Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52005IE1507

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om Europeiska året för lika möjligheter för alla (2007) – På väg mot ett rättvist samhälle KOM(2005) 225 slutlig – 2005/0107 COD

EUT C 65, 17.3.2006, p. 70–72 (ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, NL, PL, PT, SK, SL, FI, SV)

17.3.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 65/70


Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om Europeiska året för lika möjligheter för alla (2007) – På väg mot ett rättvist samhälle”

KOM(2005) 225 slutlig – 2005/0107 COD

(2006/C 65/14)

Den 27 oktober 2005 beslutade Europeiska sociala och ekonomiska kommittén att i enlighet med artikel 29.2 i arbetsordningen utarbeta ett yttrande om ovannämda yttrande.

Facksektionen för sysselsättning, sociala frågor och medborgarna, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 8 december 2005. Föredragande var Mária Herczog.

Vid sin 422:a plenarsession den 14–15 december 2005 (sammanträdet den 14 december 2005) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 123 röster för, inga röster emot och 7 nedlagda röster:

1.   Sammanfattning av EESK:s ståndpunkt

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén har vid upprepade tillfällen framhållit sitt fulla stöd för programmet för Europaåret för lika möjligheter (2007) samt sitt engagemang för lika möjligheter, europeisk social sammanhållning och grundläggande rättigheter för alla.

1.2

I andra yttranden om denna fråga på senare tid har EESK genomgående understrukit behovet av mer konkreta framsteg för att undanröja alla former av diskriminering i enlighet med artikel 13 (1). Många korrigerande åtgärder har visserligen vidtagits för att åstadkomma jämlikhet, men på många områden återstår ännu uppgifter som inte kan vänta. Europeiska året för lika möjligheter för alla (2007) utgör i detta sammanhang en utmärkt möjlighet att omnämna och uppmärksamma de berörda grupperna.

1.3

Enligt EESK:s uppfattning bör samtliga personer som är bosatta inom EU garanteras icke-diskriminering och lika möjligheter när det gäller att åtnjuta hela spektrumet av mänskliga rättigheter: medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella. Därför bör Europaåret utnyttjas till insatser för att alla typer av diskriminering skall elimineras. Även om man särskilt uppmärksammar de skäl som behandlas i artikel 13 bör detta år ses som en chans att skapa medvetenhet om den diskriminering som drabbar specifika grupper som inte brukar uppmärksammas – till exempel barn – och om frågor med anknytning till diskriminering som ännu inte angripits.

1.4

EESK stöder den socialpolitiska agendan 2005–2010, som ställer lika möjligheter och social sammanhållning i centrum och innehåller en ny handlingsstrategi på dessa områden. Med reservation för de tillägg och ändringar som föreslås nedan godkänner och stöder EESK de särskilda målen med Europeiska året för lika möjligheter för alla (2007), vilka hänför sig till rättigheter, representation, erkännande, respekt och tolerans samt integreringen av dessa aspekter i samhällsdebatten.

2.   Bakgrund och kommentarer

2.1   Sammanfattning av kommissionens dokument

2.1.1

I kommissionens meddelande om den sociala agendan för perioden 20052010 framhålls vikten av att främja lika möjligheter för alla för att skapa ett samhälle präglat av större sammanhållning. Där anges också att kommissionen avser att utarbeta en ny ramstrategi för icke-diskriminering och lika möjligheter för alla (denna strategi beskrivs i det meddelande som åtföljer detta förslag till beslut) (2). Ett av de viktiga initiativ som behandlas i meddelandet är förslaget att utse 2007 till Europeiska året för lika möjligheter för alla. Det övergripande målet för europeiska året är att öka medvetenheten om fördelarna med ett rättvist, integrerat samhälle där alla har lika möjligheter. För att uppnå detta måste man få bort hinder för deltagande i samhället och främja ett klimat där mångfalden i EU betraktas som en källa till social och kulturell vitalitet. Europeiska årets särskilda mål är följande:

Rättigheter – Öka medvetenheten om rätten till jämlikhet och icke-diskriminering

Representation – Stimulera till debatt om olika sätt att öka medborgerligt, politiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt samhällsdeltagande

Erkännande – Välkomna och anpassa sig till mångfalden

Respekt och tolerans – Främja ett samhälle präglat av större sammanhållning

Förslaget innehåller bestämmelser för Europeiska året för lika möjligheter för alla och fastställer budgeten för åtgärden. Det grundar sig på artikel 13 i EG-fördraget (3).

2.2   Allmänna och särskilda kommentarer

2.2.1

Att uppnå lika möjligheter är ett av unionens prioriterade mål, och detta mål måste prioriteras även i fortsättningen. Även om betydande lagändringar ägt rum på EU-nivå och nationell nivå när det gäller att bekämpa diskriminering, i synnerhet den diskriminering som omnämns i artikel 13, krävs det ytterligare åtgärder för att garantera en mer enhetlig tillämpning när det gäller lika möjligheter och icke-diskriminering. Indirekta former av diskriminering kan ofta konstateras, men är svåra att bevisa. I programmet för Europaåret 2007 bör detta uppmärksammas.

