Access to European Union law
<a href="https://eur-lex.europa.eu/content/help/eurlex-content/experimental-features.html" target="_blank">More about the experimental features corner</a>
Choose the experimental features you want to try
EUR-Lex
Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

You are here
Use quotation marks to search for an "exact phrase". Append an asterisk (*) to a search term to find variations of it (transp*, 32019R*). Use a question mark (?) instead of a single character in your search term to find variations of it (ca?e finds case, cane, care).
Search tips
Need more search options? Use the Advanced search

Document 32015R1278

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1278 av den 9 juli 2015 om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 om tekniska standarder för genomförande av instituts tillsynsrapportering vad gäller instruktioner, mallar och definitioner (Text av betydelse för EES)

EUT L 205, 31.7.2015, p. 1–300 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

Legal status of the document No longer in force, Date of end of validity: 27/06/2021; tyst upphävande genom 32021R0451

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2015/1278/oj

31.7.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 205/1

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2015/1278

av den 9 juli 2015

om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 om tekniska standarder för genomförande av instituts tillsynsrapportering vad gäller instruktioner, mallar och definitioner

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (1), särskilt artiklarna 99.5 fjärde stycket, 99.6 fjärde stycket, 101.4 tredje stycket, 394.4 tredje stycket, 415.3 fjärde stycket och 430.2 tredje stycket, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 (2) fastställs kraven på hur instituten ska rapportera information av betydelse för hur de följer förordning (EU) nr 575/2013. Eftersom de rättsliga ramar som inrättats genom förordning (EU) nr 575/2013 stegvis ersätts och ändras i sina icke väsentliga delar genom antagandet av tekniska standarder för tillsyn måste genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 också ändras för att återspegla dessa bestämmelser och för att ytterligare precisera de instruktioner och definitioner som används för instituts tillsynsrapportering.

(2)

För att säkerställa att de krav som anges i genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 tillämpas korrekt och enhetligt bör de mallar, instruktioner och definitioner som används för tillsynsrapportering närmare preciseras. Med hänvisning till rättslig klarhet är det därför lämpligt att ersätta ett flertal mallar i bilagorna I, II och IV och ändra vissa instruktioner som föreskrivs i bilagorna II, V, IX och XVII.

(3)

För att ge institut och behöriga myndigheter tillräcklig tid att genomföra de ändringar som anges i denna förordning, bör den tillämpas från och med den 1 juni 2015.

(4)

Denna förordning baseras på de förslag till tekniska genomförandestandarder som den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten, nedan kallad EBA) har lämnat till kommissionen.

(5)

Med tanke på att de nödvändiga ändringarna i genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 inte medför väsentliga innehållsmässiga ändringar, i enlighet med artikel 15.1 andra stycket i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 (3), har EBA inte genomfört något öppet offentligt samråd, i beaktande av att det inte skulle stå i proportion till omfattningen och konsekvenserna av det ifrågavarande förslaget till tekniska standarder för genomförande.

(6)

Genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 bör ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 ska ändras på följande sätt:

1.

Mallarna med numren 1, 4, 6.2, 7, 8.1, 9.1, 9.2, 9.3, 17, 21 och 22 i bilaga I ska ersättas med de mallar med motsvarande nummer som ingår i bilaga I till den föreliggande förordningen.

2.

Bilaga II ska ersättas med texten i bilaga II till den här förordningen.

3.

Mallarna med numren 1.3, 16, 20 och 46 i bilaga III ska ersättas med de mallar med motsvarande nummer i bilaga III till den föreliggande förordningen.

4.

Mallarna med numren 1.3, 16, 20 och 46 i bilaga IV ska ersättas med de mallar med motsvarande nummer i bilaga IV till den föreliggande förordningen.

5.

Bilaga V ska ersättas med texten i bilaga V till den här förordningen.

6.

Bilaga IX ska ersättas med texten i bilaga VI till den här förordningen.

7.

Bilaga XVII ska ersättas med texten i bilaga VII till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 juni 2015.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 9 juli 2015.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande

(1)  EUT L 176, 27.6.2013, s. 1.

(2)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 av den 16 april 2014 om tekniska standarder för genomförande av instituts tillsynsrapportering enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 (EUT L 191, 28.6.2014, s. 1).

(3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 12).

BILAGA I

C 01.00 – KAPITALBAS (CA1)

Rad

ID

Post

Belopp

010

1

KAPITALBAS

 

015

1.1

PRIMÄRKAPITAL

 

020

1.1.1

KÄRNPRIMÄRKAPITAL

 

030

1.1.1.1

Kapitalinstrument som ska räknas som kärnprimärkapital

 

040

1.1.1.1.1

Fullt betalda kapitalinstrument

 

045

1.1.1.1.1*

Varav: Kapitalinstrument som tecknas av offentliga myndigheter i nödsituationer

 

050

1.1.1.1.2*

Memorandumpost: Kapitalinstrument som inte ska räknas som kärnprimärkapital

 

060

1.1.1.1.3

Överkurs vid aktieemission

 

070

1.1.1.1.4

(–) Egna kärnprimärkapitalinstrument

 

080

1.1.1.1.4.1

(–) Direkta innehav av kärnprimärkapitalinstrument

 

090

1.1.1.1.4.2

(–) Indirekta innehav av kärnprimärkapitalinstrument

 

091

1.1.1.1.4.3

(–) Syntetiska innehav av kärnprimärkapitalinstrument

 

092

1.1.1.1.5

(–) Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna kärnprimärkapitalinstrument

 

130

1.1.1.2

Balanserade vinstmedel

 

140

1.1.1.2.1

Balanserade vinstmedel föregående år

 

150

1.1.1.2.2

Vinst eller förlust som godtas

 

160

1.1.1.2.2.1

Vinst eller förlust som kan hänföras till moderföretagets ägare

 

170

1.1.1.2.2.2

(–) Ej godtagbar del av delårs- eller årsöverskottet

 

180

1.1.1.3

Ackumulerat annat totalresultat

 

200

1.1.1.4

Övriga reserver

 

210

1.1.1.5

Reserveringar för allmänna risker i bankrörelse

 

220

1.1.1.6

Övergångsjusteringar på grund av kärnprimärkapitalinstrument för vilka äldre regler får fortsätta att tillämpas

 

230

1.1.1.7

Minoritetsintressen som får ingå i kärnprimärkapitalet

 

240

1.1.1.8

Övergångsjusteringar på grund av ytterligare minoritetsintressen

 

250

1.1.1.9

Justeringar av kärnprimärkapital på grund av försiktighetsmarginaler

 

260

1.1.1.9.1

(–) Ökningar av det egna kapitalet till följd av värdepapperiserade tillgångar

 

270

1.1.1.9.2

Reserv som härrör från säkring av kassaflöden

 

280

1.1.1.9.3

Ackumulerade vinster och förluster på grund av ändringar av institutets egen kreditrisk för skuldförbindelser som värderas till verkligt värde

 

285

1.1.1.9.4

Vinster och förluster i verkligt värde som härrör från institutets egen kreditrisk avseende derivatskulder

 

290

1.1.1.9.5

(–) Värdejusteringar på grund av krav på försiktig värdering

 

300

1.1.1.10

(–) Goodwill

 

310

1.1.1.10.1

(–) Goodwill som redovisats som immateriell tillgång

 

320

1.1.1.10.2

(–) Goodwill som inräknats i värderingen av väsentligt innehav

 

330

1.1.1.10.3

Uppskjutna skatteskulder i samband med goodwill

 

340

1.1.1.11

(–) Övriga immateriella tillgångar

 

350

1.1.1.11.1

(–) Övriga immateriella tillgångar före avdrag för uppskjutna skatteskulder

 

360

1.1.1.11.2

Uppskjutna skatteskulder i samband med övriga immateriella tillgångar

 

370

1.1.1.12

(–) Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som inte uppstår till följd av tillfälliga skillnader minus tillhörande skatteskulder

 

380

1.1.1.13

(–) Underskott enligt internmetoden av kreditriskjusteringar för förväntade förluster

 

390

1.1.1.14

(–) Tillgångar i förmånsbestämda pensionsplaner

 

400

1.1.1.14.1

(–) Tillgångar i förmånsbestämda pensionsplaner

 

