30.7.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 200/73

(1)

Den 24 september 2004 mottog kommissionen ett klagomål som ingivits i enlighet med artikel 5 i rådets förordning (EG) nr 384/96 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (nedan kallad ”grundförordningen”) av följande producenter (nedan kallade ”den klagande”): Legré-Mante SA, Industria Chimica Valenzana S.p.A, Distilleries Mazzari S.p.a., Alcoholera Vinicola Europea S.A. och Comercial Quimica Sarasa s.l., vilka står för en betydande del, i detta fall mer än 50 %, av gemenskapens produktion av vinsyra.

(2)

Klagomålet innehöll bevisning om dumpning av vinsyra från Kina och om därav följande väsentlig skada, vilken ansågs tillräcklig för att motivera att ett förfarande inleddes.

(3)

Den 30 oktober 2004 inleddes förfarandet genom ett tillkännagivande om inledande (2) som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning.

(4)

Kommissionen underrättade officiellt den klagande, andra gemenskapsproducenter, de exporterande producenter, importörer, leverantörer, användare och intresseorganisationer för användare som såvitt känt var berörda samt företrädare för Kina om att förfarandet hade inletts. De berörda parterna gavs tillfälle att inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda.

(5)

De klagande producenterna, andra samarbetsvilliga gemenskapsproducenter, exporterande producenter, importörer, leverantörer, användare och intresseorganisationer för användare lämnade synpunkter. Alla berörda parter som begärde att bli hörda, och som visade att det fanns särskilda skäl att höra dem, gavs tillfälle att bli hörda.

(6)

För att de exporterande producenter i Kina som så önskade skulle ha möjlighet att ansöka om att bli behandlade som företag som är verksamma under marknadsmässiga förhållanden (nedan kallat ”marknadsekonomisk status”) eller om individuell behandling, sände kommissionen ansökningsblanketter till de kinesiska exporterande producenter som såvitt känt var berörda. Tre exporterande producenter inkom med ansökningar om marknadsekonomisk status eller om individuell behandling för den händelse det i samband med undersökningen skulle fastställas att de inte uppfyller villkoren för att beviljas marknadsekonomisk status.

(7)

Frågeformulär sändes till alla parter som såvitt känt var berörda och till alla andra företag som gav sig till känna inom de tidsfrister som angavs i tillkännagivandet om inledande. Svar mottogs från tre kinesiska exporterande producenter, en producent i det jämförbara landet, Argentina, sju gemenskapsproducenter och två användare i gemenskapen.

(8)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för sina preliminära fastställanden av dumpning, skada och gemenskapens intresse och företog kontroller på plats hos följande företag:

(9)

Eftersom det var nödvändigt att fastställa ett normalvärde för de exporterande producenter i Kina som eventuellt inte skulle komma att beviljas marknadsekonomisk status, utfördes ett kontrollbesök på plats hos följande företag i syfte att fastställa normalvärdet på grundval av uppgifter från ett jämförbart land, i detta fall Argentina:

(10)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 juli 2003 till och med den 30 juni 2004 (nedan kallad ”undersökningsperioden” eller ”UP” i tabeller). När det gäller de tendenser som är av betydelse för skadebedömningen undersökte kommissionen uppgifter avseende perioden från och med den 1 januari 2001 till och med den 30 juni 2004 (nedan kallad ”skadeundersökningsperioden”). Undersökningsresultaten beträffande prisunderskridande, målprisunderskridande och undanröjande av skada härrör från den ovannämnda undersökningsperioden.

(11)

Den berörda produkten är vinsyra. Produkten klassificeras för närvarande enligt KN-nummer 2918 12 00. Den berörda produkten används främst av vinproducenter, livsmedelsindustrin och flera andra industrier, antingen som en ingrediens i slutprodukten eller som en tillsats för att påskynda eller bromsa kemiska processer. Produkten kan antingen erhållas från biprodukterna från vinframställning eller från petrokemiska föreningar genom kemisk syntes. På grundval av de fysikaliska egenskaperna, framställningsprocessen och de olika produkttypernas utbytbarhet ur ett användarperspektiv räknas alla typer av vinsyra som en enda produkt i detta förfarande.

(12)

Undersökningen har visat att den vinsyra som produceras och säljs av gemenskapsindustrin i gemenskapen, den vinsyra som produceras och säljs på Kinas hemmamarknad, den vinsyra som importeras till gemenskapen från Kina och den vinsyra som produceras och säljs i Argentina har samma grundläggande fysikaliska kännetecken och i stort sett samma användningsområde.

(13)

Den preliminära slutsatsen var därför att den berörda produkten och den vinsyra som produceras och säljs på den kinesiska hemmamarknaden, den vinsyra som produceras och säljs i Argentina samt den vinsyra som produceras och säljs i gemenskapen av gemenskapsindustrin har samma grundläggande fysikaliska kännetecken och användningsområden och anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(14)

I enlighet med artikel 2.7 b i grundförordningen skall normalvärdet vid antidumpningsundersökningar beträffande import med ursprung i Kina fastställas i enlighet med punkterna 1–6 i samma artikel när det gäller producenter som konstaterats uppfylla de kriterier som anges i artikel 2.7 c i grundförordningen.

