15.11.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 351/73

1.1

Kommittén välkomnar kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om elektronisk identifiering (e-id) och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden, som syftar till att stärka den inre marknaden i EU genom att öka förtroendet och bekvämligheten i fråga om säkra och sömlösa gränsöverskridande elektroniska transaktioner.

1.2

Kommittén ger sitt fulla stöd till utvecklingen av den inre marknaden och gör bedömningen att förordningen kommer att öka effektiviteten hos offentliga och privata nättjänster, elektronisk affärsverksamhet och e-handel i EU, till förmån för de EU-medborgare som arbetar eller studerar i ett annat EU-land och för små och medelstora företag när de utvecklar sin gränsöverskridande verksamhet.

1.3

Kommittén välkomnar att den föreslagna strategin i förordningen är teknikneutral och öppen för innovation.

1.4

Vi anser dock att kommissionen borde ha gått längre med denna förordning och främjat utvecklingen av ett faktiskt och rättsligt europeiskt e-id för vissa bestämda tjänster.

1.5

EESK är medveten om att identitetsfrågor är en nationell befogenhet och att subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna måste respekteras, men vi rekommenderar kommissionen att nu överväga hur man skulle kunna införa ett standardiserat europeiskt e-id, som alla medborgare frivilligt kan ansöka om. Ett europeiskt e-id-system tillgängligt för alla medborgare skulle underlätta fullbordandet av en verklig inre marknad för varor och tjänster och ge betydande samhälls- och tjänstevinster, bl.a. bättre skydd mot bedrägeri, större förtroende mellan ekonomiska aktörer, lägre kostnader för tillhandahållande av tjänster och högre kvalitet på tjänster och skydd för medborgarna.

1.6

Kommittén rekommenderar att kommissionen utarbetar en EU-standard för e-id, motsvarande de standarder som utarbetats av Europeiska standardiseringskommittén (CEN). I en EU-standard för e-id skulle man fastställa parametrarna för ett europeiskt e-id och samtidigt tillhandahålla en referenspunkt för harmoniseringen av de olika nationella e-id-systemen och en mall för nya e-id-system som införs där det för närvarande inte finns några.

1.7

EESK rekommenderar kommissionen att överväga möjligheten att påbörja införandet av ett europeiskt e-id, tillgängligt på frivillig basis för alla EU-medborgare, genom att inrätta ett grundläggande system för att tillhandahålla ett EU-autentiserat e-id för vissa bestämda typer av konsumenttransaktioner i samband med e-handel.

1.8

Eftersom det för närvarande inte finns några välutvecklade nationella e-id-system för företag (juridiska personer) i någon av de 27 medlemsstaterna, rekommenderar kommittén att kommissionen, med respekt för subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, bör verka för ett tidigt införande av ett frivilligt europeiskt e-id-system för juridiska personer som skulle omfatta en fastställd uppsättning parametrar för alla företag i EU.

1.9

Kommittén välkomnar förordningsförslagets bestämmelser om autentisering av webbplatser. Vi tror att ett tidigt genomförande av dessa bestämmelser skulle underlätta utvecklingen av det klimat med högt förtroende mellan konsumenter och företag som är oumbärligt för den digitala inre marknaden.

1.10

Kommittén uppmanar återigen kommissionen att lägga fram förslag om en europeisk förtroendemärkning för företag. Såsom EESK har anfört i tidigare yttranden skulle en europeisk förtroendemärkning för företag bidra starkt till att öka konsumenternas förtroende för gränsöverskridande e-handel.

1.11

EESK konstaterar med tillfredsställelse att förslaget till förordning tar hänsyn till de åtskilliga yttranden där kommittén har efterlyst en gränsöverskridande harmonisering av e-id, e-signaturer och betrodda tjänster samt till kommitténs betänkligheter beträffande värnandet av medborgarnas rätt till integritet och säkerhet på internet (1). Vi välkomnar också att förslaget till förordning omfattar en bestämmelse om att medlemsstaterna tar på sig skadeståndsansvaret för sina deltagande system.

1.12

Kommittén noterar att förordningen tar hänsyn till arbetet med teknisk standardisering och processutveckling inom Stork (2)-projekten för att införa en interoperabilitetsplattform för e-id på EU-nivå och genomföra ett praktiskt system som ska skapa en inre marknad för e-signaturer och närliggande betrodda onlinetjänster över gränserna. Vi rekommenderar kommissionen att underlätta denna viktiga insats och ge allt nödvändigt stöd för att påskynda arbetet.

1.13

EESK rekommenderar att antagandet av den föreslagna förordningen åtföljs av en informationskampanj som förklarar för medborgarna hur de gränsöverskridande ordningarna för e-id och e-signaturer kommer att fungera i praktiken och minskar deras eventuella betänkligheter beträffande integritet och säkerhet.