410

1.1.1.14.2

Uppskjutna skatteskulder tillhörande förmånsbestämda pensionsplaner

 

420

1.1.1.14.3

Fastställda förmånsbestämda pensionsplaner som institutet har obegränsad rätt att utnyttja

 

430

1.1.1.15

(–) Ömsesidigt korsägande av kärnprimärkapital

 

440

1.1.1.16

(–) Avdrag från övrigt primärkapital som överstiger övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål

 

450

1.1.1.17

(–) Kvalificerade innehav i företag utanför den finansiella sektorn vilka alternativt kan ges riskvikten 1 250 %

 

460

1.1.1.18

(–) Värdepapperiseringspositioner som alternativt kan ges riskvikten 1 250 %

 

470

1.1.1.19

(–) Transaktioner utan samtidig prestation som alternativt kan ges riskvikten 1 250 %

 

471

1.1.1.20

(–) Positioner i en korg för vilka ett institut inte kan fastställa riskvikten enligt internmetoden och alternativt kan tillämpa riskvikten 1 250 %

 

472

1.1.1.21

(–) Aktieexponeringar enligt en internmetod vilka alternativt kan ges riskvikten 1 250 %

 

480

1.1.1.22

(–) Kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

490

1.1.1.23

(–) Avdragsgilla uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av temporära skillnader

 

500

1.1.1.24

(–) Kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet har ett väsentligt innehav

 

510

1.1.1.25

(–) Belopp som överstiger tröskelvärdet 17,65 %

 

520

1.1.1.26

Övriga övergångsjusteringar av kärnprimärkapitalet

 

524

1.1.1.27

(–) Övriga avdrag från kärnprimärkapital på grund av artikel 3 i kapitaltäckningsförordningen (CRR)

 

529

1.1.1.28

Delar i eller avdrag från kärnprimärkapital – övrigt

 

530

1.1.2

ÖVRIGT PRIMÄRKAPITAL

 

540

1.1.2.1

Kapitalinstrument som ska räknas som primärkapitaltillskott (tier 1)

 

550

1.1.2.1.1

Fullt betalda kapitalinstrument

 

560

1.1.2.1.2*

Memorandumpost: Kapitalinstrument som inte ska räknas som kärnprimärkapital

 

570

1.1.2.1.3

Överkurs vid aktieemission

 

580

1.1.2.1.4

(–) Egna primärkapitalinstrument

 

590

1.1.2.1.4.1

(–) Direkta innehav av primärkapitalinstrument

 

620

1.1.2.1.4.2

(–) Indirekta innehav av primärkapitalinstrument

 

621

1.1.2.1.4.3

(–) Syntetiska innehav av primärkapitalinstrument

 

622

1.1.2.1.5

(–) Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna primärkapitalinstrument

 

660

1.1.2.2

Övergångsjusteringar för primärkapitalinstrument för vilka äldre regler får fortsätta att tillämpas

 

670

1.1.2.3

Instrument utgivna av dotterföretag som betraktas i primärkapital

 

680

1.1.2.4

Övergångsjusteringar på grund av att övriga instrument som utfärdats av dotterföretag räknas med i primärkapital

 

690

1.1.2.5

(–) Ömsesidigt korsägande av primärkapital

 

700

1.1.2.6

(–) Primärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

710

1.1.2.7

(–) Primärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

720

1.1.2.8

(–) Överskott i avdrag från supplementärkapitalposter i förhållande till supplementärkapital

 

730

1.1.2.9

Övriga övergångsjusteringar av primärkapital

 

740

1.1.2.10

Överskott i avdrag från primärkapitalposter i förhållande till primärkapital (avdrag i kärnprimärkapitalet)

 

744

1.1.2.11

(–) Övriga avdrag från primärkapital på grund av artikel 3 i kapitaltäckningsförordningen

 

748

1.1.2.12

Delar i eller avdrag från primärkapital – övrigt

 

750

1.2

SUPPLEMENTÄRKAPITAL

 

760

1.2.1

Kapitalinstrument och efterställda lån som ska räknas som supplementärkapital

 

770

1.2.1.1

Fullt betalade kapitalinstrument och efterställda lån

 

780

1.2.1.2*

Memorandumpost: Icke godtagbara kapitalinstrument och efterställda lån

 

790

1.2.1.3

Överkurs vid aktieemission

 

800

1.2.1.4

(–) Egna supplementärkapitalinstrument

 

810

1.2.1.4.1

(–) Direkta innehav av supplementärkapitalinstrument

 

840

1.2.1.4.2

(–) Indirekta innehav av supplementärkapitalinstrument

 

841

1.2.1.4.3

(–) Syntetiska innehav av supplementärkapitalinstrument

 

842

1.2.1.5

(–) Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna supplementärkapitalinstrument

 

880

1.2.2

Övergångsjusteringar för supplementärkapitalinstrument för vilka äldre regler får fortsätta att tillämpas

 

890

1.2.3

Instrument utgivna av dotterföretag som betraktas i supplementärkapital

 

900

1.2.4

Övergångsjusteringar på grund av att övriga instrument som utfärdats av dotterföretag räknas med i supplementärkapital

 

910

1.2.5

Överskott i avsättningar i förhållande till godtagbara förväntade förluster (internmetod)

 

920

1.2.6

Allmänna kreditriskjusteringar (schablonmetod)

 

930

1.2.7

(–) Ömsesidigt korsägande av supplementärkapital

 

940

1.2.8

(–) Supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

950

1.2.9

(–) Supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

960

1.2.10

Övriga övergångsjusteringar av supplementärkapital

 

970

1.2.11

Överskott i avdrag från supplementärkapitalposter i förhållande till supplementärkapital (avdrag i övrigt primärkapital)

 

974

1.2.12

(–) Övriga avdrag från supplementärkapital på grund av artikel 3 i kapitaltäckningsförordningen

 

978

1.2.13

Delar i eller avdrag från supplementärkapital – övrigt

 


C 04.00 – MEMORANDUMPOSTER (CA4)

Rad

ID

Post

Kolumn

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder

010

010

1

Summa uppskjutna skattefordringar

 

020

1.1

Uppskjutna skattefordringar som inte är beroende av framtida lönsamhet

 

030

1.2

Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som inte uppstår till följd av tillfälliga skillnader

 

040

1.3

Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av tillfälliga skillnader

 

050

2

Summa uppskjutna skatteskulder

 

060

2.1

Uppskjutna skatteskulder som inte får dras av från uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet

 

070

2.2

Uppskjutna skatteskulder som får dras av från uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet

 

080

2.2.1

Avdragsgilla uppskjutna skatteskulder avseende uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som inte uppstår till följd av tillfälliga skillnader

 

090

2.2.2

Avdragsgilla uppskjutna skatteskulder avseende uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av tillfälliga skillnader

 

Kreditriskjusteringar och förväntade förluster

100

3

Överskott (+) eller underskott (–) i kreditriskjusteringar, ytterligare värdejusteringar samt andra reduceringar av kapitalbasen för förväntade förluster för icke fallerade exponeringar (internmetod)

 

110

3.1

Sammanlagda kreditriskjusteringar, ytterligare värdejusteringar samt andra reduceringar av kapitalbasen som får inkluderas i beräkningen av det förväntade förlustbeloppet

 

120

3.1.1

Allmänna kreditriskjusteringar

 

130

3.1.2

Specifika kreditriskjusteringar

 

131

3.1.3

Ytterligare värdejusteringar samt andra reduceringar av kapitalbasen

 

140

3.2

Summa förväntade förluster som får inkluderas

 

145

4

Överskott (+) eller underskott (–) i specifika kreditriskjusteringar för förväntade förluster för fallerade exponeringar

 

150

4.1

Specifika kreditriskjusteringar och positioner som behandlas på motsvarande sätt

 

155

4.2

Summa förväntade förluster som får inkluderas

 

160

5

Riskvägda exponeringsbelopp för beräkning av taket för det överskott i avsättningar som får räknas som supplementärkapital

 

170

6

Sammanlagda bruttoavsättningar som får räknas som supplementärkapital

 

180

7

Riskvägda exponeringsbelopp för beräkning av taket för avsättningar som får räknas som supplementärkapital

