EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52005AE0380

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om genomförandet av ett stödprogram för den europeiska audiovisuella sektorn (Media 2007)”(KOM(2004) 470 slutlig – 2004/0151 COD)

EUT C 255, 14.10.2005, p. 39–43 (ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, NL, PL, PT, SK, SL, FI, SV)

14.10.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 255/39


Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om genomförandet av ett stödprogram för den europeiska audiovisuella sektorn (Media 2007)”

(KOM(2004) 470 slutlig – 2004/0151 COD)

(2005/C 255/07)

Den 9 september 2004 beslutade rådet att i enlighet med artikel 157.3 och 150.4 i EG-fördraget rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ovannämda yttrande.

Facksektionen för transporter, energi, infrastruktur och informationssamhället, som svarat för kommitténs beredning av arbetet, antog sitt yttrande den 21 mars 2005. Föredragande var Jorge Pegado Liz.

Vid sin 416:e plenarsession den 6–7 april 2005 (sammanträdet den 6 april) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 133 röster för och 7 nedlagda röster.

1.   Inledning: Sammanfattning av förslaget

1.1

Kommissionen ämnar med detta förslag (KOM(2004) 470 slutlig av den 14 juli 2004) fullfölja programmen Media Plus (1) och Media – Yrkesutbildning (2) och därvid ta hänsyn till resultaten från halvtidsutvärderingarna i samband med den förberedande åtgärden ”Tillväxt och audiovisuella medier: i2i-initiativet för audiovisiuella medel” (3) samt resultaten från det breda offentliga samråd som ägde rum mellan maj och augusti 2003 liksom resultaten av förhandsanalyserna från juli 2004 (4).

1.2

Den audiovisuella sektorn är ett viktigt uttrycksmedel för det europeiska medborgarskapet och den europeiska kulturen och kan spela en avgörande roll för att forma en europeisk kulturell identitet. Kommissionen konstaterar dock att denna sektor är uppsplittrad, och även om detta återspeglar en kulturell mångfald utgör det ett hinder för den europeiska audiovisuella sektorns konkurrenskraft i förhållande till utomeuropeisk produktion, såväl på unionens inre marknad som på global nivå.

1.3

Genom programmet Media 2007 och erfarenheterna från de tidigare programmen avser kommissionen att främja investeringar inom den privata audiovisuella sektorn, så att företagen i denna bransch, särskilt små och medelstora företag, kan förbättra sin konkurrenskraft och ekonomiska stabilitet.

1.4

För att uppnå samverkanseffekter och undvika dubbelarbete och byråkratiska hinder föreslår kommissionen ett enda program för åtgärder under såväl förproduktionsstadiet som efterproduktionsstadiet med särskild fokus på distribution på europeisk nivå.

1.5

Programmet har följande särskilda mål:

A)

På förproduktionsstadiet

I-

Förvärv och utveckling av audiovisuell kompetens

a)

Stärka de yrkesverksammas färdigheter.

b)

Förbättra den europeiska dimensionen inom audiovisuell utbildning.

II-

På utvecklingsstadiet

a)

Stödja projekt som drivs av oberoende produktionsbolag.

b)

Stödja utarbetandet av ekonomiska planer för företag och europeiska produktionsprojekt.

B)

På efterproduktionsstadiet

I-

Med avseende på distribution och spridning

a)

Stärka europeisk distribution genom att uppmuntra distributörerna att investera i samproduktion, förvärva och marknadsföra filmer från andra europeiska länder samt utarbeta samordnade marknadsföringsstrategier.

b)

Förbättra spridningen av icke-nationella europeiska filmer på de europeiska och internationella marknaderna.

c)

Främja spridning över gränserna av europeiska audiovisuella verk som producerats av oberoende produktionsbolag.

d)

Stödja digitalisering av europeiska audiovisuella verk.

e)

Uppmuntra biografer att utnyttja de möjligheter som digital distribution erbjuder.

II-

Med avseende på marknadsföring

a)

Förbättra spridningen av europeiska audiovisuella verk.

b)

Förbättra den europeiska och internationella publikens tillgång till europeiska audiovisuella verk.

c)

Uppmuntra gemensamma insatser mellan nationella organ som arbetar för att marknadsföra film och audiovisuella produkter.

d)

Uppmuntra insatser som främjar Europas cinematografiska och audiovisuella arv.

C)

Stödja pilotprojekt på områden som den audiovisuella sektorns aktörer själva anser kommer att påverkas av införandet och användningen av ny informations- och kommunikationsteknik.

