EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52021XC1001(06)

Offentliggörande av det sammanfattande dokument som avses i artikel 94.1 d i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 och av hänvisningen till offentliggörandet av produktspecifikationen för ett namn i vinsektorn 2021/C 398/17

C/2021/7019

EUT C 398, 1.10.2021, p. 28–35 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

1.10.2021   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 398/28


Offentliggörande av det sammanfattande dokument som avses i artikel 94.1 d i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 och av hänvisningen till offentliggörandet av produktspecifikationen för ett namn i vinsektorn

(2021/C 398/17)

I enlighet med artikel 98 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 (1) ges rätt att göra invändningar inom två månader från dagen för detta offentliggörande.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

”Dehesa Peñalba”

PDO-ES-02592

Datum för ansökan: 18 november 2019

1.   Namn som ska registreras

Dehesa Peñalba

2.   Typ av geografisk beteckning

SUB – skyddad ursprungsbeteckning

3.   Kategorier av vinprodukter

1.

Vin

4.   Beskrivning av vinet eller vinerna

RÖTT VIN

Utseende: Klart, med medelhög till hög färgintensitet i nyanser från tegelrött till purpurrött.

Arom: Medelhög till hög intensitet, med bäriga toner som är karakteristiska för druvsorten (röda och/eller blå bär) och/eller blommiga toner och/eller balsamtoner samt toner som härrör från lagringsprocessen när det gäller fatlagrade viner (inslag av vanilj och/eller ek och/eller rostade och/eller karamelliserade och/eller kryddiga inslag).

Smak: Vinerna ska vara balanserade med tydliga bäriga inslag (röda och/eller blå bär) och/eller blommiga toner och/eller balsamtoner samt toner som härrör från lagringsprocessen när det gäller fatlagrade viner (inslag av vanilj och/eller ek och/eller rostade och/eller karamelliserade och/eller kryddiga inslag). Vinerna är fylliga med en medellång till lång eftersmak.

(*)

De värden som inte anges här överensstämmer med de gränsvärden som fastställts i EU-lagstiftning.

Allmänna analytiska egenskaper

Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)

 

Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)

12,5

Lägsta totala syrahalt

4,0 gram per liter uttryckt som vinsyra

Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)

20,00

Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)

150

5.   Vinframställningsmetoder

a.   Grundläggande oenologiska metoder

Odlingsmetoder

1.

Vinstockarna binds upp.

2.

Planteringstätheten ska vara minst 2 000 vinstockar per hektar.

Särskilda oenologiska metoder

1)

Vinframställningsförhållanden

Unga röda viner:

Druvorna plockas för hand, placeras i backar och lagras sedan i en kylare så att deras temperatur sänks till mellan 5 °C och 10 °C.

De sorteras för hand vid sorteringsbordet och förs till tankarna med transportband (ingen pumputrustning används för att lyfta druvorna).

Förjäsning genom blötläggning i kallt vatten (5–10 °C) i 5–8 dagar tillämpas.

Före den malolaktiska jäsningen lagras vinerna på bottensatsen i minst 15 dagar.

Mikrosyresättning utförs med en dosering på 15 ml per liter per månad i 3 dagar och 6 ml per liter per månad i 8 dagar.

Spontan alkoholjäsning sker i tankar av rostfritt stål.

Förlängd maceration tillämpas under och efter jäsning i minst 21 dagar.

Lagrade röda viner:

Druvorna plockas för hand, placeras i backar och lagras sedan i en kylare så att deras temperatur sänks till mellan 5 °C och 10 °C.

De sorteras för hand vid sorteringsbordet och förs till tankarna med transportband (ingen pumputrustning används för att lyfta druvorna).

Förjäsning genom blötläggning i kallt vatten (5–10 °C) i 5–8 dagar tillämpas.

Spontan alkoholjäsning sker i tankar av rostfritt stål.

Förlängd maceration tillämpas under och efter jäsning i minst 21 dagar.

Före den malolaktiska jäsningen lagras vinerna på bottensatsen i minst 15 dagar.

Mikrosyresättning utförs med en dosering på 15 ml per liter per månad i 3 dagar och 6 ml per liter per månad i 8 dagar.

Särskilda oenologiska metoder

2)

Lagringsförhållanden

Lagringsförhållandena varierar per vintyp enligt följande:

Röda endruvsviner:

Lagras i 225 liters ekfat i 12–24 månader.

Röda flerdruvsviner:

Lagras i 225 och/eller 500 liters ekfat och/eller i 5 000 liters trätunnor i 6–24 månader.