2.2.2

Ett annat område som kräver åtgärder är skillnaderna i nivå och räckvidd för skyddet mot diskriminering på olika grunder. Kommittén rekommenderar med eftertryck att diskriminering oavsett grunder – kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning – skall förbjudas när det gäller sysselsättning, utbildning, socialt skydd, sociala förmåner samt tillgång till varor och tjänster. Att agera annorlunda innebär risk för att det uppstår en rangordning mellan grupperna.

2.2.3

I och med Europeiska stadgan om grundläggande rättigheter kan EU inte längre ses som en mellanstatlig sammanslutning som enbart bygger på rationellt ekonomiska grunder. Nödvändig hänsyn måste också tas till de samhällsgrupper som lider av olika slags utanförskap till följd av att de nekats tillträde till arbetsmarknaden och det ekonomiska livet eller att de lever i fattigdom trots att de är yrkesverksamma.

2.2.4

Det finns sociala och ekonomiska argument för att garantera lika möjligheter för alla och i synnerhet för dem som är diskriminerade eller som befinner sig i ett sämre utgångsläge av sociala, ekonomiska, kulturella, geografiska eller andra skäl. Om de fick lämpligt stöd skulle de kunna delta fullt ut både socialt och ekonomiskt i samhället.

2.2.5

Enligt EESK:s uppfattning innebär programmet för Europaåret för lika möjligheter 2007 en möjlighet att uppmärksamma dem som lätt kan förbises: ungdomar – och även barn – som utsätts för åldersdiskriminering, individer som utsätts för flera former av diskriminering på olika grunder samt personer som till följd av att de bor i glesbygd eller avsides belägna områden diskrimineras och inte ges tillgång till de tjänster de behöver.

2.2.6

Kommittén menar att Europaåret också bör erbjuda en möjlighet till fortsatta studier av centrala utmaningar som den mångfaldiga diskriminering som ofta drabbar vissa grupper (t.ex. funktionshindrade barn, äldre invandrare, romska kvinnor). Slutligen måste man i samband med alla initiativ på antidiskrimineringsområdet ta hänsyn till att de grupper som oftast blir diskriminerade är mångskiftande och heterogena.

2.2.7

Europaåret bör innebära en möjlighet att förbättra läget för fler grupper. Bland riktpunkterna bör man särskilt uppmärksamma FN:s konvention om barnets rättigheter, som ratificerats av samtliga EU-medlemsstater och därigenom indirekt också blir en del av gemenskapens regelverk. Detta gör även att barnens rättigheter i framtiden kan föras upp som ett krav på gemenskapsnivå.

2.2.8

I syfte att främja lika möjligheter för funktionshindrade organiserade man Europeiska handikappåret (2003) och utarbetade den åtgärdsplan (för perioden 2004–2010) (4) som antogs i samband med detta. Det är dock fortfarande för tidigt att uttala sig om erfarenheterna av dessa insatser, även om det är står klart (5) att Europaårets genomslag har gjort att denna grupp har fått större uppmärksamhet i EU:s medlemsländer och att EU-medborgarna förfogar över mer relevanta kunskaper om sina funktionshindrade medmänniskor. Men för att några verkliga förändringar skall uppnås krävs det en ordentlig utvärdering av hittills gjorda framsteg och en uppföljning av Europaåren. EESK håller för närvarande på att utarbeta ett yttrande om utvärderingen och uppföljningen av Europeiska handikappåret.

2.2.9

De indirekta vinsterna med temaåret 2007 måste beskrivas tydligt, och i lagstiftningsarbetet bör man i avsnittet om övervakning lyfta fram inte bara sådana beräkningar som visar hur många procent av EU-invånarna som fått mer information om de samhällsgrupper som systematiskt utsätts för diskriminering. Man måste också undersöka vilka konkreta förändringar som kan noteras i det dagliga livet och i de administrativa rutinerna.

2.2.10

Nyckeln till att eliminera diskriminering och främja lika möjligheter är att se till att alla EU:s politikområden och initiativ tar hänsyn till de olika diskrimineringsgrunderna, och att väga in kriterierna för en specifik diskrimineringsgrund när åtgärder som berör andra grunder utvecklas (t.ex. att ta hänsyn till funktionshinderfrågor när övriga diskrimineringsorsaker behandlas). De erfarenheter som redan gjorts på detta område när det gäller exempelvis könsdiskriminering skulle kunna överföras till andra diskrimineringsgrunder.

2.2.11

Det bör framhållas att det är oacceptabelt med all form av diskriminering, främlingsfientlighet och rasism, men också att det är viktigt med ett mångkulturellt Europa och att de direktiv som tidigare antagits inom ramen för EU:s antidiskrimineringspolitik genomförs.

