13.9.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 264/69

—

med beaktande av frågan till kommissionen av den 26 april 2012 om initiativet Bättre möjligheter för unga (O-000106/2012 – B7-0113/2012),

—

med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 17 juni 2010 om Europa 2020-strategin och dess fem överordnade mål,

—

med beaktande av kommissionens meddelande om initiativet Bättre möjligheter för unga (COM(2011)0933),

—

med beaktande av meddelandet ”Att skapa förutsättningar för en återhämtning med ökad sysselsättning”, som kommissionen lade fram den 18 april 2012 (COM(2012)0173),

—

med beaktande av kommissionens meddelande ”Inremarknadsakten – Tolv åtgärder för att stimulera tillväxten och stärka förtroendet för inre marknaden –’Gemensamma insatser för att skapa ny tillväxt’” (COM(2011)0206),

—

med beaktande av kommissionens meddelande ”Unga på väg – Ett initiativ för att släppa fram potentialen hos ungdomar att uppnå smart och hållbar tillväxt för alla i Europeiska unionen” ((COM (2010)0477),

—

med beaktande av kommissionens meddelande ”Årlig tillväxtöversikt 2012” (COM(2011)0815),

—

med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2010 om att främja ungdomens tillträde till arbetsmarknaden och stärka den rättsliga ställningen för praktikanter och lärlingar (1),

—

med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2011 om rörlighet och integrering av personer med funktionsnedsättning och EU:s handikappstrategi 2010–2020 (2),

—

med beaktande av sin resolution av den 9 mars 2011 om EU-strategin för integrering av romer (3),

—

med beaktande av rådets slutsatser om främjande av sysselsättning för ungdomar i syfte att uppnå målen för Europa 2020-strategin, som antogs i Luxemburg den 17 juni 2011,

—

med beaktande av uttalandet från Europeiska rådets medlemmar av den 30 januari 2012 med titeln ”Mot tillväxtvänlig konsolidering och jobbskapande tillväxt”,

—

med beaktande av den skrivelse om ungdomsarbetslöshet som kommissionens ordförande Barroso skickade till åtta medlemsstater den 31 januari 2012,

—

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs arbetsdokument (SOC)450 av den 28 mars 2012 om meddelandet COM(2011)0933 från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén,

—

med beaktande av direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet,

—

med beaktande av artiklarna 15, 31 och 32 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

—

med beaktande av avdelning XII i EUF-fördraget,

—

med beaktande av artiklarna 115.5 och 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.

I en resolution från 2010 redogjorde parlamentet för sin ståndpunkt i fråga om att främja ungdomens tillträde till arbetsmarknaden och stärka den rättsliga ställningen för praktikanter och lärlingar. I resolutionen uppmanades kommissionen, medlemsstaterna, arbetsmarknadens parter och andra berörda parter att i enlighet med sina respektive befogenheter bland annat

B.

Efter en matt ekonomisk återhämtning sedan 2010 är arbetslösheten åter på väg upp i EU och ligger i genomsnitt på 10 %, ungdomsarbetslösheten på över 22 %. De ekonomiska prognoserna tyder på att vi är på väg in i en ny period av ekonomisk stagnation med ytterligare stigande arbetslöshet, och förhoppningarna om en återhämtning med ökad sysselsättning ser inte ut att kunna infrias på länge än.

C.

Sysselsättningssituationen för ungdomar skiljer sig avsevärt mellan olika medlemsstater. I vissa ligger arbetslösheten en bit under 10 %, medan den uppgår till nästan 50 % i de länder som drabbats hårdast av krisen.

D.

Ungdomsarbetslösheten kan hanteras på ett ändamålsenligt sätt endast om den analyseras mot bakgrund av den samlade sysselsättningssituationen i en medlemsstat och det övergripande ekonomiskpolitiska ramverk som omger den nationella arbetsmarknaden.

E.

En anledning till den höga ungdomsarbetslösheten är bristen på nya arbetstillfällen.

F.

De negativa följderna av den finansiella och ekonomiska krisen i Europa, och framför allt av statsskuldkrisen i euroområdet, har slagit särskilt hårt mot ungdomar, särskilt dem som inte gått klart eller haft framgång med sin grundskole- eller gymnasieutbildning, dem som är drabbade av långtidsarbetslöshet och social utestängning och dem som bor i ekonomiskt missgynnade regioner. Till följd av krisen har de unga fått det sämre än innan.