Relevanta restriktioner för vinframställning

Musten får endast utvinnas med hjälp av mekaniska system som inte skadar klasarnas fasta delar, med ett högsta genomsnittligt förhållande mellan druva och vin på 72 %. Röda viner lagras, och därför får inte pumpar användas för att överföra massan till tanken.

b.   Högsta avkastning

Unga röda viner

8 000 kilo druvor per hektar

Unga röda viner

57,60 hektoliter per hektar

Lagrade röda viner

6 000 kilo druvor per hektar

Lagrade röda viner

43,20 hektoliter per hektar

6.   Avgränsat geografiskt område

Det geografiska området för den skyddade ursprungsbeteckningen ”Dehesa Peñalba” är beläget i kommunen Villabáñez (Valladolid). Det är ett sammanhängande område som omfattar 91,4287 hektar och identifieras med hjälp av följande hänvisningar till systemet för identifiering av jordbruksskiften (LPIS) (*):

Parcelas [jordbruksskiftena] 5 121, 5 122, 5 123, 5 124 och 5 125, och recinto [tomt] 3 inom parcela9 003 (bevattningskanal), varav alla är belägna i polígono [polygon] 6 i kommunen.

Viner med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Dehesa Peñalba” måste framställas och lagras inom det område som definieras ovan.

(*)

LPIS uppdateras, notera därför att dessa uppgifter utgör hänvisningar till 2020 års version.

7.   Huvudsakliga druvsorter

CABERNET SAUVIGNON

MERLOT

SYRAH

TEMPRANILLO

8.   Beskrivning av samband

a)   Geografiskt område (naturliga och mänskliga faktorer)

a.1)   Naturliga faktorer

Det geografiska område som definieras i punkt 1.6 har särskilda och unika terräng- jordmåns- och klimatförhållanden. Dessa förhållanden är enhetliga för området och skiljer det från omgivande områden, vilket förklaras nedan. Området är vad som traditionellt kallas en ”pago”: dvs. det utgörs av ett enda, sammanhängande område som traditionellt har använts för vinodling och vars särskilda kännetecken i fråga om jordmån och mikroklimat gör att det skiljer sig från de omgivande områdena. De unika förhållandena i en ”pago” formas oftast av de fysiska element som omger området – såsom floder, slätter, skogar och så vidare – vilka bidrar till att skapa de särskilda förhållandena. I detta avgränsade område uppstår förhållandena till följd av följande faktorer:

1.

Regionens kuperade topografi beror främst på floden Duero. som har bildat ett antal olika strukturer till följd av erosion och sedimentering, bland annat alluvialslätterasser – som är rika på avlagringar (främst sand och grus) – och själva dalen. Till följd av detta är det avgränsade området ett svagt sluttande landsbygdsområde (med en konstant lutning på mindre än 5 %) i dalen och omges av två högre slättområden (det avgränsade området är beläget på 720 meters höjd och slätterna ligger på 800–840 meter, med en lutning på 5–15 %), som delar området både i nord och i syd. Duerofloden utgör även områdets gräns i norr. Området på andra sidan floden kallas också för Dehesa Peñalba, men eftersom lutningen blir brantare (på höglandsslätternas sluttningar och själva slätterna), är marken inte längre lämpad för vinodling. I söder avgränsas området av en pinjeskog. Dessa två inslag i landskapet – höglandsslätterna och pinjeskogen – skapar en bufferteffekt och skyddar området mot ogynnsamma väderförhållanden.

2.

Det avgränsade området vilar på en markterrass som har bildats av flodavlagringar av grus med ett sandigt toppskikt på en berggrund av märgelkalk. Marken karakteriseras av kullersten, grus och en genomsnittlig sandhalt på 78 %, jämfört med den mindre sandiga jordmånen (omkring 60 %) i väst och den mer ler-rika jordmånen med märgel- och kalkavlagringar på höglandsslätterna och deras sluttningar, där lutningen är kraftigare.

Det avgränsade området har därför ett torrt, sandigt och genomsläppligt toppskikt: ett område med varm jord men kall grund och hälsosamma vattenreserver. Jordmånen är mager, både på organiskt material och näringsämnen.

3.

Det faktum att de omgivande elementen fungerar som en buffert innebär att området är något skyddat mot ogynnsamma förhållanden som extrema temperaturer, låg fukthalt, hård blåst osv. Området har därför ett särskilt mikroklimat, med mildare temperaturer (ett årligt genomsnitt på 12 oC, ungefär en halv grad varmare än det omgivande området), särskilt under våren och hösten. Det har gott skydd mot blåst (väst till öst) och är fritt från frost under längre tid än det omgivande området (206 dagar per år jämfört med 200).