 

Tröskelvärden för avdrag från kärnprimärkapital

190

8

Tröskelvärde för icke avdragsgilla innehav i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

200

9

Övre gräns på 10 % av kärnprimärkapitalet

 

210

10

Övre gräns på 17,65 % av kärnprimärkapitalet

 

225

11.1

Godtagbart för kvalificerade innehav utanför den finansiella sektorn

 

226

11.2

Godtagbart kapital för stora exponeringar

 

Investeringar i kapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

230

12

Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner

 

240

12.1

Direkta innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

250

12.1.1

Direkta innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

260

12.1.2

(–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan

 

270

12.2

Indirekta innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

280

12.2.1

Indirekta innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

290

12.2.2

(–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan

 

291

12.3

Syntetiska innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

292

12.3.1

Syntetiska innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

293

12.3.2

(–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan

 

300

13

Innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner

 

310

13.1

Direkta innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

320

13.1.1

Direkta innehav brutto av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

330

13.1.2

(–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan

 

340

13.2

Indirekta innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

350

13.2.1

Indirekta innehav brutto av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

360

13.2.2

(–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan

 

361

13.3

Syntetiska innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

362

13.3.1

Syntetiska innehav brutto av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

363

13.3.2

(–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan

 

370

14

Innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner

 

380

14.1

Direkta innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

390

14.1.1

Direkta innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

400

14.1.2

(–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan

 

410

14.2

Indirekta innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

420

14.2.1

Indirekta innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

430

14.2.2

(–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan

 

431

14.3

Syntetiska innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

432

14.3.1

Syntetiska innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

433

14.3.2

(–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan

 

Investeringar i kapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

440

15

Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner

 

450

15.1

Direkta innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

460

15.1.1

Direkta innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

470

15.1.2

(–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan

 

480

15.2

Indirekta innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

490

15.2.1

Indirekta innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

500

15.2.2

(–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan

 

501

15.3

Syntetiska innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

502

15.3.1

Syntetiska innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

503

15.3.2

(–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan

 

510

16

Innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner

 

520

16.1

Direkta innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

530

16.1.1

Direkta innehav brutto av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

540

16.1.2

(–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan

 

550

16.2

Indirekta innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

560

16.2.1

Indirekta innehav brutto av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

570

16.2.2

(–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan

 

571

16.3

Syntetiska innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

572

16.3.1

Syntetiska innehav brutto av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

573

16.3.2

(–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan

 

580

17

Innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner

 

590

17.1

Direkta innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

600

17.1.1

Direkta innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

610

17.1.2

(–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan

 

620

17.2

Indirekta innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

630

17.2.1

Indirekta innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

640

17.2.2

(–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan

 

641

17.3

Syntetiska innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

642

17.3.1

Syntetiska innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

643

17.3.2

(–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan

 

Totala riskexponeringsbelopp för innehav som inte har dragits av från motsvarande kapitalkategori:

650

18

Riskvägda exponeringar i innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn som inte dras av från institutets kärnprimärkapital

 

660

19

Riskvägda exponeringar i innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn som inte dras av från institutets primärkapital

 

670

20

Riskvägda exponeringar i innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn som inte dras av från institutets supplementärkapital

 

Tillfälligt undantag från avdrag från kapitalbasen

680

21

Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag

 

690

22

Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag

 

700

23

Innehav av primärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag

 

710

24

Innehav av primärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag

 

720

25

Innehav av supplementärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag

 

730

26

Innehav av supplementärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag

 

Kapitalbuffertar

740

27

Kombinerade buffertkrav

 

750

 

Kapitalkonserveringsbuffert

 

760

 

Konserveringsbuffert på grund av makrotillsynsrisker eller systemrisker identifierade på medlemsstatsnivå

 

770

 

Institutspecifik kontracyklisk kapitalbuffert

 

780

 

Systemriskbuffert

 

790

 

Buffert för systemviktigt institut

 

800

 

Buffert för globalt systemviktigt institut

 

810

 

Buffert för andra systemviktiga institut

 

Krav enligt pelare II

820

28

Kapitalbaskrav avseende justeringar enligt pelare II

 

Ytterligare information för värdepappersföretag

830

29

Startkapital

 

840

30

Kapitalbas baserad på fasta omkostnader

 

Ytterligare information för beräkning av rapporteringströsklar

850

31

Icke-nationella ursprungliga exponeringar

 

860

32

Totala ursprungliga exponeringar

 

Basel I-golvet

870

 

Justeringar av total kapitalbas

 

880

 

Kapitalbas fullständigt justerad för Basel I-golvet

 

890

 

Kapitalbaskrav för Basel I-golvet

 

900

 

Kapitalbaskrav för Basel I-golvet – SA-alternativet

 

C 06.02 – SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG (GS)

ENHETER SOM INGÅR I GRUPPEN

INFORMATION OM ENHETER SOM OMFATTAS AV KAPITALBASKRAV

NAMN

KOD

Identifieringskod för juridiska personer

INSTITUT ELLER MOTSVARANDE

(JA/NEJ)

UPPGIFTERNAS OMFATTNING: SOLO FULLSTÄNDIGT KONSOLIDERADE (SF), SOLO DELVIS KONSOLIDERADE (SP)

LANDKOD

ANDEL AV INNEHAV (%)

TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP

 

KREDIT, KREDITRISK, MOTPARTSRISK, UTSPÄDNINGSRISKER, TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION SAMT AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK

POSITIONS-, VALUTAKURS- OCH RÅVARURISK

OPERATIV RISK

ÖVRIGA RISK-EXPONERINGS-BELOPP

010

020

025

030

040

050

060

070

080

090

100

110

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


INFORMATION OM ENHETER SOM OMFATTAS AV KAPITALBASKRAV

KAPITALBAS

 

 

TOTALT PRIMÄRKAPITAL

 

 

SUPPLEMENTÄRKAPITAL

 

KÄRNPRIMÄRKAPITAL

 

ÖVRIGT PRIMÄRKAPITAL

 

VARAV: KVALIFICERANDE KAPITALBAS

VARAV: KAPITALBAS-INSTRUMENT, TILLHÖRANDE BALANSERADE VINSTMEDEL OCH ÖVERKURSFONDER

VARAV: KVALIFICERANDE PRIMÄRKAPITAL

KVALIFICERANDE PRIMÄRKAPITALINSTRUMENT, TILLHÖRANDE BALANSERADE VINSTMEDEL OCH ÖVERKURSFONDER

VARAV: MINORITETS-INTRESSEN

KAPITALBASINSTRUMENT, TILLHÖRANDE BALANSERADE VINSTMEDEL, ÖVERKURSFONDER OCH ANDRA RESERVER

VARAV: KVALIFICERANDE ÖVRIGT PRIMÄRKAPITAL

VARAV: KVALIFICERANDE SUPPLEMENTÄR-KAPITAL

120

130

140

150

160

170

180

190

200

210

220

230

240

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


INFORMATION OM ENHETERS BIDRAG TILL GRUPPENS SOLVENS

TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP

 

KVALIFICERANDE KAPITALBAS SOM INGÅR I KONSOLIDERAD KAPITALBAS

 

KONSOLIDERAD KAPITALBAS

 

KREDIT, KREDITRISK, MOTPARTSRISK, UTSPÄDNINGSRISKER, TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION SAMT AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK

POSITIONS-, VALUTAKURS- OCH RÅVARURISK

OPERATIV RISK

ÖVRIGA RISK-EXPONERINGS-BELOPP

KVALIFICERANDE PRIMÄRKAPITALINSTRUMENT SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE PRIMÄRKAPITALET

 

KVALIFICERANDE KAPITALBAS-INSTRUMENT SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE SUPPLEMENTÄR-KAPITALET

MEMORANDUMPOST: GOODWILL (–)/(+) NEGATIV GOODWILL

VARAV: KÄRNPRIMÄR-KAPITAL

MINORITETSINTRESSEN SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE KÄRNPRIMÄR-KAPITALET

KVALIFICERANDE PRIMÄRKAPITAL-INSTRUMENT SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE ÖVRIGA PRIMÄR-KAPITALET

250

260

270

280

290

300

310

320

330

340

350

360

370

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


INFORMATION OM ENHETERS BIDRAG TILL GRUPPENS SOLVENS

KAPITALBUFFERTAR

 

