4.12.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 295/13

A.

Skattebedrägeri får allvarliga konsekvenser för medlemsstaternas budgetar och EU:s system för egna medel, leder till brott mot principen om rättvis och transparent beskattning och tenderar att snedvrida konkurrensen, varigenom den inre marknadens funktionssätt påverkas. Ärliga företag drabbas av konkurrensnackdelar på grund av skattebedrägeri, och uteblivna skatteintäkter måste i slutändan bäras av de europeiska skattebetalarna genom andra former av beskattning.

B.

Skattebedrägeri äventyrar skatterättvisan eftersom uteblivna intäkter i offentliga finanser ofta kompenseras genom ökad beskattning som drabbar de svagaste och ärligaste skattebetalarna som inte kan eller vill kringgå eller bryta mot sina skatteförpliktelser.

C.

Den ökande gränsöverskridande handel som den inre marknaden har gett upphov till resulterar i ett ökande antal transaktioner där beskattningsorten och den ort där den mervärdesskatteskyldige bedriver verksamhet ligger i två olika medlemsstater.

D.

De som begår nya former av skattebedrägeri kopplade till gränsöverskridande transaktioner, såsom karusellbedrägerier eller bedrägerier inom gemenskapen genom skenföretag, har utnyttjat kryphålen i dagens fragmenterade skattesystem. Det behövs förändringar av hur alla momssystem fungerar.

E.

Momsundandragande och momsbedrägeri har effekter på finansieringen av Europeiska unionens budget, eftersom det leder till ett behov av att i högre grad utnyttja de egna medel från medlemsstaterna som grundas på nationalinkomst.

F.

Bedrägeribekämpning faller till största delen inom medlemsstaternas behörighet, men är inte ett problem som kan lösas enbart på nationell nivå.

G.

Globaliseringen har lett till ökade svårigheter att bekämpa skattebedrägeri på internationell nivå eftersom företag baserade i tredjeländer i allt högre grad är involverade i karusellbedrägeri, samtidigt som den elektroniska handeln har utvecklats och tjänstemarknaderna har globaliserats. Dessa faktorer talar starkt för att förbättra det internationella samarbetet, särskilt när det gäller moms.

H.

Att skattebedrägeriet är så spritt i EU beror på att det nuvarande mervärdesskattesystemet befinner sig i en övergångsfas och är för komplicerat. Det gör transaktioner inom gemenskapen svårare att spåra eller överblicka och öppnar därmed för missbruk.

I.

När kommissionen och medlemsstaterna undersöker olika alternativ för att bekämpa skattebedrägerier bör de i så hög grad som möjligt undvika åtgärder som kan leda till en oproportionerligt stor administrativ börda för företagen och skatteförvaltningarna eller som kan innebära diskriminering mellan näringsidkare.

J.

Både kommissionen och Europeiska revisionsrätten har konsekvent hävdat att systemet för utbyte av information mellan medlemsstaterna om gemenskapsintern försäljning av varor inte tillhandahåller relevant information i rätt tid så att mervärdesskattebedrägeri kan bekämpas på ett effektivt sätt. Därför krävs det tydligare och mer tvingande bestämmelser för samarbetet mellan medlemsstaterna och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF).

K.

Om medlemsstaternas skattesystem ska fungera som avsett måste all tillgänglig teknik användas, inklusive elektronisk lagring och översändande av vissa uppgifter för kontroll av mervärdes- och punktskatter. Villkoren för medlemsstaternas utbyte av och direkta tillgång till elektroniskt lagrad information i varje medlemsstat bör därför förbättras. Medlemsstaternas skattemyndigheter bör hantera personuppgifter med tillbörlig aktsamhet, för angivna syften och med den berörda personens samtycke eller stöd i någon annan legitim grundval som är fastslagen i lag.

L.

Näringsidkarna kan ofta bara få mycket fragmentarisk information om sina kunders mervärdesskattesituation.

M.

De förbättrade metoderna för att upptäcka skattebedrägeri bör åtföljas av en förstärkning av den befintliga lagstiftningen om bistånd med skatteindrivning, likabehandling i beskattningshänseende och genomförbarhet för företagen.

1.

Europaparlamentet konstaterar att syftet med EU:s strategi mot skattebedrägeri måste vara att komma till rätta med skattebortfall på grund av skattebedrägeri genom att urskilja de områden där det går att förbättra både EU:s lagstiftning och det administrativa samarbetet mellan medlemsstaterna så att skattebedrägerierna kan minskas på ett effektivt sätt samtidigt som man i så hög grad som möjligt undviker att det skapas onödiga bördor för skatteförvaltningarna och skattebetalarna.

