This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52008IE1206
Opinion of the European Economic and Social Committee on the Non-energy mining industry in Europe
Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om EU:s utvinningsindustri (utom energiproduktion)
Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om EU:s utvinningsindustri (utom energiproduktion)
EUT C 27, 3.2.2009, p. 82–87
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
3.2.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 27/82 |
Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”EU:s utvinningsindustri (utom energiproduktion)”
(2009/C 27/19)
Den 17 januari 2008 beslutade Europeiska ekonomiska och sociala kommittén att i enlighet med artikel 29.2 i arbetsordningen utarbeta ett yttrande på eget initiativ om
”EU:s utvinningsindustri (utom energiproduktion)”.
Rådgivande utskottet för industriell omvandling, som svarat för beredningen av arbetet, antog sitt yttrande den 24 juni 2008. Föredragande var Dumitru Fornea och medföredragande var Ion Pop.
Vid sin 446:e plenarsession den 9–10 juli 2008 (sammanträdet den 9 juli) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 135 röster för, 1 röst emot och 10 nedlagda röster.
1. Slutsatser och rekommendationer
1.1 |
De viktigaste beståndsdelarna i en tryggad råvaruförsörjning i framtiden Europa är följande: inhemska tillgångar, internationella tillgångar, kapacitetsuppbyggnad och effektivt utnyttjande av resurserna.
|
1.2 |
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att arbeta utifrån följande rekommendationer (i punkt 3.2 redovisas rekommendationerna i detalj):
|
2. Överblick över sektorn
2.1 |
Mineraler är en central förutsättning för utvecklingen och därmed för vår livskvalitet och skapandet av hållbara samhällen. Mineraler utom energimineraler (3) är grundläggande material i vårt dagliga liv: Ett hus innehåller upp till 150 ton mineral, i cement, lera, gips, kalciumkarbonat, kompositmaterial, glas, färg, keramik, takpannor och flera ton metaller. En bil innehåller upp till 150 kilo mineral i form av gummi, plast, glas och mer än ett ton metall. Målarfärg och papper består till 50 % av mineraler, och glas och keramik utgörs upp till 100 % av mineraler (4). Genom mineralplanering säkerställs att samhällets och ekonomins behov samt konsekvenserna av utvinning och bearbetning på människor och miljö förvaltas på ett integrerat sätt med beaktande av utvinningsplatsens livscykel från det att utvinningen inleds till det att anläggningen stängs, inbegripet hanteringen efter stängning. Mot bakgrund av globaliseringen och den ökade konkurrensen på råvarumarknaden ökar gruvsektorns strategiska värde oavbrutet. Europa är världsledande när det gäller utvinningsteknik, men denna position måste befästas med tanke på den framtida utvecklingen. |
2.2 |
I dag är 70 % av den europeiska tillverkningsindustrin beroende av ämnen som utvunnits genom gruvdrift. Samtidigt står EU-27 inför en storskalig omstrukturering av gruvindustrin i kombination med stadigt ökande metallpriser på den globala marknaden. För att kunna hantera denna tendens måste den europeiska industripolitiken beakta att försörjningstrygghet och efterfrågan på råvaror bör väga tyngst i en situation med fria marknadskrafter. |
2.3 |
Den europeiska icke-energirelaterade utvinningsindustrin sysselsätter 295 000 personer i cirka 18 300 företag, däribland många småföretag, och har en omsättning på 45,9 miljarder euro (5). Sektorn främjar miljömässigt ansvar och hållbar utveckling genom sina medlemsorganisationer, och respekterar principen om företagens sociala ansvar. |
2.4 |