1.6

I bilagan till förslaget redogör kommissionen i detalj för varje måls genomförande och anger för vart och ett av dem vilka konkreta åtgärder som skall genomföras, hur genomförandet skall ske, vilka instrument som skall användas och hur stora anslag som tilldelas de olika målen. Bland genomförandeåtgärderna kan framhållas att man inrättar en ny form av nätverk med Media-kontor och Media-filialer som får en rad olika uppgifter att sköta.

1.7

Slutligen redovisas i förslaget en detaljerad finansieringsplan för den 7-åriga programperioden. De ekonomiska medel som anslagits för genomförande av programmet uppgår till 1 055 miljoner euro och redovisas fördelade på de olika planerade åtgärderna.

2.   Bakgrund

2.1

Som nämnts tidigare utgör detta förslag en fortsättning på programmen Media (1991–1995) (5), Media II – Utveckling och distribution (1996–2000) (6), Media Plus (7), Media II – Utbildning (8) och Media – Yrkesutbildning (2001–2005) (9), vilka nu sammanförs i ett enda program.

2.2

Vi vill i detta sammanhang erinra om de huvudsakliga slutsatserna i kommitténs yttranden om dessa program:

2.2.1

I sitt yttrande om förslagen om programmen Media II – Utbildning (1996–2000) och Media II – Utveckling och distribution (1996–2000) (10) (KOM(1994) 523 slutlig) påpekade EESK att man skulle se till att reducera risken för en ineffektiv resursfördelning samt att det var nödvändigt att på förhand bestämma vilka kriterier som främjar ett optimalt program- och anslagsutnyttjande. Dessutom betonades att man skulle vara tydligare med att fastställa kriterier och instrument för att ta fram exakta definitioner av stödberättigade temaområden, och att åtgärderna skulle genomföras med maximal öppenhet.

2.2.2

I sitt yttrande om förslaget om Media – Yrkesutbildning (2001–2005) och förslaget om Media plus – Utveckling, distribution och marknadsföring (2001–2005) (11) (KOM(1999) 658 slutlig) uttalade EESK sitt stöd för kommissionens förslag, men beklagade att ”kommissionen bortser ifrån att den europeiska audiovisuella industrins betydelse inte enbart hänger samman med ekonomiska aspekter. Den bidrar även till att främja vår kultur och våra demokratiska värderingar.”

2.2.3

EESK efterlyste dessutom ”en bedömning av förslagets sysselsättningseffekter” och rekommenderade ”åtgärder som aktivt främjar ett ökat deltagande av kvinnor i detta utbildningsprogram och att fler kvinnor i framtiden är aktiva i den audiovisuella sektorn”.

2.2.4

EESK påpekade också att ”de oberoende företagen inom EU måste få ökat tillträde till marknaden” och att ”man bör vidta åtgärder för att förbättra allmänhetens tillgång till det europeiska audiovisuella kulturarvet genom att digitalisera programarkiven”. Kommittén föreslog att ”pilotprojekt bör utvecklas inom ramen för e-Europe” och ansåg att ”man skall främja textning”. EESK beklagade den knappa resurstilldelningen och framförde återigen sitt förslag om att inrätta en europeisk byrå för informationssamhället ”som skall bidra till att samordna de olika initiativen för konvergens på multimediaområdet”, och menade att det vore lämpligt att inrätta en garantifond som styrinstrument för den audiovisuella sektorn (12).

2.2.5

Slutligen framförde EESK i sitt yttrande om förslagen till beslut om att förlänga programmen Media – Yrkesutbildning och Media Plus till 2006 (13) (KOM(2003) 188 slutlig och KOM(2003) 191 slutlig) att kommissionen hade dröjt alltför länge med att presentera de nya fleråriga programmen för den audiovisuella sektorn. I yttrandet framförde EESK följande synpunkter:

i.

De begränsade medel som anslagits står inte i proportion till de uppställda målen, särskilt med tanke på utvidgningen.

ii.

Insatserna bör i större utsträckning stödja små och medelstora företag och särskilt de otaliga mikroföretagen i denna sektor samt omfatta mekanismer för privat finansiering och stöd från EIB, t.ex. ”Tillväxt och audiovisuella medier: i2i-initiativet”.

iii.

Som förmedlingslänk till programmets bidragsberättigade har Media-kontoren en viktig roll att spela.

iv.

Vissa strategiska påpekanden i EESK: s yttrande av den 27 april är fortfarande aktuella.

2.3

I den genomgång av förslaget som följer kommer vi att erinra om de synpunkter och rekommendationer som tidigare framförts och klargöra i vilken mån man tagit hänsyn till dem och om de fortfarande är aktuella.

