11.2.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 44/153

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) välkomnar kommissionens meddelande och hoppas att dess förslag och anvisningar ska stimulera de beslutande organen till operativa beslut och enhetliga politiska strategier och finansieringsformer.

1.2

Kommittén har alltid ställt sig bakom förslag från kommissionen i denna fråga, eftersom vi anser att rymdpolitiken är en av de teknikprioriteringar som bör utvecklas med största intensitet. Ansvarsfull och långsiktigt hållbar användning av rymden för civila och fredliga ändamål innebär fantastiska utvecklingsmöjligheter.

1.3

Rymdforskningen i allmänhet, och GMES i synnerhet, utgör en del i den ”nya gröna ekonomin”. Utvecklingen av tillämpningar för jordbruket, för hanteringen av klimatförändringarna, för ökad noggrannhet i väderprognoserna samt för markanvändning ligger till grund för en ny modell som betraktar hållbar utveckling som den prioriterade inriktningen för innovation och teknisk forskning.

1.4

EESK delar kommissionens farhågor när det gäller bristen på information om den tidshorisont som gäller för programmet. EESK anser att programmet åtminstone bör löpa fram till 2030 och dessutom säkerställa grundläggande funktioner för de följande åren.

1.5

EESK anser att finansieringen är otillräcklig både för att den inte tar hänsyn till prisutvecklingen för teknikkomponenterna i Sentinel-satelliterna och för att den andel som är avsedd för FoU är för liten, särskilt med avseende på kraven att samla in uppgifter i kampen mot klimatförändringarna och för säkerhetsrelaterade projekt. Det krävs ytterligare minst 700–800 miljoner euro för perioden 2014–2020 för att klara behoven. Kostnaderna för uppskjutningar har ökat avsevärt, liksom kostnaderna för elektronisk utrustning.

1.6

”Drömmen om rymden”, som fängslat hela generationer, bör lanseras på nytt med ambitiösa program. Ungdomar bör åter uppmuntras att studera rymdfrågor och erbjudas stabila sysselsättningsmöjligheter på området genom att vi understryker det stora sociala värdet med projekt som GMES, som kan bidra till att minska de negativa effekterna av klimatförändringarna, underlätta människans verksamhet och arbetet med att förutse extrema klimatfenomen som översvämningar och långa torrperioder. Övervakningen av skadliga utsläpp i atmosfären skulle göra det möjligt att t.ex. kontrollera effektiviteten i åtgärderna för att minska koldioxidutsläppen, eller vidta korrekta åtgärder i händelse av brott mot lagarna om människosmuggling, i samarbete med Frontex.

1.7

GMES kan ge ett avgörande bidrag till förvaltningen av avfallshantering genom att identifiera olagliga deponier och utsläpp av giftiga ämnen. GMES måste också ägna sig åt ”rymdskrot”, dvs. insamling i rymden av uttjänta stationer och satelliter som inte längre fungerar. ESA-programmet för rymdövervakning kan i samarbete med det tyska systemet TIRA bidra till att övervaka den stora mängden rymdskrot. Sedan 1957 har fler än 5 000 satelliter skjutits upp, och för närvarande sker ca en uppskjutning varannan dag.

1.8

De positiva återverkningarna av ett program med tillräckligt långsiktigt perspektiv kan enligt EESK bli en bra grogrund för direkt deltagande från de offentliga och privata företagen inom sektorn, så att de kan planera investeringarna i teknikutveckling och skapa allt effektivare mätsystem vad avser förhållandet mellan kostnad och prestanda. Förmågan att locka till sig privata investeringar och skapa en tjänstemarknad kommer att vara av grundläggande betydelse för hela verksamheten.

1.9

De medlemsstater som inte är aktiva och som ännu i dag står långt ifrån att ha någon egen rymdpolitik skulle inom ramen för den garanterade kontinuiteten i gemenskapens program kunna genomföra egna initiativ. EESK ser därför positivt på beslutet från februari 2010 om att inrätta ett ”partnerråd för GMES” med aktivt deltagande från de 27 medlemsstaterna, som kan återskapa jämvikten vad avser kunskaper och politiska åtaganden inom rymdpolitiken. Ett sådant organ borde vara öppet för företrädare för det civila samhället.

