EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32022R1194

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1194 av den 11 juli 2022 om åtgärder för att utrota och förhindra spridning av Clavibacter sepedonicus (Spieckermann & Kotthoff 1914) Nouioui et al. 2018

C/2022/4750

EUT L 185, 12.7.2022, p. 47–64 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, GA, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

Legal status of the document In force

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2022/1194/oj

12.7.2022   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 185/47


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2022/1194

av den 11 juli 2022

om åtgärder för att utrota och förhindra spridning av Clavibacter sepedonicus (Spieckermann & Kotthoff 1914) Nouioui et al. 2018

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 av den 26 oktober 2016 om skyddsåtgärder mot växtskadegörare, ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 228/2013, (EU) nr 652/2014 och (EU) nr 1143/2014 samt om upphävande av rådets direktiv 69/464/EEG, 74/647/EEG, 93/85/EEG, 98/57/EG, 2000/29/EG, 2006/91/EG och 2007/33/EG (1), särskilt artikel 28.1 a–h, och

av följande skäl:

(1)

Förordning (EU) 2016/2031 utgör grunden för unionslagstiftningen om skyddsåtgärder mot växtskadegörare. I den förordningen fastställs en ny uppsättning regler, vilket innebär att den, med verkan från och med den 1 januari 2022, upphäver flera rättsakter som grundades på de tidigare reglerna inom sektorn.

(2)

En av dessa upphävda rättsakter är rådets direktiv 93/85/EEG (2) som omfattade åtgärder mot skadegöraren Clavibacter michiganensis (Smith) Davis et al. ssp. sepedonicus (Spieckermann & Kotthoff 1914), som senare bytt namn till Clavibacter sepedonicus (Spieckermann & Kotthoff 1914) Nouioui et al. 2018 (den angivna skadegöraren), som är den patogen som orsakar ljus ringröta på potatis.

(3)

Sedan det direktivet antogs har dessutom nya vetenskapliga rön framkommit om den angivna skadegörarens biologi och utbredning, och det har utvecklats nya testmetoder för att påvisa och identifiera skadegöraren samt metoder för att utrota den och förhindra att den sprids.

(4)

Nya åtgärder bör därför antas för växter av Solanum tuberosum L., utom fröer (de angivna växterna), för att utrota den angivna skadegöraren om den skulle påträffas inom unionens territorium och för att förhindra att den sprids. Vissa åtgärder i direktiv 93/85/EEG, särskilt sådana för att utrota den angivna skadegöraren och förhindra att den sprids, är dock fortfarande lämpliga och bör därför föreskrivas.

(5)

Medlemsstaternas behöriga myndigheter bör genomföra årliga inventeringar avseende förekomsten av den angivna skadegöraren på de angivna växterna inom deras territorium, för att säkerställa att skadegöraren påvisas på ett så effektivt sätt och så tidigt som möjligt. Reglerna om årliga inventeringar bör anpassas till de angivna växternas avsedda användning, för att säkerställa att okulärbesiktningar, provtagning och testning utförs vid de lämpligaste tidpunkterna och under de lämpligaste förhållandena för varje växt och dess användning.

(6)

Vid misstanke om förekomst av den angivna skadegöraren bör den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten utföra testning i enlighet med internationella standarder, för att bekräfta eller motbevisa denna förekomst.

(7)

Om den angivna skadegörarens förekomst bekräftas bör den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten utan dröjsmål vidta lämpliga åtgärder för att utrota skadegöraren och förhindra att den sprids ytterligare. Den första av dessa åtgärder bör vara att inrätta ett avgränsat område.

(8)

Ytterligare utrotningsåtgärder bör också föreskrivas. Angivna växter som utsetts som infekterade med den angivna skadegöraren bör inte planteras inom unionens territorium, och den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten bör säkerställa att de infekterade angivna växterna destrueras eller annars bortskaffas, under förhållanden som förhindrar att den angivna skadegöraren sprids. Särskilda åtgärder bör föreskrivas för testning, provtagning och åtgärder på plats för att säkerställa att det inte finns någon identifierbar risk för spridning av den angivna skadegöraren.

(9)

För att säkerställa det effektivaste skyddet för unionens territorium mot den angivna skadegöraren bör vissa områden i unionen utses som ”mycket infekterade områden”. Dessa bör definieras som områden där antalet anläggningar med utbrott som har identifierats vid årliga inventeringar under en sammanhängande period på mer än tio år har visat att den angivna skadegöraren förekommer på flera platser, och där det inte kan uteslutas att skadegöraren också förekommer vid produktionsanläggningar som inte står under officiell tillsyn. Av denna anledning bör de angivna växterna endast få förflyttas från dessa områden till och inom resten av unionens territorium på vissa villkor, och de bör då åtföljas av ett växtpass.

(10)

Vart femte år bör medlemsstaterna lämna in rapporter till kommissionen och övriga medlemsstater om utvecklingen avseende deras respektive mycket infekterade områden, för att säkerställa en översikt över genomförandet av åtgärderna i unionen och vid behov se över och anpassa dem.

