8.12.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 298/3

1.

det strategiska mål för Europeiska unionen som fastställdes av Europeiska rådet i Lissabon den 23–24 mars 2000, nämligen ”att bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning” samt det uppdrag som Europeiska rådet i Lissabon gav rådet (utbildning) att ”allmänt dryfta konkreta framtida mål för utbildningssystemen med fokusering på gemensamma intressen och prioriteringar och respekt för den nationella mångfalden” (1),

2.

rådets (utbildning) rapport av den 12 februari 2001 om ”Konkreta framtidsmål för utbildningssystemen”, som förelades Europeiska rådet i Stockholm den 23-24 mars 2001 och i vilket tre strategiska mål, fördelade på tretton delmål, fastställdes (2),

3.

det första och det andra strategiska målet för arbetsprogrammet ”Utbildning 2010” (3), nämligen ”Bättre kvalitet och effektivitet i utbildningssystemen i EU” – inbegripet ”Att använda resurserna på bästa sätt” – och ”Att underlätta tillträdet för alla till utbildningssystemen”, – inbegripet de därmed sammanhängande målen ”En öppen inlärningsmiljö” och ”Att stödja aktivt medborgarskap, lika möjligheter och social sammanhållning”,

4.

kommissionens meddelande av den 10 januari 2003 om ”Effektiva utbildningsinvesteringar - en nödvändighet för EU”, i vilket uppmaning ges till ”en väsentlig ökning av investeringarna i mänskliga resurser” och ”en mer effektiv resursanvändning” (4),

5.

rådets slutsatser av den 5 maj 2003 om referensnivåer för genomsnittliga resultat i Europa inom allmän utbildning och yrkesutbildning (referensvärden) i vilka betonades att ”rådet har enats om att fastställa ett antal referensnivåer för genomsnittliga resultat i Europa, som kommer att användas som ett av instrumenten för kontroll av genomförandet” av arbetsprogrammet Utbildning 2010  (5),

6.

rådets och kommissionens gemensamma delrapport om genomförandet av arbetsprogrammet ”Utbildning 2010”, i vilken ”ett akut behov att investera mer och effektivare i mänskliga resurser” framhålls och uppmaning ges till ”en högre investeringsnivå i den offentliga sektorn ... och, när så är lämpligt, en högre investeringsnivå i den privata sektorn, särskilt inom högre utbildning, vuxenutbildning och yrkesfortbildning” (6),

7.

den gemensamma lägesrapporten av den 23 februari 2006 från rådet och kommissionen om genomförandet av arbetsprogrammet ”Utbildning 2010”, i vilken det framhålls att lika stor vikt måste ges åt utbildningssystemens mål vad gäller effektivitet, kvalitet och rättvisa och att ”detta är ett nödvändigt villkor för att Lissabonmålen uppnås och den europeiska sociala modellen förstärks” samt att ”det inte går att spela ut effektivitet och rättvisa mot varandra” och att ”investering i förskoleutbildning” i synnerhet är ”av högsta vikt för att man ska förebygga misslyckad skolgång och social utslagning” (7),

8.

slutsatserna från Europeiska rådet den 23–24 mars 2006, där det framhålls att ”utbildning är en betydelsefull faktor för att utveckla EU:s långsiktiga potential för konkurrenskraft liksom för social sammanhållning” och att ”reformer måste ... påskyndas för att säkerställa högkvalitativa utbildningssystem som är både effektiva och rättvisa” samt att ”investeringar i utbildning ger hög avkastning som avsevärt uppväger kostnaderna och sträcker sig långt bortom 2010” (8),

9.

kommissionens i samarbete med forskningsnätverken utarbetade meddelande ”Effektiva och rättvisa utbildningssystem i Europa” (9) i vilket medlemsstaterna anmodas att utveckla en utvärderingskultur, och som utgör ett positivt bidrag till en vidare utveckling av evidensbaserad utbildningspolitik.

1.

utbildning, som en mycket viktig faktor för demokrati, social sammanhållning och hållbar ekonomisk tillväxt, bör ses som en prioriterad investering för framtiden; utmaningen för medlemsstaterna är att inom ramen för sina strategier för livslångt lärande fastställa vilka utbildningsinvesteringar som skall prioriteras för att på effektivaste sätt påverka kvalitetsmässiga och rättvisa utbildningsresultat,

2.

en förbättring av utbildningens effektivitet och rättvisa är avgörande inför de utmaningar som utgörs av globaliseringen, de demografiska förändringarna, den snabba tekniska utvecklingen och ett ökat tryck på den offentliga budgeten; trots de snäva ramarna för offentliga utgifter föreligger ett allmänt erkännande av behovet av att säkerställa adekvat – och i förekommande fall ökad – finansiering avseende mänskliga resurser och därför av att överväga hur privata bidrag skall kunna ökas och/eller användas på bästa sätt,

