att införa viseringsförbud och frysning av tillgångar för ryska tjänstemän som påstås ha varit inblandade i fängslandet och misshandeln av Sergej Magnitskij och i hans död,

—

med beaktande av det förslag till resolution om rättsstatsprincipen i Ryssland i fallet Sergej Magnitskij som lades fram vid den årliga sessionen för OSSE:s parlamentariska församling 2012, i vilket de nationella parlamenten uppmanas att vidta åtgärder för att införa viseringsförbud och frysning av tillgångar,

—

med beaktande av artikel 121.3 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A7-0285/2012), och av följande skäl:

A.

Gripandet av Sergej Magnitskij, de förhållanden han utsattes för under frihetsberövandet och hans senare död i häktet är ett väldokumenterat och allvarligt fall av åsidosättande av de grundläggande mänskliga rättigheterna.

B.

Åtalet mot Sergej Magnitskij efter hans död är en kränkning av internationell och nationell rätt och visar klart och tydligt att det ryska straffrättsliga systemet fungerar dåligt.

C.

Ryssland är medlem av Europarådet och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa och har åtagit sig att fullt ut respektera de grundläggande rättigheterna och rättsstatsprincipen. EU har vid ett flertal tillfällen erbjudit ytterligare stöd och sakkunskap för att bistå Rysslands modernisering och hjälpa landet att upprätthålla sin konstitutionella och rättsliga ordning.

D.

Trots slutsatserna från 2011 av den undersökning som genomfördes av den ryske presidentens människorättsråd om olagligheten i att gripa, frihetsberöva och neka Sergej Magnitskij rättslig prövning har utredningarna kört fast, och de inblandade tjänstemännen har rentvåtts och till och med anförtrotts fallet efter hans död. Dessa åtgärder från myndigheternas sida visar att åtalet mot Magnitskij är politiskt motiverat.

E.

Europeiska unionen har vid många tillfällen och i många sammanhang, från de regelbundna samråden om de mänskliga rättigheterna till olika högnivåmöten, uppmanat de ryska myndigheterna att genomföra grundliga oberoende utredningar i detta speciella, väldokumenterade fall och att sätta stopp för det rådande straffrihetsklimatet.

F.

Åtalet mot Sergej Magnitskij är visserligen inte unikt men är likafullt det främsta och mest väldokumenterade fallet av maktmissbruk av de ryska brottsbekämpande myndigheterna, som å det grövsta kränker rättsstatsprincipen. Det finns många andra rättsfall som under förevändning av ekonomisk brottslighet och korruptionsanklagelser syftar till att röja affärskonkurrenter eller politiska rivaler ur vägen.

G.

Visumrestriktioner och andra restriktiva åtgärder är inte i sig vedertagna rättsliga påföljder utan utgör en politisk signal om EU:s oro riktad till en större publik, och därmed förblir de ett nödvändigt och legitimt utrikespolitiskt verktyg.

H.

Genom att utdöma påföljder med anledning av Magnitskij-fallet kan EU få de ryska myndigheterna att verkligen göra en ny kraftansträngning för att på ett mer konkret och övertygande sätt ta itu med den bristande tillämpningen av rättsstatsprincipen i Ryssland och det aktuella straffrihetsklimatet.

I.

Flera nationella parlament i EU:s medlemsstater, bland annat i Nederländerna, Förenade kungariket, Sverige och Polen, har redan antagit resolutioner där de uppmanar sina regeringar att utdöma påföljder med anledning av Magnitskij-fallet. Flera andra nationella parlament, till exempel i Portugal, Frankrike, Spanien och Lettland, håller på att utarbeta sådana resolutioner.

1.

Europaparlamentet riktar följande rekommendationer till rådet:

2.

Europaparlamentet uppmuntrar rådet att inta en konsekvent och målmedveten hållning när det gäller andra allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Ryssland, på grundval av väldokumenterade, samstämda och oberoende källor och övertygande bevis, och att som sista utväg införa liknande restriktiva åtgärder mot de skyldiga.

3.

Europaparlamentet understryker att de ryska myndigheternas åtagande när det gäller de grundläggande värdena, till exempel rättsstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, alltjämt är den viktigaste förutsättningen för förbindelserna mellan EU och Ryssland och för utvecklingen av ett stabilt och pålitligt partnerskap mellan de båda parterna.

4.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna rekommendation till rådet och, för kännedom, till kommissionen, medlemsstaterna, den ryska statsduman samt till regeringen i Ryska federationen.