(15)

Kriterierna för erhållande av marknadsekonomisk status är i korthet följande:

(16)

I den nuvarande undersökningen gav sig tre exporterande producenter i Kina till känna och begärde marknadsekonomisk status enligt artikel 2.7 c i grundförordningen. Varje begäran om marknadsekonomisk status analyserades och undersökningar på plats gjordes hos dessa samarbetsvilliga företag (se skäl (7)). Resultaten visade att de tre producenterna uppfyllde alla villkoren för att beviljas marknadsekonomisk status

(17)

På denna grundval beviljades följande exporterande producenter i Kina marknadsekonomisk status:

(18)

När det gäller normalvärdet fastställde kommissionen först för varje berörd exporterande producent om dess sammanlagda försäljning av vinsyra på hemmamarknaden var representativ i förhållande till dess sammanlagda exportförsäljning till gemenskapen. I enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen ansågs varje exporterande producents försäljning på hemmamarknaden vara representativ om dess sammanlagda försäljningsvolym på samma marknad motsvarade minst 5 % av dess sammanlagda exportförsäljning till gemenskapen.

(19)

För de exporterande producenter som totalt sett hade en representativ försäljning på hemmamarknaden fastställde kommissionen därefter vilka typer av vinsyra som såldes på hemmamarknaden som var identiska eller direkt jämförbara med de typer som såldes för export till gemenskapen.

(20)

För var och en av dessa typer fastställdes det huruvida försäljningen på hemmamarknaden var tillräckligt representativ enligt artikel 2.2 i grundförordningen. Försäljningen på hemmamarknaden av en viss typ ansågs vara tillräckligt representativ om den sammanlagda försäljningen av denna typ på hemmamarknaden under undersökningsperioden motsvarade minst 5 % av den sammanlagda exportförsäljningen till gemenskapen av den jämförbara typen av vinsyra.

(21)

Kommissionen undersökte även, genom att fastställa andelen lönsam försäljning av den berörda typen till icke-närstående kunder, huruvida försäljningen på hemmamarknaden av varje typ av den berörda produkten kunde anses ha skett vid normal handel.

(22)

I de fall där försäljningsvolymen av en viss typ av vinsyra, såld till ett nettoförsäljningspris som var lika högt som eller högre än dess produktionskostnad, utgjorde mer än 80 % av den sammanlagda försäljningsvolymen för denna typ, och det vägda genomsnittliga priset för denna typ var lika högt som eller högre än dess produktionskostnad, baserades normalvärdet på det faktiska priset på hemmamarknaden. Detta pris beräknades som ett vägt genomsnitt av priserna på all försäljning av denna typ på hemmamarknaden under undersökningsperioden, oavsett om denna försäljning var lönsam eller inte.

(23)

I de fall där volymen av den lönsamma försäljningen av en viss typ av vinsyra utgjorde högst 80 % av den sammanlagda försäljningsvolymen för denna typ, eller det vägda genomsnittliga priset för denna typ var lägre än produktionskostnaden, baserades normalvärdet på det faktiska priset på hemmamarknaden, som beräknades som ett vägt genomsnitt av endast den lönsamma försäljningen av denna typ, förutsatt att denna försäljning utgjorde minst 10 % av den sammanlagda försäljningsvolymen för den typen.

(24)

I de fall, slutligen, där den lönsamma försäljningsvolymen för alla typer av vinsyra utgjorde mindre än 10 % av den sammanlagda försäljningsvolymen för den berörda typen, ansågs försäljningen av denna typ inte ha skett i tillräckliga mängder för att det skulle vara lämpligt att fastställa normalvärdet på grundval av priset på hemmamarknaden.

(25)

I de fall där det inte var möjligt att använda priser på hemmamarknaden för en viss typ som såldes av en exporterande producenter, användes ett konstruerat normalvärde.

(26)

I enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen konstruerades därför normalvärdet genom att man lade ihop varje exportörs produktionskostnader för de exporterade typerna med ett skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt med en skälig vinstmarginal. I samband med detta undersökte kommissionen om uppgifterna om försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt om vinst för var och en av de producenterna på hemmamarknaden var tillförlitliga.

(27)

De faktiska försäljnings- och administrationskostnaderna och de andra allmänna kostnaderna på hemmamarknaden bedömdes som tillförlitliga när det berörda företagets sammanlagda försäljning på den marknaden kunde anses som representativ i förhållande till volymen av exportförsäljningen till gemenskapen. Vinstmarginalen på hemmamarknaden fastställdes på grundval av försäljningen på hemmamarknaden av de typer som såldes vid normal handel. Vid denna beräkning användes den metod som beskrivs i skälen 21 till 23.

(28)

Alla företag hade totalt sett en representativ försäljning, och det konstaterades att de flesta typer av den berörda produkt som exporterades såldes vid normal handel på hemmamarknaden. För de typer där så inte var fallet konstruerades ett normalvärde i enlighet med den metod som anges i skäl (26) och med beaktande av uppgifterna för varje berört företag om dess försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt om dess vinst.

(29)

I enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen fastställdes normalvärdet för företag som inte kunde beviljas marknadsekonomisk status på grundval av priserna eller det konstruerade värdet i ett jämförbart land.

(30)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den hade för avsikt att för fastställande av normalvärde för Kina använda Argentina som ett lämpligt jämförbart land och uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på detta val.

(31)

Inga exporterande producenter i Kina som inte beviljats marknadsekonomisk status gjorde invändningar mot detta förslag. Undersökningen visade att Argentina är en konkurrensutsatt marknad för den berörda produkten med minst två inhemska, olika stora producenter och med import från tredjeländer. De inhemska producenterna konstaterades producera vinsyra som liknade den från Kina men hade andra produktionsmetoder. Den argentinska marknaden bedömdes därför vara tillräckligt representativ för fastställande av normalvärde.