(11)

Det är lämpligt att föreskriva ett undantag från skyldigheten att anmäla förekomsten av den angivna skadegöraren i Europhyt i enlighet med artikel 32 i genomförandeförordning (EU) 2019/1715 (3) om den angivna skadegöraren finns i ett mycket infekterat område, eftersom detta knappt skulle tillföra något på grund av de kontinuerliga utbrotten på flera platser.

(12)

Denna förordning bör träda i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning för att säkerställa att den börjar tillämpas så snart som möjligt efter upphävandet av direktiv 93/85/EEG.

(13)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Innehåll

I denna förordning fastställs åtgärder för att utrota Clavibacter sepedonicus (Spieckermann & Kotthoff 1914) Nouioui et al. 2018, som orsakar ljus ringröta på potatis, och för att förhindra att den sprids inom unionens territorium.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

(1)

angiven skadegörare: Clavibacter sepedonicus (Spieckermann & Kotthoff 1914) Nouioui et al. 2018.

(2)

angivna växter: växter av Solanum tuberosum L., utom fröer.

(3)

spillplantor av angivna växter: angivna växter som kommer upp på produktionsplatserna utan att ha planterats.

(4)

knölar avsedda att planteras på sin produktionsplats: knölar som produceras på en viss produktionsplats, som är avsedda att permanent bli kvar på den platsen och som inte är avsedda att certifieras.

(5)

mycket infekterat område: ett område i unionen där antalet anläggningar med utbrott som har identifierats vid årliga inventeringar under en sammanhängande period på mer än tio år har visat att den angivna skadegöraren förekommer på flera platser, och där det inte kan uteslutas att skadegöraren också förekommer vid produktionsanläggningar som inte står under officiell tillsyn.

Artikel 3

Årliga inventeringar

1.   De behöriga myndigheterna ska genomföra årliga inventeringar avseende förekomsten av den angivna skadegöraren på de angivna växterna inom deras territorium, i enlighet med följande krav:

a)

För knölar, utom knölar för plantering, ska inventeringarna omfatta följande:

i)

Provtagning av partier av knölar som finns i lager eller av den växande grödan, så sent som möjligt mellan blastdödning och det att grödan skördas.

ii)

Okulärbesiktning av den växande grödan, om det är möjligt att visuellt identifiera symtom på den angivna skadegöraren, och okulärbesiktning av genomskurna knölar, om en sådan besiktning är lämplig för att påvisa symtom på den angivna skadegöraren.

b)

För knölar för plantering, utom knölar avsedda att planteras på sin produktionsplats, ska inventeringarna systematiskt omfatta okulärbesiktning av den växande grödan och av partier som finns i lager samt provtagning av knölar som finns i lager eller provtagning av den växande grödan så sent som möjligt mellan blastdödning och det att grödan skördas.

c)

För knölar avsedda att planteras på sin produktionsplats ska inventeringarna genomföras på grundval av den identifierade risken för förekomst av den angivna skadegöraren och omfatta följande:

i)

Provtagning av partier av knölar som finns i lager eller av den växande grödan, så sent som möjligt mellan blastdödning och det att grödan skördas.

ii)

Okulärbesiktning av den växande grödan, om det är möjligt att visuellt identifiera symtom på den angivna skadegöraren, och okulärbesiktning av genomskurna knölar, om en sådan besiktning är lämplig för att påvisa symtom på den angivna skadegöraren.

d)

För andra angivna växter än knölar ska inventeringarna och växtprovtagningen genomföras i enlighet med lämpliga metoder för att identifiera den angivna skadegöraren på dessa växter.

2.   Antal, ursprung och tidpunkter avseende insamlingen av prover ska bygga på sunda vetenskapliga och statistiska principer och på den angivna skadegörarens biologi, med hänsyn till de berörda medlemsstaternas särskilda produktionssystem för potatis.

3.   Senast den 30 april varje år ska medlemsstaterna underrätta kommissionen och övriga medlemsstater om resultaten av de årliga inventeringar som genomförts under föregående kalenderår. De ska rapportera resultaten av dessa inventeringar i enlighet med mallen i bilaga II.

Artikel 4

Åtgärder vid misstanke om förekomst av den angivna skadegöraren

1.   Den behöriga myndigheten ska säkerställa att de prover som tas vid de årliga inventeringarna genomgår de tester för påvisande som avses i punkt 2.1 i bilaga I.

2.   I avvaktan på resultaten av testerna för påvisande ska den behöriga myndigheten göra följande:

a)

Förbjuda förflyttning av de angivna växterna från alla grödor, partier eller sändningar från vilka prover har tagits, med undantag av de angivna växter som befinner sig under myndighetens kontroll och för vilka det har fastställts att det inte finns någon identifierbar risk för att den angivna skadegöraren sprids.

b)

Spåra den misstänkta förekomstens ursprung.

c)

Utföra offentlig kontroll av förflyttningen av alla angivna växter, utom de som avses i led a, som producerats på den produktionsplats där de prover som avses i led a har tagits.

3.   I avvaktan på resultaten av testerna för påvisande ska den behöriga myndigheten säkerställa att följande bevaras och på lämpligt sätt förvaras:

a)

Alla kvarvarande knölar som provtagits och, när så är möjligt, alla kvarvarande växter som provtagits.

b)

Kvarvarande extrakt av angivna växter, DNA-extrakt och ytterligare förberett material för testet.

c)

Renkulturen, i förekommande fall.

d)

All relevant dokumentation.