Många européer inser inte gruvdriftens betydelse, men i framtiden kommer Europas möjligheter till hållbar tillväxt att i stor utsträckning vara beroende av ämnen som utvinns lokalt, samtidigt som den stora efterfrågan på mineraler från länder som Kina och Indien riskerar att allvarligt påverka EU:s försörjningstrygghet (6). Globalt sett kommer dessa regioner att försäkra sig om merparten av råvarutillgångarna och de ekonomiska resurserna, vilket kommer att resultera i industriell omstrukturering och en omfördelning av investeringarna på internationell nivå. |
2.5 |
EU:s energipolitik för Europa och integrerade politik vad avser gruvdrift är viktiga strategiska beståndsdelar i arbetet med att hantera globalisering och klimatförändringar. Detta konstaterades redan när det europeiska projektet inleddes (7). Eftersom medlemsstaterna har åtagit sig att stödja EU:s ansträngningar för att främja förnybar energi och rationell energianvändning, är det viktigt att inse att detta endast kan uppnås om de europeiska industrierna har säker tillgång till icke-energirelaterade mineraler, i synnerhet de grundläggande och högteknologiska metaller och mineraler som är centrala för en ”grön ekonomi”. Ändrade beteendemönster, energieffektivitet och förnybara energikällor har resulterat i mer teknik och ökad FoU-verksamhet. Det är ett erkänt faktum att teknisk utrustning innehåller stora mängder metaller, varav en stor del är sällsynta och dyrbara metaller, och vi måste inse att dessa är nästan obefintliga i Europa (8). |
2.6 |
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén välkomnar kommissionens förslag att offentliggöra ett meddelande under 2008 om förbättrad hållbar tillgång till råvaror. I meddelandet bör kommissionen rekommendera genomförbara, realistiska och nyttiga åtgärder som ger industrin möjlighet att få förbättrad hållbar tillgång till resurser. Detta är särskilt viktigt eftersom industrin står inför stora utmaningar när det gäller tillgången:
|
2.7 |
EESK uppskattar bidraget från kommissionens sakkunniga i kommissionens arbetsdokument ”Analysis of the competitiveness of the non-energy extractive industry in the EU” (9) och understryker att Europa fortfarande har begränsade möjligheter att bli självförsörjande genom inhemsk utvinning av metalliska mineraler, trots EU:s utvidgning. |
2.7.1 |
Det går att förbättra försörjningstryggheten för de europeiska industrierna genom ytterligare stora investeringar inom gruvsektorn i de av de nya medlemsstaterna som har den geologiska potentialen, genom att använda och förbättra EU:s befintliga stödmekanismer. |
2.7.2 |
Stora mineralresurser finns tillgängliga i de östeuropeiska länderna där den geologiska strukturen alltid har möjliggjort gruvdrift. I dessa nya EU-länder har emellertid sektorn varit underfinansierad från statens sida, vilket innebär att situationen i dag inte återspeglar den verkliga potentialen hos den icke-energirelaterade utvinningsindustrin. Mot den bakgrunden är det viktigt att privat kapital investeras i dessa utvinningsbolag så att man tillhandahåller de ekonomiska resurser som hittills i första hand staten har stått för. |
2.7.3 |
För att kunna säkra råvarutillgången för den europeiska industrin och stärka dess konkurrenskraft är det viktigt att säkerställa lika konkurrensvillkor när det gäller hållbar tillgång till mineralresurser. Dessa problem måste lösas på hög nivå med ett övergripande arbetssätt som omfattar en lång rad politikområden, t.ex. handel, utveckling, energi, infrastrukturer och transport, näringslivs- och konsumentpolitik. |
2.7.4 |
Utvinningsindustrin samspelar med en rad andra branscher, till exempel företag som tillhandahåller teknik och maskiner, forskning, konsulttjänster, ekonomiska tjänster och miljötjänster osv. (10). Av detta skäl ger utvinningsverksamheten i snitt fyra gånger så många indirekta arbetstillfällen som direkta arbetstillfällen i den region där den äger rum. Den regionala tillväxtpotentialen är mycket stor, i synnerhet i områden där den ekonomiska utvecklingen i övrigt är svag. |
