16.5.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 120/25

1.1

Kommissionens meddelande ”Sysselsättning i landsbygdsområden: att överbrygga sysselsättningsklyftan” (1) är en viktig utgångspunkt för diskussionen om sysselsättningen inom jordbrukssektorn som central faktor för att skapa och bibehålla arbetsplatser på landsbygden.

1.2

Det pågår en ständig strukturomvandling inom jordbruket som kommer att få konsekvenser för 100 000-tals sysselsatta inom sektorn. Dessa kommer att förlora sitt arbete eller få sin livssituation förändrad. En stor del av sysselsättningen inom jordbrukssektorn behandlas emellertid nästan inte alls i meddelandet, nämligen för de anställda inom sektorn och då främst de säsongsanställda och de migrerande arbetstagarna.

1.3

Detta är beklagligt mot bakgrund av kommissionens strävanden i samband med Europeiska året för arbetstagares rörlighet (2006). De cirka 4 miljoner säsongs- och deltidsanställda per år, varav ca 2 miljoner migrerande arbetstagare, vittnar om den stora rörligheten och flexibiliteten i jordbrukssektorn.

1.4

Säsongsanställningarna, särskilt inom frukt- och grönsaksodlingen, är ett strukturellt element inom jordbruket som är nödvändigt för att detta ska kunna drivas effektivt och hållbart. Eftersom det säsongsbetonade arbetskraftsbehovet ofta inte kan täckas av lokal arbetskraft bidrar den migrerande arbetskraften till jordbrukets utveckling i Europa.

1.5

Produktionen av sunda livsmedel ger ett värdefullt bidrag till våra levnadsvillkor. Detta innebär även skäliga löner.

1.6

Trots stor arbetslöshet i många regioner i Europa framförs krav på att ta in ytterligare säsongsanställda från Vitryssland, Ukraina och andra länder. Arbetsmarknaden i EU måste utvecklas på ett socialt hållbart sätt, dvs. var och en måste ha möjlighet att tjäna sitt uppehälle genom arbete. Denna möjlighet inskränks genom den billiga extra arbetskraften från tredje land.

1.7

De tillväxtmål som EU har satt upp kan endast nås i en rättvis konkurrens. De anställda i jordbruket ska i alla avseenden behandlas lika oberoende av varifrån de kommer.

1.8

Det råder stor rörlighet på jordbrukssektorns arbetsmarknad, och detta är helt i enlighet med kommissionens mål. Det får dock inte leda till nackdelar för den rörliga arbetskraften. Därför måste den politiska och ekonomiska integrationen också följas av social integration. EESK ser följande handlingsbehov på kort sikt:

1.9

Det saknas kunskaper om sysselsättningens omfattning och de sociala standarderna inom EU:s jordbrukssektor. Detta leder till snedvridning av konkurrensen. Ett instrument som kan återskapa en rättvis konkurrens är certifiering av företagen efter sociala kriterier.

2.1.1

Situationen inom jordbruksarbetet har ofta behandlats i yttranden från EESK. Både på europeisk nivå och i många medlemsstater diskuterar man allt oftare de migrerande arbetarnas och säsongsarbetarnas situation. På många områden och genom olika åtgärder engagerar sig nu företrädare för de tre huvudaktörerna: arbetsgivare, fackföreningar och politiska eller administrativa aktörer. Exempel:

2.1.2

Det har vid upprepade tillfällen framförts krav på att ett övervakningsorgan för migrerande arbetstagare och säsongsanställda ska inrättas. Detta krav har dock aldrig uppfyllts. Att samla in, lägga fram och bearbeta entydiga uppgifter om sysselsättningen inom jordbrukssektorn skulle lägga grunden för en förbättring av arbetstagarnas situation.

2.2.1

Ett skäl till att det är så svårt att nå fram till resultat i diskussionen om säsongsarbetet inom jordbruket är bristande insyn i och otillräcklig beskrivning av den reella situationen. Det finns fortfarande inga entydiga, detaljerade data över omfattningen av säsongsarbetet inom jordbruket.

2.2.2

Inom EU:s jordbruk finns ca 2 miljoner heltidsanställda, medan omkring 4 miljoner har osäkra arbetsförhållanden. En del av dessa är deltidsanställda medan andra har säsongsanställningar varierande från ett par dagar till åtta månader. En stor del av de säsongsanställda är migrerande arbetstagare som inte arbetar på hemorten utan som ofta måste resa över gränserna till arbetsplatsen.

2.2.3

Då man ska analysera antalet anställda finns det ett stort behov av att klargöra gränsdragningarna, t.ex. i fråga om storleken på företagen, vilka branscher eller sektorer de ska hänföras till och framför allt gränsdragningen för trädgårdsodling och tjänsteinriktat jordbruk.

3.1

Detta yttrande är angeläget ur flera olika aspekter:

4.1

Orsaken till att arbetstagare migrerar är i huvudsak skillnaden i levnadsnivå mellan olika regioner i Europa. Utvandringen av arbetskraft leder på lång sikt till att det uppstår en brist på – främst utbildad – arbetskraft i hemländerna. I sådana regioner försöker man inte häva bristen genom höjda löner eller förbättrad utbildningsnivå utan genom att värva arbetskraft från ännu fattigare regioner, i allt större utsträckning utanför EU.