4.   Om misstanke om förekomst av den angivna skadegöraren bekräftas i enlighet med punkt 1.1 i bilaga I, ska den behöriga myndigheten säkerställa att de tester som avses i bilaga I utförs på de prover som tagits vid inventeringarna för att bekräfta eller motbevisa förekomsten av den angivna skadegöraren.

Artikel 5

Åtgärder vid bekräftelse av förekomst av den angivna skadegöraren

1.   Om förekomst av den angivna skadegöraren bekräftas i enlighet med punkt 1.2 eller 1.3 i bilaga I ska punkterna 2–9 tillämpas.

2.   Den behöriga myndigheten ska utan dröjsmål inrätta ett avgränsat område, med hänsyn till de faktorer som förtecknas i punkt 1 i bilaga III, för att fastställa den angivna skadegörarens möjliga spridning.

3.   Det avgränsade området ska innehålla en angripen zon och, om så är nödvändigt för att hantera växtskyddsrisken, en buffertzon runt den angripna zonen.

4.   Den angripna zonen ska innehålla följande:

a)

De angivna växterna, sändningarna och/eller partierna, de fordon, kärl, lager eller delar av dessa från vilka ett prov av infekterade angivna växter har tagits, alla andra föremål inklusive förpackningsmaterial, maskiner som använts för produktion, transport och lagring av de angivna växterna och, i förekommande fall, den eller de produktionsplatser eller produktionsanläggningar där de angivna växterna odlades eller skördades.

b)

Allt som förtecknas i led a och som har fastställts som troligen infekterat med den angivna skadegöraren, med hänsyn till de faktorer som förtecknas i punkt 2 i bilaga III, genom kontakt före eller efter skörd eller genom produktionsled som utförts samtidigt som för de infekterade angivna växterna.

5.   Den behöriga myndigheten ska utse

a)

det som förtecknas i punkt 4 a som infekterat,

b)

det som förtecknas i punkt 4 b som troligen infekterat.

6.   Knölar som har sitt ursprung i ett avgränsat område får endast förflyttas ut från det avgränsade området om det kan bevisas att de är fria från den angivna skadegöraren på grundval av de tester som avses i bilaga I.

7.   Genom undantag från artikel 32 i genomförandeförordning (EU) 2019/1715 är medlemsstaterna inte skyldiga att lämna in en anmälan om utbrott i Europhyt om den angivna skadegöraren finns i ett mycket infekterat område som förtecknas i bilaga IV.

8.   Om en medlemsstat har lämnat in en anmälan om utbrott i Europhyt ska de angränsande medlemsstater som anges i anmälan fastställa omfattningen av den troliga infektionen och inrätta ett avgränsat område i enlighet med punkterna 2, 3 och 4.

9.   Den behöriga myndigheten ska säkerställa att följande bevaras och på lämpligt sätt förvaras:

a)

Det material som anges i artikel 4.3, åtminstone till dess att alla tester har slutförts.

b)

Det material som är kopplat till det andra testet för påvisande och i förekommande fall till testerna för identifiering, till dess att alla tester har slutförts.

c)

Renkulturen av den angivna skadegöraren, i förekommande fall, i åtminstone en månad efter anmälningsförfarandet enligt punkt 7.

Artikel 6

Åtgärder för utrotning av den angivna skadegöraren

1.   Angivna växter som har utsetts som infekterade med den angivna skadegöraren i enlighet med artikel 5.5 a får inte planteras. Den behöriga myndigheten ska säkerställa att de infekterade angivna växterna destrueras eller annars bortskaffas på annat sätt, i enlighet med punkt 1 i bilaga V, förutsatt att det har fastställts att det inte finns någon identifierbar risk för att den angivna skadegöraren sprids.

Om angivna växter har planterats innan de utses som infekterade ska det planterade materialet omedelbart destrueras eller bortskaffas i enlighet med punkt 1 i bilaga V. Den eller de produktionsanläggningar där de infekterade angivna växterna har planterats ska utses som infekterade.

2.   Angivna växter som har utsetts som troligen infekterade i enlighet med artikel 5.5 b får inte planteras och ska, utan att det påverkar resultatet av de tester som avses i artikel 7 för klonmässigt närbesläktade partier, användas eller bortskaffas på lämpligt sätt i enlighet med punkt 2 i bilaga V under officiell tillsyn, förutsatt att det har fastställts att det inte finns någon identifierbar risk för att den angivna skadegöraren sprids.

Om angivna växter har planterats innan de utses som troligen infekterade ska det planterade materialet omedelbart destrueras eller användas eller bortskaffas på lämpligt sätt i enlighet med punkt 2 i bilaga V. Den eller de produktionsanläggningar där de troligen infekterade angivna växterna har planterats ska utses som troligen infekterade.

3.   Alla maskiner, fordon, kärl, lager eller delar av dessa och alla andra föremål inklusive förpackningsmaterial som har utsetts som infekterade eller som troligen infekterade i enlighet med artikel 5.5, ska antingen destrueras eller rengöras och desinficeras med användning av de metoder som anges i punkt 3 i bilaga V.

