15.2.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 44/83

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén utvärderar årligen kommissionens rapport om konkurrenspolitiken, och vill i samband med detta ta tillfället i akt att framföra olika synpunkter och förslag. Det är positivt att kommissionen i rapporten valt en ny, välfungerande struktur, i enlighet med vad kommittén har förespråkat i tidigare yttranden.

1.2

Däremot är det beklagligt att man i rapporten inte uppmärksammar en rad frågor som EESK tidigare har signalerat. Rapporten begränsar sig till de teman som GD Konkurrens normalt behandlar, och den vittnar därmed om en snäv och begränsad syn på vad som är konkurrenspolitikens viktigaste frågor. De problem som förtjänar att lyftas fram sträcker sig mycket längre än de områden man brukar ta upp i denna årsrapport. Det rör sig om problem som företagssammanslagningar och koncentrationer, monopolställningar, statsstöd och mekanismer för att främja konkurrensen ur konsumentperspektiv.

1.3

En viktig prioritering är att bekämpa den illojala konkurrensen från utländska handelspartner, som utnyttjar det faktum att de inte följer grundläggande sociala och miljörelaterade principer och rättigheter till att förvärva marknadsandelar i EU-området.

1.4

En åternationalisering av politiken till följd av krisen och medlemsstaternas eventuella motstridiga intressen samt protektionistiska åtgärder från regeringarnas sida utgör en potentiell hotbild, vilket kan få allvarliga konsekvenser för den inre marknaden och konkurrenspolitiken. I synnerhet mot bakgrund av den aktuella ekonomiska situationen är det viktigt att marknaden fungerar och att företagsklimatet skapar förutsättningar för ny ekonomisk tillväxt. Konkurrenspolitiken bör samordnas och integreras med övriga politikområden, på samma sätt som är fallet med utrikeshandelspolitiken och inremarknadspolitiken, i syfte att skapa en sammanhängande helhet som effektivt skyddar de europeiska konsumenternas och producenternas intressen inom ramen för en social marknadsekonomi och som ger resultat vad gäller ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Konkurrenspolitiken, handelspolitiken, industripolitiken och inremarknadspolitiken måste skapa en balans mellan konsumenternas och företagens intressen, samtidigt som man alltid ser till att det råder rättvisa marknadsvillkor för alla parter.

1.5

Konkurrenspolitiken bör avspegla EU:s integrerade industripolitik, eftersom det endast är möjligt att säkerställa hållbar tillväxt och välfärd för EU-medborgarna om EU har en stark, mångsidig och konkurrenskraftig industriell bas som skapar arbetstillfällen.

1.6

Årets rapport är den 41:a i ordningen och innehåller de viktigaste milstolparna inom den konkurrenspolitiska utvecklingen och deras betydelse för EU:s målsättningar.

1.7

EESK håller med kommissionen om att upprätthållandet och främjandet av konkurrens tjänar mer övergripande och långsiktiga syften, som att öka konsumentnyttan och stödja EU:s tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft i linje med Europa 2020-strategin för en smart och hållbar tillväxt för alla.

1.8

Samarbetet mellan kommissionen och de nationella konkurrensmyndigheterna är ytterst betydelsefullt. Detta gäller såväl övervakning av statsstöd som effekten av åtgärder rörande konkurrensbegränsning och trovärdigheten för hela det konkurrenspolitiska systemet. Myndigheternas samarbete måste präglas av flexibilitet och aktiv kommunikation.

1.9

EESK uppmanar kommissionen att aktivt samarbeta med konkurrensmyndigheter utanför EU för att försvara öppna och rättvisa marknader. EESK stöder den pågående diskussionen om en modernisering av bestämmelserna för statligt stöd, eftersom EU bör sträva efter att säkerställa så enhetliga konkurrensförutsättningar som möjligt världen över, så att företag i EU inte får en konkurrensnackdel i förhållande till konkurrenter i tredje länder, som inte är skyldiga att följa strikta specifikationer och tillämpa stränga bestämmelser och begränsningar (t.ex. vad gäller livsmedelsmarknaden och den energiintensiva industrin), men som ändå har fri tillgång till EU:s marknad och den globala marknaden.

1.10

EESK har upprepade gånger fäst uppmärksamhet vid behovet av att förbättra rättsmedlen för konsumenterna. Kommittén beklagar därför att lagstiftningsförslaget om skadeståndstalan vid brott mot antitrustreglerna inte antogs 2011.