1.10

Ett långsiktigt program skulle för övrigt kunna ge EU större kraft och större politisk tyngd i förhållande till andra delar av världen som i dag är verksamma inom rymdsektorn, och skulle kunna utgöra en positiv faktor när det gäller att ta fram det nödvändiga finansieringsbidrag som kan bli följden av att EU får tillgång till program och resultat av uppdrag som inte kontrolleras av EU.

1.11

GMES kan ge ett bidrag av enorm betydelse för olika viktiga sektorer, t.ex. oceanografi, kontroll av luftkvalitet, framställning av precisionskartor för utnyttjande av jordens resurser, snabb framställning av kartor över områden som drabbats av naturkatastrofer, vilket skulle innebära ett oersättligt stöd till räddningstjänsten.

1.12

Kraven på att disponera ansenliga resurser får enligt EESK inte, trots den djupa pågående krisen, leda till minskade investeringar, utan GMES kan tvärtom, om man mobiliserar mesta möjliga resurser och allmänhetens stöd genom information om alla möjligheter, bidra till att vi snabbare kommer ur krisen genom att vi får en fantastisk vetenskaplig och produktiv potential med påföljande positiva återverkningar som kan återge EU ledarskapet i en sektor som i dag är på tillbakagång.

2.1

EU:s beslut att införa ett integrerat europeiskt system för jordobservation, benämnt Global övervakning för miljö och säkerhet (GMES), för att tillhandahålla information och tjänster inom miljö och säkerhet, är ett strategiskt beslut som ger EU möjlighet att upprätthålla och stärka sin ledande roll på det civila flyg- och rymdområdet.

2.2

Enligt de riktlinjer som fastställts i kommissionens handlingsplan från 2001 ska GMES-initiativet försöka tillgodose samhällets krav i fråga om miljö och säkerhet med den avancerade tekniska och operativa kapacitet som jordobservation med hjälp av satelliter ger. Initiativet säkerställer snabb tillgång till miljöinformation på global, regional och lokal nivå utan att EU äventyrar oberoendet inom följande sektorer: hållbar utveckling, klimatförändringar på global nivå, den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, det europeiska området för forskningsverksamhet och den europeiska rymdstrategin.

2.3

Systemet baseras på analys av jordobservationsuppgifter från satelliter och det markbaserade övervakningsnätverket. När uppgifterna analyserats och samordnats görs de tillgängliga för slutanvändarna: nationella, regionala och lokala myndigheter och organ, miljöorganisationer, räddningstjänst osv. GMES är ett initiativ som tagits fram och genomförts gemensamt av Europeiska unionen och Europeiska rymdorganisationen (ESA). Inom ramen för initiativet bidrar ESA på ett avgörande sätt till utvecklingen av rymdkomponenten och EU främjar och sammanställer efterfrågan.

2.4

GMES-programmet består av tre delar: en rymdkomponent, en markbaserad komponent och en tjänstekomponent. För den sistnämnda har kommissionen presenterat ett förslag till förordning som EESK redan uttalat sig om (1).

2.5

Bland de tre komponenterna är rymdkomponenten den absolut mest kostsamma, och också den som avgör kvaliteten på och kvantiteten av de tjänster som kan erbjudas. Den omfattar sex GMES-satellituppdrag för jordobservation, varav fem är finansierade och ska inledas 2012. Allt som rör rymdsegmentet kontrolleras, samordnas och genomförs av ESA: Kontrakten med företagen för utvecklingen av satelliterna och den nödvändiga infrastrukturen, och dessutom förvaltningen av de pilotprojekt som ska genomföras i detta skede och som ska utvärderas för framtida tillämpning.