2.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att äntligen ta kampen mot skattebedrägeri på allvar.

3.

Europaparlamentet påminner om att ett momssystem grundat på ”ursprungsprincipen” som innebär att momspliktiga transaktioner mellan medlemsstater beläggs med skatten i ursprungslandet istället för att ha nollskattesats, fortfarande är en långsiktig lösning för att effektivt bekämpa skattebedrägeri. Med ”ursprungsprincipen” skulle man göra det onödigt att från moms undanta varor som handlas inom den inre marknaden och sedan beskatta dem i destinationslandet. För att ett momssystem grundat på ”ursprungsprincipen” ska kunna fungera i praktiken måste ett clearingsystem måste inrättas, såsom kommissionen ursprungligen föreslog 1987.

4.

Europaparlamentet beklagar vissa medlemsstaters blockeringsattityd som under de senaste 10 åren har förhindrat en effektiv EU-strategi mot skattebedrägeri.

5.

Europaparlamentet beklagar att ingen effektiv strategi för bekämpning av skattebedrägeri ännu beslutats i rådet, trots många analyser, krav och protester.

6.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att trots många motgångar under de senaste årtiondena inte underlåta att ta itu med problemet på ett offensivt sätt.

7.

Europaparlamentet är medvetet om att uppskattningar av det totala (direkta och indirekta) skattebortfallet på grund av skattebedrägerier uppgår till mellan 200 och 250 miljarder euro, vilket motsvarar 2–2,25 procent av BNP i Europeiska unionen, och att 40 miljarder euro av dessa beror på mervärdesskattebedrägerier. Dessa beräknas uppgå till 10 procent av mervärdesskatteintäkterna, 8 procent av de totala intäkterna av punktskatter på alkoholhaltiga drycker 1998 och 9 procent av de totala intäkterna av punktskatter på tobaksprodukter. Parlamentet beklagar dock att det inte finns några exakta siffror tillgängliga eftersom de nationella rapporteringsstandarderna är så olika.

8.

Europaparlamentet efterlyser en enhetlig uppgiftsinsamling i alla medlemsstater som skapar överskådlighet och kan ligga till grund för nationella åtgärder mot skattebedrägeri.

9.

Europaparlamentet beklagar att den bristfälliga uppgiftsinsamlingen på nationell nivå gör att problemets verkliga omfattning inte kan bedömas ordentligt och att varken positiva eller negativa förändringar kan utvärderas ordentligt.

10.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga ett harmoniserat europeiskt system för att samla in uppgifter och ta fram statistik om skattebedrägeri så att man skapa sig en så exakt bild som möjligt av den faktiska vidden av detta fenomen.

11.

Den informella ekonomin kan inte elimineras med mindre än att lämpliga incitament införs. Parlamentet föreslår att medlemsstaterna med hjälp av Lissabonstrategins resultattavla redovisar hur de lyckats med att minska sina informella ekonomier.

12.

Europaparlamentet konstaterar att mervärdesskatterelaterat skattebedrägeri är ett särskilt bekymmer när det gäller den inre marknadens funktionssätt eftersom det har en direkt gränsöverskridande verkan, medför stora intäktsbortfall och direkt påverkar EU:s budget.

13.

Europaparlamentet upprepar att dagens mervärdesskattesystem, som infördes 1993, endast var avsett att vara ett övergångssystem och att parlamentet har uppmanat kommissionen att lägga fram förslag i syfte att ett slutligt beslut om ett definitivt mervärdesskattesystem ska kunna fattas senast 2010.

14.

Europaparlamentet anser att den fria rörligheten för människor, varor, tjänster och kapital på den inre marknaden sedan 1993, liksom framsteg inom ny teknik för små produkter av högt värde, har gjort det allt svårare att bekämpa mervärdesskattebedrägeri, och att detta förvärras av dagens komplexa och fragmentariska system som gör det svårt att spåra transaktioner och därför är lätt att missbruka.

15.

Europaparlamentet uppmärksammar den ökande förekomsten av skenföretagsbedrägerier och att kriminella ligor medvetet missbrukar mervärdesskattesystemet genom att med hjälp av skenföretag utnyttja bristerna i systemet. Parlamentet uppmärksammar det av Eurojust inledda målet om karusellbedrägeri för mervärdesskatt där 18 medlemsstater är inblandande och bedrägeriet beräknas uppgå till 2,1 miljarder euro.

16.