1.11

Det är viktigt att kommissionens antitruståtgärder och regleringsåtgärder har en kompletterande funktion, eftersom de syftar till att skapa säkra, stabila och effektiva finansmarknader, särskilt för det gemensamma eurobetalningsområdet (Sepa), inom finanstjänste- och kreditvärderingsinstitutsektorn.

2.1

År 2011 var ett turbulent år. I delar av euroområdet utvecklades finanskrisen till en statsskuldskris som hotade banksektorn och de offentliga finanserna i flera EU-länder. Den ledde även till att kreditflödet till den reala ekonomin minskade kraftigt.

2.2

Kommissionens rapport är indelad i tre delar: konkurrenspolitiken i det rådande ekonomiska läget, konkurrenspolitiken i ett bredare sammanhang och konkurrensdialogen mellan EU-institutionerna. Särskild uppmärksamhet ägnas finansiella tjänster, livsmedelsbranschen och flygbranschen. Syftet med det nya upplägget är att ge en bättre redogörelse för hur kommissionen genomför konkurrenspolitiken och hur denna politik gynnar den europeiska ekonomin och EU-medborgarna.

2.3

Den nya strukturen i kommissionens rapport verkar välfungerande och överensstämmer med kommitténs rekommendationer i tidigare yttranden. Rapporten är koncentrerad och inriktad på väsentliga frågor och utvecklingstrender. Rapporten utgör ett utmärkt tvärsnitt av det väsentliga innehållet i konkurrenspolitiken och innehåller mycket beskrivande exempel. Rapporten kunde utvecklas med kvantitativa data, så att man bättre kan bedöma betydelsen av olika åtgärder och frågeställningar. Det är värdefullt att det finns en stor mängd information tillgänglig på GD Konkurrens webbplats som komplement till rapporten.

2.4

I meddelandet beskrivs hur kommissionen under 2011 använde konkurrenspolitiken som ett verktyg för att hantera finanskrisen och skuldkrisen, och hur konkurrenspolitiken och upprätthållandet av konkurrensreglerna under detta år rent generellt bidrog till de mera övergripande målen i Europa 2020-strategin.

3.1.1

I dagsläget framförs krav på protektionistiska åtgärder. Detta är förståeligt med tanke på de många orättvisor som allmänheten bevittnar, i synnerhet det faktum att Europa fortsätter att låta bli att agera i denna fråga, precis som en del av våra internationella partner. Även om historien har visat att det är viktigt att fortsätta ansträngningarna att upprätthålla och främja konkurrens i ekonomiska kristider, så leder ett naivt och ensidigt tillvägagångssätt från Europas sida – där man respekterar principer som andra inte följer på detta viktiga område – till att konkurrensregelverket försvagas och till att tillväxtutvecklingen på medellång till lång sikt försämras ytterligare.

3.1.2

Konkurrenspolitiken kan vara av stor betydelse för en framgångsrik strategi för att ta sig ur krisen och även bidra till att skapa förhållanden efter krisen som kan förhindra en eventuell snedvridning av konkurrensen.

3.1.3

Finanskrisen har fått dramatiska effekter för den reala ekonomin genom att utlåningen till hushåll och företag har minskat. Detta har i sin tur fått allvarliga följder för investeringar och sysselsättning. Flera medlemsstater har tvingats göra åtstramningar och skära ned sina offentliga utgifter i stället för att göra ytterligare satsningar för att få i gång ekonomin. Krisen har inverkat och inverkar i sista hand på alla medborgare, konsumenter och arbetstagare samt på företagen och deras verksamhetsförutsättningar. En bra, effektiv och balanserad konkurrenspolitik har en stor inverkan på samtliga gruppers välfärd.

3.2.1

Från det att krisen inleddes fram till den 31 december 2011 hade 1,6 biljoner euro utbetalats i statligt stöd för att rädda och omstrukturera de europeiska bankerna. Kommissionen har fattat 39 beslut om omstrukturering och övervakar genomförandet av omstruktureringsplanerna. Trots gigantiska stödåtgärder har krisen stegvis fördjupats.

3.2.2

Ur alla ekonomiska och sociala aktörers synvinkel är det viktigt att marknadernas funktion garanteras i en situation där stater och deras banksystem, dvs. bankerna, får ett massivt stöd. Det är också i medborgarnas intresse att övervakningen av bankstödet fungerar.

