15.11.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 351/45

—

Tillgång till lån.

—

Tillgång till riskkapital.

—

Tillgång till kapitalmarknader.

—

Ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation.

—

EIB:s anslag till lån för små och medelstora företag.

—

Sammanhållningspolitiska medel.

—

Riskdelningsinstrumentet i EU:s sjunde ramprogram.

—

lagstiftningsåtgärder,

—

finansiella åtgärder för att förbättra utlåning och riskkapital i hela EU,

—

åtgärder för att förbättra förutsättningarna för små och medelstora företag.

4.1.1

EESK stöder införandet av en harmoniserad ordning för riskkapitalfonders gränsöverskridande transaktioner. Förslaget är lovvärt, eftersom det torde mildra marknadsbristerna genom inrättandet av ett "EU-pass" som ger riskkapitalfonder i EU möjlighet att marknadsföra sina produkter och anskaffa kapital i hela EU. EESK lämnade flera synpunkter i sitt tidigare yttrande om riskkapital (4) och uppmanar kommissionen att beakta dem.

4.1.2

EESK stöder med eftertryck den undersökning som kommissionen kommer att genomföra under 2012 om förhållandet mellan tillsynskrav och riskkapitalinvesteringar av banker och försäkringsbolag. I undersökningen bör man bedöma om dessa instrument skapar ett oligopol av stora internationella banker eller behöver ändras på medellång eller lång sikt.

4.1.3

Eftersom flertalet små och medelstora företag är små (mindre än tio anställda) uppmanar EESK kommissionen att ägna särskild uppmärksamhet åt mikroriskkapitalfonder. Sådana fonder investerar i företag vars projekt inte är tillräckligt attraktiva för traditionella riskkapitalister men för stora eller för riskfyllda för att dra till sig kapital från traditionella lånekällor. Sådana fonder stärker ett företags kapitalbas och utvecklar företagarkompetensen med hjälp av handledning under hela investeringsperioden (5). Medlemsstaterna uppmanas att föreslå verktyg såsom specifika skatteåtgärder som kan stimulera utvecklingen av sådana fonder för att fylla finansieringsluckan.

4.2.1

Vi välkomnar kommissionens förslag om skattereformer för gränsöverskridande riskkapitalinvesteringar. Kommittén uppmanar samtidigt kommissionen och medlemsstaterna att föreslå tydliga åtgärder för att förhindra skatteflykt och skattesmitning.

4.2.2

Utöver att ta itu med skattehinder för gränsöverskridande transaktioner bör kommissionen se till att medlemsstaterna uppmuntrar skattereformer på nationell nivå för finansieringsordningar för små och medelstora företag.

4.2.3

Bra metoder som finns i vissa medlemsstater bör undersökas och utvidgas till resten av EU och spridas till små och medelstora företag (6). I flera länder finns redan paket med skatteincitament. Ett exempel är Belgien/Flandern, som för några år sedan införde s.k. win-win-lån, som innebär att enskilda personer mot en skattesänkning kan låna ut pengar till små och medelstora företag. Ett annat bra exempel är det nederländska systemet känt som "Tante Agaath"-lån (7).

4.2.4

Skattebefrielseordningar som den franska "ISF PME"-lagen (8) kan också vara av stort värde för små och medelstora företag med hög tillväxttakt. EESK ser positivt på sådana ordningar, så länge som beloppet på skattebefrielsen är rimligt och inte påverkar bidragen till andra lika viktiga sektorer negativt.

4.3.1

EESK stöder det planerade förslaget om modernisering av det statliga stödet för att förenkla de gällande reglerna om statligt stöd till små och medelstora företag. Vi noterar att kommissionen ska se över den allmänna gruppundantagsförordningen och flera riktlinjer för statligt stöd, bl.a. för riskkapital, för att uppnå Europa 2020-strategins mål. EESK begär att dessa regler ska förbättras, förenklas och förtydligas. Kommittén uppmanar kommissionen att se till att statligt stöd enbart används för att avhjälpa marknadsmisslyckanden.