1.14

Eftersom det digitala samhället utvecklas och fler viktiga offentliga tjänster tillhandahålls online betonar kommittén att det är absolut nödvändigt att kommissionen bibehåller det målinriktade stödet till strategier för att påskynda e-integrationen i hela EU.

1.15

EESK uppmanar kommissionen att på nytt granska de delar av förordningen där det hänvisas till delegerade akter och förklara för kommittén varför användningen av denna befogenhet är nödvändig för genomförandet av artiklarna i fråga.

2.1

Direktivet om e-signaturer har funnits i mer än tolv år. Det finns luckor i direktivet, t.ex. en odefinierad skyldighet till nationell tillsyn av tjänsteleverantörer, vilket hämmar gränsöverskridande e-signaturer, och många nya tekniker omfattas inte.

2.2

Alla EU-länder har regelverk för e-signaturer, men de skiljer sig åt och gör det i praktiken omöjligt att genomföra gränsöverskridande elektroniska transaktioner. Detsamma gäller för betrodda tjänster såsom tidsmärkning, elektroniska sigill, elektronisk leverans och autentisering av webbplatser, där det saknas europeisk interoperabilitet. I förordningen föreslås därför gemensamma regler och metoder för sådana tjänster.

2.3

Förslaget till förordning har tre centrala inslag:

2.4

Den föreslagna förordningen innebär inte att

2.5

De tjänster där man kan förvänta sig de största positiva effekterna av en ökad användning av e-id är bl.a. skatteuppbörd, utbildningskurser och andra samhällstjänster online, e-upphandling och e-hälsa.

2.6

Genom Stork-projekten, där 17 medlemsstater har medverkat i utvecklingen av interoperabilitetssystem, har kommissionen och medlemsstaterna visat att gränsöverskridande ömsesidigt erkännande av e-id fungerar.

2.7

Den föreslagna förordningen är den sista av de tolv nyckelåtgärderna i inremarknadsakten (3) samt ett av de förslag som framhålls i handlingsplanen för e-förvaltning 2011–2015 (4), EU:s färdplan för stabilitet och tillväxt (5) och den digitala agendan för Europa (6).

3.1

Att skapa en fullständigt integrerad digital inre marknad är av största vikt för förverkligandet av den digitala agendan för Europa, EU-medborgarnas välfärd och EU-företagens framgång, särskilt de 21 miljonerna små och medelstora företag. I dag arbetar 13 miljoner EU-medborgare i ett annat EU-land och 150 miljoner handlar på nätet, men bara 20 % av dem som handlar på nätet i EU köper varor och tjänster från ett annat EU-land. Att skapa harmoniserade och interoperabla EU-omfattande e-id- och e-signaturtjänster samt betrodda tjänster (bl.a. autentisering av webbplatser, tidsmärkning och elektroniska sigill) är av avgörande betydelse för den digitala inre marknadens utveckling.

3.2

Det är av grundläggande betydelse att främja utvecklingen av e-upphandling, att förbättra effektiviteten, insynen och konkurrenskraften. Införandet av e-upphandling går sakta, endast 5 % av upphandlingsförfarandena i EU medger elektronisk hantering.

3.3

Det är beklagligt att det i avsaknad av ett europeiskt system för e-id-kort har utvecklats flera olika nationella system. EESK inser att den strategi som kommissionen lägger fram i förslaget till förordning för att underlätta skapandet av en fullständigt integrerad digital inre marknad till 2015 (7) syftar till att åstadkomma ett ömsesidigt rättsligt erkännande av de olika anmälda nationella e-id-systemen och skapa konkret teknisk interoperabilitet mellan alla anmälda system.

3.4

Kommittén noterar kommissionens utvecklingsinriktade hållning vid utarbetandet av förordningen, som bygger på direktivet om e-signaturer (8), för att se till att människor och företag kan använda sina nationella system för elektronisk identifiering (e-id) för att få åtkomst till offentliga tjänster i andra EU-länder där e-id används.

3.5

Kommittén anser dock att EU behöver ett standardiserat europeiskt e-id-system för alla medborgare och företag och beklagar att förordningen inte försöker främja utvecklingen av ett gemensamt europeiskt e-id. I förordningen åläggs visserligen alla medlemsstater att godta alla nationella e-id-system som anmälts enligt förordningen, men länderna kan välja om de vill anmäla sina nationella system, och förordningen respekterar också preferenserna hos de medlemsstater som inte har något nationellt e-id-system.

3.6

Även om den föreslagna förordningen respekterar den nationella suveräniteten och inte ålägger alla EU-medborgare att skaffa sig en elektronisk identitet, bör man överväga fördelarna med ett allmänt europeiskt e-id-system. Med tiden kommer de medborgare som inte har ett e-id att missgynnas. För att åtnjuta lika möjligheter kommer alla medborgare att behöva ett e-id som kan användas över alla gränser i EU.