4.   Utöver de åtgärder som föreskrivs i punkterna 1, 2 och 3 ska de åtgärder som anges i punkt 4 i bilaga V tillämpas i de avgränsade områdena.

Artikel 7

Särskilda teståtgärder för knölar för plantering

1.   Om förekomst av den angivna skadegöraren har bekräftats vid en produktionsanläggning för knölar för plantering ska den behöriga myndigheten säkerställa att de tester som avses i bilaga I utförs på förökningslinjer av samma klon till de infekterade partierna av knölar eller, om det har fastställts att det inte finns några förökningslinjer av samma klon, på knölar eller partier av knölar som har varit i direkt eller indirekt kontakt med de infekterade partierna av knölar.

2.   Om förekomst av den angivna skadegöraren har bekräftats vid produktionsanläggningar för knölar för plantering inom ett certifieringssystem ska de tester som avses i bilaga I utföras antingen på varje växt i det ursprungliga klonurvalet eller på representativa prover av basutsäde av potatis.

Artikel 8

Tillfälliga åtgärder för förflyttning av knölar av angivna växter som har sitt ursprung i ett mycket infekterat område

1.   Knölar av de angivna växterna som inte är knölar för plantering och som har sitt ursprung i ett mycket infekterat område vilket förtecknas i bilaga IV får endast förflyttas från det området till andra områden inom unionens territorium om de uppfyller följande två villkor:

a)

De åtföljs av ett växtpass.

b)

De har sitt ursprung i en produktionsplats som är registrerad och står under tillsyn av de behöriga myndigheterna och som officiellt har erkänts vara fri från den angivna skadegöraren, eller så har de konstaterats vara fria från den angivna skadegöraren på grundval av provtagning och testning som utförts i enlighet med bilaga I.

2.   Vart femte år ska medlemsstaterna lämna in rapporter till kommissionen och övriga medlemsstater om utvecklingen avseende deras respektive mycket infekterade områden.

Artikel 9

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 11 juli 2022.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande


(1)  EUT L 317, 23.11.2016, s. 4.

(2)  Rådets direktiv 93/85/EEG av den 4 oktober 1993 om bekämpning av ljus ringröta på potatis (EGT L 259, 18.10.1993, s. 1).

(3)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/1715 av den 30 september 2019 om fastställande av bestämmelser för ett datoriserat informationshanteringssystem för offentlig kontroll och dess systemkomponenter (Imsoc-förordningen) (EUT L 261, 14.10.2019, s. 37).


BILAGA I

System för de tester som ska utföras i enlighet med artiklarna 3, 4, 5, 7 och 8

1.   ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR FÖREKOMST AV DEN ANGIVNA SKADEGÖRAREN

1.1

Förekomst av den angivna skadegöraren misstänks om positivt resultat erhålls i det första testet för påvisande som utförs på den angivna växten.

För symtomatiskt växtmaterial får det första testet för påvisande vara selektiv isolering.

1.2

Förekomst av den angivna skadegöraren bekräftas på symtomatiska prover av de angivna växterna i följande fall:

a)

Om det första testet för påvisande är selektiv isolering som ger upphov till kolonier med typisk morfologi, och positiva resultat erhålls i två identifieringstester.

b)

Om det första testet för påvisande är ett annat test än selektiv isolering, och

i)

positiva resultat erhålls i två identifieringstester efter det att provet har genomgått selektiv isolering,

ii)

positiva resultat erhålls i ett andra test för påvisande som inte är selektiv isolering.

1.3

Förekomst av den angivna skadegöraren bekräftas på asymtomatiska prover av de angivna växterna i följande fall:

a)

Om positivt resultat erhålls i det andra testet för påvisande, förutsatt att det första eller andra testet för påvisande är ett molekylärt (DNA-baserat) test (TaqMan®-realtids-PCR eller konventionell PCR).

b)

För prover som tas i en medlemsstat eller i ett område i en medlemsstat där den angivna skadegöraren inte har någon känd förekomst och för prover som har sitt ursprung i en annan medlemsstat: om positivt resultat erhålls i det andra testet för påvisande i enlighet med led a, och positiva resultat erhålls i två identifieringstester som utförs efter det att provet har genomgått selektiv isolering.

2.   TESTER

2.1   Tester för påvisande

Testerna för påvisande ska konsekvent kunna påvisa minst 104 celler/ml återsuspenderad pellet.

Det andra testet för påvisande ska baseras på andra biologiska principer eller andra nukleotidregioner än det första testet för påvisande.