G.

Den alarmerande ökningen av ungdomsarbetslösheten hotar den ekonomiska och sociala framtiden för många unga människor i Europeiska unionen och gör att de får betala ett högt pris för krisen.

H.

Kampen mot ungdomsarbetslösheten kräver större utbildningssatsningar i EU.

I.

Verksamma åtgärder består bland annat i att flytta över arbetstagare från industrier och sektorer på nedgång till tillväxtbranscher, främja innovation och skapa nya arbetstillfällen.

J.

Den 17 juni 2010 enades Europeiska rådet om Europa 2020-strategin och fem överordnade mål. Det handlade bland annat om att

K.

I sitt meddelande om inremarknadsakten slår kommissionen med rätta fast att en ytterligare fördjupning av den inre marknaden skulle kunna skapa de arbetstillfällen och det välstånd som så akut behövs för att få till stånd en ekonomisk vändning och bekämpa den nuvarande ekonomiska krisen.

L.

I sitt meddelande om unga på väg uppmuntrade kommissionen medlemsstaterna att införa en ungdomsgaranti och uppmanade dem att göra mer för att få till stånd en sådan.

M.

Vid mötet den 30 januari 2012 offentliggjorde Europeiska rådets medlemmar ett uttalande där de uppmanade medlemsstaterna att förbättra tillgången till arbetskraft och minska ungdomsarbetslösheten och konstaterade att ”målet bör vara att ungdomar inom några månader efter avslutad skolgång får erbjudande om högkvalitativ sysselsättning, vidareutbildning eller en lärlings- eller praktikplats”.

N.

Den 31 januari 2012 skickade kommissionens ordförande Barroso en skrivelse till åtta medlemsstater som har betydligt högre ungdomsarbetslöshet än EU-snittet. Till dessa medlemsstater skickades särskilda ”insatsgrupper” i syfte att ta fram sysselsättningsplaner för ungdomar.

O.

Gemensamma nämnare för dessa åtta länder är en mycket hög andel personer som hoppat av skolan i förtid och lågutbildade ungdomar som söker anställning på arbetsmarknaden.

P.

I maj 2012 kommer kommissionen att lägga fram sina landsspecifika rekommendationer för 2012. I sitt meddelande om initiativet Bättre möjligheter för unga skriver kommissionen att medlemsstaterna, särskilt de med den högsta ungdomsarbetslösheten, utan att vänta på dessa rekommendationer bör vidta kraftfulla åtgärder för att förebygga skolavhopp, utveckla kompetens som är relevant för arbetsmarknaden, stödja första arbetslivserfarenheten och utbildning på arbetsplatsen och underlätta tillgången till ett (första) jobb.

Q.

Vid Europeiska rådets möte den 30 januari 2012 meddelade kommissionsordförande Barroso att 82 miljarder euro ur strukturfondernas budget ännu inte har anslagits och kan komma att omfördelas.

1.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande om initiativet Bättre möjligheter för unga, som bygger vidare på tidigare kommissionsinitiativ som Ungdomar på väg och Ny kompetens för nya arbetstillfällen samt de många initiativ som presenterats i dessa meddelanden. Parlamentet hyser emellertid allvarliga tvivel om huruvida de föreslagna åtgärderna är i paritet med allvaret i den ungdomsarbetslöshetskris som många medlemsstater just nu upplever.

2.

Europaparlamentet framhåller att sysselsättningssituationen för ungdomar är mycket beroende av den samlade ekonomiska situationen. Parlamentet välkomnar kommissionens meddelande ”Att skapa förutsättningar för en återhämtning med ökad sysselsättning” och uppmanar EU:s stats- och regeringschefer att så snart som möjligt lägga fram en europeisk investeringsplan som främjar en inkluderande och hållbar tillväxt med ökad sysselsättning.

3.

Europaparlamentet välkomnar Europeiska rådets uttalande, där medlemsstaterna uppmanas att införa nationella system liknande ungdomsgarantin. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att gå denna vädjan till mötes med snabba och konkreta åtgärder på nationell nivå för att se till att ungdomar antingen har ett anständigt arbete eller befinner sig i utbildning eller omskolning senast fyra månader efter avslutad skolgång.