Sammanfattningsvis består det avgränsade område som är känt som Dehesa Peñalba av ett flodområde i en dal, där berggrunden är jämn och marken enhetlig. Med sin nord-/sydvästliga exponering är området idealiskt för vinodling och jordmånen kan beskrivas som varm och mager, med tanke på den höga sandhalten och grova material (kullersten och grus). Detta innebär i sin tur att marken är ytterst genomsläpplig och reflekterar solstrålarna, eftersom området skyddas av två märgel-/kalkhaltiga slätter som avskärmar och stänger in det tack vare höjdskillnaden. Det avgränsade området påverkas även av pinjeskogen som är belägen längs dess södra och västra gränser, medan Duerofloden flyter längs områdets norra och östra utkanter. En analys av den fysiska omgivningen visar att det avgränsade område som är känt som Dehesa Peñalba är ett tydligt definierat område med särskilda och enhetliga mark- och klimatförhållanden som skiljer det från omgivande områden. Detta är följden av geomorfologiska, litologiska och orografiska bildningsprocesser och förekomsten av naturliga barriärer, såsom floder, skogar, sluttningar och höglandsslätter.

a.2)   Mänskliga faktorer

Den erfarenhet som områdets vinodlingar har vunnit under de senaste 18 åren har lett till att ett antal druvsorter har införts som är särskilt väl lämpade för den lokala miljön, vilket ger druvor med hög koncentration av polyfenoler – särskilt när det gäller totala antocyanin- och tanninhalter.

Tempranillo: Detta är den viktigaste druvsorten som odlas i Dehesa Peñalbas vinodlingar. Tack vare växttäcket och att marken bearbetas på djupet nära vinstockarna, kompletterat med noggrann uppbindning, odlas druvsorten i perfekt harmoni med det lokala området.

Syrah: Detta är den näst mest karakteristiska druvsorten. Syrah har en längre växtcykel och odlingsförhållandena är därför idealiska i området (milda vårar och höstar), vilket gör att druvsortens kvaliteter kommer till fullständigt uttryck.

Cabernet sauvignon: Liksom syrah når denna druvsort sin fulla potential tack vare det avgränsade områdets mikroklimat, även om avkastningen samtidigt begränsas.

Merlot: Denna druvsort brukar lida av otillräcklig vattentillförsel i de omgivande områdena. Det underliggande jordlagret i det avgränsade området har dock tillräckliga vattenreserver för att druvorna ska kunna mogna på ett optimalt och balanserat sätt.

För att förbättra odlingsförhållandena för dessa druvsorter och deras mognad används vinodlingstekniker under vinstockarnas växtcykel som ger lägre avkastning per hektar, vilket ger en råvara av högre kvalitet med en konsekvent mognadsgrad.

Hållbara vinodlingsmetoder används som säkerställer maximal respekt för miljön. Vinodlingsskiftena är certifierade som ekologiska.

Efter denna noggranna process i vingården tillämpas omsorgsfulla metoder i vineriet. Följande steg är viktigast:

Druvorna plockas för hand, placeras i backar och lagras sedan i en kylare så att deras temperatur sänks till mellan 5 °C och 10 °C. De sorteras för hand vid sorteringsbordet och förs till tankarna med transportband (ingen pumputrustning används). På så sätt sker ingen oxidering innan druvorna kommer till tankarna, vilket möjliggör maceration under optimala förhållanden.

Maceration tillämpas under och efter jäsning i minst 21 dagar.

Före den malolaktiska jäsningen lagras vinerna på bottensatsen, vilket ger mikrosyresättning.

b)   Produktens kvalitet och egenskaper härrör huvudsakligen eller endast från det geografiska området.

Viner med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Dehesa Peñalba” är röda viner med en djup intensiv färg (hög färgintensitet, blåröda toner och bra stabilitet). De är ytterst aromatiska och domineras av mogna röda och mörka bär, särskilt när de är unga. Vinerna har en sammanhållen struktur tack vare deras stabila höga polyfenolhalt, med milda och tanniner som blir kvar i munnen. Detta ger ytterst eleganta viner som är medelfylliga till fylliga, mycket smakrika och med god volym och lång eftersmak.

c)   Beskrivning av samband – samspel mellan naturliga och mänskliga faktorer och produktens egenskaper.

