20.7.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 168/34

—

”Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av ett enhetligt förfarande för godkännande av livsmedelstillsatser, livsmedelsenzymer och livsmedelsaromer”

—

”Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om livsmedelsenzymer och om ändring av rådets direktiv 83/417/EEG, rådets förordning (EG) nr 1493/1999, direktiv 2000/13/EG samt rådets direktiv 2001/112/EG”

—

”Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om aromer och vissa livsmedelsingredienser med aromgivande egenskaper för användning i och på livsmedel och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 1576/89, rådets förordning (EEG) nr 1601/99, förordning (EG) nr 2232/96 samt direktiv 2000/13/EG”

—

”Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om livsmedelstillsatser”

1.1.

Kommittén välkomnar förslagspaketet om livsmedelstillsatser, livsmedelsenzymer och livsmedelsaromer och om gemensamma förfaranden för godkännande, eftersom detta gör det möjligt att upprätthålla en effektiv och konkurrenskraftig inre marknad som säkerställer en hög skyddsnivå för människors liv och hälsa.

1.2.

Kommittén anser att en rad tydliga och enhetliga regler för genomförandet av säkerhetsbedömningen, med tillförlitliga och förutsägbara tidsfrister och rimliga kostnader, utgör en garanti för såväl konsumenter som producenter, särskilt mindre producenter.

1.3.

Kommittén ställer sig bakom kommissionens mål om förenkling som syftar till att harmonisera sektorerna för livsmedelstillsatser, livsmedelsenzymer och livsmedelsaromer och att främja samstämmighet genom antagande av ett enda gemensamt förfarande för godkännande av dessa tillsatser.

1.4.

Även om möjligheten till ett enda godkännande som gäller i hela EU kan vara till stor nytta för inre marknaden på medellång sikt anser kommittén emellertid att man måste beakta vilken effekt de nya bestämmelserna får på importvaror.

1.4.1

EU är utsatt för en ständig konkurrens på den globala marknaden, både vad gäller export och import, och de föreslagna reglerna är ofta mer betungande än som fastställs i Codex alimentarius, vilket kan leda till konkurrenssnedvridning som missgynnar de europeiska företagen, särskilt småföretagen.

1.5.

Kommittén välkomnar det föreslagna förfarandet, nämligen att låta ändringarna i gemenskapsförteckningen göras via ett kommittéförfarande, förutsatt att man säkerställer stränga insynskriterier, en fortgående dialog med producenter och konsumenter samt snabba mekanismer för innovation och produktutveckling.

1.6.

Kommittén är positiv till att förstärka verksamheten inom Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet för att få till stånd en riskbedömning under full insyn som bygger på vetenskapliga uppgifter och objektiva argument för att skydda konsumenterna.

1.7.

Kommittén föreslår att förfarandena görs effektivare och att Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet får ökade personalresurser och finansiella resurser för att en bedömning som präglas av hög kvalitet, öppenhet och oberoende och som fullt ut respekterar kraven på konfidentialitet skall kunna garanteras.

1.8.

EESK menar att man också bör förbättra medlemsstaternas övervakning av konsumtionen och användningen av tillsatser, enzymer och aromer med hjälp av effektiva metoder som inkluderar uppgifter från industrin.

1.9.

Kommittén är positiv till en regelbunden översyn av ”positivlistor” över tillsatser, enzymer och aromer, förutsatt att en sådan översyn bygger på en fortgående och strukturerad dialog med konsumenter och tillverkare och utan att den medför någon ytterligare belastning i form av kostnader och tid.

2.1.

De vetenskapliga och tekniska framstegen gör det möjligt att tillverka livsmedel av bättre kvalitet bland annat tack vare användning av små mängder livsmedelsenzymer, -aromer och -tillsatser. Tack vare dessa framsteg undviks också en felaktig användning av dessa ämnen.

2.2.

Inom ramen för arbetet med att förbättra EU-lagstiftningen enligt principen ”från jord till bord” tillkännagav kommissionen i vitboken om livsmedelssäkerhet (som kommittén har yttrat sig om (1)) sina planer på att uppdatera och komplettera den befintliga lagstiftningen om tillsatser och aromer samt att fastställa särskilda bestämmelser för enzymer (åtgärderna 11 och 13 i vitboken).