2.2.12

EESK har redan i ett antal tidigare yttranden (6) framhållit vikten av att frivilligorganisationerna och de tidigare nämnda minoritetsgrupperna, privata och offentliga arbetsgivare, aktörer inom den sociala ekonomin, löntagare och regionala företrädare engageras i arbetet. Även de personer som utsatts för diskriminering och de grupper och organisationer som företräder dem bör engageras på alla nivåer i alla skeden av arbetet. Det behövs en effektivare kontroll (eventuellt också med hjälp av alternativa rapporter) när stöd planeras, administreras och övervakas, exempelvis huruvida man verkligen på ett ändamålsenligt sätt kan kommunicera med frivilligorganisationerna.

2.2.13

Den roll som spelas av frivilligorganisationerna och sammanslutningar som företräder grupper som hotas av diskriminering bör särskilt uppmärksammas och erkännas. På alla nivåer (lokalt, regionalt, nationellt och på Europaplanet) bör man se till att de engageras i Europaåret, och detta måste gälla under alla stadier (övergripande planering, genomförande, övervakning, utvärdering och uppföljning av året). Man bör speciellt lyfta fram och ta hänsyn till den roll som företag och organisationer inom den sociala ekonomin (kooperativ, föreningar, stiftelser och ömsesidiga bolag) spelar i kampen mot diskriminering.

2.2.14

Kommittén uppskattar att kommissionen inser betydelsen av att samarbeta med arbetsgivare och arbetstagare för att uppmuntra och stödja utarbetandet av strategier för icke-diskriminering och mångfald på arbetsplatsen. EESK anser att Europeiska året bör bidra till följande:

Kartlägga och främja utbytet av information och exempel på bästa praxis.

Höja företagens medvetenhet om mervärdet av att respektera och integrera lika möjligheter i deras rekryterings- och karriärprogram.

Skapa partnerskap och hållbara nätverk mellan arbetsgivare och andra berörda aktörer, inklusive icke-statliga organisationer och organisationer som arbetar med grupper som utsätts för diskriminering.

Finna kopplingar till och bredda vägen för kommissionens kommande plan för företagens sociala ansvar (som offentliggörs i januari 2006).

2.2.15

Förberedelserna för året för lika möjligheter bör utgå från tidigare erfarenheter. Språket i informationen som går ut bör vara lättbegripligt för alla. Man bör säkerställa utbildningsmöjligheter, tillräcklig uppmärksamhet i media, samverkan med övrig politik och nödvändig teknisk hjälp. Aktuella forskningsresultat, framgångsrika metoder och beprövade program bör användas, spridas och anpassas i större utsträckning.

2.2.16

EESK anser att den beräknade budgeten är mycket knapp med tanke på ambitionerna och behoven. Vid tilldelning av tillgängliga resurser bör man se till att de som först och främst är berörda får tillgång till dem.

2.2.17

I samband med Europeiska året för lika möjligheter bör det även framhållas att man i medlemsländerna skall garantera möjligheten för alla – och inte bara de grupper som omnämns i artikel 13 och i detta yttrande – att på ett bättre sätt utveckla sina färdigheter och möjligheter, i första hand genom social integrering och utbildning.

Bryssel den 14 december 2005

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs

ordförande

Anne-Marie SIGMUND


(1)  Yttrande från EESK om kvinnofattigdom i Europa (föredragande Brenda King) – EUT C 24, 31.1.2006 (ännu inte offentliggjort), tillgängligt på EESK:s SOC-sektions webbplats: yttrande från EESK om den socialpolitiska agendan (föredragande Ursula Engelen-Kefer) EUT C 294, 25.11.2005, 13.7.2005; yttrande från EESK om Europeiska socialfonden, EUT C 234, 22.9.2005; yttrande från EESK om gemenskapsprogram för sysselsättning och social solidaritet – PROGRESS (föredragande Wolfgang Greif), EUT C 234, 22.3.2006, 6.4.2005; yttrande från EESK om Equal (föredragande Sukdev Sharma), EUT C 241, 28.9.2004; yttrande från EESK om Europeiska året för personer med funktionshinder (föredragande Miguel Ángel Cabra de Luna), EUT C 110, 30.4.2004.

(2)  Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: Icke-diskriminering och lika möjligheter för alla – en ramstrategi (KOM(2005) 224).

(3)  Artikel 13 i EG-fördraget: ”1. Utan att det påverkar tillämpningen av de övriga bestämmelserna i detta fördrag och inom ramen för de befogenheter som fördraget ger gemenskapen, kan rådet genom enhälligt beslut på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet vidta lämpliga åtgärder för att bekämpa diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. 2. Med avvikelse från punkt 1 skall rådet fatta beslut i enlighet med förfarandet i artikel 251 när rådet, i syfte att stödja åtgärder som medlemsstaterna vidtar för att bidra till att förverkliga målen i punkt 1, beslutar om stimulansåtgärder på gemenskapsnivå, som dock inte får omfatta någon harmonisering av medlemsstaternas lagar eller andra författningar.”

(4)  Se EESK:s yttrande CESE SOC/163 – EUT C 110, 30.4.2004.

(5)  Se Eurobarometern.

(6)  Se SOC/189 – EUT C, 22.9.2005.


Top