4.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ att verka för en ungdomsgaranti och anslå 4 miljoner euro till medlemsstaterna för att hjälpa dem att införa ungdomsgarantisystem, vilket bör understödjas med en aktiv arbetsmarknadspolitik som kan täppa till luckan mellan utbildningsväsendet och arbetsmarknaden. Parlamentet hyser emellertid allvarliga tvivel om huruvida denna summa räcker för att hjälpa länder med hög arbetslöshet och nationella budgetåtstramningar att införa denna typ av garantier.

5.

Europaparlamentet framhåller att ungdomsgarantin måste reellt förbättra situationen för ungdomar som varken har arbete eller utbildningsplats och gradvis få bukt med ungdomsarbetslösheten i EU.

6.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt enligt meddelandet med titeln ”Att skapa förutsättningar för en återhämtning med ökad sysselsättning” att lägga fram ett förslag till rådets rekommendation om kvalitetskriterier för praktikprogram och ett förslag till rådets rekommendation om ungdomsgarantier senast i slutet av 2012. Parlamentet uppmanar kraftfullt medlemsstaterna att anta förslaget senast i slutet av 2012.

7.

Europaparlamentet konstaterar att unga människor diskrimineras i fråga om sina möjligheter att få tillträde till och stanna kvar på arbetsmarknaden till följd av sin otrygga situation och sina tillfälliga anställningskontrakt. Denna situation kräver att den i europeisk lagstiftning stadfästa principen om likabehandling efterlevs fullt ut.

8.

Europaparlamentet framhåller att unga mödrar diskrimineras i särskilt hög grad på arbetsmarknaden då de gör avbrott i karriären på grund av sina familjeplikter. Därför uppmanar parlamentet medlemsstaterna att förbättra möjligheterna att förena yrkes- och privatlivet, särskilt genom att skärpa direktivet om mammaledighet på EU-nivå och erbjuda lättillgänglig och prismässigt överkomlig barn- och äldreomsorg av hög kvalitet.

9.

Europaparlamentet är övertygat om att ett effektivt sätt att få ungdomar i arbete igen är att genomföra systematiska reformer för att bekämpa den strukturella arbetslösheten.

10.

Europaparlamentet välkomnar insikten om att det brådskar som kommer till uttryck i kommissionsordförande Barrosos initiativ om att sända ”insatsgrupper” till de medlemsstater som har högst ungdomsarbetslöshet. Kommissionen uppmanas att hålla parlamentet vederbörligen underrättat om vad som står på dagordningen och om de konkreta resultaten av verksamheten. Parlamentet beklagar att ”insatsgrupperna” endast fått mandat och inrättats av kommissionen, och i framtiden bör parlamentet och rådet bli mer delaktiga i processen.

11.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera vilka konsekvenser arbetsmarknadsreformer med anknytning till ”insatsgruppernas” förslag får för sysselsättningsgraden och kvalitetsnormerna för sysselsättning i de berörda medlemsstaterna.

12.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anta förordningen om en europeisk kvalitetsram så snart som möjligt under 2012 och att fastställa miniminormer till stöd för tillhandahållande och utnyttjande av praktikplatser.

13.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra kvaliteten på, medvetenheten om och därmed även ställningen för yrkesutbildning, som är ett mycket viktigt alternativ till högre utbildning.

14.

Europaparlamentet anser att rörlighet och möjlighet att arbeta i en annan medlemsstat skulle kunna vara ett viktigt steg för att förbättra ungdomars tillträde till arbetsmarknaden. Parlamentet gläds därför åt utvidgningen av initiativet Erasmus för alla och rekommenderar att stor vikt läggs vid arbetslivserfarenhet utomlands för studenter och ungdomar i yrkesutbildning inom ramen för detta program.

15.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa och utvärdera nya bindande ungdomsmål med särskild hänsyn till kvalitet samt politiska strategier inriktade på ungdomar i linje med målen i Europa 2020-strategin, och att ta med dessa i sina nationella reformprogram.

16.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att ungdomsarbetslöshet blir en tydlig del av den europeiska planeringsterminen genom att ingå som delmål i Europa 2020-strategin.

17.