(32)

Alla kända exporterande producenter i Argentina kontaktades, och ett företag gick med på att samarbeta. Ett frågeformulär sändes därför till denna producent, och de uppgifter som lämnats i svaret kontrollerades på platsen.

(33)

I enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen fastställdes normalvärdet för de exporterande producenter som inte beviljats marknadsekonomisk status på grundval av kontrollerade uppgifter från producenten i det jämförbara landet, dvs. på grundval av de priser som betalats eller skulle betalas på hemmamarknaden i Argentina, för produkttyper som konstaterats ha sålts vid normal handel, i enlighet med den metod som anges i skäl 23. Där det var nödvändigt justerades dessa priser i syfte att sörja för en rättvis jämförelse med de produkttyper som exporterades till gemenskapen av de berörda kinesiska producenterna.

(34)

Till följd av detta fastställdes normalvärdet som det vägda genomsnittliga försäljningspris på hemmamarknaden som den samarbetsvilliga producenten i Argentina tagit ut av icke-närstående kunder.

(35)

I samtliga fall exporterades den berörda produkten till icke-närstående kunder i gemenskapen. Exportpriset fastställdes därför i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen, d.v.s. på grundval av de exportpriser som faktiskt betalats eller skulle betalas.

(36)

Normalvärdet och exportpriserna jämfördes fritt fabrik. För att jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset skulle bli rättvis gjordes i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen justeringar för att beakta olikheter som påverkade priserna och prisjämförbarheten. Lämpliga justeringar för transport och försäkring, kredit, provisioner och bankavgifter beviljades i samtliga fall där dessa konstaterades vara skäliga och korrekta och kunde styrkas med bevisning.

(37)

Justeringar gjordes också för skillnaderna i återbetalningen av mervärdesskatt eftersom det konstaterades att mervärdesskatt på exportförsäljningen återbetalades till en lägre nivå än på försäljningen på hemmamarknaden.

(38)

För de tre företag som beviljats marknadsekonomisk status jämfördes i enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den berörda produkten som exporterades till gemenskapen med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten.

(39)

På denna grundval är de preliminära vägda genomsnittliga dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av priset cif vid gemenskapens gräns, före tull, följande:

(40)

I syfte att beräkna en landsomfattande dumpningsmarginal för alla övriga exportörer i Kina fastställde kommissionen först hur omfattande samarbetet hade varit. Den totala importen av den berörda produkten med ursprung i Kina, beräknad på grundval av uppgifter från Eurostat, jämfördes med svaren i de frågeformulär som mottagits från exportörer i Kina. På denna grundval fastställdes det att samarbetsnivån var låg och motsvarade 63 % av den sammanlagda exporten från Kina till gemenskapen.

(41)

Dumpningsmarginalen beräknades därför med hjälp av de uppgifter om exportpriser och exportvolymer som erhållits från Eurostat, efter avdrag av de exportpriser och exportvolymer som uppgivits av de samarbetsvilliga exportörer som beviljats marknadsekonomisk status. Det var nödvändigt att använda Eurostatuppgifter som tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, eftersom det saknades närmare uppgifter om exportpriserna för att fastställa den landsomfattande tullen. De exportpriser som erhölls på detta sätt jämfördes med det vägda genomsnittliga normalvärde som fastställts för det jämförbara landet för jämförbara produkttyper.

(42)

På denna grundval fastställdes den landsomfattande dumpningsmarginalen preliminärt till 34,9 % av priset cif vid gemenskapens gräns.

(43)

Under undersökningen fastställdes att den likadana produkten för närvarande produceras av åtta producenter i gemenskapen. En av dessa samarbetade dock inte vidare i undersökningen. Dessutom är det känt att fyra andra gemenskapsproducenter upphörde med produktionen under skadeundersökningsperioden, och de inte har tagits med i undersökningen.

(44)

Den sammanlagda gemenskapsproduktionen med avseende på artikel 4.1 i grundförordningen beräknades således preliminärt genom att produktionen för de sju samarbetsvilliga producenterna lades till produktionsvolymen för de andra producenterna, såsom den uppskattats av den klagande.

(45)

Klagomålet stöddes av sju gemenskapsproducenter som till fullo samarbetade i undersökningen. Dessa producenter beräknas ha producerat över 95 % av den vinsyra som producerades i gemenskapen. Producenterna anses därför utgöra gemenskapsindustrin i enlighet med artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen.

(46)

Förbrukningen beräknades genom att de samarbetsvilliga gemenskapsproducenternas försäljning inom EG lades till den uppskattade försäljningen för icke-samarbetsvilliga gemenskapsproducenter plus den sammanlagda importen. Försäljningen för icke-samarbetsvilliga gemenskapsproducenter, inbegripet vissa företag som upphört med produktionen, baserades på klagomålet, i avsaknad av andra informationskällor. Detta visar att efterfrågan för den berörda produkten i gemenskapen ökade med 15 % under skadeundersökningsperioden.