3.2.3

Det gemensamma eurobetalningsområdets (Sepa) prestanda är nära bunden till hur utvecklat banksystemet är i de olika länderna. Skillnaderna är stora. I många länder är utmaningen att utveckla betalningssystemen, så att fördelarna med Sepa kan utnyttjas. Av banksektorn förutsätter detta kundorientering och en vilja att hjälpa speciellt de mindre företagen i förberedelserna. I många länder, bland annat Finland, har införandet av Sepa förlöpt nästan problemfritt. Ett problem som fick mycket publicitet var att bankförmedlingsavgifterna mångdubblades då sådana kort som enbart fungerade som bankkort avskaffades.

3.2.4

Standardisering av e-betalningar är ett tema som kommissionen lyfter fram. Skalfördelarna är betydande när det gäller elektronisk betalningsservice. Koncentration är därför en inneboende egenskap inom denna sektor. Det är uppenbart att en effektiv betalningsförmedling gagnar hela ekonomin. Därför är det viktigt att kommissionen är uppmärksam när det gäller elektronisk betalningsservice som en näringsgren. Utgångspunkten bör vara jämlika konkurrensförhållanden. Det är skäl att notera att då det gäller betalningsförmedling samt kredit- och betalningskort domineras marknaden av ett fåtal aktörer.

3.2.5

Finansmarknaderna fungerar bäst när de tillåter insyn, är öppna och konkurrensutsatta samt regleras på ett sätt som gör att de kan fylla sin funktion som finansiärer av realekonomin. Det är just detta som kommissionen försöker uppnå genom sina antitrustutredningar på marknaden för OTC-derivat, sektorn för betaltjänster och distributionen av transaktionsdata och finansiell information till marknaden. Rapporten kunde innehålla en numerär beskrivning av hur omfattande frågan med OTC-derivat är. När det gäller marknaden för derivat, är en strängare reglering och övervakning motiverad.

3.2.6

I övrigt bör bankernas skärpta reglering, nu och under de närmaste åren, inte leda till att deras utlåning minskar. Detta hämmar företagens investeringar och försvårar tillgången till driftskapital.

3.2.7

EESK vill uppmana kommissionen att fortsätta att övervaka konkurrenssituationen på kreditvärderingsinstitutens marknad med hänsyn till deras tillvägagångssätt och eventuella intressekonflikter med deras klienter som skulle kunna leda till konkurrenssnedvridningar.

4.1.1

Många av kommissionens åtgärder på det konkurrenspolitiska området handlade om att motverka krisens effekter på finansmarknaden. Upprätthållandet och främjandet av konkurrensen tjänar emellertid även andra mera övergripande syften, som att öka konsumentnyttan och stödja EU:s tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft i linje med Europa 2020-strategin för en smart och hållbar tillväxt för alla.

4.1.2

Kommissionen har för avsikt att främja konsumentnyttan och principen om lika möjligheter mellan de ekonomiska aktörerna genom sin policy när det gäller företagskoncentrationer, där man väger de ekonomiska fördelarna av ett samgående med andra parametrar som pris, utbud, kvalitet eller innovation. Denna metod har visat sig vara relativt effektiv inom telekommunikationssektorn, och bör utvidgas till att omfatta så många sektorer som möjligt. Man bör emellertid vara realistisk och konstatera att det under de senaste årtiondena har växt fram allt större konglomerat, vilket har minskat det tillgängliga utrymmet för små och medelstora företag inom många sektorer och avsevärt begränsat möjligheten för nya operatörer med stor potential att komma fram. Detta bromsar naturligtvis dynamiken och innovationer och framför allt den kreativitet som samhället som helhet kan dra nytta av på olika nivåer.

4.1.3

Kommittén framhåller att konkurrenspolitiken har en stark anknytning till andra politikområden, speciellt åtgärder för en bättre reglering, industripolitiken samt SMF-politiken. Lagstiftning som beaktar mindre företags behov och verksamhetsomgivning är en garanti för att marknaderna fungerar.

4.1.4

Positivt är att kommissionen detta år publicerat ett arbetsredskap för en branschspecifik bedömning av inverkan på konkurrensförmågan (Operatinal guidance for assessing impacts on sectorial competitiveness within the Commission Impact Assessment system). Detta är ett välkommet arbetsredskap även ur konkurrenspolitisk synvinkel.

4.1.5

EESK understryker vikten av kommissionens ansträngningar i samarbetet med konkurrensmyndigheter utanför EU. Detta är grundförutsättningen för ett effektivt genomförande av konkurrenspolitiken och säkerställer samtidigt så enhetliga konkurrensförutsättningar som möjligt världen över.