KOMBINERADE BUFFERTKRAV

 

VARAV: ÖVRIGT PRIMÄRKAPITAL

VARAV: BIDRAG TILL KONSOLIDERAT RESULTAT

VARAV: (–) GOODWILL/(+) NEGATIV GOODWILL

KAPITAL-KONSERVERINGS-BUFFERT

INSTITUTSPECIFIK KONTRACYKLISK KAPITALBUFFERT

KONSERVERINGSBUFFERT PÅ GRUND AV MAKROTILLSYNSRISKER ELLER SYSTEMRISKER IDENTIFIERADE PÅ MEDLEMSSTATSNIVÅ

SYSTEMRISK-BUFFERT

BUFFERT FÖR SYSTEMVIKTIGT INSTITUT

BUFFERT FÖR GLOBALT SYSTEMVIKTIGT INSTITUT

BUFFERT FÖR ANDRA SYSTEMVIKTIGA INSTITUT

380

390

400

410

420

430

440

450

460

470

480

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

C 07.00 – KREDITRISK OCH MOTPARTSRISK OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: Tillämpning av schablonmetoden på kapitalkrav (CR SA)

Exponeringsklass (schablonmetod)

 

 

URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORER

(–) VÄRDE-JUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR AVSEENDE DEN URSPRUNGLIGA EXPONERINGEN

EXPONERING NETTO EFTER VÄRDE-JUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR

METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ EXPONERINGEN

OBETALT KREDITRISK-SKYDD JUSTERADE VÄRDEN (Ga)

(–) GARANTIER

(–) KREDIT-DERIVAT

010

030

040

050

060

010

SUMMA EXPONERINGAR

 

 

 

 

 

020

varav: Små och medelstora företag

 

 

 

 

 

030

varav: Exponeringar som omfattas av stödfaktorn för små och medelstora företag

 

 

 

 

 

040

varav: Säkrade genom panträtt i fastigheter – bostadsfastigheter

 

 

 

 

 

050

varav: Exponeringar enligt permanent partiell användning av schablonmetoden

 

 

 

 

 

060

varav: Exponeringar enligt schablonmetoden med förhandstillstånd från tillsynsmyndigheten för att stegvis införa en internmetod

 

 

 

 

 

UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR PER EXPONERINGSTYP:

070

Exponeringar i balansräkningen som omfattas av kreditrisk

 

 

 

 

 

080

Exponeringar utanför balansräkningen som omfattas av kreditrisk

 

 

 

 

 

 

Exponeringar/transaktioner som omfattas av motpartsrisk

 

 

 

 

 

090

Transaktioner för värdepappersfinansiering

 

 

 

 

 

100

Varav clearade genom en kvalificerad central motpart

 

 

 

 

 

110

Derivat och transaktioner med lång avvecklingscykel

 

 

 

 

 

120

Varav clearade genom en kvalificerad central motpart

 

 

 

 

 

130

Från avtal om produktövergripande nettning

 

 

 

 

 

UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR PER RISKVIKT:

140

0 %

 

 

 

 

 

150

2 %

 

 

 

 

 

160

4 %

 

 

 

 

 

170

10 %

 

 

 

 

 

180

20 %

 

 

 

 

 

190

35 %

 

 

 

 

 

200

50 %

 

 

 

 

 

210

70 %

 

 

 

 

 

220

75 %

 

 

 

 

 

230

100 %

 

 

 

 

 

240

150 %

 

 

 

 

 

250

250 %

 

 

 

 

 

260

370 %

 

 

 

 

 

270

1 250 %

 

 

 

 

 

280

Övriga riskvikter

 

 

 

 

 

MEMORANDUMPOSTER

290

Exponeringar säkrade genom panträtt i kommersiella fastigheter

 

 

 

 

 

300

Fallerande exponeringar som åsatts riskvikten 100 %

 

 

 

 

 

310

Exponeringar säkrade genom panträtt i bostadsfastigheter

 

 

 

 

 

320

Fallerande exponeringar som åsatts riskvikten 150 %

 

 

 

 

 


 

 

METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ EXPONERINGEN

EXPONERING NETTO EFTER KREDITRISK-REDUCERING MED SUBSTITUTIONS-EFFEKTER FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORER

FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD

SUBSTITUTION AV EXPONERINGEN TILL FÖLJD AV KREDITRISK-REDUCERING

(–) FINANSIELL SÄKERHET: FÖRENKLAD METOD

(–) ÖVRIGT FÖRBETALT KREDITRISK-SKYDD

(–) SUMMA UTFLÖDEN

SUMMA INFLÖDEN (+)

070

080

090

100

110

010

SUMMA EXPONERINGAR

 

 

 

 

 

020

varav: Små och medelstora företag

 

 

 

 

 

030

varav: Exponeringar som omfattas av stödfaktorn för små och medelstora företag

 

 

 

 

 

040

varav: Säkrade genom panträtt i fastigheter – bostadsfastigheter

 

 

 

 

 

050

varav: Exponeringar enligt permanent partiell användning av schablonmetoden

 

 

 

 

 

060

varav: Exponeringar enligt schablonmetoden med förhandstillstånd från tillsynsmyndigheten för att stegvis införa en internmetod

 

 

 

 

 

UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR PER EXPONERINGSTYP:

070

Exponeringar i balansräkningen som omfattas av kreditrisk

 

 

 

 

 

080

Exponeringar utanför balansräkningen som omfattas av kreditrisk

 

 

 

 

 

 

Exponeringar/transaktioner som omfattas av motpartsrisk

 

 

 

 

 

090

Transaktioner för värdepappersfinansiering

 

 

 

 

 

100

Varav clearade genom en kvalificerad central motpart

 

 

 

 

 

110

Derivat och transaktioner med lång avvecklingscykel

 

 

 

 

 

120

Varav clearade genom en kvalificerad central motpart

 

 

 

 

 

130

Från avtal om produktövergripande nettning

 

 

 

 

 

UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR PER RISKVIKT:

140

0 %

 

 

 

 

 

150

2 %

 

 

 

 

 

160

4 %

 

 

 

 

 

170

10 %

 

 

 

 

 

180

20 %

 

 

 

 

 

190

35 %

 

 

 

 

 

200

50 %

 

 

 

 

 

210

70 %

 

 

 

 

 

220

75 %

 

 

 

 

 

230

100 %

 

 

 

 

 

240

150 %

 

 

 

 

 

250

250 %

 

 

 

 

 

260

370 %

 

 

 

 

 

270

1 250 %

 

 

 

 

 

280

Övriga riskvikter

 

 

 

 

 

MEMORANDUMPOSTER

290

Exponeringar säkrade genom panträtt i kommersiella fastigheter

 

 

 

 

 

300

Fallerande exponeringar som åsatts riskvikten 100 %

 

 

 

 

 

310

Exponeringar säkrade genom panträtt i bostadsfastigheter

 

 

 

 

 

320

Fallerande exponeringar som åsatts riskvikten 150 %

 

 

 

 

 


 

 

METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING SOM PÅVERKAR EXPONERINGSBELOPPET: FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD FULLSTÄNDIG METOD FÖR FINANSIELLA SÄKERHETER

FULLSTÄNDIGT JUSTERAT EXPONERINGS-VÄRDE (E*)

UPPDELNING AV DEN FULLSTÄNDIGT JUSTERADE EXPONERINGEN I POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN PER KONVERTERINGSFAKTOR

VOLATILITETS-JUSTERING AV EXPONERINGEN

(–) FINANSIELL SÄKERHET: JUSTERAT VÄRDE (Cvam)

0 %

20 %

50 %

100 %

 

(–) VARAV: VOLATILITETS- OCH LÖPTIDS-JUSTERINGAR

120

130

140

150

160

170

180

190

010

SUMMA EXPONERINGAR

 

 

 

 

 

 

 

 

020

varav: Små och medelstora företag

 

 

 

 

 

 

 

 