(47)

Utvecklingen av importen från det berörda landet analyserades på grundval av uppgifter från Eurostat, eftersom de importvolymer som uppgivits av de samarbetsvilliga exporterande producenterna var avsevärt mindre än de som uppgivits av Eurostat för skadeundersökningsperioden

(48)

Importen, sett till volym och marknadsandel, utvecklades på följande sätt:

(49)

Medan förbrukningen av vinsyra ökade med 15 % under skadeundersökningsperioden, ökade importen från det berörda landet med mer än 50 % under samma period. Importvolymen från Kina var under 2001 relativt stor, på grund av de höga priserna och bristen på vinsyra på den europeiska marknaden, men minskade under 2002. Därefter har den dock mer än fördubblats på grund av de aggressivt låga priserna. Kinas marknadsandel under skadeundersökningsperioden ökade således från 6,0 % till 11,5 % på mindre än två år.

(50)

Tabellen nedan visar utvecklingen av de genomsnittliga priserna för importen från Kina. Under skadeundersökningsperioden minskade dessa priser med nästan 50 %.

(51)

När det gäller försäljningspriset på gemenskapsmarknaden för den berörda produkten under undersökningsperioden gjordes en jämförelse mellan gemenskapsindustrins och Kinas exporterande producenters försäljningspriser. Gemenskapsindustrins försäljningspriser beaktades på nivån till icke-närstående kunder, vid behov justerade till nivån fritt fabrik, dvs. exklusive fraktkostnader i gemenskapen och efter avräkning för rabatter och avdrag. Dessa priser jämfördes med de kinesiska exporterande producenternas försäljningspriser efter rabatter och andra avdrag, vid behov justerade till nivån cif vid gemenskapens gräns, med en lämplig justering för tullklareringskostnader och kostnader efter importen.

(52)

Det framgick av jämförelsen att priserna i gemenskapen för importen av den berörda produkten underskred gemenskapsindustrins priser med 22 % (uttryckt i procent av gemenskapsindustrins priser) under undersökningsperioden.

(53)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade undersökningen av den kinesiska dumpade exportens inverkan på gemenskapsindustrin en analys av alla ekonomiska faktorer och förhållanden som har betydelse för gemenskapsindustrins tillstånd från och med 2001 till och med undersökningsperioden.

(54)

Uppgifterna nedan beträffande gemenskapsindustrin utgör ackumulerade uppgifter från de sju samarbetsvilliga gemenskapsproducenterna. Två av dessa företag inledde dock sin verksamhet under skadeundersökningsperioden, dvs. under 2001 respektive 2003. På grund av företagens särskilda situation ansågs det att uppgifter om dessa företag, särskilt de om kostnader, lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet, skulle kunna få en snedvridande effekt på de allmänna tendenserna. Därför uteslöts uppgifterna för dessa två företag från motsvarande ackumulerade indikatorer och undersöktes separat, för att ge en korrekt och representativ bild.

(55)

Produktionen, produktionskapaciteten och kapacitetsutnyttjandet för de sju samarbetsvilliga företagen uppvisade följande utveckling:

(56)

Den totala produktionen ökade med 8 % mellan 2001 och undersökningsperioden. Det bör dock noteras att denna ökning helt och hållet kan tillskrivas de två nya företagen, medan produktionen för övriga fem företag minskade med 6 % under samma period.

(57)

Produktionskapaciteten ökade med 12 %, vilket också beror på de två nya företagen. Dessa sifferuppgifter återspeglar dock inte den minskning på flera tusen ton som orsakades av att fyra gemenskapsproducenter upphörde med produktionen under skadeundersökningsperioden (se skäl 43). Även om inga exakta sifferuppgifter för dessa producenter har hittats under undersökningen beräknas det på grundval av uppgifter i klagomålet att den totala kapaciteten i gemenskapen förblev överlag konstant mellan 2001 och undersökningsperioden.

(58)

Kapacitetsutnyttjandet minskade från 81 % 2001 till 78 % under undersökningsperioden.

(59)

Sifferuppgifterna nedan visar lagervolymen vid utgången av varje period.

(60)

Lagren ökade med 18 % under skadeundersökningsperioden. Det bör dock noteras att siffran för undersökningsperioden delvis var säsongsbetingat hög under sommaren. I minst ett av de undersökta företagen var dock lagernivån onormalt hög, vilket företaget förklarade med att det fattat ett affärsmässigt beslut att inte sälja till olönsamt låga marknadspriser.

(61)

I tabellen nedan visas gemenskapsindustrins försäljning till icke-närstående kunder i gemenskapen.

(62)

Gemenskapsindustrins försäljningsvolym ökade med 24 % och dess marknadsandel med 8 % under skadeundersökningsperioden.

(63)

De fem etablerade företagens marknadsandel minskade betydligt med mer än 10 procentenheter under skadeundersökningsperioden. Om man lägger till de två företag som påbörjade produktionen under denna period ökar den totala marknadsandelen med 6 %. Dessa sifferuppgifter tar dock inte hänsyn till att fyra gemenskapsproducenter upphörde med produktionen under samma period, vilket nämns i skäl (57). Dessa producenter skulle ha kunnat motsvara en produktion på flera tusen ton enligt den klagande, men det finns dock inte några exakta uppgifter tillgängliga. Detta innebär att om de producenter som upphörde med produktionen togs med i beräkningen skulle gemenskapsproducenternas totala marknadsandel minska med minst 2,5 % mellan 2001 och undersökningsperioden.

(64)

De genomsnittliga försäljningspriserna till icke-närstående köpare på gemenskapsmarknaden minskade kraftigt med mer än 50 % mellan 2001 och undersökningsperioden.