Testerna för påvisande är följande:

a)

Immunofluorescensanalys, enligt beskrivningen i internationella diagnosstandarder.

b)

FISH-test (van Beuningen et al. [1995] (1), enligt beskrivningen i internationella diagnosstandarder.

c)

Isolering, enligt beskrivningen i internationella diagnosstandarder. Ett av följande två alternativ ska användas:

i)

Direkt isolering på semiselektiva (eller icke-selektiva) odlingsmedier, enligt beskrivningen i internationella diagnosstandarder.

ii)

Efter anrikning genom bioassay, isolering enligt beskrivningen i internationella diagnosstandarder.

d)

Konventionellt PCR-test med de primrar som beskrivs av Pastrik (2000) (2), enligt beskrivningen i internationella diagnosstandarder.

e)

TaqMan®-realtids-PCR med de primrar och prober som beskrivs av

i)

Schaad et al. (1999) (3), enligt beskrivningen i internationella diagnosstandarder,

ii)

Vreeburg et al. (2018) (4) (det s.k. NYtor-testet), enligt beskrivningen i internationella diagnosstandarder,

iii)

Gudmestad et al. (2009) enligt anpassningen av Vreeburg et al. (2018)4, enligt beskrivningen i internationella diagnosstandarder,

iv)

Massart et al. (2014) (5), enligt beskrivningen i internationella diagnosstandarder.

2.2   Identifieringstester

Identifieringstesterna är följande:

a)

Immunofluorescensanalys, enligt beskrivningen i internationella diagnosstandarder.

b)

Konventionellt PCR-test (Pastrik [2000]), enligt beskrivningen i internationella diagnosstandarder.

c)

TaqMan®-realtids-PCR med de primrar och prober som beskrivs av

i)

Schaad et al. (1999), enligt beskrivningen i internationella diagnosstandarder,

ii)

Vreeburg et al. (2018) (det s.k. NYtor-testet), enligt beskrivningen i internationella diagnosstandarder,

iii)

Gudmestad et al. (2009) enligt anpassningen av Vreeburg et al. (2018), enligt beskrivningen i internationella diagnosstandarder,

iv)

Massart et al. (2014), enligt beskrivningen i internationella diagnosstandarder.

d)

DNA-streckkodning, enligt beskrivningen i internationella diagnosstandarder.

e)

MALDI-TOF-masspektometri (Zaluga et al. [2011] (6), enligt beskrivningen i internationella diagnosstandarder.

3.   FLÖDESSCHEMAN ÖVER FÖRFARANDEN

Flödesschema nr 1: Diagnostiskt förfarande för förekomst av den angivna skadegöraren i symtomatiska prover av den angivna växten.

Image 1

a

Isolering kan användas som det första eller andra testet för påvisande. Om förekomst av den angivna skadegöraren misstänks på odlingsmediet ska kolonierna renas för att erhålla renkulturer på vilka två identifieringstester ska utföras. Positiva resultat i de två identifieringstesterna krävs för att bekräfta förekomsten av skadegöraren.

b

Det tredje testet för påvisande ska baseras på andra biologiska principer eller andra nukleotidregioner.

Flödesschema nr 2: Diagnostiskt förfarande för den angivna skadegöraren i asymtomatiska prover av den angivna växten.

Image 2

a

Isolering ska inte användas.

b

Det tredje testet för påvisande ska baseras på andra biologiska principer eller andra nukleotidregioner. Isolering ska inte användas.

c

För de prover som avses i punkt 1.3 b krävs isolering av den angivna skadegöraren från provet följt av två positiva identifieringstester för att bekräfta förekomst av den angivna skadegöraren efter det andra positiva testet för påvisande.

4.   PROVBEREDNING

4.1   Prover av asymtomatiska knölar

Standardprovet ska omfatta 200 knölar per test. Det lämpliga laboratorieförfarandet för att behandla naveländarna så att extraktet för påvisande av den angivna skadegöraren kan erhållas beskrivs i internationella diagnosstandarder.

4.2   Prover av annat asymtomatiskt växtmaterial än knölar

Latenta infektioner ska påvisas med användning av samlingsprover av stjälksegment. Förfarandet får användas för upp till 200 stjälkdelar från olika växter i ett prov. Det lämpliga laboratorieförfarandet för att desinficera och behandla stjälksegmenten så att extraktet för påvisande av den angivna skadegöraren kan erhållas beskrivs i internationella diagnosstandarder.

4.3   Prover av symtomatiska angivna växter

Vävnadssegment ska avlägsnas aseptiskt från kärlringen på knölar eller från stjälkens kärlsträngar på angivna växter som visar symtom på vissning. Det lämpliga laboratorieförfarandet för att behandla dessa vävnader så att extraktet för påvisande av den angivna skadegöraren kan erhållas beskrivs ingående i internationella diagnosstandarder.


(1)  van Beuningen, A.R., Derks, H., Janse, J.D. (1995), ”Detection and identification of Clavibacter michiganensis subsp. sepedonicus with special attention to fluorescent in situ hybridization (FISH) using a 16S rRNA targeted oligonucleotide probe”, Züchtungs Forschung, 1, 266–269.

(2)  Pastrik, K.H. (2000), ”Detection of Clavibacter michiganensis subsp. sepedonicus in potato tubers by multiplex PCR with coamplification of host DNA”, European Journal of Plant Pathology, 106, 155–165.

(3)  Schaad, W., Berthier-Schaad, Y., Sechler, A., Knorr, D. (1999), ”Detection of Clavibacter michiganensis subsp. sepedonicus in potato tubers by BIOPCR and an automated real-time fluorescence detection system”, Plant Disease, 83, 1095–1100.