3.

orättvisa utbildningssystem som leder till att ungdomar får dåliga resultat i skolan och lämnar denna i förtid skapar betydande dolda sociala kostnader i framtiden som kan vara mycket större än de gjorda investeringarna; utvecklingen av effektiva och rättvisa högkvalitativa utbildningssystem bidrar väsentligt till att minska riskerna för arbetslöshet, socialt utanförskap och bortslösade mänskliga resurser i en modern kunskapsbaserad ekonomi,

4.

kvalitet är ett gemensamt mål för alla typer av utbildning i Europeiska unionen och bör regelbundet kontrolleras och utvärderas; kvalitet är inte endast en fråga om utbildningsresultat eller tillhandahållande av utbildning utan även en fråga om hur väl utbildningssystemen tillgodoser individuella, sociala och ekonomiska behov samt stärker rättvisa och förbättrar välbefinnande,

5.

motivationen, yrkeskunnandet och kompetensen hos lärare, instruktörer och annan utbildningspersonal, liksom hos personal som arbetar med vägledning och välfärdsarbete samt kvaliteten på skolledarskapet är viktiga faktorer för att uppnå utbildningsresultat av hög kvalitet; lärarnas insatser bör stödjas genom fortlöpande kompetensutveckling och genom gott samarbete med föräldrar, elevvård och samhället i stort; dessutom garanterar högkvalitativa förhållanden för inlärning och bidrar således till positiva utbildningsresultat,

6.

det framgår av forskning att förskoleundervisning och riktade program där man ingriper tidigt på lång sikt kan ge de bästa resultaten som varar under hela den livslånga läroprocessen, särskilt för de mest missgynnade grupperna; de leder till positiva mänskliga och socioekonomiska resultat som också fortsätter under senare utbildning och i vuxen ålder; utan att ifrågasätta medlemsstaternas ansvar när det gäller organisationen av deras utbildningssystem finns det också vissa forskningsresultat som tyder på att missgynnade elevers resultat i en del fall kan påverkas negativt, om man i alltför tidig ålder styr eleverna till separata skolor av olika art på grundval av deras förmåga,

7.

utbildningsinstitut bör i egenskap av samhällen för lärande inrikta sig på lärandemiljön i stort i syfte att främja och bibehålla effektivitet, rättvisa och allmänt välbefinnande; särskilda åtgärder behövs för att identifiera och stödja elever med särskilda utbildningsbehov; dessa åtgärder är bland annat att se till att det finns tillräckligt många särskilt utbildade lärare och tillräckligt med vägledande personal samt elevvård och adekvata resurser av hög standard; även om det sektorsövergripande samarbete som behövs för tidiga insatser och andra särskilda åtgärder som syftar till att garantera rättvis utbildning oundvikligen leder till extra kostnader, ger detta på lång sikt utdelning genom att bidra till att framtida kostnader för socialt utanförskap undviks,

8.

förbättrat tillträde till utbildning på gymnasienivå och färre ungdomar som lämnar skolan i förtid är synnerligen viktiga faktorer för att förbättra individers anställbarhet i ett modernt, kunskapsbaserat samhälle och för att främja social integration och aktivt medborgarskap samt för att stärka den europeiska sociala modellen; när arbetsmarknadens efterfrågan på färdigheter ökar blir det allt viktigare att ge den yngre generationen tillgång till kvalifikationer och färdigheter för att därigenom förbättra dess utsikter till sysselsättning och social integration,

9.

nödvändigheten av att modernisera Europas universitet, med hänsyn till deras uppgifter inom utbildning, forskning och innovation anknyter till varandra, har erkänts som en förutsättning inte bara för att den övergripande Lissabonstrategin ska bli framgångsrik, utan också som del i den allmänna övergången till en alltmer global och kunskapsbaserad ekonomi; ökningen av antalet studenter och kostnaderna för högkvalitativ utbildning och forskning kommer att kräva ökade och/eller effektivare användning av både offentliga och privata resurser; en högkvalitativ högre utbildning är också av stor betydelse för all utbildning genom att framtida lärare utbildas och hela kunskapsbasen för utbildning uppdateras och förnyas,

10.

yrkesutbildning är av stor betydelse för sysselsättning och social integration; att säkerställa relevanta och högkvalitativa kvalifikationer för ungdomar samt förbättra lågutbildade och mindre gynnade gruppers färdigheter och kompetens leder till väsentliga ekonomiska vinster, även på kort sikt; kompetensbaserade kvalifikationsramar och andra mekanismer för erkännande av tidigare utbildning främjar effektivitet och rättvisa genom att icke-formella och informella utbildningsresultat beaktas förutom de formella kvalifikationerna; att uppmuntra partnerskap mellan intressenterna – däribland arbetsmarknadens parter och branschorganisationer – skulle också kunna främja effektiviteten i program för utbildning och yrkesutbildning och göra dem mer lockande,