2.3.

Kommittén har alltid stött målet att säkerställa en väl fungerande inre marknad och att samtidigt garantera ett gott skydd för människors liv och hälsa, och har vid upprepade tillfällen hävdat behovet av en övergripande och integrerad strategi för livsmedelssäkerhet i EU.

2.4.

Enligt EESK måste lagstiftningen ”omfatta EU:s livsmedelskedja i dess helhet – 'från ax till limpa', vilket innebär att varje länk i livsmedelskedjan måste vara lika stark som den föregående – och kommissionen skall säkerställa en tillförlitlig förstärkning av gemenskapslagstiftningen” (2).

2.5.

Antagandet av ett gemensamt förfarande för godkännande av enzymer, aromer och tillsatser är ett centralt och innovativt inslag i det förslagspaket som kommissionen lägger fram. Kommittén stöder därför den förenkling som kommissionen föreslår för att harmonisera dessa sektorer. På så sätt undviks en mängd olika godkännandeförfaranden i de enskilda medlemsstaterna. Dubbla system för godkännande kan avskaffas och administration och byråkrati minskas avsevärt.

2.6.

Vad gäller tillsatser har lagstiftningen om livsmedelstillsatser redan harmoniserats på EU-nivå. För närvarande är cirka 330 livsmedelstillsatser godkända enligt denna lagstiftning och ansökningar om godkännande av nya tillsatser eller nya användningsområden för tillsatser fortsätter att strömma in.

2.6.1

När nya tillsatser och användningsområden bedöms behövs tillräckligt detaljerade uppgifter om ämnenas användning och specifikationer framför allt för besluten om riskhantering.

2.7.

Tack vare den harmonisering som planeras för aromer och enzymer kommer de nya godkännandeförfarandena att bli smidigare och kostnaderna för uppdateringar av specifikationer och ändringar i märkningen kommer att bli lägre.

2.8.

Vad beträffar enzymer riskerar den juridiska osäkerhet som nu råder på grund av att medlemsstaternas lagstiftning varierar att leda till snedvridningar på marknaden för livsmedelsenzymer och skapa administrativa och ekonomiska bördor i de olika medlemsstaterna. Utan harmonisering skulle det fortsätta att finnas en rad olika skyddsnivåer till följd av medlemsstaternas olika syn på risker och varierande system för säkerhetsbedömning och reglering av livsmedelsenzymer.

2.8.1

Om frånvaron av enhetliga EU-regler å ena sidan riskerar att skapa hinder för den fria rörligheten och handeln för tillverkningsindustrin så kommer å den andra sidan harmoniseringen av såväl säkerhetsbedömningen som godkännandet av användningen av livsmedelsenzymer att medföra betydande investeringar, främst till följd av kostnaden för godkännandet, som uppskattas till ca 150 000–250 000 euro (3) per enzym.

2.8.2

Industrin för livsmedelsenzym utvecklar ständigt ny teknik och nya processer för att modernisera och förbättra livsmedelsproduktionen. Industrin får emellertid inte underskatta de eventuella kemiska riskerna när det gäller allergier, toxicitet och kvarvarande mikrobiologisk aktivitet. Dessa eventuella risker kräver en fortgående bedömning av säkerheten för konsumenterna, särskilt när det gäller enzymer som härrör från genetiskt modifierade organismer.

2.9.

Vad angår lagstiftningen om aromer och några livsmedelsingredienser med aromgivande egenskaper för användning i och på livsmedel vore det lämpligt med ett mer effektivt godkännandeförfarande för att göra det lättare att hantera en ”positivlista” med ca 2 600 aromämnen som är avsedda för denna användning.

2.9.1

Det är uppenbart att harmoniseringen av lagstiftningen om aromer kommer att leda till att EU får en bättre ställning i förhandlingarna med tredjeländer eftersom aromerna kommer att behöva införas i Codex alimentarius, bland annat för att undvika att europeiska företag, särskilt små och mindre företag, diskrimineras.