2.7.5 |
Kommittén uppmanar kommissionen att undersöka bästa praxis och modellverksamhet i medlemsstaterna för att kunna utveckla och föra fram sådana metoder på EU-nivå genom att ta hänsyn inte bara till tekniska frågor utan också till medlemsstaternas erfarenheter av att organisera geologiska undersökningar och förvalta brott och gruvor för mineralutvinning (11). På internationell nivå har ett projekt för fördelning av resurser utvecklats (12). Det innehåller vägledning och fallstudier om hur de bästa mineralresurserna kan användas för ekonomisk utveckling. En sådan fallstudie skulle också kunna tas fram inom EU. |
3. Viktiga faktorer och rekommendationer i fråga om den framtida råvaruförsörjningen
3.1 Inhemsk tillgång
3.1.1 |
Den begränsade tillgången till resurser, den stora administrativa bördan och de ökade kostnaderna för att söka tillstånd har resulterat i minskade investeringar i den icke-energirelaterade industrisektorn i EU – också i områden med stor efterfrågan. En europeisk stödpolitik för råvaruförsäljning måste beakta industri- och miljöpolitiken samt den fysiska planeringen för att kunna säkerställa bättre samordning mellan de nationella befogenheterna på planeringsområdet och den EU-politiska nivån. |
3.1.2 |
Vissa nationella initiativ för mineralplanering för lokalsamhällen och lokala myndigheter kan användas som goda exempel på hur man på ett integrerat sätt kan hantera samhällets och ekonomins behov av mineraler och samtidigt konsekvenserna av utvinning och bearbetning på människor och miljö. |
3.2 |
EESK uppmanar kommissionen att lägga fram följande rekommendationer i det kommande meddelandet: |
3.2.1 |
Bättre lagstiftning och förbättrade tillståndssystem genom följande åtgärder:
|
3.2.2 |
Stärka förenligheten mellan utvinning och miljöskydd genom följande åtgärder:
|
3.2.3 |
Stärka kunskaperna i fråga om mineraler på EU-nivå genom följande åtgärder:
|
4. Internationella tillgångar
4.1 |
Globaliseringens fulla konsekvenser för efterfrågan och tillgång på mineralresurser har inte utvärderats av EU eller medlemsstaterna (18). Europeiska ekonomiska och sociala kommittén konstaterar att det finns många skäl att importera råvaror från länder utanför EU. Emellertid innebär det faktum att de importerade produkterna eventuellt inte har framställts i enlighet med europeiska miljönormer och sociala standarder att EU förlorar i konkurrenskraft och att miljömässiga och sociala problem flyttas till andra delar av världen. |
4.2 |
EESK uppmanar kommissionen att lägga fram följande rekommendationer i det kommande meddelandet:
|
5. Kapacitetsuppbyggnad
5.1 |
Den europeiska icke energirelaterade utvinningsindustrin står inför en mängd utmaningar när det gäller kapacitetsuppbyggnad, som berör både utvecklingen av den befintliga kapaciteten och skapandet av ny kapacitet. En viktig beståndsdel i detta är en förbättring av sektorns image. Det är emellertid inte den enda åtgärd som måste vidtas för att sektorn ska kunna locka till sig ny arbetskraft och ungdomar, hålla kvar den befintliga arbetskraften i Europa och förbättra dess förmåga att klara moderniseringen i sektorn. |
5.2 |
EESK uppmanar kommissionen att uppmuntra följande åtgärder i meddelandet:
|
6. Effektiv resursanvändning
6.1 |
Deltagande från de andra sektorer som är aktiva i mineralutvinningsprocessen är av central betydelse för den effektiva resursanvändningen. Man kan betona att en aktiv utvinningsindustri i Europa också utgör en motor för utvecklingen av europeisk teknik och tjänster i världsklass. |
6.2 |
EESK uppmanar kommissionen att lägga fram följande rekommendationer i det kommande meddelandet:
|
Bryssel den 9 juli 2008.
Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs
ordförande
Dimitris DIMITRIADIS
(1) I punkt 3.2.1 redovisas rekommendationerna i detalj.
(2) I punkt 3.2.2 redovisas rekommendationerna i detalj.
(3) I SEK(2007) 771 klassificeras mineraler utom energimineraler som metalliska mineraler (koppar, järn, silver osv.), industrimineraler (salt, fältspat, kaolin osv.) och byggnadsmineraler. Enligt IP/07/767 är Europas möjligheter att bli självförsörjande genom inhemsk utvinning mycket begränsade när det gäller metalliska mineraler. Som exempel kan nämnas att 177 miljoner ton metalliska mineraler importerades till EU 2004, till ett totalt värde av 10,4 miljarder euro, vilket kan jämföras med EU:s produktion på cirka 30 miljoner ton.
(4) Euromines.
(5) Eurostat.
(6) ”China's commodity hunger. Implications for Africa and Latin America” – Deutsche Bank Research.
(7) Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen, undertecknat 1951.
(8) Detta konstaterades i den fjärde rapporten från högnivågruppen för konkurrenskraft, energi och miljö, den 27 november 2007 och vid G8-toppmötet i Heiligendamm den 6–8 juni 2007. Högnivågruppen för konkurrenskraft, energi och miljö utgör en plattform för att befästa det politiska åtagande som krävs för att lansera en sammanhängande strategi för att underlätta tillgången till råvaror.
(9) SEK(2007) 771, ej översatt till svenska.
(10) I modern gruvdrift är till exempel finansiella tjänster mycket viktiga för gruvans utveckling. De finansiella produkterna skiljer sig åt beroende på vilken fas gruvan befinner sig i: undersökning, genomförbarhetsstudier, utvecklingen av gruvan, drift, stängning av gruvan.
(11) Se fallstudier från Finland, Sverige, Storbritannien och andra europeiska länder.
(12) Initiativet lanserades 2004 av International Council on Mining and Metals. Målet är att ta fram god politisk praxis för investeringar i gruvdrift och metaller på nationell och regional nivå samt företagsnivå i utvecklingsländer.
(13) Gruppen för råvaruförsörjning är en grupp som består av företrädare för aktörerna, bl.a. industrin, icke-statliga miljöorganisationer, fackföreningar, medlemsstaterna och kommissionen.
(14) Enligt metallekonomigruppens (Metals Economic Group) 18:e årliga utgåva av Corporate Exploration Strategies har de höga råvarupriserna ökat prospekteringen efter andra metaller än järn till totalt 10,5 miljarder dollar 2007. De tio länder som har den största gruvprospekteringsbudgeten är Kanada 19 %, Australien 12 %, USA 7 %, Ryssland 6 %, Mexiko 6 %, Peru 5 %, Chile 4 %, Sydafrika 4 %, Kina 3 % och Brasilien 3 %.
(15) GIS = geografiskt informationssystem.
(16) Syftet med politiken för regional utvecklingsplanering så som det fastställdes vid det informella rådsmötet mellan ministrar ansvariga för regional utvecklingsplanering i Potsdam den 10–11 maj 1999 är att arbeta för en balanserad och hållbar utveckling av EU:s territorium i syfte att uppnå ekonomisk och social sammanhållning, bevarande och förvaltning av naturresurser och det kulturella arvet samt en mer balanserad konkurrenskraft för EU.
(17) Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen (Inspire).
(18) På global nivå har Förenta nationernas konferens för handel och utveckling (UNCTAD) gjort en bedömning i frågan i del två i sin World Investment Report 2007.
(19) Enligt Raw Materials Data, Stockholm, januari 2008, uppgick de totala investeringarna i den globala gruvindustrin i slutet av 2007 till 308 miljarder dollar. Det är en uppgång på 50 % från 2006, som i sin tur innebar en uppgång på 20 % från 2005.
(20) ETP SMR, web: http://www.etpsmr.org/