3.1

I sitt meddelande redovisar kommissionen vad som genomförts hittills vad avser tjänster och markbaserad verksamhet, och de goda resultat som redan uppnåtts genom användning av befintlig rymdinfrastruktur, i synnerhet i uppdrag som genomförts av Eumetsat, ESA och nationellt.

3.2

Under 2008 lades grunden för systemets struktur, särskilt de finansiella behoven och den berörda budgetpolitiken. För att genomföra projektet behöver man anslå de nödvändiga resurserna inom ramen för EU:s nästa fleråriga budgetram. ESA beräknar att utgifterna kommer att uppgå till 4,23 miljarder euro under perioden 2014–2020 (2).

3.3

I dokumentet analyseras vissa viktiga aspekter av den europeiska rymdpolitiken, där GMES tillsammans med de europeiska GNSS-programmen (Egnos och Galileo) spelar en viktig roll.

3.4

Kommissionen meddelar att man prioriterar att finansiera genomförande och utveckling av satellitsystem 1, 2 och 3, säkerställa kontinuiteten i och tillgången till uppgifter och slutligen arbeta med att undanröja medlemsstaternas reservationer när det gäller projektets längd, som nu förväntas pågå fram till 2020.

3.5

Enligt kommissionen krävs det ett regelverk för vem som äger uppgifterna och en policy för fullständig och säkerställd tillgång till dem. Man tar också upp frågan om vem som ska äga och förvalta infrastrukturen.

3.6

En viktig del av dokumentet berör politiken för upphandling, som bör kännetecknas av såväl kostnadseffektivitet som kontinuerlig tillgång till uppgifter.

3.7

Internationellt samarbete spelar en viktig roll i hela GMES-programmet, som utgör gemenskapens bidrag till GEOSS-programmet för jordobservation. Kommissionen kommer inom ramen för kommittén för jordobservationssatelliter (CEOS), som särskilt ansvarar för övervakning av följderna av klimatförändringarna, att senare utveckla utbyten och partnerskap.

3.8

I slutsatserna sammanfattar kommissionen dokumentet och åtar sig att noga följa programmets genomförande och uppdateringen av det, mot bakgrund av användarnas behov.

4.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén anser att rymdpolitiken är en av de teknikprioriteringar som bör utvecklas med största intensitet och välkomnar därför kommissionens meddelande och hoppas att dess förslag och anvisningar ska stimulera de beslutande organen till operativa beslut och enhetliga politiska strategier och finansieringsformer.

4.2

Denna positiva bedömning innebär också att kommittén delar kommissionens oro i fråga bristen på tydlig information från medlemsstaterna om den tidsmässiga ramen för genomförandet av GMES-programmet, och EESK anser att medlemsstaterna bör uttala sig tydligt för ett program som åtminstone löper fram till 2030, och som också ger möjlighet att se till att de grundläggande funktionerna kan upprätthållas även efter 2030.

4.3

Också för näringslivet är det nödvändigt att kunna planera investeringarna under en tillräckligt lång period och utveckla tekniken för att kunna ta fram effektivare mätsystem både vad avser kostnader och prestanda.

4.4

Kommittén anser att det belopp på 4 miljarder euro som fastställts på grundval av ESA:s långtidsprognoser är otillräckligt. En budget på cirka 600 miljoner euro årligen tar inte hänsyn till prisutvecklingen för teknikkomponenterna i Sentinel-satelliterna. Den andel som är avsedd för FoU tycks otillräcklig, särskilt med avseende på kraven på insamling av viktiga uppgifter i kampen mot klimatförändringarna och för säkerhetsrelaterade projekt.

4.5

EESK stöder kommissionens förslag helt och fullt, men anser att man bör gå framåt med än större övertygelse när det gäller de ekonomiska resurserna. Det krävs ytterligare minst 700–800 miljoner euro för åren 2014–2020, en framflyttning av projektets tidsgräns fram till minst 2030, en öppning av rymdindustrimarknaden för småföretagen i alla medlemsländer, tydliga och öppna bestämmelser vad gäller policyn för tillgång till uppgifter, stor samordning mellan alla projektets aktörer och slutligen en förstärkning av projektets internationella dimension.