030

varav: Exponeringar som omfattas av stödfaktorn för små och medelstora företag

 

 

 

 

 

 

 

 

040

varav: Säkrade genom panträtt i fastigheter – bostadsfastigheter

 

 

 

 

 

 

 

 

050

varav: Exponeringar enligt permanent partiell användning av schablonmetoden

 

 

 

 

 

 

 

 

060

varav: Exponeringar enligt schablonmetoden med förhandstillstånd från tillsynsmyndigheten för att stegvis införa en internmetod

 

 

 

 

 

 

 

 

UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR PER EXPONERINGSTYP:

070

Exponeringar i balansräkningen som omfattas av kreditrisk

 

 

 

 

 

 

 

 

080

Exponeringar utanför balansräkningen som omfattas av kreditrisk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Exponeringar/transaktioner som omfattas av motpartsrisk

 

 

 

 

 

 

 

 

090

Transaktioner för värdepappersfinansiering

 

 

 

 

 

 

 

 

100

Varav clearade genom en kvalificerad central motpart

 

 

 

 

 

 

 

 

110

Derivat och transaktioner med lång avvecklingscykel

 

 

 

 

 

 

 

 

120

Varav clearade genom en kvalificerad central motpart

 

 

 

 

 

 

 

 

130

Från avtal om produktövergripande nettning

 

 

 

 

 

 

 

 

UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR PER RISKVIKT:

140

0 %

 

 

 

 

 

 

 

 

150

2 %

 

 

 

 

 

 

 

 

160

4 %

 

 

 

 

 

 

 

 

170

10 %

 

 

 

 

 

 

 

 

180

20 %

 

 

 

 

 

 

 

 

190

35 %

 

 

 

 

 

 

 

 

200

50 %

 

 

 

 

 

 

 

 

210

70 %

 

 

 

 

 

 

 

 

220

75 %

 

 

 

 

 

 

 

 

230

100 %

 

 

 

 

 

 

 

 

240

150 %

 

 

 

 

 

 

 

 

250

250 %

 

 

 

 

 

 

 

 

260

370 %

 

 

 

 

 

 

 

 

270

1 250 %

 

 

 

 

 

 

 

 

280

Övriga riskvikter

 

 

 

 

 

 

 

 

MEMORANDUMPOSTER

290

Exponeringar säkrade genom panträtt i kommersiella fastigheter

 

 

 

 

 

 

 

 

300

Fallerande exponeringar som åsatts riskvikten 100 %

 

 

 

 

 

 

 

 

310

Exponeringar säkrade genom panträtt i bostadsfastigheter

 

 

 

 

 

 

 

 

320

Fallerande exponeringar som åsatts riskvikten 150 %

 

 

 

 

 

 

 

 


 

 

EXPONERINGSVÄRDE

 

RISKVÄGT EXPONERINGS-BELOPP FÖRE STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG

RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP EFTER STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG

 

VARAV: TILL FÖLJD AV MOTPARTSRISK

VARAV: MED EN KREDIT-VÄRDERING AV ETT UTSETT EXTERNT KREDIT-VÄRDERINGS-INSTITUT

VARAV: MED EN KREDIT-VÄRDERING SOM HÄRLEDS UR STATEN

200

210

215

220

230

240

010

SUMMA EXPONERINGAR

 

 

 

Cell länkad till CA

 

 

020

varav: Små och medelstora företag

 

 

 

 

 

 

030

varav: Exponeringar som omfattas av stödfaktorn för små och medelstora företag

 

 

 

 

 

 

040

varav: Säkrade genom panträtt i fastigheter – bostadsfastigheter

 

 

 

 

 

 

050

varav: Exponeringar enligt permanent partiell användning av schablonmetoden

 

 

 

 

 

 

060

varav: Exponeringar enligt schablonmetoden med förhandstillstånd från tillsynsmyndigheten för att stegvis införa en internmetod

 

 

 

 

 

 

UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR PER EXPONERINGSTYP:

070

Exponeringar i balansräkningen som omfattas av kreditrisk

 

 

 

 

 

 

080

Exponeringar utanför balansräkningen som omfattas av kreditrisk

 

 

 

 

 

 

 

Exponeringar/transaktioner som omfattas av motpartsrisk

 

 

 

 

 

 

090

Transaktioner för värdepappersfinansiering

 

 

 

 

 

 

100

Varav clearade genom en kvalificerad central motpart

 

 

 

 

 

 

110

Derivat och transaktioner med lång avvecklingscykel

 

 

 

 

 

 

120

Varav clearade genom en kvalificerad central motpart

 

 

 

 

 

 

130

Från avtal om produktövergripande nettning

 

 

 

 

 

 

UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR PER RISKVIKT:

140

0 %

 

 

 

 

 

 

150

2 %

 

 

 

 

 

 

160

4 %

 

 

 

 

 

 

170

10 %

 

 

 

 

 

 

180

20 %

 

 

 

 

 

 

190

35 %

 

 

 

 

 

 

200

50 %

 

 

 

 

 

 

210

70 %

 

 

 

 

 

 

220

75 %

 

 

 

 

 

 

230

100 %

 

 

 

 

 

 

240

150 %

 

 

 

 

 

 

250

250 %

 

 

 

 

 

 

260

370 %

 

 

 

 

 

 

270

1 250 %

 

 

 

 

 

 

280

Övriga riskvikter

 

 

 

 

 

 

MEMORANDUMPOSTER

290

Exponeringar säkrade genom panträtt i kommersiella fastigheter

 

 

 

 

 

 

300

Fallerande exponeringar som åsatts riskvikten 100 %

 

 

 

 

 

 

310

Exponeringar säkrade genom panträtt i bostadsfastigheter

 

 

 

 

 

 

320

Fallerande exponeringar som åsatts riskvikten 150 %

 

 

 

 

 

 

C 08.01 – KREDITRISK OCH MOTPARTSRISK OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: INTERNMETOD FÖR KAPITALKRAV (CR IBR 1)

Exponeringsklass (internmetod):

Egna skattningar av LGD och/eller konverteringsfaktorer:

 

INTERNT KLASSIFICERINGS-SYSTEM

URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORER

METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ EXPONERINGEN

ÅTAGANDE EFTER KREDITRISK-REDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORER

 

OBETALT KREDITRISK-SKYDD

(–) ÖVRIGT FÖRBETALT KREDITRISK-SKYDD

SUBSTITUTION AV EXPONERINGEN TILL FÖLJD AV KREDITRISK-REDUCERING

PD SOM ÅSATTS RISKKLASSEN

(%):

 

VARAV: STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER

(–) GARANTIER

(–) KREDIT-DERIVAT

(–) SUMMA UTFLÖDEN

SUMMA INFLÖDEN (+)

VARAV: POSTER UTANFÖR BALANS-RÄKNINGEN

010

020

030

040

050

060

070

080

090

100

010

SUMMA EXPONERINGAR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

015

varav: Exponeringar som omfattas av stödfaktorn för små och medelstora företag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR PER EXPONERINGSTYP:

020

Poster i balansräkningen som omfattas av kreditrisk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

030

Poster utanför balansräkningen som omfattas av kreditrisk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Exponeringar/transaktioner som omfattas av motpartsrisk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

040

Transaktioner för värdepappersfinansiering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

050

Derivat och transaktioner med lång avvecklingscykel

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

060

Från avtal om produktövergripande nettning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

070

EXPONERINGAR SOM ÅSATTS RISKKLASSER: TOTALT

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

080

KLASSIFICERINGSKRITERIER FÖR SPECIALUTLÅNING: TOTALT

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

UPPDELNING PER RISKVIKT AV TOTALA EXPONERINGAR SOM OMFATTAS AV KLASSIFICERINGSKRITERIER FÖR SPECIALUTLÅNING:

090

RISKVIKT: 0 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100

50 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

110

70 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

120

Varav tillhörande kategori 1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

130

90 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

140

115 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

150

250 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

160

ALTERNATIVT TILLVÄGAGÅNGSSÄTT: SÄKERHET I FASTIGHETER

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

170

EXPONERINGAR FRÅN TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION MED TILLÄMPNING AV RISKVIKTER ENLIGT DET ALTERNATIVA TILLVÄGAGÅNGSSÄTTET ELLER 100 % SAMT ÖVRIGA EXPONERINGAR SOM OMFATTAS AV RISKVIKTER