2.9.2

Med en enhetlig och integrerad marknad för aromer i EU kommer den europeiska industrin att kunna behålla sin ledande ställning som tillverkare och utvecklare av aromer.

2.9.3

Man skall å andra sidan inte underskatta det extraarbete som kommer att krävas för anpassningen till den nya lagstiftningen om märkning av aromer.

2.10.

För att man skall kunna säkerställa en oberoende, öppen och högkvalitativ bedömning av säkerheten vad gäller tillsatser, enzymer och aromer anser EESK att Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet måste få ökade resurser och medel och att nya förfaranden måste utarbetas.

2.11.

Övergången från beslutsförfaranden, som bygger på medbeslutande tillsammans med Europaparlamentet, till kommittéförfaranden, där man använder sig av kommittéer för godkännandet, kräver klara och tydliga kriterier för att bedöma säkerheten vad gäller de förväntade fördelarna för konsumenterna.

2.12.

I ett tidigare yttrande (4) framhöll kommittén följande: ”För att kunna utvärdera framstegen på livsmedelssäkerhetsområdet och för att kunna avgöra om det nya systemet lever upp till förväntningarna betonar ESK att det måste finnas utvärderingskriterier, t.ex. ökat/minskat förtroende från konsumenterna, uppkomst och hantering av livsmedelskriser, närmare samarbete mellan parterna osv.”.

3.1.

Avsikten med kommissionens förslagspaket är att förtydliga den befintliga lagstiftningen om livsmedelstillsatser och aromer och införa nya regler för enzymer. Ytterligare ett förslag syftar till att för alla tre sektorerna inrätta gemensamma förfaranden för godkännande, som grundas på vetenskapliga yttranden från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet.

3.2.

Tillsatser. De nya reglerna är avsedda att förenkla och strama upp det system för godkännande av livsmedelstillsatser som i dag regleras av direktiv 89/107/EEG. Godkännande av inkludering i den nya ”positivlistan” över tillsatser skall bygga på det regelverk för riskbedömning i fråga om livsmedelssäkerhet som fastställts av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet i enlighet med förordning (EG) nr 178/2002. Vidare föreslås en översyn av de tekniska aspekterna i det nuvarande godkännandesystemet och nya harmoniserade gemenskapsregler fastställs för tillsatser som används i andra tillsatser.

3.3.

Enzymer. Kommissionen föreslår ett nytt regelverk för bedömning, godkännande och kontroll av enzymer för användning i livsmedel och för upprättande av en ”positivlista” för alla enzymer som används i livsmedel för ett teknologiskt ändamål, på grundval av ett positivt vetenskapligt yttrande från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet. Det fastställs också bestämmelser för märkning av andra livsmedelsenzymer än de som används som bärare i beredningen.

3.4.

Aromer. En omarbetning av de allmänna bestämmelserna i direktiv 88/388/EEG planeras för att anpassa reglerna till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen. Detta leder till en ny förordning med tydligare regler vad gäller följande:

3.5.

Gemensamt godkännandeförfarande. Kommissionen föreslår att det införs ett enda gemensamt förfarande för godkännande av livsmedelstillsatser, -aromer och -enzymer som bygger på en säkerhetsbedömning av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och på ett riskhanteringssystem. Medlemsstaterna och kommissionen skall medverka inom ramen för ett föreskrivande kommittéförfarande. Genom förslaget får kommissionen i uppgift att på grundval av myndighetens vetenskapliga bedömningar upprätta och uppdatera olika ”positivlistor” för varje berörd ämneskategori. När ett ämne har upptagits på någon av dessa listor innebär det att det får användas generellt av alla aktörer på gemenskapens marknad.

4.1

Kommittén ställer sig generellt positiv till kommissionens förslag, under förutsättning att inre marknaden förblir effektiv och konkurrenskraftig och att ett gott skydd för människors liv och hälsa säkerställs.

4.2

EESK anser att det föreslagna instrumentet, en förordning, innebär en garanti jämfört med ett direktiv, som ju medger skilda tolkningar när lagstiftningen skall införlivas.

4.3

Möjligheten av ett enda godkännande som gäller i hela EU skulle enligt kommittén kunna vara en stor fördel för inre marknaden på medellång sikt.