Europaparlamentet stöder kommissionen i dess bemödanden att få till stånd en genomgripande förändring av dagens mervärdesskattesystem. Parlamentet välkomnar att medlemsstaterna nu betraktar denna fråga som prioriterad och uppmanar medlemsstaterna att bereda sig på att vidta omfattande åtgärder inom detta område.

17.

Europaparlamentet anser att dagens system är omodernt och i behov av en radikal översyn utan att hederliga företag drabbas av onödiga byråkratiska pålagor. Parlamentet anser att det inte är något alternativ att bibehålla status quo.

18.

Europaparlamentet konstaterar att mervärdesskatten i ett system med omvänd skattskyldighet redovisas av den skattskyldiga kunden och inte av säljaren. Parlamentet anser att ett sådant system har den fördelen att möjligheten att begå skenföretagsbedrägerier försvinner genom att den person som varorna säljs till är den som är skattskyldig för mervärdesskatt.

19.

Europaparlamentet konstaterar att ett system med dubbel mervärdesskatt skulle hindra den inre marknaden att fungera väl och skapa en mer komplex miljö som kan minska företagens investeringsvilja, vilket på lång sikt bara kan lösas med hjälp av ett allmänt, obligatoriskt system med omvänd skattskyldighet, i motsats till ett frivilligt system eller ett system som endast omfattar utvalda varor.

20.

Europaparlamentet konstaterar vidare att ett system med omvänd skattskyldighet inte möjliggör uppdelade betalningar och att den sammanlagda mervärdesskatten betalas i slutet av leverantörskedjan, så att mervärdesskattesystemets inbyggda kontrollmekanismer försvinner. Parlamentet varnar för att nya former av bedrägeri kan uppstå, däribland ökade skatteavdrag på detaljhandelsnivå och missbruk av registreringsnummer för mervärdesskatt, och att följden av att bekämpa sådana bedrägerier genom att införa nya kontroller kan bli nya administrativa bördor för hederliga näringsidkare. Parlamentet manar därför till försiktighet och noggranna överväganden innan ett system med omvänd skattskyldighet införs. Användningen av ett tröskelvärde för att begränsa risken för obeskattad slutlig konsumtion är dock till hjälp för att bekämpa bedrägerier. Parlamentet finner att den tröskel på 5 000 euro som rådet föreslår är rimlig.

21.

Europaparlamentet är tveksamt och kritiskt, men konstaterar att ett pilotprojekt kan hjälpa medlemsstaterna att bättre förstå de inbyggda riskerna med ett system med omvänd skattskyldighet. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att skapa lämpliga garantier för att se till att varken den medlemsstat som deltar eller andra medlemsstater utsätts för större risker under projekttiden.

22.

Europaparlamentet anser att det bästa sättet att komma till rätta med mervärdesskattebedrägerier i samband med gränsöverskridande försäljning är att införa ett system där mervärdesskatteundantaget för gemenskapsintern försäljning ersätts med 15 procents beskattning. Systemet skulle fungera bättre om de reducerade skattesatsernas antal och komplexitetsgrad minskades betydligt, så att den administrativa bördan på företag och skattemyndigheter minimeras. De enskilda reduktionerna av momsskattesatser som infördes före 1992 bör granskas noggrant och bedömas utifrån om det är motiverat att behålla dem på ekonomiska grunder.

23.

Europaparlamentet inser att med skillnaderna i mervärdesskattesatser skulle beskattningen av gemenskapsintern försäljning kräva en omfördelning av betalningarna mellan medlemsstaterna. Parlamentet anser att en sådan omfördelning bör göras genom ett clearingsystem som underlättar överföringen av medel mellan medlemsstaterna. Parlamentet betonar att det är tekniskt möjligt att administrera ett clearingsystem.

24.

Europaparlamentet anser att ett decentraliserat clearingsystem kan vara lämpligare och går snabbare att utveckla, eftersom det öppnar möjligheter för medlemsstaterna att göra bilaterala överenskommelser om viktiga detaljer, med hänsyn tagen till deras enskilda handelsbalanser, likheter mellan mervärdesskattesystemen och deras kontrollmekanismer samt ömsesidigt förtroende.

25.

Europaparlamentet betonar att det bör vara skattemyndigheten i säljarens medlemsstat som ansvarar för att driva in mervärdesskatt från säljaren och via clearingsystemet göra en överföring till skatteförvaltningen i den medlemsstat där det gemenskapsinterna köpet har gjorts. Det är nödvändigt att bygga upp ett ömsesidigt förtroende mellan skatteförvaltningarna.

26.