4.4.1

EESK välkomnar att det i direktivet om marknader för finansiella instrument (MIFID) föreslås att homogena tillväxtmarknader för små och medelsstora företag ska utvecklas och att de ska göras attraktiva för investerare genom beteckningen "tillväxtmarknad för små och medelstora företag". EESK föreslår (9) dock att man fastställer särskilda bestämmelser och åtgärder som möjliggör ett effektivt och ändamålsenligt genomförande.

4.5.1

Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att förenkla redovisningsreglerna och minska rapporteringsbördorna för börsnoterade små och medelstora företag i EU. Kommittén noterar att kommissionen lagt fram ett förslag till direktiv om förenkling och ändring av redovisningsdirektiven och samtidigt ett förslag om ändring av insynsdirektivet. EESK påminner kommissionen om att den bör beakta kommitténs två yttranden från början av 2012 (10), och anser att små och medelstora företag måste frigöra resurser för att investera i sin verksamhet och på så sätt skapa ytterligare tillväxt.

4.6.1

EU måste även fortsättningsvis stå i främsta ledet vid genomförandet av de internationellt överenskomna reformerna av det finansiella regelverket. EESK konstaterar dock att de olika kapitalkrav för genomförandet av Basel III i EU som ska träda i kraft och för närvarande diskuteras (CRD IV/CRR) kan orsaka diverse problem för små och medelstora företag (11).

4.6.2

EESK stöder EU-institutionernas insatser för att öka motståndskraften i det finansiella systemet i syfte att undvika framtida kriser. En starkare reglering av finansmarknaderna får dock inte ske på bekostnad av finansieringen av små och medelstora företag. EESK ställer sig till fullo bakom Othmar Karas betänkande, som Europaparlamentet antog i maj 2012 och som är ytterligare ett steg i rätt riktning mot ett förnuftigt och praktiskt genomförande av Basel III-reglerna om kapitalkrav i EU.

4.6.3

Vi noterar att kommissionen senast 24 månader efter det att det nya direktivet (CRD IV) har trätt i kraft ska samråda med Europeiska bankmyndigheten (EBA) och att EBA ska rapportera om utlåningen till små och medelstora företag och fysiska personer. Kommittén uppmanar kommissionen att fullt ut involvera kommittén i omprövningen av riskvikten genom att låta den framföra sin ståndpunkt om den rapport som ska läggas fram för rådet och Europaparlamentet.

4.7.1

Kommissionen planerar att direktivet ska genomföras senast den 16 mars 2013. EESK uppmanar medlemsstaterna att agera för att se till att små och medelstora företag snabbare kan dra nytta av detta system. Det är också mycket viktigt att kommissionen övervakar att direktivet genomförs i tid i alla medlemsstater. Dessutom måste kommissionen mycket noga följa upp hur medlemsstaterna genomför artikel 4.5, som ger dem möjlighet att förlänga kontrollförfarandet till mer än 30 dagar, om inte detta är grovt oskäligt gentemot borgenären. Kommissionen bör noga övervaka medlemsstaterna för att förhindra att de använder denna artikel för att på konstgjord väg senarelägga betalningar, särskilt som sena betalningar från offentliga myndigheter avsevärt påverkar de små och medelstora företagens kassaflöde och likviditetsförvaltning.

4.7.2

EESK uppmanar EU-institutionerna att föregå med gott exempel och betala sina leverantörer i tid och undvika att ålägga dem onödiga administrativa och finansiella bördor.

4.8.1

EESK välkomnar kommissionens förslag till förordning om europeiska fonder för socialt företagande och påminner kommissionen om att en förbättring av tillgången till lämpligt kapital för socialt företagande måste stå högt på dagordningen. EESK avgav ett yttrande (12) om detta ärende i början av 2012. En av utmaningarna är behovet av att mäta och rapportera portföljföretagens sociala effekter och samhällspåverkan. EESK rekommenderar en gemensam undersökning på EU-nivå i syfte att ta fram kriterier och indikatorer för att ta itu med sådana frågor. Kommittén påminner kommissionen om att sådana fonder bara kan vara ett verktyg bland många välbehövliga finansieringsinstrument som fortfarande måste utvecklas.

4.8.2.

EESK uppmanar också medlemsstaterna att förbättra erkännandet av olika former av sociala företag. Med större erkännande skulle riskvikten för lån som dessa företag beviljas sjunka, och de skulle inte längre missgynnas i förhållande till traditionella företag på detta område.