Europaparlamentet uppmanar de medlemsstater som uppvisar låg arbetslöshet eller som med framgång har infört ungdomsgarantier, exempelvis Österrike, att aktivt samarbeta med medlemsstater som är kraftigt drabbade av ungdomsarbetslöshet, genom att överföra sina kunskaper och framgångsmodeller för att överbrygga den växande klyftan mellan ländernas arbetslöshetssiffror och tillsammans ta fram bättre och mer inkluderande sysselsättningsstrategier för ungdomar med positiva effekter ute på fältet.

18.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utvärdera de särskilda svårigheter ungdomar har att brottas med när det gäller tillgång till socialt skydd och risk för social utestängning. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att verka för åtgärder som förbättrar dessa människors tillgång till socialt skydd och ersättning.

19.

Europaparlamentet beklagar att det efter fyra års kris fortfarande finns 82 miljarder euro outnyttjade från strukturfonderna inom budgetramen för 2007–2013. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att ge förtur åt att omfördela en betydande del av dessa 82 miljarder euro till projekt för ungdomar, och särskilt till små och medelstora företag, i syfte att främja anständiga arbetstillfällen för ungdomar. Kommissionen uppmanas även att överväga en höjning av samfinansieringsnivåerna för de åtta länder som har särskilt hög arbetslöshet.

20.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att titta på fler och mer långtgående finansieringskällor för att hjälpa medlemsstaterna att bekämpa den höga ungdomsarbetslösheten.

21.

Europaparlamentet anser det särskilt viktigt att vid utarbetandet av budgetramen för 2014– 2020 anslå medel till ungdomar, med särskilt fokus på ungdomar som varken har arbete eller utbildningsplats.

22.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att dessa medel tilldelas under full medverkan av arbetsmarknadsparter och ungdomsorganisationer.

23.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag att främja rörligheten på arbetsmarknaden för ungdomar som en del av det nya programmet för social förändring och social innovation för att uppmuntra dem att söka arbete i medlemsstater och regioner som lider brist på kompetens och arbetskraft. Parlamentet vill i detta sammanhang se större fokus på situationen för ungdomar, särskilt vad gäller övergång från utbildning till arbete, minskning av antalet skolavhopp och kvalitet på praktik- och lärlingsplatser. Arbetet med att främja rörligheten på arbetsmarknaden måste gå hand i hand med bättre socialt skydd och färre hinder för rörligheten med avseende på sociala rättigheter och socialförsäkringsskydd, särskilt för unga riskutsatta arbetstagare.

24.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att finansiera mobilitetsprogram som fokuserar på utbildning och sysselsättning för ungdomar inom nya områden som kan bidra till en återhämtning med ökad sysselsättning, i synnerhet gröna arbetstillfällen och arbetstillfällen i vårdsektorn för både unga män och unga kvinnor.

25.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa duala utbildningssystem för alla yrken som inte kräver högre utbildning, tillsammans med mål för företag av en viss storlek att erbjuda lärlingsplatser samt incitament att anställa ungdomar.

26.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla en mer samordnad strategi mellan nationella utbildningsplaner och arbetsmarknadens behov, inte bara på kort sikt utan framför allt på medellång och lång sikt, för att undvika att vissa sektorer sväller över, främja framväxten av nya nischmarknader och flytta resurser från sektorer där antalet arbetstillfällen minskar till sektorer som är på frammarsch, exempelvis den hållbara ekonomin.

27.

Europaparlamentet uppmuntrar till en europeisk ungdomssysselsättningsstrategi som kan bistå företag, välfärdsorganisationer, myndigheter och andra arbetsgivare med att skapa anständiga arbetstillfällen av hög kvalitet.

28.

Europaparlamentet är synnerligen oroat över de negativa konsekvenser som de betydande nedskärningarna i vissa medlemsstaters utbildningsbudgetar kommer att få för ungdomar i den svåra situation de befinner sig i och för genomförandet av förslagen i initiativet Bättre möjligheter för unga. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att rekommendationerna till medlemsstaterna om hållbara statsfinanser inte undergräver eller omintetgör strategier och program som syftar till att främja ungdomars sysselsättning och sociala inkludering och/eller förhindra att ungdomar marginaliseras och kopplas bort från arbetsmarknaden.

29.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.