(65)

En importör påpekade att priserna på vinsyra tidigare hade genomgått liknande fluktuationer, och under en längre period än skadeundersökningsperioden, och att de nådde en topp under 2001–2001. Efter att ha undersökt detta kom man dock fram till att prisnivåerna under undersökningsperioden även historiskt sett var extremt låga, med beaktande av inflationen.

(66)

På grund av att marknadsandelen minskat, om man tar hänsyn till de gemenskapsproducenter som hade upphört med produktionen, och att försäljningspriserna sjunkit drastiskt, konstaterades det att gemenskapsindustrin inte kunnat ta del av den tillväxt av marknaden som berodde på att gemenskapens förbrukning ökat med 15 % under skadeundersökningsperioden.

(67)

Nedanstående uppgifter om lönsamheten uttrycks i procent av omsättningen, sett till försäljningen till icke-närstående köpare på gemenskapsmarknaden. Uppgifter lämnas även för de fem samarbetsvilliga företag som redan bedrev verksamhet i början av skadeundersökningsperioden (nedan kallade ”de etablerade företagen”). Under denna period befann sig de andra två företagen i en omställningsfas för kostnader och intäkter, vilket hade stor inverkan på den totala lönsamhetsutvecklingen.

(68)

För de fem etablerade företagen sjönk lönsamheten avsevärt mellan 2001 och 2003 på grund av de starkt nedsatta priserna som sammanföll med den ökade importen från Kina. Tendenserna för hela gemenskapsindustrin, dvs. inbegripet de två producenter som etablerad sig under skadeundersökningsperioden, är i stort sett likadana. Efter en dramatisk nedgång i lönsamheten för industrin under 2002 förbättrades den under 2003 då den producent som etablerade sig 2001 blev väletablerad och den nya producenten kom in på marknaden. Under undersökningsperioden förvandlades dock vinsten för de nya producenterna till förlust i samma takt som för de fem etablerade företagen.

(69)

Nedgången i priserna återspeglades i stor utsträckning även i råvaruleverantörernas priser, eftersom kontrakten för råvaruleveranser ofta knyts till priserna för vinsyra. De lägre råvarukostnaderna räckte dock inte för att förhindra en minskning av gemenskapens lönsamhet från 1,9 % till –6,7 % under skadeundersökningsperioden.

(70)

Utvecklingen när det gäller räntabilitet (nettotillgångar i detta fall), kassaflöde och investeringar visas i tabellen nedan. Av de skäl som anges i skäl 67 gäller sifferuppgifterna de fem samarbetsvilliga företag som var verksamma 2001.

(71)

Tendensen för räntabilitet på nettotillgångar är i stort sett densamma som för försäljningens lönsamhet. Kassaflödet försämrades mellan 2001 och undersökningsperioden, även om det varierade något, huvudsakligen beroende på lagerförändringar. För de två nya företagen uppvisade kassaflödet särskilt stora variationer eftersom de precis hade inlett sin verksamhet, vilket sammanföll med de snabba förändringarna på marknaden. För samtliga företag var den sjunkande räntabiliteten och det försämrade kassaflödet en följd av att de genomsnittliga försäljningspriserna minskade snabbare än genomsnittskostnaderna för de sålda produkterna.

(72)

Gemenskapsindustrin upprätthöll en hög investeringsgrad under skadeundersökningsperioden och när det gäller de fem etablerade företagen ökade till och med investeringarna jämfört med 2001. Dessa investeringar gällde oftast moderniseringar, ersättning av föråldrad utrustning och nödvändiga tekniska uppgraderingar enligt miljölagstiftningen. När det gäller de två nya företagens fasta investeringar var de kännbarast under 2001 och under skadeundersökningsperioden.

(73)

Gemenskapsindustrins förmåga att anskaffa kapital från externa finansiärer eller moderbolag påverkades inte allvarligt under skadeundersökningsperioden. I de flesta fallen, särskilt när det gäller de två nya företagen, berodde detta på att företagen ingår i större grupper som har en mer långsiktig inställning till affärsverksamhet och som tror det är möjligt för industrin att återhämta sig från den nuvarande svåra situation den befinner sig i.

(74)

Nedanstående tabell visar utvecklingen när det gäller antal anställda, produktivitet och arbetskostnader för de sju gemenskapsproducenter som undersöktes.

(75)

Såsom framgår av tabellen ökade antalet anställda hos de sju gemenskapsproducenter som ingick i undersökningen mellan 2001 och skadeundersökningsperioden. Denna ökning beror på, vilket även nämns i 5.1 och 5.3, att dessa sifferuppgifter omfattar två företag som inledde sin verksamhet under skadeundersökningsperioden och inte tar hänsyn till att fyra gemenskapsproducenter upphörde med sin produktion under samma period. Trots detta började antalet anställda att minska mot slutet av undersökningsperioden.

(76)

Produktiviteten låg på en relativt stabil nivå under skadeundersökningsperioden, men ökade något mellan 2001 och undersökningsperioden. Arbetskostnaderna ökade mellan 2001 och undersökningsperioden, trots vissa variationer. Dessa variationer berodde på de tillfälliga kostnaderna för omstruktureringar i vissa av företagen.

(77)

Dumpningsmarginalerna anges i avsnittet om dumpning ovan. Dessa marginaler ligger klart över miniminivån. Med tanke på omfattningen av och priserna på den dumpade importen kan verkningarna av den faktiska dumpningsmarginalen dessutom inte anses vara försumbarae.