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

180

UTSPÄDNINGSRISK: SUMMA FÖRVÄRVADE FORDRINGAR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


 

EXPONERINGSVÄRDE

 

METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING SOM BEAKTATS I LGD-SKATTNINGAR EXKLUSIVE HANTERING AV DUBBLA FALLISSEMANG

EGNA SKATTNINGAR AV LGD ANVÄNDS:

OBETALT KREDITRISK-SKYDD

FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD

VARAV: POSTER UTANFÖR BALANS-RÄKNINGEN

VARAV: TILL FÖLJD AV MOTPARTSRISK

VARAV: STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER

GARANTIER

KREDIT-DERIVAT

EGNA SKATTNINGAR AV LGD ANVÄNDS:

ÖVRIGT FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD

GODTAGBAR FINANSIELL SÄKERHET

ÖVRIGA GODTAGBARA SÄKERHETER

FAST EGENDOM

ÖVRIGA FYSISKA SÄKERHETER FORDRINGAR VARAV:

FORDRINGAR

110

120

130

140

150

160

170

180

190

200

210

010

SUMMA EXPONERINGAR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

015

varav: Exponeringar som omfattas av stödfaktorn för små och medelstora företag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR PER EXPONERINGSTYP:

020

Poster i balansräkningen som omfattas av kreditrisk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

030

Poster utanför balansräkningen som omfattas av kreditrisk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Exponeringar/transaktioner som omfattas av motpartsrisk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

040

Transaktioner för värdepappersfinansiering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

050

Derivat och transaktioner med lång avvecklingscykel

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

060

Från avtal om produktövergripande nettning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

070

EXPONERINGAR SOM ÅSATTS RISKKLASSER: TOTALT

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

080

KLASSIFICERINGSKRITERIER FÖR SPECIALUTLÅNING: TOTALT

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

UPPDELNING PER RISKVIKT AV TOTALA EXPONERINGAR SOM OMFATTAS AV KLASSIFICERINGSKRITERIER FÖR SPECIALUTLÅNING:

090

RISKVIKT: 0 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100

50 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

110

70 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

120

Varav tillhörande kategori 1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

130

90 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

140

115 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

150

250 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

160

ALTERNATIVT TILLVÄGAGÅNGSSÄTT: SÄKERHET I FASTIGHETER

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

170

EXPONERINGAR FRÅN TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION MED TILLÄMPNING AV RISKVIKTER ENLIGT DET ALTERNATIVA TILLVÄGAGÅNGSSÄTTET ELLER 100 % SAMT ÖVRIGA EXPONERINGAR SOM OMFATTAS AV RISKVIKTER

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

180

UTSPÄDNINGSRISK: SUMMA FÖRVÄRVADE FORDRINGAR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


 

OMFATTAS AV HANTERING AV DUBBLA FALLISSEMANG

EXPONERINGS-VÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%)

EXPONERINGS-VÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%) FÖR STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER

EXPONERINGS-VÄGD GENOMSNITTLIG LÖPTID (DAGAR)

RISKVÄGT EXPONERINGS-BELOPP FÖRE STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG

RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP EFTER STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG

MEMORANDUMPOSTER:

OBETALT KREDITRISK-SKYDD

FÖRVÄNTAD FÖRLUST

(–) VÄRDE-JUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR

ANTAL GÄLDENÄRER

 

VARAV: STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER

220

230

240

250

255

260

270

280

290

300

010

SUMMA EXPONERINGAR

 

 

 

 

 

Cell länkad till CA

 

 

 

 

015

varav: Exponeringar som omfattas av stödfaktorn för små och medelstora företag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR PER EXPONERINGSTYP:

020

Poster i balansräkningen som omfattas av kreditrisk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

030

Poster utanför balansräkningen som omfattas av kreditrisk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Exponeringar/transaktioner som omfattas av motpartsrisk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

040

Transaktioner för värdepappersfinansiering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

050

Derivat och transaktioner med lång avvecklingscykel

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

060

Från avtal om produktövergripande nettning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

070

EXPONERINGAR SOM ÅSATTS RISKKLASSER: TOTALT

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

080

KLASSIFICERINGSKRITERIER FÖR SPECIALUTLÅNING: TOTALT

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

UPPDELNING PER RISKVIKT AV TOTALA EXPONERINGAR SOM OMFATTAS AV KLASSIFICERINGSKRITERIER FÖR SPECIALUTLÅNING:

090

RISKVIKT: 0 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100

50 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

110

70 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

120

Varav tillhörande kategori 1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

130

90 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

140

115 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

150

250 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

160

ALTERNATIVT TILLVÄGAGÅNGSSÄTT: SÄKERHET I FASTIGHETER

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

170

EXPONERINGAR FRÅN TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION MED TILLÄMPNING AV RISKVIKTER ENLIGT DET ALTERNATIVA TILLVÄGAGÅNGSSÄTTET ELLER 100 % SAMT ÖVRIGA EXPONERINGAR SOM OMFATTAS AV RISKVIKTER

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

180

UTSPÄDNINGSRISK: SUMMA FÖRVÄRVADE FORDRINGAR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

C 09.01 – GEOGRAFISK UPPDELNING AV EXPONERING EFTER GÄLDENÄRENS HEMVIST: EXPONERINGAR (SCHABLONMETOD) (CR GB 1)

Land:

 

URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORER

Fallerande exponeringar

Observerade nya fallissemang för perioden

Allmänna kreditriskjusteringar

Specifika kreditriskjusteringar

Varav nedskrivningar

Kreditriskjusteringar/nedskrivningar för observerade nya fallissemang

EXPONERINGSVÄRDE

RISKVÄGT EXPONERINGS-BELOPP FÖRE STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG

RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP EFTER STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG

010

020

040

050

055

060

070

075

080

090

010

Nationella regeringar eller centralbanker

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

020

Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

030

Offentliga organ

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

040

Multilaterala utvecklingsbanker

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

050

Internationella organisationer

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

060

Institut

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

070

Företag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

075

varav: Små och medelstora företag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

080

Hushåll

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

085

varav: Små och medelstora företag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

090

Säkrade genom panträtt i fastigheter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

095

varav: Små och medelstora företag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100

Fallerande exponeringar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

110

Poster förenade med särskilt hög risk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

120

Säkerställda obligationer

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

130

Fordringar på institut och företag med kortfristigt kreditbetyg

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

140

Företag för kollektiva investeringar (fond)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

150

Aktieexponeringar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

160

Övriga exponeringar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa exponeringar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

C 09.02 – GEOGRAFISK UPPDELNING AV EXPONERING EFTER GÄLDENÄRENS HEMVIST: EXPONERINGAR (INTERNMETOD) (CR GB 2)

Land:

 

URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORER

Varav fallerande exponeringar

Observerade nya fallissemang för perioden

Allmänna kreditriskjusteringar

Specifika kreditriskjusteringar

Varav nedskrivningar

Kreditriskjusteringar/nedskrivningar för observerade nya fallissemang

PD SOM ÅSATTS RISKKLASSEN

(%):

010

030

040

050

055

060

070

080

010

Nationella regeringar eller centralbanker

 

 

 

 

 

 

 

 

020

Institut

 

 

 

 

 

 

 

 

030

Företag

 

 

 

 

 

 

 

 

040

Varav: Specialutlåning

 

 

 

 

 

 

 

 

050

Varav: Små och medelstora företag

 

 

 

 

 

 

 

 

060

Hushåll

 

 

 

 

 

 

 

 

070

Säkerhet i fastighet

 

 

 

 

 

 

 

 

080

Små och medelstora företag

 

 

 

 

 

 

 

 

090

Ej små och medelstora företag

 

 

 

 

 

 

 

 

100

Kvalificerad rullande exponering

 

 

 

 

 

 

 

 

110

Övrigt hushåll

 

 

 

 

 

 

 

 

120

Små och medelstora företag

 

 

 

 

 

 

 

 

130

Ej små och medelstora företag

 

 

 

 

 

 

 

 

140

Aktier

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa exponeringar

 

 