6.1.1

EESK välkomnar förslaget om att förbättra informationen till finansiella intermediärer och att uppmuntra banker och finansinstitut att ge sina kunder alla nödvändiga verktyg för att hjälpa dem att finna finansiering. Dessutom anser EESK att det är viktigt att stärka den finansiella utbildningen för små och medelstora företag. Medlemsstaterna uppmanas med eftertryck att delta i detta genom att inrätta särskilda program för investeringsberedskap för små och medelstora företag i nära samarbete med organisationer för små och medelstora företag.

6.1.2

Ett av de största problemen för det stora flertalet små och medelstora företag är tillgången till skräddarsydd rådgivning. EESK stöder tanken bakom Enterprise Europe Network (EEN) och dess roll, men anser att man bör utnyttja nätverkets fulla potential (15). Kommittén föreslår därför att EEN:s kapacitet för finansiell rådgivning ska stärkas. Vi betonar dock att de små och medelstora företagens organisationer också måste involveras i denna verksamhet och att den bör anpassas för att framhäva de små och medelstora företagens mångfald.

6.2.1

Kommittén noterar att kommissionen redan har arbetat med frågan (undersökningarna om små och medelstora företags tillgång till finansiering samt finansieringsindex för små och medelstora företag). Vi välkomnar kommissionens förslag om att arbeta närmare tillsammans med bankföreningar och inhämta synpunkter från andra institutioner (ECB och EBA). EESK rekommenderar att man också involverar organisationer för små och medelstora företag samt institutioner på medlemsstatsnivå. Vi beklagar att det i åtgärdsplanen inte nämns något om ett förstärkt samarbete med internationella organisationer såsom OECD för att ta fram uppgifter och statistik (16) om tillgången till finansiering.

6.3.1

Rent kvantitativa värderingsmodeller är ofta inte lämpade för att bedöma små och medelstora företag, eftersom de är för strikta. Det är mycket önskvärt att kvalitativa faktorer används utöver den vanliga kvantitativa analysen. Bankerna skulle därför kunna överväga att balanserna sina metoder för bedömning av små och medelstora företags kreditvärdighet genom att lämna tillräckligt utrymme för "personlig bankservice". Denna fråga måste också hanteras genom utbyte av bästa praxis. EESK beklagar att vissa banker tycks vara på väg bort från denna tanke snarare än att främja den.

6.4.1

EESK anser bland annat att det är viktigt att utveckla kopplingen mellan affärsänglar och riskkapitalfonder som är aktiva i ett tidigt skede och riskkapitalfonder som är aktiva i ett senare skede för att trygga en sund kedja av innovationsfinansiering. Dessutom uppmuntrar vi starkt initiativ för ökad dialog på regional nivå mellan affärsänglar, riskkapitalfonder och lokala företagare.

6.4.2

Innovativa metoder för riskkapitalfinansiering bör undersökas och genomföras. En sådan metod är gräsrotsfinansiering ("crowdfunding"), där allmänheten – inte banker eller specialister – investerar i små och medelstora företag via en onlineplattform i stället för på börsmarknaden.

6.4.3

Skräddarsydda former av hybridkapital (17) med inslag av bidrag, eget kapital och skuldkapital (t.ex. vinstandelslån) bör stärkas, eftersom de passar små och medelstora företag bättre såväl i de tidiga skedena som under hela deras livscykel.

7.1.1

Man bör överväga att utveckla en ram där kreditgivning från institut som agerar utifrån en filosofi med risk- och vinstdelning uppmuntras, eftersom små och medelstora företag säkerligen skulle kunna dra nytta av detta. Kommissionen bör närmare granska fenomen som "participatory banking". EESK skulle gärna se att kommissionen utarbetade en grönbok som inledning till en debatt om "participatory banking" på EU-nivå. Särskilda initiativ som tagits av länder som Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Italien, Luxemburg och Malta är positiva, men kan hindra en vidare integration av sektorn för finansiella tjänster i EU. Enskilda initiativ som inte samordnats kanske dessutom inte ger det bästa resultat som denna finansieringstyp skulle kunna uppnå, såsom riskdelning, vinstdelning och en social syn på finansiering. Främjandet av mikrofinansiering med specifika investeringsstrategier som bygger på islamisk finansverksamhet skulle också kunna ge upphov till nya former av företagande och samtidigt bidra till fattigdomsbekämpningen i vissa regioner. I detta sammanhang skulle ett meddelande från kommissionen som banar väg för, behandlar och uppmuntrar alternativa finansieringsmetoder kunna utarbetas för att säkerställa att dessa metoder omfattas av samma villkor som andra finansieringssätt, t.ex. konventionell finansiering.