4.1.6

EESK vill uppmana kommissionen att fortsätta att förbättra reglerna om ersättning för skyldigheter att tillhandahålla offentliga nyttigheter som omfattar tjänster som uppfyller ett samhällsbehov, t.ex. sjukvård, långvård, barnomsorg, tillgång till/återanpassning till arbetsmarknaden, subventionerat boende, omsorg om och social integration av utsatta grupper.

4.1.7

EESK anser att konkurrenspolitiken måste innefatta samordning med de andra generaldirektoraten, vars arbete i mycket hög grad påverkar konkurrenssituationen inom EU. Detta kommer att bidra till att modernisera Världshandelsorganisationen. Det behövs mekanismer för att balansera de olika situationerna och se till att sociala och miljörelaterade bestämmelser samt regler om produktsäkerhet m.m. efterföljs. Det krävs även åtgärder för att på ett effektivt sätt (i stället för endast i teorin) bekämpa missbruket av den dominerande ställningen hos stora distributionskedjor som successivt utplånar sina mindre konkurrenter och små leverantörer. Man bör även införa mekanismer för övervakning av förhandlingar, som ofta inte består i mer än att de stora företagen dikterar sina villkor, samt mekanismer för att stävja (och införa sanktioner mot) missbruk av en dominerande ställning, vilken sektor det än rör sig om. Man bör även införa mekanismer för att åtgärda den snedvridna konkurrenssituationen mellan de aktörer som ligger i stora köpcentrum jämfört med dem som ligger i ytterområdena och vars merkostnader bör beaktas.

4.2.1

EESK hoppas att ett enhetligt EU-patent kommer att förverkligas, och förväntar sig att kommissionens initiativ kraftigt minskar transaktionskostnaderna, särskilt för patent på uppfinningar (1). EU-patentet skulle ersätta det nuvarande systemet där patenten måste registreras separat i varje EU-land. Kostnaden för patent kan lätt uppgå till 32 000 euro enligt kommissionens bedömning, medan man i USA klarar sig med 1 850 euro.

4.2.2

EESK anser att den europeiska standardiseringsprocessen bör bli snabbare, enklare och modernare samt involvera fler partner (2). Det är nödvändigt att mer regelbundet bedöma huruvida det europeiska standardiseringssystemet i tillräcklig utsträckning kan anpassas till förutsättningar som snabbt förändras samt bidra till EU:s strategiska interna och externa mål, särskilt när det gäller industripolitik, innovation och teknisk utveckling.

4.2.3

Livsmedel är en av konsumenternas mest konkreta utgiftsposter i vardagen. Därför är det viktigt att konkurrensen fungerar väl inom livsmedelssektorn. Det är dock viktigt att komma ihåg att ett stort antal faktorer – av vilka de flesta faller utanför konkurrenspolitikens område – kan återverka på livsmedelspriserna, inte minst ökade råvarukostnader.

4.2.4

Man bör även notera att alla länkar i livsmedelskedjan inte har samma förhandlingsmöjligheter. I detta sammanhang är producenterna och de små operatörerna i den svagaste positionen. EESK ser därför fram emot att ta del av resultaten från det högnivåforum som bildades 2010 med uppdrag att förbättra livsmedelskedjans funktionssätt.

4.2.4.1

I anslutning till tillämpningen av konkurrensrätten och definitionen av en relevant marknad vore det även värdefullt att anta ett mer harmoniserat angreppssätt på EU-nivå med hänsyn till den inre marknaden.

4.2.5

De europeiska producenterna är skyldiga att följa relativt strikta specifikationer medan konkurrenter från andra delar av världen som har fri tillgång till EU:s marknad omfattas av lagstiftning som inte alls är lika strikt. Resultatet av detta blir huvudsakligen en snedvridning av konkurrensen eftersom produktionskostnaderna i tredje länder är lägre. Detsamma gäller för den europeiska energiintensiva industrin som måste tillämpa strikta miljöbestämmelser och energieffektivitetsmål som kräver omfattande investeringar, medan dess konkurrenter inte behöver bära samma kostnadsbörda trots att de verkar på samma globala marknad. Följaktligen bör man modernisera systemet för statligt stöd i syfte att skapa likvärdiga förutsättningar på global nivå genom att samordna denna reform med kommissionens åtgärder med avseende på handelspolitiska instrument. (3)