 

 

 

 

 

 


 

EXPONERINGS-VÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%)

Varav fallerande exponeringar

EXPONERINGSVÄRDE

RISKVÄGT EXPONERINGS-BELOPP FÖRE STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG

Varav fallerande exponeringar

RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP EFTER STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG

FÖRVÄNTAD FÖRLUST

090

100

105

110

120

125

130

010

Nationella regeringar eller centralbanker

 

 

 

 

 

 

 

020

Institut

 

 

 

 

 

 

 

030

Företag

 

 

 

 

 

 

 

040

Varav: Specialutlåning

 

 

 

 

 

 

 

050

Varav: Små och medelstora företag

 

 

 

 

 

 

 

060

Hushåll

 

 

 

 

 

 

 

070

Säkerhet i fastighet

 

 

 

 

 

 

 

080

Små och medelstora företag

 

 

 

 

 

 

 

090

Ej små och medelstora företag

 

 

 

 

 

 

 

100

Kvalificerad rullande exponering

 

 

 

 

 

 

 

110

Övrigt hushåll

 

 

 

 

 

 

 

120

Små och medelstora företag

 

 

 

 

 

 

 

130

Ej små och medelstora företag

 

 

 

 

 

 

 

140

Aktier

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa exponeringar

 

 

 

 

 

 

 

C 09.03 – GEOGRAFISK UPPDELNING AV RELEVANTA KREDITEXPONERINGAR FÖR BERÄKNING AV DEN INSTITUTSPECIFIKA KONTRACYKLISKA BUFFERTEN (CR GB 3)

Land:

 

Belopp

010

010

Kapital-baskrav

 


C 17.00 – OPERATIV RISK: FÖRLUSTER OCH ÅTERVINNINGAR PER AFFÄRSOMRÅDE OCH HÄNDELSETYP DET SENASTE ÅRET (OPR Details)

FÖRDELNING AV FÖRLUSTER PÅ AFFÄRSOMRÅDEN

HÄNDELSETYP

SUMMA HÄNDELSETYPER

MEMORANDUMPOST: TRÖSKELVÄRDE SOM HAR TILLÄMPATS VID UPPGIFTSINSAMLINGEN

INTERNA BEDRÄGERIER

EXTERNA BEDRÄGERIER

ANSTÄLLNINGS-FÖRHÅLLANDEN OCH ARBETSMILJÖ

KUNDER, PRODUKTER OCH AFFÄRSPRAXIS

SKADOR PÅ MATERIELLA TILLGÅNGAR

AVBROTT I AFFÄRSVERKSAMHET OCH SYSTEMFEL

UTFÖRANDE, LEVERANS OCH PROCESSTYRNING

LÄGST

HÖGST

Rad

 

010

020

030

040

050

060

070

080

090

100

010

FÖRETAGSFINANSIERING [CF]

Antal händelser

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

020

Totalt förlustbelopp

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

030

Största enskilda förlust

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

040

Summa av de fem största förlusterna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

050

Totalt återvinningar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

110

HANDEL OCH FINANSFÖRVALTNING [TS]

Antal händelser

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

120

Totalt förlustbelopp

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

130

Största enskilda förlust

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

140

Summa av de fem största förlusterna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

150

Totalt återvinningar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

210

PRIVATKUNDSMÄKLERI [RBr]

Antal händelser

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

220

Totalt förlustbelopp

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

230

Största enskilda förlust

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

240

Summa av de fem största förlusterna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

250

Totalt återvinningar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

310

STORKUNDSBANK [CB]

Antal händelser

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

320

Totalt förlustbelopp

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

330

Största enskilda förlust

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

340

Summa av de fem största förlusterna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

350

Totalt återvinningar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

410

HUSHÅLLSBANK [RB]

Antal händelser

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

420

Totalt förlustbelopp

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

430

Största enskilda förlust

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

440

Summa av de fem största förlusterna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

450

Totalt återvinningar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

510

CLEARING- OCH BETALNINGSSYSTEM [PS]

Antal händelser

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

520

Totalt förlustbelopp

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

530

Största enskilda förlust

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

540

Summa av de fem största förlusterna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

550

Totalt återvinningar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

610

ADMINISTRATIONSUPPDRAG [AS]

Antal händelser

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

620

Totalt förlustbelopp

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

630

Största enskilda förlust

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

640

Summa av de fem största förlusterna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

650

Totalt återvinningar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

710

KAPITALFÖRVALTNING [AM]

Antal händelser

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

720

Totalt förlustbelopp

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

730

Största enskilda förlust

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

740

Summa av de fem största förlusterna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

750

Totalt återvinningar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

810

FÖRETAGSÖVERGRIPANDE POSTER [CI]

Antal händelser

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

820

Totalt förlustbelopp

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

830

Största enskilda förlust

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

840

Summa av de fem största förlusterna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

850

Totalt återvinningar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

910

SUMMA AFFÄRSOMRÅDEN

Antal händelser Varav:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

911

≥ 10 000 och < 20 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

912

≥ 20 000 och < 100 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

913

≥ 100 000 och < 1 000 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

914

≥ 1 000 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

920

Totalt förlustbelopp Varav:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

921

≥ 10 000 och < 20 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

922

≥ 20 000 och < 100 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

923

≥ 100 000 och < 1 000 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

924

≥ 1 000 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

930

Största enskilda förlust

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

940

Summa av de fem största förlusterna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

950

Totalt återvinningar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


C 21.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR POSITIONSRISK I AKTIER (MKR SA EQU)

Nationell marknad:

 

POSITIONER

KAPITAL-BASKRAV

TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP

ALLA POSITIONER

NETTOPOSITIONER

POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITAL-KRAV

LÅNGA

KORTA

LÅNGA

KORTA

010

020

030

040

050

060

070

010

AKTIER SOM INGÅR I HANDELSLAGRET

 

 

 

 

 

 

Cell länkad till CA

020

Generell risk

 

 

 

 

 

 

 

021

Derivat

 

 

 

 

 

 

 

022

Övriga tillgångar och skulder

 

 

 

 

 

 

 

030

Omsatta aktieterminer som är brett diversifierade och som omfattas av en särskild metod

 

 

 

 

 

 

 

040

Andra aktier än omsatta aktieterminer som är brett diversifierade

 

 

 

 

 

 

 

050

Specifik risk

 

 

 

 

 

 

 

080

Särskild metod för positionsrisk i företag för kollektiva investeringar (fond)

 

 

 

 

 

 

 

090

Ytterligare krav på optioner (andra risker än deltarisker)

 

 

 

 

 

 

 

100

Förenklad metod

 

 

 

 

 

 

 

110

Deltaplusmetod – ytterligare krav för gammarisk

 

 

 

 

 

 

 

120

Deltaplusmetod – ytterligare krav för vegarisk

 

 

 

 

 

 

 

130

Scenariomatrismetod

 

 

 

 

 

 

 


C 22.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETODER FÖR VALUTAKURSRISK (MKR SA FX)

 

ALLA POSITIONER

NETTOPOSITIONER

POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITAL-KRAV

(Inklusive omfördelning av icke avstämda positioner i valutor som omfattas av särskild behandling för avstämda positioner)

KAPITAL-BASKRAV

TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP

LÅNGA

KORTA

LÅNGA

KORTA

LÅNGA

KORTA

AVSTÄMDA

020

030

040

050

060

070

080

090

100

010

SUMMA POSITIONER I VALUTOR SOM INTE RAPPORTERAS

 

 

 

 

 

 

 

 

Cell länkad till CA

020

Nära sammanhängande valutor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

030

Alla övriga valutor (inklusive fonder som behandlas som olika valutor)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

040

Guld

 

 

 

 

 

 

 

 

 

050

Ytterligare krav på optioner (andra risker än deltarisker)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

060

Förenklad metod

 

 

 

 

 

 

 

 

 

070

Deltaplusmetod – ytterligare krav för gammarisk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

080

Deltaplusmetod – ytterligare krav för vegarisk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

090

Scenariomatrismetod

 

 

 

 

 

 

 

 

 

UPPDELNING AV TOTALA POSITIONER (INKLUSIVE RAPPORTERINGSVALUTA) PER EXPONERINGSTYP

100

Övriga tillgångar och skulder, som inte är poster utanför balansräkningen och derivat