4.2

Ändå är en av orsakerna till bristen på arbetskraft just de tidvis svåra och ovana arbetsförhållandena i de berörda sektorerna. De migrerande arbetstagarna reagerar i enlighet med marknadens signaler. På en fri arbetsmarknad ger de sig av dit där de bästa villkoren finns.

4.3

Det här fenomenet leder till upprepade problem:

5.1.1

EESK välkomnar kommissionens strävan att skapa ökad sysselsättning på landsbygden. Till detta hör även en strävan att skapa ökad kunskap om sysselsättningen inom jordbrukssektorn. Det innebär att sammanställa statistik om de anställda men också att informera dem om de arbets- och levnadsvillkor som gäller i de olika länderna.

5.1.2

Hittills har jordbrukspolitiken i huvudsak inriktats på kvalitativa och kvantitativa aspekter av produkterna. Man har i stor utsträckning bortsett ifrån de anställdas arbetsförhållanden.

5.1.3

Man måste fortsätta att konkretisera målen i Lissabon- och Göteborgsstrategierna. I samband med att ett hållbart jordbruk utvecklas måste den sociala dimensionen beaktas vid sidan av den ekonomiska och den ekologiska.

5.1.4

Det måste vara ett prioriterat mål för alla aktörer att befria den europeiska arbetsmarknaden från obalanser. Detta kan inte uppnås genom att alltmer billig arbetskraft hämtas till Europa från alltmer avlägsna regioner. Till den europeiska modellen hör ju framför allt utvecklingen av ett gemensamt socialt liv i Europa. Dit hör inte getton av migrerande arbetstagare med dåliga levnads- och bostadsförhållanden utan kulturell och social anknytning till det lokala livet.

5.1.5

I de fortsatta undersökningar som görs och i de förslag till lösningar som dessa leder till måste könsaspekten spela en starkare roll.

5.1.6

Situationen är fortfarande inte bra. Alla aktörer måste bidra till lösningen.

5.1.7

Migrerande arbetstagare ska vara likställda med den lokala arbetskraften. Kommissionen måste bidra till den här processen inom ramen för sina möjligheter. Ett första steg i denna riktning är att man formulerar miniminormer. Sådana skapar en god grund för en omfattande diskussion om arbetets kvalitet.

5.2.1

EESK välkomnar arbetsmarknadens parters strävan att inom ramen för den sociala dialogen främja utvecklingen av yrkesutbildningen inom jordbrukssektorn, och särskilt ett erkännande av arbetstagarnas kvalifikationer genom instanser som fått befogenhet därtill av medlemsstaterna. Syftet med det europeiska passet, ”agripasset”, som håller på att utarbetas, är att underlätta jordbruksarbetarnas rörlighet inom EU. Agripasset får inte bli ett instrument för diskriminering av arbetstagare som saknar det, utan ska endast stimulera dem att skaffa sig ett sådant kompetensbevis.

5.2.2

Samtidigt kan yrkesutbildningsdiplom som är allmänt kända öka arbetskraftens rörlighet och möjligheter att bosätta sig och arbeta i andra länder. EESK välkomnar kommissionens initiativ för att stödja arbetsmarknadens parter vid införandet av ett agripass, en id-handling för migrerande arbetstagare.

5.2.3

Arbetsmarknadens parter ska tillsammans med kommissionen och berörda medlemsstaters regeringar utveckla och genomföra planer för att bekämpa illegala anställningar.

5.3.1

Det finns särskilda skäl att se över den sociala tryggheten för säsongsanställda. Personer som under flera år har säsongsanställningar ska inte ha en sämre ställning i fråga om det sociala skyddet än andra arbetstagare. Detta innebär främst

5.3.2

Arbetstagarna ska upplysas på sitt eget språk om värdlandets lagar, avtal och praxis i fråga om löner, fackförbund, socialförsäkringar, skatter, arbetsmiljöregler osv. Samtidigt ska EU respektera arbetsmarknadsparternas roll och får inte lagstifta på områden som faller inom ramarna för nationella avtal.

5.4.1

Migrerande arbetstagare har rätt till människovärdiga bostäder i det nya landet. På europeisk nivå måste man ta fram en ram som fastställer en basstandard för säsongsanställdas bostäder.

5.5.1

Sedan många år har kommittén i flera yttranden uttalat sig för en långsiktigt hållbar ekonomi. En hållbar ekonomi har inte bara en ekologisk dimension, utan också företagsekonomiska och sociala aspekter. Ett icke-statligt, frivilligt certifieringssystem för ”rättvist säsongsarbete” skulle kunna bidra till konkurrens på lika villkor. Som kriterier för en frivillig certifiering skulle följande kunna användas:

Certifieringen ska

5.6.1

Inom den europeiska jordbrukssektorn finns ett antal intressanta planer och projekt för att förbättra rörligheten inom jordbruket och för att skapa en bättre situation för de säsongsanställda. EESK uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att utvärdera och sprida erfarenheter av god praxis.