(4)  Vreeburg, R., Zendman, A., Pol A., Verheij, E., Nas, M., Kooman-Gersmann, M. (2018), ”Validation of four real-time TaqMan PCRs for the detection of Ralstonia solanacearum and/or Ralstonia pseudosolanacearum and/or Clavibacter michiganensis subsp. sepedonicus in potato tubers using a statistical regression approach”, EPPO Bulletin, 48, 86–96.

(5)  Massart, S., Nagy, C., Jijakli, M.H. (2014), ”Development of the simultaneous detection of Ralstonia solanacearum race 3 and Clavibacter michiganensis subsp. sepedonicus in potato tubers by a multiplex real-time PCR assay”, European Journal of Plant Pathology, 138, 29–37.

(6)  Zaluga, J., Heylen, K., Van Hoorde, K., Hoste, B., Vaerenbergh, J., Maes, M., De Vos, P. (2011), ”GyrB sequence analysis and MALDI-TOF MS as identification tools for plant pathogenic Clavibacter”, Systematic and applied microbiology, 34, 400–407 (10.1016/j.syapm.2011.05.001).


BILAGA II

Inventeringsmall enligt artikel 3.3

Mall för rapportering av resultaten från föregående kalenderårs inventeringar avseende ljus ringröta på potatisskördar.

Denna tabell ska endast användas för inventeringsresultaten för potatis som skördats i ert land.

Medlemsstat

Kategori

Odlingsareal (ha)

Laboratorietestning

Okulärbesiktning av knölar  (1)

Okulärbesiktning av den växande grödan1  (1)

Övriga uppgifter

Antal prover

Antal partier

Storlek på partierna (i ton eller ha)

Provtagningsperiod

Antal positiva

Antal besiktigade prover

Storlek på provet

Antal positiva prover  (2)

Antal okulärbesiktningar

Antal ha

Antal positiva resultat  (2)

prover

partier

 

Certifierade knölar för plantering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga knölar för plantering (specificera)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mat- och fabrikspotatis

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga knölar (specificera)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


(1)  1 Ska förstås som makroskopisk undersökning av knölar eller grödor.

(2)  2 Symtom påträffades, ett prov togs och laboratorietestningen bekräftade förekomst av den angivna skadegöraren.


BILAGA III

Fastställande av möjlig spridning av den angivna skadegöraren och utseende av något som troligen infekterat med den angivna skadegöraren, i enlighet med artikel 5.2 och 5.4 b

1.

Följande ska beaktas för att fastställa en möjlig spridning av den angivna skadegöraren i enlighet med artikel 5.2:

a)

Närheten till andra produktionsplatser där det odlas angivna växter eller andra värdväxter.

b)

Den gemensamma produktionen och användningen av ursprungsmaterial för utsäde av potatis.

2.

Följande ska beaktas för att utse något som troligen infekterat med den angivna skadegöraren i enlighet med artikel 5.4 b:

a)

Angivna växter som har odlats på en produktionsplats som har utsetts som infekterad i enlighet med artikel 5.5 a.

b)

Den eller de produktionsplatser med anknytning till produktionen av de angivna växter som har utsetts som infekterade i enlighet med artikel 5.5 a, inklusive produktionsplatser där produktionsutrustning och produktionsanordningar delas direkt eller genom en gemensam entreprenör.

c)

Angivna växter som har producerats på den eller de produktionsplatser som avses i led b, eller som har funnits på dessa produktionsplatser under den tid då de angivna växter som har utsetts som infekterade i enlighet med artikel 5.5 a fanns på den produktionsplats som avses i led a.

d)

Anläggningar som hanterar de angivna växterna från de produktionsplatser som avses i leden a, b och c.

e)

Alla maskiner, fordon, kärl, lager eller delar av dessa, och alla andra föremål, inklusive förpackningsmaterial, som kan ha kommit i kontakt med de angivna växter som har utsetts som infekterade i enlighet med artikel 5.5 a.

f)

Alla angivna växter som har lagrats i, eller kommit i kontakt med, någon av de strukturer eller något av de föremål som förtecknas i led e innan dessa strukturer och föremål rengjordes och desinficerades.

g)

Till följd av testningen enligt artikel 7, de angivna växter som har ett klonmässigt släktskap till de angivna växter som har utsetts som infekterade i enlighet med artikel 5.5 a och som trots att de kan ha testat negativt för den angivna skadegöraren troligen är infekterade via ett klonsamband. Sorttester får göras för att styrka identiteten hos de knölar eller växter som är infekterade och som är närbesläktade kloner.

h)

Produktionsplatsen eller produktionsplatserna för de angivna växter som avses i led g.


BILAGA IV

Förteckning över mycket infekterade områden enligt artikel 8

1.

Polens territorium.

2.

Rumäniens territorium.

BILAGA V

Utrotningsåtgärder enligt artikel 6

1.