3.   Allmänna kommentarer

3.1

EESK ser mycket positivt på kommissionens initiativ, som i stor utsträckning tar hänsyn till de förslag och rekommendationer som EESK framfört i tidigare yttranden.

3.2

Ett exempel på detta är att det skett en strukturell förenkling av programmets gemenskapsinsatser för den audiovisuella sektorn genom man samlat insatserna för för- och efterproduktion i ett enda integrerat program (Media 2007) i stället för de nuvarande två programmen (Media Plus och Media – Yrkesutbildning).

3.3

Ytterligare ett exempel är att det nya programmet tar hänsyn till de horisontella prioriteringar som EESK tidigare betonat, nämligen:

i.

Att man inom de föreslagna åtgärderna skall ta hänsyn det kulturella värde som ligger i Europas cinematografiska och audiovisuella arv.

ii.

Att de små och medelstora företagens produktionsstrukturer stärks.

iii.

Att man skall minska klyftan mellan länder som har hög produktionskapacitet och sådana som har begränsad kapacitet eller producerar för ett begränsat språkområde.

iv.

Att programmet skall bevaka och stödja marknadens utveckling vad gäller användningen av digitalteknik.

v.

Att främja dubbning och undertextning vid distribution och spridning av europeiska audiovisuella verk.

3.4

EESK konstaterar dessutom med tillfredställelse att förslaget till program har utarbetats på ett noggrant och systematiskt sätt. Detta gäller särskilt utformningen av bilagan med finansieringsplan och budgetkonsekvenser.

3.5

EESK noterar också att kommissionen i motiveringen förmodligen avsåg att utveckla beskrivningen av den roll som branschen spelar för en hållbar utveckling av Europas audiovisuella och cinematografiska sektor i dess egenskap av framstående förmedlare av europeisk identitet och kultur. För EESK är det viktigt att europeiska kulturvärden alltid värnas och att mångfald och pluralism garanteras i alla audiovisuella medier. Kommissionen bör ta hänsyn till detta i alla initiativ inom föreliggande program.

3.5.1

I detta sammanhang vill EESK göra kommissionen särskilt uppmärksam på att det behövs kraftfullare åtgärder för att förebygga koncentrationstendenser som kan vara till skada för pluralismen och mångfalden. Dessa tendenser kan vara särskilt skadliga när det gäller införande av ny teknik, vilket kan ha en negativ inverkan på produktions- och distributionsplanet, samt när det gäller att skydda upphovsrätten och bekämpa piratkopiering. Samtidigt bör kommissionen förstärka kampen mot vissa konkurrenshämmande verksamheter.

3.5.2

Med tanke på detta kan inte EESK annat än välkomna kommissionens ”meddelande om uppföljningen av kommissionens meddelande om vissa rättsliga aspekter på biofilm och annan audiovisuell produktion” (14) och stödja Europaparlamentets och rådets antagande av den rekommendation som ingår där, vilket också framgår av kommitténs tidigare yttrande i ärendet (15).

3.6

EESK anser att programmet Media 2007 skulle bli mer lättförståeligt om texten kompletterades med definitioner av specifika nyckelbegrepp inom programmet, särskilt när dessa har en speciell betydelse inom ramen för detta program; ett exempel på detta är begreppet oberoende produktionsbolag. Vi är samtidigt medvetna om att sådana begrepp förekommer i andra gemenskapsdokument och att terminologin brukar förklaras i riktlinjerna för genomförandet av programmet.

3.7

EESK har kunnat konstatera att de olika språkversionerna av kommissionen förslag till beslut skiljer sig åt och rekommenderar därför att man undersöker dessa skillnader och rättar till dem i de slutgiltiga texterna.

3.8

Slutligen anser sig EESK inte behöva framföra några ytterligare allmänna kommentarer om de resurser som anslagits för de planerade åtgärderna och hur de skall fördelas över programperioden. Däremot bör kommitténs särskilda kommentarer med avseende på detta beaktas, samtidigt som man i halvtidsutvärderingen i möjligaste mån bör bedöma om de anslagna resurserna är tillräckliga för att kunna nå de uppsatta målen i praktiken.

4.   Särskilda kommentarer

4.1

EESK vill återigen betona vissa av de strategiska synpunkter som framfördes i yttrandet av den 24 september 2003 (16), och därmed påpeka att följande mål inte beaktas tillräckligt i kommissionens förslag till beslut:

Att garantera komplementaritet och samstämmighet med gemenskapens övriga åtgärder och införlivande i en gemensam strategi.