4.6

Kommissionen hävdar samtidigt behovet av ökade investeringar på säkerhetsområdet och påminde i ett meddelande (3) nyligen om att en inbjudan att lämna förslag om en för-operativ nivå för GMES-tjänster för övervakning till sjöss offentliggjorts, och den ska ingå i sjunde ramprogrammets rymdforskningstema. Ett integrerat arbetssätt som använder alla befintliga instrument är vad som krävs för att värna miljön, bekämpa människosmuggling på våra hav och utmed våra kuster samt rädda livet på människor som befinner sig i händerna på hänsynslösa kriminella organisationer.

4.7

Mot den bakgrunden är ytterligare resurser nödvändiga för att stödja både program för fortbildning för aktörerna inom sektorn, och stimulansprojekt för att locka den unga generationen till rymdstudier och möjliga tillämpningar. Under de senaste åren har intresset för rymdteknik minskat, bl.a. på grund av att intresset för frågan har fallit bland allmänheten, med en kraftig minskning av antalet personer som ansöker till och utexamineras från dessa utbildningar. Också tekniker börjar bli sällsynta, och det krävs en särskild politik för att locka intresserade till dessa studier. En av de vanligaste orsakerna till att färre söker sig till området är att arbetstillfällena inte upplevs som säkra och långvariga.

4.8

Kommittén stöder kommissionens förslag om att gå in som direkt ägare av systemet, och därmed också förvaltningen av det. Tanken på fri och öppen tillgång tycks vara ett lämpligt och genomtänkt alternativ, förutsatt att säkerheten garanteras genom särskilda bestämmelser. Den garanterade tillgången kan skapa förutsättningar för att locka privata investerare att tillhandahålla tjänster. Skapandet av en marknad med anknytning till GMES-systemet är inte bara en ekonomisk möjlighet och en tjänst i allmänhetens intresse, utan kan också göra det möjligt att samfinansiera vissa utgifter för förvaltning av markbaserade tjänster.

4.9

Valet av systemstruktur är grundläggande för en korrekt förvaltning av uppgifterna. Ett kommersiellt utnyttjande bör alltid medföra bidrag till kostnaderna efter en lämplig period för marknadsanpassning, precis som har varit fallet för webbtjänster, som hittills varit gratis men som successivt avgiftsbelagts för användarna. I princip bör uppgifter vara tillgängliga kostnadsfritt för offentliga myndigheter, med diversifierade plattformar baserat på sekretess- och säkerhetskrav.

På senare tid har viktiga satellitövervakningstillämpningar dykt upp. Höjdmätningssatelliterna i programmet My Ocean visade att El Niño-fenomenet upprepade sig 2009, MACC-programmet (Monitoring Atmosphere Composition and Climate), som ingår i GMES-tjänsterna, bidrog med uppgifter till simulationer om hur askmolnet från den isländska vulkanen skulle röra sig. En annan av GMES-programmets tjänster är SAFER (Services and Applications For Emergency Responses), som syftar till att tillhandahålla detaljerade kartor högst sex timmar efter katastrofer (jordbävningar, översvämningar, jordskred), vilket kan vara av största betydelse för räddningstjänstens insatser. G-Mosaic (Pilot services for security) övervakar territoriet av säkerhetsskäl, med inriktning mot t.ex. kärnkraftverk, färdvägar för illegal invandring, gränsbevakning och analys av krigsskador och behov.

4.10

Särskild uppmärksamhet bör riktas mot politiken för upphandling. Principerna i Small Business Act bör alltid tillämpas vid offentlig upphandling, i synnerhet unionens upphandling. Det krävs en seriös politik för stöd till småföretagen, i synnerhet i länder som ännu inte har en stark produktionsapparat men som ändå bör få dra nytta av de omfattande investeringar som görs i sektorn. GMES rymdkomponent behöver inte bara stora specialiserade företag på elektronikområdet inom rymdtekniken, utan också små företag som kan ta fram innovativa lösningar. Kommissionen bör mot bakgrund av projektets europeiska karaktär främja inrättandet av konsortier mellan transnationella företag.