4.4

Man måste emellertid beakta den nya lagstiftningens effekter på importerade varor och det faktum att EU faktiskt är en stor importör som ständigt konkurrerar på den internationella marknaden samtidigt som gemenskapsreglerna är mer betungande än nuvarande regler i Codex alimentarius. Denna bör därför justeras för att inte de europeiska företagen skall diskrimineras.

4.1

Det alternativ som kommissionen valt, nämligen att låta ändringarna i gemenskapslistan göras via ett kommittéförfarande, kan innebära ett positivt framsteg för såväl industrin som för det civila samhället, på villkor att detta sker enligt stränga öppenhetskriterier och samtidigt gör det möjligt att hålla jämna steg med innovationen och utvecklingen av nya och bättre produkter, också vad gäller att bekämpa allergier.

4.5

Kommittén anser det positivt att Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet skall utföra riskbedömningen under full insyn och utifrån vetenskapliga och objektiva argument.

4.6

Samtidigt som Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet tilldelas ett ökat ansvar bör rutinerna göras effektivare och de mänskliga och finansiella resurserna inom myndigheten utökas för att garantera en bedömning som präglas av hög kvalitet, öppenhet och oberoende och som fullt ut respekterar kraven på konfidentialitet.

4.1.1

EESK anser att tillämpningsbestämmelserna (artikel 9), inklusive innehåll, upprättande och utformning av ansökan, bestämmelser rörande kontrollen av ansökans giltighet och uppgifternas art bör ingå i yttrandet från Europeiska myndigheten för livsmedelskontroll.

5.1.2

Vad uppdateringen av gemenskapsförteckningen anbelangar bör tidsfristerna för godkännandesystemet vara kortare och de 9 månader som anges i kommissionens förslag krympas till 3 månader för att göra det möjligt att avsluta den sammantagna gransknings- och godkännandecykeln inom 12 månader.

5.1.3

Den möjlighet som i artikel 10 ges för livsmedelsmyndigheten eller kommissionen att förlänga bedömningstiden i särskilda fall får inte innebära att den är obegränsad; i stället bör en maximitid anges i förordningen.

5.1.4

EESK anser att det gemensamma godkännandeförfarandet också borde omfatta en regelbunden översyn av och uppdatering av listorna som inte får bli för dyr eller krävande och som bygger på en fortgående och strukturerad dialog med tillverkare och konsumenter.

5.1.5

Gemenskapssystemet för godkännande får under inga omständigheter användas för att rättfärdiga att det skapas tekniska hinder för handeln. Därför bör kostsamma tester och certifieringar för import och export inte tillåtas.

5.2.1

Kriterierna för fastställande av om det finns ett rimligt teknologiskt behov respektive fördelar för konsumenten enligt artikel 5 måste preciseras närmare.

5.2.2

När det gäller märkningen i artikel 20 bör angivelserna vara lätta att förstå och känna igen för allmänheten och vara enhetliga över hela EU.

5.3.1

EESK välkomnar att samtliga livmedelsenzymer med en teknologisk funktion föreslås omfattas av förordningen och att de måste godkännas för att få upptas på gemenskapens ”positivlista”.

5.3.2

Precis som för tillsatser anser kommittén att ”fördelar för konsumenten” också bör ingå i bedömningskriterierna för enzymer.

5.3.3

Vad angår märkningen framhåller kommittén att både tillverkare och konsumenter behöver klarhet och enhetliga krav på gemenskapsnivå utan onödigt krångel.

5.3.4

Kommittén anser att man inte bör behålla ”positivlistor” i den vertikala lagstiftningen eftersom detta skulle skapa ett dubbelt godkännandesystem för samma enzymer. Tidigare direktiv och förordningar bör ändras snarast möjligt och enbart hänvisa till den nya föreslagna förordningen.

5.4.1

Bedömningskriterierna bör anpassas till kriterierna för tillsatser och inkludera ”fördelar för konsumenten”.

5.4.2

Kommittén stöder kravet på tydligare uppgifter till konsumenterna (artikel 14) om livsmedelsaromernas egenskaper och ursprung.