Europaparlamentet understryker att medlemsstaterna inte kan bekämpa gränsöverskridande skattebedrägerier ensamma. Parlamentet anser att informationsutbytet och samarbetet mellan medlemsstaterna och med kommissionen inte har varit tillräckligt för att bekämpa skattebedrägerier på ett effektivt sätt, vare sig till innehållet eller när det gäller hastigheten. Parlamentet anser att direkta kontakter mellan lokala eller nationella kontor för skattekontroll varken har utvecklats eller använts i tillräcklig omfattning, vilket har lett till ineffektivitet, underutnyttjande av system för administrativt samarbete och fördröjningar i kommunikationen.

27.

För att skatteinkomsterna i alla medlemsstater ska skyddas på den inre marknaden bör medlemsstaterna vidta jämförbara åtgärder mot dem som gjort sig skyldiga till bedrägerier, oavsett var inkomstförlusterna sker. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå möjliga mekanismer för att främja sådant samarbete mellan medlemsstaterna.

28.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag till ändringar av rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (2) och rådets förordning (EG) nr 1798/2003 av den 7 oktober 2003 om administrativt samarbete i fråga om mervärdesskatt (3) i syfte att påskynda insamlingen och utbytet av information om gemenskapsinterna transaktioner från och med 2010. Parlamentet inser att de föreslagna kraven på månatlig rapportering kommer att bli en administrativ börda för företag som endast tillhandahåller tjänster som för närvarande inte omfattas av dessa krav, men godtar att detta är nödvändigt med tanke på möjligheterna till karusellbedrägerier i samband med vissa tjänster.

29.

Europaparlamentet uppmanar rådet att snabbt genomföra föreslagna åtgärder och uppmanar kommissionen att lägga fram ytterligare förslag om automatisk tillgång för alla andra medlemsstater till vissa icke-känsliga uppgifter som en medlemsstat har om sina skattesubjekt (såsom, inom företagssektorn, vissa omsättningsuppgifter, osv.) och om harmonisering av förfaranden för registrering och avregistrering av momspliktiga personer för att säkerställa att falska skattesubjekt upptäckts och avregistreras snabbt. Medlemsstaterna måste ta ansvar för att hålla sina uppgifter uppdaterade, särskilt avseende avregistrering och upptäckt av falska registreringar.

30.

Europaparlamentet påminner om att skatteparadis kan utgöra ett hinder mot genomförandet av Lissabonstrategin om de pressar skattesatserna nedåt alltför mycket och urholkar skatteintäkterna.

31.

Europaparlamentet påpekar också att i tider med budgetåtstramningar kan urholkning av skattebasen äventyra medlemsstaternas förmåga att uppfylla den reformerade stabilitets- och tillväxtpakten.

32.

Europaparlamentet betonar att för att avlägsna skatteparadis behövs det bland annat en trefaldig strategi: att ta itu med skatteundandragande, att utöka räckvidden av rådets direktiv 2003/48/EG av den 3 juni 2003 om beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar (4) och att begära att OECD genom sina medlemmar inför sanktioner mot icke samarbetsvilliga skatteparadis.

33.

Europaparlamentet beklagar att medlemsstaterna genom ständigt nya invändningar och förhalningstaktiker hindrar en reform av direktiv 2003/48/EG. Kommissionen uppmanas att trots motståndet lägga fram sina förslag så snart som möjligt.

34.

Europaparlamentet betonar att reformen av direktiv 2003/48/EG måste rätta till de olika luckor och brister som förhindrar upptäckt av skatteundandragande och skattebedrägeri.

35.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samband med översynen av direktiv 2003/48/EG undersöka olika alternativ, bland dem möjligheten att utvidga direktivets tillämpningsområde till att omfatta några fler typer av rättssubjekt och inkomstkällor.

36.

Europeiska unionen uppmanas att låta avskaffandet av skatteparadis på global nivå stå kvar på dagordningen med tanke på deras skadliga effekter på skatteinkomsterna för enskilda medlemsstater. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att utnyttja EU:s tyngd som handelspartner när handels- och samarbetsavtal förhandlas fram med regeringar i skatteparadis, i syfte att övertala dem att avskaffa skatteregler och förfaranden som främjar skatteundandragande och bedrägeri. Som ett första steg välkomnas rekommendationerna i rådets slutsatser från mötet den 14 maj 2008 om att i handelsöverenskommelser ta med en klausul om goda styrelseformer i skattefrågor. Kommissionen uppmanas att genast lägga fram en sådan klausul i framtida förhandlingar om handelsavtal.

37.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas parlament och regeringar.