Att prioritera teknisk utveckling, innovation och transnationell spridning.

Att främja ett system för information om och uppföljning av nya behov och framsteg på den audiovisuella marknaden.

Att förbättra allmänhetens tillgång till det europeiska audiovisuella kulturarvet, genom att digitalisera programarkiven och upprätta nätverk mellan dem, framför allt inom utbildning och i pedagogiskt syfte.

Att genomföra en effektiv och systematisk utvärdering av stödet i syfte att optimera de ekonomiska resurserna och att så långt möjligt tillgodose den audiovisuella industrins behov.

Att genomföra konsekventa satsningar på pilotprojekt som fokuserar på innehållet och inte enbart på tekniska aspekter.

Att främja europeisk film inom och utanför Europa med hjälp av systematisk informationsverksamhet rörande filmfestivaler.

4.2

EESK vill även erinra om det önskemål som uttrycks i yttrandet av den 15 september 2004 (17), nämligen att man särskilt bör betona utbildning som är förbunden med den nya tekniken och med de nya behoven i samband med insamling, katalogisering, bevarande och restaurering av biofilmer och TV-program, hantering av databanker och standardiserade metoder för att spara verk i digitalt format.

4.3

När det gäller de särskilda stimulansåtgärderna för små och medelstora företag som ingår i programmets målsättningar anser kommittén att man hade vunnit på att anslå större resurser, så att ett mer ändamålsenligt och omfattande stöd kunde erbjudas. Andra områden som borde ha tilldelats större anslag är stöd till ny digitalteknik, på biografer och online, samt till nya initiativ på området för teknisk innovation.

4.4

När det gäller förvaltningen av programmet Media 2007 noterar EESK att kommissionen nyligen har inrättat ett genomförandeorgan för utbildning, audiovisuella medier och kultur (18) för perioden 1 januari 2005 till 31 december 2008. Gemomförandeorganets uppgifter kommer eventuellt att ändras eller utökas i samband med den nya programförvaltningen, vilket alltså kan innebära att Media 2007 skulle förvaltas av detta organ.

4.4.1

Men enligt punkt 7 i motiveringen ”kommer kommissionen att delegera programförvaltningen till ett genomförandeorgan”, vilket också tas upp senare i punkt 5.3 i bilagan och finns med som en budgetpost under punkt 6.1.1 ”Financial intervention”. Efter att ha studerat detta genomförandeorgans målsättningar och funktion i enlighet med artikel 4 i beslutet uppmanar EESK kommissionen att klart och tydligt redogöra för vilka uppgifter som rent praktiskt kommer att ligga på detta organ när det gäller förvaltningen av programmet Media 2007 enligt artiklarna 4.2, 4.3 och 4.4. Dessutom vill vi få klargjort hur ansvarsfördelningen mellan detta organ och andra gemenskapsorgan som ansvarar för genomförande, rådgivning och utvärdering med avseende på Media 2007 kommer att se ut .

4.4.2

Det är särskilt viktigt att detta genomförandeorgan förses med personal med specialkunskaper inom detta speciella område inom den audiovisuella sektorn. Detta nämns inte alls i beslutet.

4.4.3

Dessutom är det viktigt att garantera att genomförandeorganet kan svara för en övergripande förvaltning av programmet och på så sätt undvika behörighetskonflikter, såväl positiva som negativa, i arbetet med att fastställa de strategiska målsättningarna för programmet och för dess administration.

4.4.4

Ytterligare en fråga som bör klargöras är vilket eller vilka organ som skulle ta över genomförandeorganets uppgifter om man efter halva programtiden bedömer att det i fortsättningen inte kan uppfylla kraven på god förvaltning och effektiv funktion och man inte har några alternativa lösningar.

4.5

När det gäller de finansiella bestämmelserna är det nödvändigt att beakta den splittring och kulturella mångfald som den audiovisuella marknaden i Europa uppvisar, vilket yttrar sig i en klyfta mellan å ena sidan länder med låg produktionskapacitet inom den audiovisuella sektorn eller som producerar för ett begränsat språkområde och å andra sidan länder med hög produktionskapacitet (19). EESK menar att kommissionen, inom ramen för konkurrenslagstiftningen, i utformningen av programmets riktlinjer bör ta hänsyn till situationen för vissa medlemsstater och regioner som ännu inte har nått upp till en fullt utvecklad audiovisuell industri.