Det avgränsade området för den skyddade ursprungsbeteckningen ”Dehesa Peñalba” upptar ett sammanhängande landområde. Såsom beskrivs ovan gör områdets enhetliga egenskaper i fråga om jordmån och mikroklimat att det skiljer sig från andra områden i närheten. Dessa naturliga förhållanden, kombinerat med valet av druvsorter, hållbara vinodlingsmetoder och en omsorgsfull produktionsmetod, gör det möjligt att erhålla en produkt (vin) med särskilda egenskaper. Detta bekräftas av följande faktorer:

1.

Jordmånen, som definieras som mager men ändå varm med hög sandhalt och grova material (kullersten och grus), är ytterst genomsläpplig och reflekterar solstrålarna. Detta stimulerar druvornas mognad och främjar fenomen som skalens pigmentering, vilket ger druvor med högre polyfenolhalt, särskilt antocyaniner och tanniner.

2.

Det avgränsade området är plant och väl exponerat, skyddas av två högre slätter och en pinjeskog och avgränsas av Duerofloden i norr. Det omges därför av naturliga barriärer. Detta innebär att druvorna kan nå perfekt mognad, eftersom de exponeras för mer markreflekterad strålning och vinstockarna skyddas mot extrema väderförhållanden. Förhållandena är därför mildare under de två viktigaste perioderna i vinstockarnas växtcykel: våren, när vinstockarna blommar och sätter frukt, och hösten, då druvorna når det sista skedet i mognadsprocessen. Förhållandena möjliggör således en längre växtcykel för vinstockarna. Området är fritt från frost under en längre tid. Druvorna har därför fler dagar på sig för att utvecklas och mogna. Området har även en högre genomsnittlig temperatur än de omgivande områdena. Dessa förhållanden möjliggör sammantaget en mer balanserad mognad, stimulerar fenomen som pigmentering av blå druvors skal och ger druvor med högre polyfenolhalt, vilket i sin tur gör vinerna mer polyfenolrika och förlänger deras livstid tack vare den starkare strukturen och den större koncentrationen av totala halter av antocyaniner och tanniner.

3.

Den varma sandiga jordmånen och det mildare klimatet (mildare vårar och höstar) innebär att druvsorten tempranillo, och särskilt de icke inhemska druvsorterna med längre växtcykler (de franska druvsorterna cabernet sauvignon, merlot och syrah), har kunnat anpassa sig mycket väl. Druvorna mognar och vinstockarnas växtcykel slutförs på ett mer balanserat och heltäckande sätt, vilket innebär att druvorna i området har högre koncentrationer av vissa komponenter (total halt av antocyaniner och aromer) jämfört med druvor som odlas i det omgivande området.

4.

Valet av druvsorter i kombination med hållbara vinodlingsmetoder gör det möjligt att erhålla en optimal råvara för att framställa viner med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Dehesa Peñalba”:

Tempranillo ger struktur med aromer av röda bär och skogsbär och en djup intensiv färg.

Cabernet sauvignon ger volym, längd och varaktiga tanniner samt intensiva toner av mogna bär och kryddiga inslag.

Merlot ger elegans, mycket milda tanniner, röda bär och en god balans mellan syra och pH-värde.

Syrah ger sammetsmjuka tanniner, mörka bär samt pH- och syrahalter som ger friska viner.

Sammanfattningsvis ger druvsorterna tempranillo och cabernet lagringsdugliga viner tack vare deras volym, struktur och längd, medan syrah och merlot tillför friskhet, syra, aromatisk intensitet, elegans och finess.

5.

Druvorna plockas för hand, placeras i backar och lagras sedan i en kylare så att deras temperatur sänks till mellan 5 °C och 10 °C. Detta förebygger oxidering och skyddar färgen (antocyaninföreningar). De sorteras för hand vid sorteringsbordet och förs till tankarna med transportband (ingen pumputrustning används). På så sätt sker ingen oxidering innan druvorna kommer till tankarna, vilket möjliggör maceration under optimala förhållanden. Sammantaget innebär detta att druvorna är intakta när de blötläggs i kallt vatten, vilket förbättrar den aromatiska potentialen och färgextraktionen.

6.

Macerationsprocessen under och efter jäsningen är tillräckligt lång (minst 21 dagar) för att erhålla högre koncentrationer av färgämnen (antocyaniner och tanniner), vilket frigör de fria aromerna och ger mer strukturerade och potentiellt mer varaktiga viner.

7.