(78)

Det erinras om att importen från Kina har ökat betydligt, såväl i fråga om volym som i fråga om marknadsandelar. Dessutom minskade det genomsnittliga priset per enhet för denna import med nästan 50 %, vilket återspeglas i det prisunderskridande som konstaterades i undersökningen.

(79)

De sju undersökta företagens försäljningsvolym och andel av gemenskapsmarknaden ökade, men låg på en relativt stabil nivå om man inte räknar med de två nyetablerade företagen. Å andra sidan minskade gemenskapsindustrins priser med i genomsnitt 51 % under skadeundersökningsperioden. Trots att råvarupriserna minskade och det gjordes ansträngningar för att öka produktiviteten blev lönsamhetsnivån kraftigt negativ under undersökningsperioden.

(80)

Det försämrade läget för gemenskapsindustrin under skadeundersökningsperioden bekräftas även av den negativa utvecklingen av indikatorerna för kapacitetsutnyttjande, lagernivåer, räntabilitet och kassaflöde. Det bör också noteras att fyra gemenskapsproducenter upphört med sin verksamhet under de senaste åren. Även om två nya producenter har etablerat sig sedan 2001 skedde detta på grundval av företagsplaner som baserades på den ökade förbrukningen i gemenskapen. Det konstaterades dock att när det gäller tendenserna för priser, lönsamhet, räntabilitet och investeringar kan situationen för dessa företag jämföras med de andra gemenskapsproducenternas situation.

(81)

Denna negativa utveckling inträffade under en period med en relativt stabil produktivitet, ökande investeringar och förbättrat kapacitetsutnyttjande i gemenskapen.

(82)

Med hänsyn till alla dessa faktorer dras slutsatsen att gemenskapsindustrin har lidit väsentlig skada under undersökningsperioden i den mening som avses i artikel 3 i grundförordningen.

(83)

I enlighet med artikel 3.6 och 3.7 i grundförordningen undersöktes det om det fanns ett orsakssamband mellan den dumpade importen från Kina och den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit. Kända faktorer utöver den dumpade importen som samtidigt skulle ha kunnat vålla gemenskapsindustrin skada undersöktes också, i syfte att se till att den skada som dessa andra faktorer eventuellt vållat inte tillskrivs den dumpade importen.

(84)

Import från Kina ökade med 56 % volymmässigt och dess marknadsandel ökade med 3 procentenheter under skadeundersökningsperioden. Dessutom minskade priserna på importen från Kina med runt 50 % och prisunderskridandet var väsentligt. Gemenskapsindustrin var tvungen att reagera på denna import genom att sänka sina priser med 53 % för att upprätthålla sin försäljningsvolym. Minskningen i råvarukostnader var inte tillräcklig för att förhindra att gemenskapsindustrins lönsamhet sjönk från runt 8 % till runt – 6 %. Lönsamheten låg långt under vad som kan förväntas för denna typ av industri. Framförallt är dock en negativ lönsamhet inte hållbar.

(85)

Den preliminära slutsatsen är därför att det tryck som utövades av den dumpade importen, vars volym och marknadsandel ökade betydligt från och med 2001 och som skedde till snabbt minskande, dumpade priser, var en avgörande orsak till prissänkningarna och prisnedgången för gemenskapsindustrin, och följaktligen till dess negativa lönsamhet och försämrade ekonomiska situation.

(86)

Efter Kina är Argentina och Chile de näst största leverantörerna av vinsyra på gemenskapsmarknaden.

(87)

Dessa sifferuppgifter visar att alla andra leverantörer än Kina tillsammans stod för endast 2,5 % av gemenskapens förbrukning och att deras marknadsandel minskade mellan 2001 och undersökningsperioden. Deras genomsnittliga priser låg också över Kinas priser, även om de argentinska priserna minskade till en ganska låg nivå under undersökningsperioden. Den kinesiska importens press på marknaden har definitivt haft betydelse för prisnedgången för dessa exportländer.

(88)

Med anledning av detta anses det att importen från andra tredjeländer såsom Argentina och Chile inte var tillräckligt omfattande för att ha bidragit till den skada som gemenskapsindustrin lidit.

(89)

Vissa berörda parter har påpekat att industrins lönsamhet påverkas av gemenskapens regelverk, som fastställer ett lägsta inköpspris för de huvudsakliga råvarorna samt ett försäljningspris för alkohol, som en del av den gemensamma jordbrukspolitiken inom denna sektor. De regelmässiga parametrarna kan förvisso inverka på industrin i dess helhet, men dessa har inte ändrats under perioden och kan inte ha orsakat industrins försämrade situation.

(90)

Under undersökningsperioden gick ca 25 % av gemenskapsindustrins produktion på export utanför gemenskapen. Exportvolymen ökade något under skadeundersökningsperioden.

(91)

Det konstaterades att lönsamheten för denna export låg något högre än den för försäljningen på gemenskapsmarknaden, trots det faktum att exporten också led av de minskade priserna och av konkurrens från den kinesiska exporten till tredjeländers marknader.

(92)

Mot bakgrund av detta anses det att exportens utveckling inte kan ha varit en betydande orsak till den skada som gemenskapsindustrin lidit.

(93)

Försäljningen från andra gemenskapsproducenter, även från dem som upphörde med sin verksamhet under skadeundersökningsperioden, minskade drastiskt mellan 2001 och undersökningsperioden. Denna försäljning kan därför inte ha orsakat den skada som gemenskapsindustrin lidit.

