(1)

Baselkonventionen om kontroll av gränsöverskridande transporter och om slutligt omhändertagande av riskavfall (1) (konventionen) trädde kraft 1992 och ingicks på unionens vägnar genom rådets beslut 93/98/EEG (2).

(2)

I enlighet med konventionen ska partskonferensen överväga och efter behov anta ändringar av konventionen och dess bilagor.

(3)

Vid sitt femtonde möte i juni 2022 övervägde partskonferensen ett förslag till ändringar av artikel 6.2 i konventionen som Ryska federationen har lagt fram. Förslaget syftar till att fastställa en tidsfrist på 30 dagar för en importerande stat att svara anmälaren av en avfallstransport och införa en annan ändring som framförs som redaktionell. Partskonferensen beslutade att skjuta upp behandlingen av detta förslag till nästa möte.

(4)

Ett förslag om ändring av bilaga IV och av vissa poster i bilagorna II och IX till konventionen har också lagts fram på unionens vägnar och diskuterats av partskonferensen under dess femtonde möte. Förslaget syftar bland annat till att ändra och förtydliga beskrivningarna av de metoder för slutligt omhändertagande som förtecknas i bilaga IV till konventionen och särskilt till att införa en allmän inledning som gör det möjligt att tydligt särskilja termerna icke-återvinning och återvinning, införa rubriker och inledande texter som förklarar vad som avses med icke-återvinningsförfaranden (bilaga IV, avdelning A) och återvinningsförfaranden (bilaga IV, avdelning B), klargöra att alla metoder för slutligt omhändertagande som förekommer eller som kan förekomma i praktiken omfattas, oavsett deras rättsliga status och oavsett om de anses vara miljövänliga eller inte, och att metoder som används i avvaktan på användning av andra metoder också omfattas, uppdatera och förtydliga beskrivningarna av metoder i linje med den vetenskapliga, tekniska och övriga utveckling som skett sedan konventionen antogs 1989, och säkerställa, genom införandet av generalklausuler, att alla förfaranden som inte uttryckligen nämns omfattas av konventionens krav. Partskonferensen beslutade att behandla detta förslag vidare vid nästa möte.

(5)

Unionen bör inte stödja det förslag till ändringar av artikel 6.2 i konventionen som Ryska federationen har lagt fram, eftersom ändringarna inte skulle bidra till att lösa de problem som unionen anser vara prioriteringar för att konventionens förfarande med förhandsgodkännande ska fungera. Dessutom krävs en lång och tungrodd process för att ändringar av konventionens text ska träda i kraft och det förefaller oproportionerligt att inleda en sådan process för en ändring som har mycket litet eller inget mervärde.

(6)

Unionen bör fortsätta att stödja antagandet av förslaget om ändring av bilaga IV och av vissa poster i bilagorna II och IX. I syfte att nå konsensus om detta förslag kan unionen visa flexibilitet, särskilt när det gäller de föreslagna åtgärder som sannolikt inte kommer att få tillräckligt stöd för att antas vid det sextonde mötet i partskonferensen. Detta inbegriper till exempel att skjuta upp diskussionen om omstridda frågor (såsom förberedelse för återanvändning och generalklausuler), att försöka nå en överenskommelse om de återstående aspekterna av förslaget och att stödja eventuella ändringsförslag från andra parter, förutsatt att de kan uppnå samma mål som de som ligger till grund för unionens förslag om bilaga IV till konventionen.

(7)

Det är lämpligt att fastställa den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar vid det sextonde mötet i partskonferensen med avseende på dessa förslag, eftersom de planerade akterna, om de antas, skulle utgöra ändringar både av texten och av bilagorna till konventionen och således skulle vara bindande för unionen och påverka innehållet i unionsrätten, närmare bestämt Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG (3) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1013/2006 (4).