3.7

Införandet av interoperabilitetssystem i hela EU är avgörande för ett framgångsrikt tillhandahållande av sömlösa elektroniska transaktioner som är beroende av e-id och tillhandahållandet av betrodda tjänster, och det behövs fortfarande mycket arbete för att skapa en fullständig interoperabilitetsplattform för e-id på EU-nivå.

3.8

Det bör finnas ett EU-omfattande informationsprogram för att ge människor råd om användningen av e-id, e-signaturer och betrodda tjänster så att de kan skydda sin integritet och säkerhet på internet. Denna medvetandegörande- och informationskampanj bör genomföras så att kommunikationen med medborgarna sker med hänsyn till att deras informationsbehov och digitala kunskaper skiljer sig åt.

3.9

Många människor oroar sig över integritets- och säkerhetsaspekterna när de gör affärer via digitala tjänster. Denna oro blir större när de inte förstår den teknik som används för att tillhandahålla dessa tjänster, vilket skapar onödig rädsla och onödigt motstånd. Offentliga organ och medlemsstaterna måste göra mer för att förklara hur den personliga integriteten och säkerheten skyddas när anmäld teknik för e-id och e-signaturer används. I detta avseende noterar EESK att det föreslagna systemet för betrodda tjänster har utformats så att inga onödiga uppgifter lämnas ut eller utbyts och centralisering av information undviks.

3.10

Kommittén har i tidigare yttranden uppmanat kommissionen att lägga fram förslag om genomförande av ett EU-certifieringssystem, en europeisk förtroendemärkning, för företag som bedriver verksamhet på nätet. En europeisk förtroendemärkning skulle innebära en försäkran om att företaget följer all EU-lagstiftning och att konsumenternas rättigheter skyddas. Ett sådant system skulle öka konsumenternas förtroende för e-handeln.

3.11

Europa blir allt mer digitalt förbundet genom användning av e-id och betrodda tjänster, och kommittén anser därför att alla medborgare måste få tillgång till teknik och färdigheter som gör att de kan dra nytta av den digitala revolutionen på lika villkor. E-integration är fortfarande en viktig fråga i EU, där en fjärdedel av befolkningen aldrig har använt internet. De största utmaningarna är ålder, kön och utbildningsnivå.

4.1

Med respekt för subsidiaritetsprincipen rekommenderar EESK kommissionen att överväga hur man skulle kunna införa ett europeiskt e-id-kort för alla EU-medborgare. Detta skulle kanske kunna göras genom att det fastställs en standarduppsättning parametrar som kan ingå i nationella e-id-system så att de kan ges status som europeiskt e-id, och genom att det införs ett EU-autentiserat e-id för vissa bestämda tjänster. På så sätt skulle medborgarna på frivillig basis kunna ansöka om ett europeiskt e-id när det inte finns något nationellt system.

4.2

Kommittén anser att kommissionen bör överväga att införa ett europeiskt e-id genom att inrätta ett grundläggande system för att tillhandahålla ett begränsat EU-autentiserat e-id för konsumenttransaktioner i samband med e-handel. Autentiseringen av detta europeiska e-id skulle kunna hanteras centralt av en EU-kontrollerad myndighet som kan ge konsumenter och näringsidkare den höga grad av förtroende och säkerhet som de kräver.

4.3

Eftersom det för närvarande inte finns några välutvecklade nationella e-id-system för företag (juridiska personer) i någon av de 27 medlemsstaterna, rekommenderar kommittén att kommissionen nu tar tillfället i akt och främjar ett tidigt införande av ett europeiskt e-id-system för juridiska personer. Vid utformningen av ett sådant system bör naturligtvis subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna respekteras. Genom att agera nu skulle EU undvika de harmoniseringsproblem som orsakats av de otaliga nationella e-id-system för medborgare som utvecklats i avsaknad av ett allmänt europeiskt e-id-kort. Dessutom skulle införandet av ett europeiskt e-id-system för juridiska personer skapa omedelbara affärsfördelar för EU:s 21 miljoner små och medelstora företag när de utvecklar gränsöverskridande verksamhet.

4.4

Kommittén noterar att man i 16 av förordningsförslagets 42 artiklar ger kommissionen befogenhet att anta delegerade akter (9). EESK förstår visserligen att delegerade akter behövs för att underlätta genomförandet av vissa tekniska aspekter i förordningen och ge kommissionen flexibilitet i detta avseende, men vi är bekymrade över en sådan omfattande användning av dessa befogenheter. EESK befarar att reglerna för användningen av delegerade akter (10) kanske inte kommer att vara tillräckliga för att se till att rådet och Europaparlamentet har faktisk kontroll över kommissionens utövande av dessa befogenheter, vilket påverkar instrumentets rättsäkerhet och rättsliga tydlighet.