De utrotningsåtgärder som avses i artikel 6.1 ska vara en eller flera av följande:

a)

Användning som djurfoder efter en sådan värmebehandling som innebär att det inte finns någon risk för att den angivna skadegöraren överlever.

b)

Bortskaffande på officiellt godkänd och för ändamålet avsedd avfallsanläggning där det inte finns någon identifierbar risk för att den angivna skadegöraren sprids till omgivningen, t.ex. genom läckage till jordbruksmark.

c)

Förbränning.

d)

Industriell bearbetning genom direkt och omedelbar leverans till en bearbetningsanläggning med officiellt godkända anordningar för avfallshantering för vilken det har fastställts att det inte finns någon identifierbar risk för att den angivna skadegöraren sprids, och med ett system för rengöring och desinfektion av åtminstone avgående fordon.

e)

Andra åtgärder, förutsatt att det har fastställts att det inte finns någon identifierbar risk för att den angivna skadegöraren sprids. Dessa åtgärder och motiveringarna till dem ska anmälas till kommissionen och övriga medlemsstater.

Allt kvarvarande avfall som är förknippat med eller har uppkommit på grund av ovannämnda åtgärder ska bortskaffas genom officiellt godkända metoder i enlighet med bilaga VI.

2.

Lämplig användning eller bortskaffande av de angivna växter som har utsetts som troligen infekterade i enlighet med artikel 5.5 b ska utföras under kontroll av den berörda medlemsstatens behöriga myndighet. Den behöriga myndigheten ska godkänna följande användningsområden och därmed sammanhängande avfallshantering för dessa angivna växter:

a)

Användning som knölar avsedda för konsumtion, packade vid en anläggning med lämpliga anordningar för avfallshantering och klara för direkt leverans utan ompackning. Knölar för plantering får hanteras vid samma anläggning endast om detta sker separat eller efter rengöring och desinfektion.

b)

Användning som knölar avsedda för industriell bearbetning och avsedda för direkt och omedelbar leverans till en bearbetningsanläggning som har lämpliga anordningar för avfallshantering och ett system för rengöring och desinfektion av åtminstone avgående fordon.

c)

Annan användning eller annat bortförskaffande, förutsatt att det har fastställts att det inte finns någon identifierbar risk för att den angivna skadegöraren sprids och förutsatt att det har godkänts av den behöriga myndigheten.

3.

Lämpliga metoder för att rengöra och desinficera de föremål som avses i artikel 6.3 ska vara metoder för vilka det har fastställts att det inte finns någon identifierbar risk för att den angivna skadegöraren sprids, och de ska användas under tillsyn av medlemsstaternas behöriga myndigheter.

4.

Den serie åtgärder som medlemsstaterna ska vidta inom det avgränsade område som inrättats i enlighet med artikel 5.2 och 5.3 och som avses i artikel 6.4 ska omfatta de åtgärder som fastställs i punkterna 4.1 och 4.2.

4.1

Följande åtgärder ska vidtas på produktionsplatser som har utsetts som infekterade i enlighet med artikel 5.5 a:

4.1.1

Vid en produktionsanläggning som har utsetts som infekterad i enlighet med artikel 5.5 a ska samtliga åtgärder som fastställs i leden 1, 2 och 3 eller samtliga åtgärder som fastställs i leden 4 och 5 vidtas:

1.

Under de första tre odlingsår som följer på året för utseende av infektionen ska åtgärder vidtas för att eliminera spillplantor av angivna växter samt för att förbjuda plantering av angivna växter, inklusive fröer, eller av grödor för vilka det finns en identifierad risk för att den angivna skadegöraren sprids.

2.

Från och med det fjärde år som följer på året för utseende av infektionen, och på villkor att punkt 1 har uppfyllts och att produktionsanläggningen har konstaterats vara fri från spillplantor av angivna växter vid offentliga kontroller under minst två på varandra följande odlingsår före plantering, får endast andra knölar än de som är avsedda för plantering produceras, och de skördade knölarna ska testas i enlighet med bilaga I.

3.

Efter den första produktion av knölar som avses i led 2 och efter en lämplig växtföljdscykel på minst två år om det gäller odling av knölar för plantering, får angivna växter planteras för produktion av knölar för plantering eller annan knölproduktion, och en inventering ska genomföras i enlighet med artikel 3.

4.

Under de första fyra odlingsår som följer på året för utseende av infektionen ska åtgärder vidtas för att eliminera spillplantor av angivna växter och för att bibehålla produktionsanläggningen antingen i svartträda eller med permanent betesmark som slås ofta eller betas intensivt.

5.

Från och med det femte år som följer på året för utseende av infektionen, och på villkor att punkt 1 har uppfyllts och att produktionsanläggningen har konstaterats vara fri från spillplantor av angivna växter vid offentliga kontroller under minst två på varandra följande odlingsår före plantering, får knölar för plantering eller andra knölar produceras, och de skördade knölarna ska testas i enlighet med bilaga I.

4.1.2

Följande åtgärder ska vidtas vid alla andra produktionsanläggningar på den infekterade produktionsplatsen, på villkor att den behöriga myndigheten för varje odlingsår har fastställt att risken för spillplantor av angivna växter har eliminerats och att testning av de skördade angivna växterna har utförts vid varje produktionsanläggning för de angivna växterna i enlighet med bilaga I:

(1)

Under det odlingsår som följer på året för utseende av infektionen ska antingen inga angivna växter, inklusive fröer, planteras, eller så får certifierade knölar för plantering endast planteras för produktion av andra knölar än knölar som är avsedda för plantering.