4.2.6

Konkurrensutsatta marknader är det bästa sättet att få fram långsiktigt framgångsrika företag. En stark konkurrenspolitik är ett viktigt inslag i en sammanhållen och samlad politik och gör Europas industrier mer konkurrenskraftiga. Utmaningen består i den globala konkurrensen liksom i att vara tvungen att konkurrera med länder där lagstiftningen inte alls är lika strikt och där kostnadsnivån, arbetsförhållandena och sociallagstiftningen är annorlunda. EESK anser i sitt yttrande CESE 1176/2011 (4) att vissa former av statsstöd till varvsindustrin är motiverade och att t.ex. miljövänlig teknik borde tas med i rambestämmelserna. EESK anser att det aktuella initiativet rörande statligt stöd är ett viktigt steg mot en ny dynamik i industripolitiken, i linje med Europa 2020-strategin. Vad gäller minskningen av växthusgasutsläppen, som är ett av de fem överordnade målen i denna strategi, stöder kommittén de riktlinjer kommissionen antagit beträffande nationellt stöd till industrier som är stora elkonsumenter, till exempel stål- och aluminiumproducenter, kemisk industri och pappersindustri (5). Avsikten med detta stöd är att förhindra koldioxidläckage, och att kompensera för de ökande elpriserna till följd av införandet av systemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser 2013 samt uppmuntra investeringar i högeffektiva kraftverk.

4.2.7

Bokförlagsbranschen genomgår en moderniseringsprocess, speciellt på grund av digitaliseringen. Branschen är inte bara avgörande för att den europeiska kulturen ska blomstra utan också med tanke på innovationen. Branschen håller på att övergå till digitala media, en process med stora konsekvenser. Utbudet av e-böcker ökar och det är därför riktigt att kommissionen reagerar på försök att begränsa konkurrens och utveckling.

4.2.8

Det finns en växande efterfrågan på lösningar som gör att energibehovet kan täckas med hjälp av hållbara energiformer. EESK stöder kommissionens förslag som syftar till att modernisera och bygga ut den europeiska energiinfrastrukturen som en förutsättning för en säker, stabil och hållbar energiförsörjning i EU.

4.2.9

Energi kommer i framtiden oftare att behöva transporteras i större mängder och över längre sträckor än i dag. En transeuropeisk energiinfrastruktur är ett villkor för att alla EU-länder ska kunna utnyttja sina lokaliseringsfördelar med tanke på de nationella energikällorna. Detta gäller förnybara energikällor som vattenkraft, vindkraft och solenergi. På detta sätt skulle man också kunna optimera användningen av fossila energikällor, t.ex. olja, gas och kol (6).

4.2.10

EESK förespråkar standardiserade EU-regler för hela luftfartssektorn, vilket förhindrar okontrollerad subventionering och säkrar likvärdiga villkor för alla marknadsdeltagare också på lokal nivå (7). Statliga stöd för investeringar i flygplatsinfrastruktur och startbidrag till flygbolag bör endast vara möjligt i tydligt definierade fall och begränsas på basis av tidsperiod och intensitet. Kommittén efterlyser vidare en långsiktig politik när det gäller utvecklingen av regionala flygplatser, och anser att riktlinjerna för luftfart kan tillämpas på ett framgångsrikt sätt endast om man kommer överens om tydliga politiska prioriteringar för utvecklingen av regionala flygplatser. Upprätthållandet av regionala flygfält är en stor företagspolitisk fråga. EESK hänvisar också till yttrandet om ”Flygplanspaketet”, som behandlar tilldelningen av ankomst- och avgångstider och marktjänster på flygplatser i EU.

4.2.11

EESK har vid flera tillfällen fäst uppmärksamheten på behovet av att förbättra rättsmedlen för konsumenterna. Kommittén beklagar därför att lagstiftningsförslaget om skadeståndstalan vid brott mot antitrustreglerna inte antogs 2011, och att det inte heller förväntas bli antaget före slutet av 2012.

4.2.12

EESK välkomnar förstärkningen av den institutionella ramen för att tillämpa konkurrenslagstiftningen, vilket innebär att ett administrativt organ som kommissionen fattar beslut som omfattas av fullständig domstolsprövning och garanterar ett fullgott skydd av de grundläggande rättigheterna för de personer som berörs av dessa beslut.

5.1

Även om kommissionen har full behörighet när det gäller att efterleva EU:s konkurrenslagstiftning, med förbehåll för EU-domstolarnas kontroll, deltar kommissionsledamoten med ansvar för konkurrens och dennes avdelningar i en ständig strukturerad dialog om konkurrensfrågor med Europaparlamentet. Kommissionen håller Europeiska ekonomiska och sociala kommittén informerad om viktiga policyinitiativ och deltar i studiegrupps- och sektionsmöten. EESK noterar med tillfredsställelse att samarbetet mellan kommittén och kommissionen uttryckligen har uppmärksammats i rapporten.