11.

snabb teknisk utveckling och förändringar av den demografiska strukturen i Europa gör det nödvändigt att i högre grad investera i uppdatering och uppgradering av vuxnas färdigheter, kvalifikationer och nyckelkompetens, särskilt de lågutbildades; att inrikta investeringar på uppdatering och uppgradering av befintliga färdigheter och kvalifikationer hos arbetskraften är på kort sikt ett snabbt sätt att bidra till ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft och motverka tidig pensionsavgång för den åldrande arbetskraften; vuxenutbildning spelar också en central roll när det gäller att ge tillgång till ny nyckelkompetens, t.ex. digital kompetens, och på så sätt bidra till större social integration och aktivt deltagande i samhället, även efter pensioneringen,

1.

ytterligare överväga huruvida de nuvarande arrangemangen för finansiering, styrning och förvaltning av deras utbildningssystem på ett adekvat sätt avspeglar nödvändigheten att säkerställa både effektivitet och rättvisa och därmed optimalt utnyttja resurserna; att, med detta för ögonen, undersöka möjliga förbättringar av de nuvarande arrangemangen i syfte att undvika de dolda men höga kostnader som är förenade med ojämlik utbildning,

2.

säkerställa effektivt riktade utbildningsreformer och investeringar på både lång och kort sikt i syfte att möta det kunskapsbaserade samhällets behov genom förbättrad kvalitet och rättvisa, särskilt genom inriktning på förskoleutbildning, riktade program för tidiga insatser samt rättvisa utbildningssystem som syftar till att ge möjligheter och tillträde, behandling och resultat som är oberoende av socioekonomisk bakgrund och andra faktorer som kan leda till utbildningsmässigt underläge; tillhandahållandet av högkvalitativ undervisning i missgynnade områden bör dessutom uppmuntras särskilt,

3.

säkerställa adekvat finansiering av mänskliga resurser och vid behov öka den offentliga finansieringen samt uppmuntra fler kompletterande privata bidrag, för att säkerställa mer rättvist tillträde till högre utbildning; en modernisering av den högre utbildningen och forskningssektorn är också av vikt för bättre effektivitet inom dessa områden; samarbete med näringslivet på forsknings- och utvecklingsområdet bör också övervägas,

4.

säkerställa adekvat finansiering av vuxenutbildning och fortutbildning samt uppmuntra aktivt partnerskap med arbetsgivare i syfte att fokusera på kompetensbehoven i ekonomin, bland annat på regional och lokal nivå,

5.

uppmuntra forskning om resultaten av utbildningsreformer och investeringar och om de sociala fördelar som dessa leder till; konsekvent, relevant, tillförlitlig och evidensbaserad information är grunden för ansvarighet och för att åtgärder som behövs för att uppnå kvalitet, rättvisa och effektivitet i hela utbildningssystemet skall vidtas; samtidigt bör kontroll, utvärdering och kvalitetssäkring ge objektiv och öppen feedback och stöd till utveckling av undervisnings- och inlärningsmetoder samt undervisnings- och inlärningspraxis,

1.

samarbeta med berörda forskningsnätverk för att få tillgång till mer omfattande och integrerade analyser till stöd för utbildningsreformer och vid behov utforma internationellt jämförbara indikatorer på utbildningssystemens effektivitet och rättvisa,

2.

uppmuntra och stödja forskning om de sociala och ekonomiska konsekvenserna av utbildningsreformer och investeringar på såväl nationell som internationell nivå; behov av mer forskning föreligger, särskilt inom de sektorer som för närvarande inte är tillräckligt utforskade – t.ex. förskoleutbildning, yrkesutbildning, livslångt lärande och utbildningsekonomi, särskilt inverkan av privata bidrag,

3.

använda relevanta forskningsresultat och befintliga uppgifter för att kombinera kvalitet, rättvisa och effektivitet vid förberedandet av såväl de nationella rapporterna om programmet Utbildning 2010 som den gemensamma lägesrapporten 2008, samt med avseende på ett eventuellt förslag till gemensamma mål för europeiska utbildningssystem och främjandet av dessa efter 2010,

4.

utforma och genomföra peer learning-verksamhet när det gäller effektivitet och rättvisa inom ramen för arbetsprogrammet Utbildning 2010,

5.

på lämpligt sätt utnyttja programmet för livslångt lärande, strukturfonderna och sjunde ramprogrammet för forskning för att stödja effektivitets- och rättviseaspekterna av utbildningssystemen.