Innan den malolaktiska jäsningen lagras vinerna på bottensatsen, vilket ger mikrosyresättning. Detta främjar ökad extraktion och förlänger vinernas livstid genom att mängden fenolföreningar, såsom antocyaniner och tanniner, ökar. Detta beror på att mikrosyresättning främjar bildandet av pyranoantocyaniner, antocyaniner och flavanoler som behöver acetaldehyd för att bildas så att färgade addukter av etylbrygga kan skapas (acetaldehyd behöver syre för att bildas). Mikrosyresättning före malolaktisk jäsning förbättrar således vinernas kromatiska egenskaper och färgstabilitet. Även munkänslan förbättras i fråga om fyllighet och strävhet. En ytterligare positiv effekt av mikrosyresättning är att vinernas arom förbättras genom att de vegetabiliska kvaliteterna reduceras. Mikrosyresättning gör det möjligt att reducera föreningar som pyraziner och tioler, som oxideras av syre.

Såsom redan har förklarats har provningar visat att de druvor som odlas i det avgränsade området har högre koncentrationer av antocyaniner och tanniner. De överförs i vinframställningsprocessen: under macerationen tränger dessa ämnen in i vinet och ger vinerna mer intensitet och en blåröd ton hos unga viner. Vinernas livstid förlängs också eftersom mer stabila färgämnen bildas. Tack vare detta har viner med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Dehesa Peñalba” god färgintensitet, vanligen med inslag av mogna röda och/eller svarta bär. Vinerna är medelfylliga till fylliga, runda i smaken, mogna och med lång eftersmak. De har en hög koncentration av polyfenolpigment, vilket ger mer strukturerade viner med en mer stabil färg. Vinerna är därför mer varaktiga och är mer lämpade för lagring, även på flaska, än de viner som framställs i det omgivande området.

Enligt forskning som utförts av oenologigruppen vid det regionala institutet för tillämpad vetenskaplig forskning (som ingår i den livsmedelstekniska fakulteten vid Universidad de Castilla–La Mancha), är det i princip möjligt att skilja viner med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Dehesa Peñalba” från viner som framställs i de omgivande områdena som har lagrats ungefär lika länge (den skyddade ursprungsbeteckningen ”Ribera del Duero” och viner med den skyddade geografiska beteckningen ”Castilla y León”), eftersom de förstnämnda vinerna har större mängder av monomera antocyaniner som är mer stabila i sig (med högre koncentration av malvidin-3-glukosid och en större andel av de mer stabila antocyaninerna, t.ex. av de typer som benämns p-Coumaroylated och caffeoylated).

Även om det avgränsade området för den skyddade ursprungsbeteckningen ”Dehesa Peñalba” ligger inom området för den skyddade geografiska beteckningen ”Castilla y León” och nära området för den skyddade ursprungsbeteckningen ”Ribera del Duero” och vinerna besitter de allmänna egenskaperna hos denna skyddade geografiska beteckning, har de samtidigt flera väsentligt annorlunda kvaliteter och egenskaper som inte påträffas hos viner med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Ribera del Duero”.

En jämförelse mellan den skyddade ursprungsbeteckningen ”Dehesa Peñalba”, den skyddade geografiska beteckningen ”Castilla y León” och den skyddade ursprungsbeteckningen ”Ribera del Duero” ger följande resultat:

Högre alkoholhalt

Den skyddade geografiska beteckningen ”Castilla y León”

”Dehesa Peñalba”

> 11,0

> 12,5

Lägre avkastning per hektar

Den skyddade geografiska beteckningen ”Castilla y León”

”Dehesa Peñalba”

16 000 kg

8 000 kg för unga röda viner

 

6 000 kg för unga röda viner

Högre halt av flyktiga syror

Den skyddade geografiska beteckningen ”Castilla y León”

”Dehesa Peñalba”

< 13,36 mekv/l

< 20 mekv/l

Högre alkoholhalt

Den skyddade geografiska beteckningen ”Ribera del Duero”

”Dehesa Peñalba”

11,0 för vita viner

 

> 11,5 för röda viner

> 12,5

Lägre avkastning per hektar

Den skyddade geografiska beteckningen ”Ribera del Duero”

”Dehesa Peñalba”

7 000 kg

6 000 kg för unga röda viner

Högre halt av flyktiga syror

Den skyddade geografiska beteckningen ”Ribera del Duero”

”Dehesa Peñalba”

< 8,33 mekv/l

< 20 mekv/l

Enligt forskning från Universidad de Castilla–La Mancha har vinerna även en högre koncentration av monomera antocyaniner:

Den skyddade geografiska beteckningen ”Ribera del Duero”

”Dehesa Peñalba”

< 59 mg/l

< 223 mg/l

Även om delar av det avgränsade området (tomterna 1 och 2 i jordbruksskifte 5121 och tomt 3 i jordbruksskifte 5122) har andra ägare, har ansökan lämnats in av det enda vineri som för närvarande finns inom det avgränsade området. Andra producenter kan ansluta sig till projektet i framtiden om de så önskar.

d)   Informellt samspel

”Dehesa Peñalba” har sedan länge varit eftersökt av markiser, biskopar och adelsmän, som har varit medvetna om potentialen hos denna mark vid Dueroflodens stränder sedan antiken.

Många skriftliga och bibliografiska källor bekräftar staden Peñalba de Dueros långa historia och de orter som omfattas av dess gränser, vilket även gäller vinodlingen och dess kommersiella ändamål eller skyldigheterna gentemot adeln i form av tionden av must som erhållits från dessa marker.

Under 1300-talet sammanställdes boken Libro Becerro de las Behetrías de Castilla på order av Peter I av Kastilien. Där anges de olika distrikt och fria städer som ingick i kungariket Kastilien. Boken innehåller räkenskaper för de olika städer som styrdes enligt ”systemet för fria städer” [behetría], deras rättsliga status, kungens ekonomiska rättigheter och adelns rättigheter. Ett antal manuskriptkopior finns kvar, även om det kungliga kansliet i Valladolid hyser ett av de äldsta.

Både Villabáñez (Villa hanes) och Peñalba (Peñalva) omfattades av furstendömet Valladolids herravälde (Merindad del Infantado de Valladolid’ eller på gammalspanska Merindat del infantazgo de vallit).

”År 1751 omfattades staden Villabáñez av tre jurisdiktioner” inom det administrativa distriktet Portillo i provinsen Madrid: staden styrdes av katedralen Valladolids råd [Cabildo] och av markisinnan av Camarasa och markisen av Revilla, båda boende i Valladolid. Vid den tidpunkten bestod kommunen Villabáñez av 11 423 tomter eller obradas [ett gammalt jordbruksmått), varav 600 var vinodlingar som uppgick till 1 200aranzadas [ännu ett gammalt jordbruksmått] … ”

”Kommunen Peñalba de Duero bestod av 1 923obradas mark, varav 560 var obevattnade fält, 6 ängar (4 allmänningar), 7 planteringar (allmänningar’), 500 bergmark med ek och stenek (allmänningar), 650 vinodlingar i Dehesa de Peñalba la Verde [’gröna Dehesa de Peñalba’] … ”

Även om flera olika namn används i historiska dokument – ”Dehesa”, ”La Dehesa”, ”Dehesa de Peñalba” och ”Peñalba La Verde” – avser samtliga namn samma plats, som har varit känd som Dehesa Peñalba under de senaste 30 åren. Detta visar även att uttrycket ”dehesa” i detta sammanhang är ett ortnamn som inte har något att med boskap att göra (det spanska ordet dehesa avser en traditionell form av boskapsuppfödning på karg mark eller annan mark än jordbruksmark).

År 1995 beslutade man att återuppta odlingen. Ett urval druvsorter med medellång till lång växtcykel planerades och ett vineri med den allra senaste vinframställningstekniken anlades. På så sätt kan druvornas hela potential utnyttjas och de kan omvandlas till viner med internationellt anseende.

9.   Väsentliga ytterligare villkor

Rättslig ram:

Nationell lagstiftning.

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning.

Beskrivning av villkoret:

Skördeåret måste anges på de skyddade vinernas etiketter.

Uttrycket ”roble” eller ”oak” får användas på etiketterna för viner med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Dehesa Peñalba”, förutsatt att de uppfyller tillämplig lagstiftning.

De traditionella uttrycken ”Crianza”, ”Reserva” och ”Gran Reserva” får användas på etiketterna för viner med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Dehesa Peñalba”, förutsatt att de uppfyller villkoren för användning av dessa uttryck i tillämplig lagstiftning.

Länk till produktspecifikationen

www.itacyl.es/documents/20143/342640/PPTA+PCC+VP+DEHESA+PE%C3%91ALBA+Rev+0+%281%29.docx/3066f78c-4629-ae2d-ea64-1c0f64b265e9


(1)  EUT L 347, 20.12.2013, s. 671.


Top