7.1.2

EESK noterar att kommissionen har analyserat kreditförmedlares arbete och resultat samt de problem som små och medelstora företag ställs inför i sitt sökande efter lånefinansiering (18). Vi uppmanar alla medlemsstater att skapa en sådan funktion för att öka öppenheten i utlåningsprocessen. Kommittén noterar att artikel 145.4 i kapitalkravsdirektivet (CRD III) och artikel 418.4 i den föreslagna kapitalkravsförordningen (CRD IV) omfattar bestämmelser som gör det möjligt för små och medelstora företag att begära att bankerna ska upplysa dem om den kreditbedömning som har gjorts och deras kreditvärdighet. Det är viktigt att dessa bestämmelser tillämpas fullt ut i praktiken.

7.1.3

I fråga om konkurrensen i banksektorn vill kommittén uppmana kommissionen att undersöka situationen och se till att det finns tillräcklig konkurrens i banksektorn inom och mellan de olika medlemsstaterna när det gäller finansiella produkter för små och medelstora företag. Till exempel finns problemet med ränteskillnadsersättning (se nedan). Samtidigt ligger övertrasseringsräntorna för småföretag fortfarande på en mycket hög nivå trots att ECB:s återfinansieringsräntor för banker ligger på en historiskt låg nivå. Stora företag kan utnyttja andra alternativ (t.ex. kortfristiga, amorteringsfria lån, s.k. straight loans), men småföretag kan inte dra nytta av dessa produkter.

7.1.4

Ränteskillnadsersättning: I många medlemsstater tar bankerna ut avgifter av företag när dessa återbetalar sina lån i förtid. När ett lån betalas tillbaka tidigare än vad som stipulerades i avtalet tar banken ut denna s.k. ränteskillnadsersättning som kompensation för att den kanske måste återinvestera pengarna till en lägre ränta än om lånet inte återbetalats i förtid.

7.1.5

Problemet är dock att ränteskillnadsersättningen ofta är ganska hög. Den förklaras dessutom ofta inte särskilt utförligt i avtalet, som också hänför sig till framtida, ännu okända räntor. Detta gör det mycket svårt för ett företag att uppskatta hur hög ränteskillnadsersättningen kommer att bli i händelse av förtida återbetalning. De flesta företag är för övrigt inte ens medvetna om att de måste betala en sådan ersättning.

7.1.6

Det är därför av största vikt att bankerna lämnar tydligare information om sådana avgifter innan låneavtalet skrivs under. Dessutom bör beloppet på ränteskillnadsersättningen begränsas och vara skäligt.

7.2.1

EESK stöder inrättandet av en gemensam flerspråkig onlinedatabas över olika finansieringskällor som omfattar europeiska, nationella och regionala åtgärder för att underlätta de små och medelstora företagens tillgång till finansiering. Kommittén uppmanar kommissionen att sörja för en bred spridning av den praktiska handledning (19) som den utarbetat för att ge information om tillgången till offentliga medel på 50 miljarder euro i de 27 medlemsstaterna.

7.2.2

EESK anser att inom ramen för Horisont 2020-programmet är avsatta medel på 15 % av programmets sammantagna budget och en enhetlig förvaltningsstruktur avgörande för att på bästa sätt utnyttja de små och medelstora företagens innovationspotential. När det gäller förfarandet krävs förbättringar beträffande både finansiella och administrativa frågor. Till exempel ställs många små och medelstora företag som deltar i EU-finansierade forskningsprojekt fortfarande inför stora momsrelaterade problem i sina respektive länder. Ofta är detta ett av de stora hindren för dem som deltar från början. Alla medlemsstater bör tillämpa tydliga regler som befriar små och medelstora företag från dessa bördor. Moms bör alltid vara återbetalningsbar vid EU-finansierade projekt.