(94)

Det måste understrykas att i detta fall rörde sig skadan främst om en prisnedgång som orsakade nedsatt lönsamhet. Detta sammanföll med en snabbt ökande import till dumpade priser från Kina som i betydande utsträckning underskred gemenskapsindustrins priser. Det finns inget som tyder på att de andra faktorer som nämns ovan i betydande utsträckning skulle ha bidragit till den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit. Det framkom inga andra faktorer vid undersökningen som skulle ha kunnat vålla väsentlig skada.

(95)

På grundval av denna analys av verkningarna av alla kända faktorer för gemenskapsindustrins situation dras preliminärt slutsatsen att det finns ett orsakssamband mellan den dumpade importen från Kina och den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit.

(96)

Det undersöktes huruvida det fanns några tvingande skäl som skulle kunna leda till slutsatsen att det inte skulle vara i gemenskapens intresse att införa antidumpningstullar på import från det berörda landet. Kommissionen sände frågeformulär till importörer, handlare och industriella användare. Två användare svarade delvis på frågeformuläret. Andra användare besvarade inte frågeformuläret men lämnade synpunkter skriftligen.

(97)

Följande slutsatser dras på grundval av de uppgifter som lämnats av de samarbetsvilliga parterna.

(98)

Det erinras om att gemenskapsindustrin bestod av sju tillverkare som har över 200 anställda i produktionen och försäljningen av den berörda produkten. Det erinras också om att de ekonomiska indikatorerna för gemenskapsindustrin visade på ett allt sämre ekonomiskt resultat under skadeundersökningsperioden, vilket lett till att fyra gemenskapsproducenter upphört med sin verksamhet under de senaste åren.

(99)

Om inga åtgärder införs kommer gemenskapsindustrins ekonomiska situation troligen att fortsätta att försämras på grund av prispressen från den dumpade importen, och fler gemenskapsproducenter kommer att tvingas upphöra med produktionen, vilket får negativa följder för den mer omfattande vintillverkningssektorn (se nedan). Om det däremot införs åtgärder kan priser och lönsamhet förväntas nå en mer hållbar nivå och EU-industrins ekonomiska bärkraft kommer att säkras.

(100)

Det står således klart att införandet av antidumpningsåtgärder ligger i gemenskapsindustrins intresse.

(101)

Två råvaruleverantörer stödde undersökningen i en skrivelse till kommissionen. Vissa av den klagande har också närstående företag i vinindustrin och tog tillfället i akt att ge uttryck för dessa företags intressen under undersökningen.

(102)

Alla parterna betonade vinsyreindustrins ekonomiska betydelse ur gemenskapens vintillverkares synvinkel.

(103)

För det första behöver industrin en pålitlig källa för vinsyra av garanterad kvalitet.

(104)

För det andra är vinsyreindustrin en viktig inkomstkälla för vinsektorn eftersom den använder biprodukter såsom druvpressrester och jäsningsrester. Det erinras om att denna sektor omfattas av den gemensamma jordbrukspolitiken och för närvarande befinner sig i allvarliga ekonomiska svårigheter.

(105)

För det tredje skulle vinsektorn, om det inte fanns någon ekonomiskt lönsam vinsyreindustri i gemenskapen, tvingas öka sina kostnader för att bli av med dessa biprodukter med tanke på de allt strängare miljöbestämmelserna.

(106)

Följaktligen dras slutsatsen att införandet av antidumpningsåtgärder ligger i gemenskapsleverantörernas intresse.

(107)

Frågeformulär sändes inledningsvis till alla parter som omnämns som användare i klagomålet. Kommissionen kunde sedan med hjälp av information som den fått under undersökningen identifiera de viktigaste industrisektorer som använder vinsyra. Därefter skickades ytterligare frågeformulär till flera livsmedels- dryckes- och gipsproducenter, samt till den europeiska sammanslutningen för läkemedelsindustrin.

(108)

Ett gipsföretag och ett livsmedelsföretag svarade att vinsyra var en så oviktig kostnad för dem att de inte kunde fylla i ett frågeformulär.

(109)

Ett gipsföretag samarbetade genom att besvara frågeformuläret. Ett annat gipsföretag besvarade delvis frågorna. Av dessa uppgifter kan man dra slutsatsen att den berörda produkten står för mindre än 2 % av kostnaderna för gipsprodukter som tillverkas av de samarbetsvilliga företagen. Slutsatsen kan därför dras att de föreslagna antidumpningstullarna skulle ha en relativt liten inverkan på användarindustriernas kostnader och konkurrensläge. Med tanke på att det rör sig om en stor grupp gipsproducenter kan denna information ses som ganska representativ för hela sektorn. Det bör även noteras att byggmaterial framför allt produceras för lokala och nationella marknader och inte utsätts för global konkurrens, vilket gör det möjligt för företag i byggsektorn att föra över kostnadsökningar på sina kunder.

(110)

Synpunkter mottogs också från två livsmedelsföretag som producerar emulgeringsmedel för bageriindustrin. Dessa företag motsatte sig undersökningen och sade att vinsyra var en viktig kostnad i samband med deras produkter. Dessa företag besvarade dock inte frågeformuläret, så deras uppgifter kunde inte verifieras på grundval av kvantifierade uppgifter.

(111)

Användarindustrierna betonade i sina synpunkter hur instabil marknaden för naturlig vinsyra är och att det tidigare varit återkommande brist på denna vara på den europeiska marknaden. För dessa industrier verkar tillgången på vinsyra vara av större betydelse än kostnaderna för produkten.