(2)

Under det andra odlingsår som följer på året för utseende av infektionen gäller att endast certifierade knölar för plantering eller knölar för plantering som officiellt har testats för att påvisa frånvaron av den angivna skadegöraren och som har odlats under offentlig kontroll på andra produktionsplatser än de som avses i punkt 4, ska planteras för produktion av antingen knölar för plantering eller andra knölar.

(3)

Under åtminstone det tredje odlingsår som följer på året för utseende av infektionen gäller att endast certifierade knölar för plantering eller knölar för plantering som har odlats under offentlig kontroll från certifierade knölar för plantering ska planteras för produktion av antingen knölar för plantering eller andra knölar.

(4)

Under vart och ett av de odlingsår som avses i leden 1, 2 och 3 ska åtgärder vidtas för att eliminera spillplantor av angivna växter, om sådana förekommer, och vid varje produktionsanläggning för de angivna växterna ska skördade angivna växter testas i enlighet med bilaga I.

4.1.3

Omedelbart efter utseendet av infektionen i enlighet med artikel 5.5 och efter det första därpå följande odlingsåret ska alla maskiner och lageranläggningar på produktionsplatsen som har använts vid produktionen av angivna växter rengöras och, när så är lämpligt, desinficeras med lämpliga metoder, enligt punkt 3.

4.1.4

I en enhet med skyddad växtodling som har utsetts som infekterad i enlighet med artikel 5.5 a och där det är möjligt att byta ut allt odlingssubstrat gäller följande:

(1)

Angivna växter, inklusive fröer, får endast planteras om följande villkor uppfylls:

a)

Eliminering av den angivna skadegöraren.

b)

Avlägsnande av allt material från värdväxter.

c)

Byte av allt odlingssubstrat samt rengöring och desinfektion av produktionsenheten och all utrustning.

d)

De behöriga myndigheternas godkännande av produktion av angivna växter.

(2)

Produktionen av angivna växter ska komma från certifierade knölar för plantering eller från miniknölar eller mikroplantor som härstammar från testade källor.

4.2

Inom det avgränsade området ska medlemsstaterna vidta följande åtgärder, utöver de åtgärder som anges i punkt 4.1:

(1)

Omedelbart efter utseendet av infektionen ska de säkerställa att alla maskiner och lageranläggningar på berörda produktionsplatser som har använts vid produktionen av angivna växter rengörs och, när så är lämpligt, desinficeras med lämpliga metoder, enligt punkt 3.

(2)

Omedelbart, och under åtminstone tre odlingsår som följer på året för utseende av infektionen, ska medlemsstaterna göra följande:

a)

Säkerställa att deras behöriga myndigheter utövar tillsyn över de anläggningar där knölar odlas, lagras eller hanteras, och över produktionsplatser där entreprenadverksamhet bedrivs med maskiner för produktion av angivna växter.

b)

Kräva att plantering sker endast av certifierade knölar för plantering eller knölar för plantering som har odlats under offentlig kontroll för alla grödor av angivna växter inom den zonen, samt att knölar för plantering som har odlats på produktionsplatser som har utsetts som troligen infekterade i enlighet med artikel 5.5 b testas efter skörden.

c)

Kräva att lager av skördade knölar för plantering hanteras skilt från lagren av andra knölar på alla produktionsplatser inom det avgränsade området, eller att ett system för rengöring och desinfektion genomförs mellan hanteringen av lager av knölar.

d)

Genomföra den årliga inventering som avses i artikel 3.1.

(3)

Upprätta ett program, när så är lämpligt, för att byta ut alla lager av knölar för plantering under en lämplig tidsperiod.


BILAGA VI

Krav för officiellt godkänd avfallshantering enligt punkt 1 i bilaga V

De officiellt godkända metoder för avfallshantering som avses i punkt 1 i bilaga V ska uppfylla följande krav:

1.

Avfall bestående av angivna växter (inklusive kasserad potatis och potatisskal) och allt annat fast avfall med koppling till de angivna växterna (inklusive jord, stenar och annat skräp) ska bortskaffas på något av följande sätt:

a)

Bortskaffande på officiellt godkänd och för ändamålet avsedd avfallsanläggning där det inte finns någon identifierbar risk för att den angivna skadegöraren sprids till omgivningen, inklusive genom läckage till jordbruksmark.

b)

Förbränning.

c)

Andra åtgärder, förutsatt att det har fastställts att det inte finns någon identifierbar risk för att den angivna skadegöraren sprids. Dessa åtgärder ska anmälas till kommissionen och övriga medlemsstater.

Vid tillämpning av led a ska avfallet transporteras direkt till anläggningen under inneslutningsförhållanden som säkerställer att det inte finns någon risk för att någon del av avfallet förloras.

2.

Innan flytande avfall som innehåller uppslammat fast material bortskaffas ska det genomgå filtrering eller sedimentering för avlägsnande av sådant fast material, som ska bortskaffas i enlighet med punkt 1.

Det flytande avfallet ska därefter

a)

hettas upp till minst 60 °C genom hela volymen under minst 30 minuter innan det bortskaffas, eller

b)

bortskaffas på annat sätt, förutsatt att det sker efter officiellt godkännande och under offentlig kontroll så att det inte finns någon identifierbar risk för att avfallet kan komma i kontakt med jordbruksmark.


Top