4.11

Kommittén rekommenderar en allt närmare samordning mellan de olika aktörer som är engagerade i genomförandet av projektet: kommissionen, medlemsstaterna, ESA och Eumetsat. EESK stöder också kommissionens förslag att fördela ansvaret mellan de olika komponenterna på det sätt som beskrivs i meddelandet.

4.12

Kommittén anser att ESA har all nödvändig kompetens för att kunna fungera som slutlig förvaltare av rymdinfrastrukturen i samarbete med de nationella organen vad avser underhåll, utveckling och utbyte av komponenter i satellitkonstellationerna. EESK rekommenderar att man granskar alla rättsligt möjliga initiativ för att detta självklara alternativ ska kunna omsättas i praktiken.

4.13

Enligt kommitténs åsikt är det nödvändigt att fortsätta satsningarna på att stärka det internationella samarbetet. Kampen mot klimatförändringarna försiggår med nödvändighet på global nivå och det är av största vikt att man kan sprida uppgifter för att i realtid kunna fastställa utvecklingen i fråga om växthusgasernas effekter och den därav följande förändringen i klimatet. Kommissionen har med rätta beaktat denna aspekt och kommittén rekommenderar att man engagerar också andra partner i närliggande områden för att eventuellt knyta dem till den europeiska strategin för försvaret av territorier och hav, och för att säkerställa säkerheten. Unionen för Medelhavet skulle kunna utgöra en utmärkt plattform för utvecklingen av detta samarbete, inom ramen för de nuvarande prioriterade program som fastställts för räddningstjänsten, saneringen av Medelhavet och kampen mot klimatförändringarna. Möjligheterna att samla in uppgifter om särdrag inom vissa specifika områden kan utgöra ett positivt bidrag, t.ex. uppgifter om den verksamhet som i dag försiggår i Baltikum och Donauområdet.

4.14

EESK stöder tanken att inrätta ett ”partnerråd för GMES” med deltagare från de 27 medlemsstaterna samt Schweiz och Norge, som är medlemmar i ESA. Detta organ skulle, under kommissionens ledning, få i uppdrag att upprätta ett samarbete mellan medlemsstaternas organ, bistå kommissionen i arbetet med att se till att programmet genomförs på ett enhetligt sätt och utarbeta en strategisk ram samt genomföra utbyten av erfarenheter och goda metoder i fråga om GMES och jordobservation. Ett sådant representativt organ kan göra det lättare att övervinna de skillnader i kunskaps- och verksamhetsnivå i fråga om rymden som finns i dag mellan gamla och nya medlemsstater. Det skulle också vara lämpligt att inrätta ett forum för privata användare för att i god tid kunna analysera systemets framtidsutsikter och för att samarbeta med rådet.

4.15

Man bör särskilt uppmärksamma de programrelaterade behoven på kort sikt, i synnerhet driften av A-serien av Sentinel-satelliterna, uppstarten av B-serien och anskaffandet av nyckelkomponenter för C-serien.

4.16

Det spanska ordförandeskapet, som ägnat sig åt regleringen av GMES-tjänsterna, och det belgiska ordförandeskapet, som engagerat sig i den europeiska rymdpolitiken, är eniga om behovet av förnyade satsningar. Europaparlamentet är mycket positivt till detta. Det finns följaktligen goda förutsättningar för att precisera de aspekter som ännu behöver klargöras: Ta fram och tilldela de resurser som projektet kräver, undanröja de reservationer som finns när det gäller GMES-projektets längd för att kunna möjliggöra utvecklingen av satellitkonstellationerna enligt det fastställda programmet samt stärka det internationella samarbetet och investera mer i forskning och utveckling.