(112)

Mot bakgrund av detta är det inte sannolikt att antidumpningsåtgärder skulle leda till utbudsbrist eller till en icke-konkurrensmässig situation för användarindustrierna. De föreslagna åtgärderna skulle bara bidra till att få upp de europeiska marknadspriserna till en nivå som bättre motsvarar den långsiktiga tendensen och förhindra att fler företag går i konkurs. När det gäller kostnadsökningen konstaterades det att denna endast skulle bli marginell och inte inverka i någon betydande grad på användarindustrins konkurrenskraft. Därför dras preliminärt slutsatsen att användarnas intresse inte hindrar att åtgärder införs.

(113)

Det skulle helt klart ligga i gemenskapsindustrins intresse att det införs åtgärder beträffande import av vinsyra med ursprung i Kina. För både importörer eller handlare och användarindustrier förmodas det att eventuella följder för priserna på vinsyra endast blir marginella. De förluster som drabbat gemenskapsindustrin och leverantörerna och risken för fortsatta nedläggningar är däremot betydligt större.

(114)

Mot denna bakgrund dras preliminärt slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl för att inte införa antidumpningstullar på import av vinsyra med ursprung i Kina.

(115)

Mot bakgrund av slutsatserna beträffande dumpning, skada och gemenskapens intresse bör provisoriska åtgärder införas i syfte att förhindra att dumpad import vållar gemenskapsindustrin ytterligare skada.

(116)

Åtgärderna bör införas på en nivå som är tillräcklig för att undanröja den skada som denna import vållat, utan att den dumpningsmarginal som konstaterats överskrids. Vid beräkningen av hur hög tull det skulle krävas för att undanröja verkningarna av den skadevållande dumpningen ansågs det att åtgärderna borde göra det möjligt för gemenskapsindustrin att täcka sina produktionskostnader och totalt sett uppnå en vinst före skatt på den nivå som en industri av denna typ inom sektorn rimligen skulle kunna uppnå vid försäljning av den likadana produkten i gemenskapen under normala konkurrensförhållanden, det vill säga om det inte förekom någon dumpad import. Den vinstmarginal före skatt som användes för denna beräkning var 8 % av omsättningen, på grundval av på de vinstnivåer som gällde innan det förekom någon dumpad import. På grundval av detta beräknades ett icke-skadevållande pris för gemenskapsindustrin för den likadana produkten. Det icke-skadevållande priset erhölls genom att den ovannämnda vinstmarginalen på 8 % lades till produktionskostnaden. En produkt typ som exporterades från Kina under undersökningsperioden producerades och såldes inte av gemenskapsindustrin under undersökningsperioden. Vid beräkningen av vilken nivå som är tillräcklig för att undanröja den skada som denna import vållat, utan att den dumpningsmarginal som konstaterats överskrids, togs det hänsyn till förhållandet i pris mellan denna typ och andra typer som exporterades av kinesiska exportörer.

(117)

Den nödvändiga prisökningen fastställdes därefter på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga importpriset och det vägda genomsnittliga icke-skadevållande priset för den likadana produkt som gemenskapsindustrin sålde på gemenskapsmarknaden.

(118)

Den eventuella skillnad som jämförelsen resulterade i uttrycktes sedan i procent av det genomsnittliga importvärdet cif.

(119)

Mot denna bakgrund anses det att en preliminär antidumpningstull motsvarande den konstaterade dumpningsmarginalen bör införas, men att den i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen dock inte bör vara högre än den skademarginal som beräknats ovan.

(120)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning har fastställts på grundval av resultaten av denna undersökning. De återspeglar således den situation som i denna undersökning befunnits föreligga för dessa företag. Dessa tullsatser (i motsats till den landsomfattande tull som gäller ”alla andra företag”) gäller således enbart import av sådana produkter med ursprung i det berörda landet som tillverkats av de företag, dvs. de specifika rättsliga enheter, som nämns. Importerade produkter som tillverkats av något annat företag som inte uttryckligen nämns i detta dokuments normativa del med namn och adress, inbegripet enheter som är närstående dem som uttryckligen nämns, får inte omfattas av dessa satser utan kommer att omfattas av den tullsats som gäller för ”alla andra företag”.

(121)

Eventuella ansökningar om tillämpning av dessa individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser (t.ex. till följd av en ändring av enhetens namn eller inrättandet av nya produktions- eller försäljningsenheter) bör utan dröjsmål sändas till kommissionen (3) tillsammans med alla relevanta uppgifter, särskilt beträffande de ändringar av företagets verksamhet i fråga om produktion, försäljning på hemmamarknaden och exportförsäljning som hänger samman med exempelvis namnändringen eller ändringen av produktions- eller försäljningsenheterna. Kommissionen kan i sådana fall efter samråd med rådgivande kommittén komma att ändra förordningen genom att uppdatera förteckningen över företag som omfattas av individuella tullsatser.

(122)

På denna grundval fastställs satserna för den preliminära tullen till följande:

(123)

Enligt god förvaltningspraxis bör en period fastställas inom vilken de berörda parter som givit sig till känna inom den tidsfrist som anges i tillkännagivandet om inledande får lämna skriftliga synpunkter och begära att bli hörda. Det är dessutom att märka att alla undersökningsresultat i denna förordning rörande införandet av tullar är preliminära och kan komma omprövas vid fastställandet av eventuella slutgiltiga tullar.