4.6

På området för kommunikation stöder EESK fullkomligt kommissionens strategiska val att förstärka Media-kontorens och Media-filialernas befogenheter i enlighet med punkt 2.2 ”Media-kontor och Media-filialer” i beslutets bilaga. EESK föreslår att kommissionen anpassar texten i artikel 12 i beslutet efter den utökade lista över arbetsuppgifter som specificeras i den nämnda punkten i bilagan (20) och att man tilldelar Media-kontoren tillräckliga resurser för att de till fullo skall kunna utföra ålagda uppgifter.

4.7

Kommittén vill också betona att det i artikel 13.2 i förslaget tydligt bör framgå att kommissionen skall garantera samstämmighet och komplementaritet mellan programmet Media 2007 och program och åtgärder inom den audiovisuella sektorn som genomförs inom ramen för gemenskapens samarbete med tredjeländer och behöriga internationella organisationer, i enlighet med artikel 9.2 i rådets beslut av den 20 december 2000 om programmet Media Plus (21).

4.8

Med tanke på programmets planerade löptid (7 år) och den snabba utvecklingen av marknaden och tekniken skulle det vara förutseende och förnuftigt att ändra tiderna för utvärdering i artikel 14.3 i beslutet och tidigarelägga den första halvtidsutvärderingen av kvalitativa och kvantitativa aspekter med avseende på genomförandet av programmet. På så sätt skulle resultaten av en sådan utvärdering även kunna användas vid en eventuell omformulering av de operativa mål och åtgärder som skall fullföljas.

Bryssel den 6 april 2005

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs

ordförande

Anne-Marie SIGMUND


(1)  Rådets beslut 2000/821/EG av den 20 december 2000, EGT L 13, 13.1.2001.

(2)  Europaparlamentets och rådets beslut 163/2001/EG av den 19 januari 2001, EGT L 26, 27.1.2001.

(3)  KOM(2003) 725 slutlig, 24.11.2003 och KOM(2003) 802 slutlig, 18.12.2003.

(4)  SEK(2004) 955, 14.7.2004.

(5)  Se rådets beslut 90/685/EEG, 21.12.1990, EGT L 380, 31.12 1990.

(6)  Rådets beslut 95/563/EG, 10.7.1995, EGT L 321, 30.12.1995.

(7)  Rådets beslut 2000/821/EG, 20.12.2000, EGT L 13, 17.1.2001.

(8)  Rådets beslut 95/564/EG, 22.12.1995, EGT L 321, 30.12.1995.

(9)  Europaparlamentets och rådets beslut 163/2001/EG, 19.1.2001, EGT L 26, 27.1.2001.

(10)  EGT C 256, 2.10.1995.

(11)  EGT C 168, 16.6.2000.

(12)  EGT C 204, 15.7.1996.

(13)  EUT C 10, 14.1.2004.

(14)  KOM(2004) 171 slutlig, 16.3.2004, EUT C 123, 30.4.2004.

(15)  EESK:s yttrande EUT C 74, 23.3.2005, föredragande: Paolo Braghin.

(16)  Se hänvisningen i punkt 2.2.5.

(17)  Se hänvisningen i punkt 3.5.2.

(18)  Kommissionens beslut av den 14 januari 2005 om inrättande av ”Genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur” för att förvalta gemenskapsprogram inom utbildning, audiovisuella medier och kultur enligt rådets förordning (EG) nr 58/2003, (2005/56/EG), EUT L 24, 27.1.2005, s. 35–38.

(19)  Detta betonades i kommissionens rapport om utnyttjandet av resultaten från halvtidsutvärderingen av programmen Media Plus och Media – Yrkesutbildning (2001–2005) och fick stöd i slutsatserna från den halvtidsutvärdering som presenterades för Europeiska kommissionen (Rapport från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén: Rapport om genomförandet och resultaten av programmen Media Plus och Media Yrkesutbildning (2001–2005) efter halva löptiden och om resultaten av den förberedande åtgärden ”Tillväxt och audiovisuella medier: i2i-initiativet för audiovisuella medier”, KOM(2003) 725 slutlig av den 24.11.2003; och rapporten ”Mid-Term evaluation of the MEDIA Plus and MEDIA Training Programmes”, utarbetad av företagen APRIL/Media Consulting Group/SECOR. Beträffande frågan om positiv diskriminering se punkt 4.7 i sammanfattningen till ”The European added value of MEDIA for countries with a low production capacity and a restricted linguistic area”.

(20)  Genom denna ändring anser EESK att förslaget till beslut skulle vinna i tydlighet och rättssäkerhet.

(21)  EGT L 13, 17.1.2001, s. 34.


Top