 

 

 

 

 

 

 

 

 

110

Poster utanför balansräkningen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

120

Derivat

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Memorandumposter: VALUTAPOSITIONER

130

Euro

 

 

 

 

 

 

 

 

 

140

Lek

 

 

 

 

 

 

 

 

 

150

Argentinsk peso

 

 

 

 

 

 

 

 

 

160

Australisk dollar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

170

Brasiliansk real

 

 

 

 

 

 

 

 

 

180

Bulgarisk lev

 

 

 

 

 

 

 

 

 

190

Kanadensisk dollar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

200

Tjeckisk koruna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

210

Dansk krona

 

 

 

 

 

 

 

 

 

220

Egyptiskt pund

 

 

 

 

 

 

 

 

 

230

Pund sterling

 

 

 

 

 

 

 

 

 

240

Forint

 

 

 

 

 

 

 

 

 

250

Yen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

270

Litauisk litas

 

 

 

 

 

 

 

 

 

280

Denar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

290

Mexikansk peso

 

 

 

 

 

 

 

 

 

300

Zloty

 

 

 

 

 

 

 

 

 

310

Rumänsk leu

 

 

 

 

 

 

 

 

 

320

Rysk rubel

 

 

 

 

 

 

 

 

 

330

Serbisk dinar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

340

Svensk krona

 

 

 

 

 

 

 

 

 

350

Schweizisk franc

 

 

 

 

 

 

 

 

 

360

Turkisk lira

 

 

 

 

 

 

 

 

 

370

Hryvnia

 

 

 

 

 

 

 

 

 

380

US-dollar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

390

Isländsk krona

 

 

 

 

 

 

 

 

 

400

Norsk krona

 

 

 

 

 

 

 

 

 

410

Hong Kong Dollar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

420

New Taiwan Dollar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

430

New Zealand Dollar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

440

Singapore Dollar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

450

Won

 

 

 

 

 

 

 

 

 

460

Yuan Renminbi

 

 

 

 

 

 

 

 

 

470

Övrigt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

480

Kroatiska kuna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

BILAGA II

”BILAGA II

RAPPORTERING AV KAPITALBAS OCH KAPITALBASKRAV

Innehåll

DEL I: ALLMÄNNA INSTRUKTIONER 54

1.

 STRUKTUR OCH PRAXIS 54

1.1

 STRUKTUR 54

1.2

 NUMRERINGSSYSTEM 54

1.3

 TECKENSYSTEM 54
DEL II: MALLRELATERADE INSTRUKTIONER 54

1.

 KAPITALTÄCKNINGSÖVERSIKT (CA) 54

1.1

 ALLMÄNNA KOMMENTARER 54

1.2

 C 01.00 – KAPITALBAS (CA1) 55

1.2.1

 INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 55

1.3

 C 02.00 – KAPITALBASKRAV (CA2) 68

1.3.1

 INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 68

1.4

 C 03.00 – KAPITALRELATIONER OCH KAPITALNIVÅER (CA3) 74

1.4.1

 INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 74

1.5

 C 04.00 – MEMORANDUMPOSTER (CA4) 75

1.5.1

 INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 75

1.6

 ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH INSTRUMENT FÖR VILKA ÄLDRE REGLER FÅR TILLÄMPAS: INSTRUMENT SOM INTE UTGÖR STATLIGT STÖD (CA 5) 88

1.6.1

 ALLMÄNNA KOMMENTARER 88

1.6.2

 C 05.01 – ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER (CA5.1) 89

1.6.2.1

 INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 89

1.6.3

 C 05.02 – INSTRUMENT FÖR VILKA ÄLDRE REGLER FÅR TILLÄMPAS: INSTRUMENT SOM INTE ÄR STATLIGT STÖD (CA5.2) 96

1.6.3.1

 INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 96

2.

 SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG (GS) 98

2.1

 ALLMÄNNA KOMMENTARER 98

2.2

 DETALJERADE UPPGIFTER OM SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ 99

2.3

 UPPGIFTER OM HUR ENSKILDA ENHETER BIDRAR TILL GRUPPENS SOLVENS 99

2.4

 C 06.01 – SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG – SUMMA (TOTAL GRUPPSOLVENS) 99

2.5

 C 06.02 – SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG (GS) 100

3.

 KREDITRISKMALLAR 106

3.1

 ALLMÄNNA KOMMENTARER 106

3.1.1

 RAPPORTERING AV METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING (CRM) MED SUBSTITUTIONSEFFEKT 107

3.1.2

 RAPPORTERING AV MOTPARTSRISK 107

3.2

 C 07.00 – KREDITRISK OCH MOTPARTSRISK OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: TILLÄMPNING AV SCHABLONMETODEN PÅ KAPITALKRAV (CR SA) 107

3.2.1

 ALLMÄNNA KOMMENTARER 107

3.2.2

 CR SA-MALLENS RÄCKVIDD 107

3.2.3

 INDELNING AV EXPONERINGAR I EXPONERINGSKLASSER ENLIGT SCHABLONMETODEN 108

3.2.4

 FÖRTYDLIGANDEN OM RÄCKVIDDEN FÖR VISSA AV DE EXPONERINGSKLASSER SOM AVSES I ARTIKEL 112 I CRR 111

3.2.4.1

 EXPONERINGSKLASSEN ’INSTITUT’ 111

3.2.4.2

 EXPONERINGSKLASSEN ’SÄKERSTÄLLDA OBLIGATIONER’ 111

3.2.4.3

 EXPONERINGSKLASSEN FÖRETAG FÖR KOLLEKTIVA INVESTERINGAR (FONDER) 111

3.2.5

 INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 112

3.3

 KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: TILLÄMPNING AV INTERNMETODEN FÖR KAPITALBASKRAV (CR IRB) 118

3.3.1

 CR IRB-MALLENS RÄCKVIDD 118

3.3.2

 UPPDELNING AV CR IRB-MALLEN 119

3.3.3

 C 08.01 – KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: TILLÄMPNING AV INTERNMETODEN FÖR KAPITALKRAV (CR IRB 1) 120

3.3.3.1

 INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 120

3.3.4

 C 08.02 – KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: INTERNMETODEN FÖR KAPITALKRAV (UPPDELNING EFTER MOTPARTSRISKKLASSER (MALL CR IRB 2) 127

3.4

 KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: GEOGRAFISKT UPPDELAD INFORMATION (CR GB) 127

3.4.1

 C 09.01 – GEOGRAFISK UPPDELNING AV EXPONERING EFTER GÄLDENÄRENS HEMVIST: EXPONERINGAR SCHABLONMETOD (CR GB 1) 128

3.4.1.1

 INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 128

3.4.2

 C 09.02 – GEOGRAFISK UPPDELNING AV EXPONERING EFTER GÄLDENÄRENS HEMVIST: EXPONERINGAR INTERNMETOD (CR GB 2) 130

3.4.2.1

 INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 130

3.4.3

 C 09.03 – GEOGRAFISK UPPDELNING AV RELEVANTA KREDITEXPONERINGAR FÖR BERÄKNING AV DEN INSTITUTSPECIFIKA KONTRACYKLISKA BUFFERTEN (CR GB 3) 132

3.4.3.1

 ALLMÄNNA KOMMENTARER 132

3.4.3.2

 INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 132

3.5

 C 10.01 OCH C 10.02 – KREDITRISK: AKTIER – INTERNMETOD FÖR KAPITALKRAV (CR EQU IRB 1 OCH CR EQU IRB 2) 133

3.5.1

 ALLMÄNNA KOMMENTARER 133

3.5.2

 INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER (TILLÄMPLIGA FÖR BÅDE CR EQU IRB 1 OCH CR EQU IRB 2) 134

3.6

 C 11.00 – AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK (CR SETT) 136

3.6.1

 ALLMÄNNA KOMMENTARER 136

3.6.2

 ANVISNINGAR FÖR SPECIFIKA POSITIONER 137

3.7

 C 12.00 – KREDITRISK: VÄRDEPAPPERISERING – SCHABLONMETOD FÖR KAPITALBASKRAV (CR SEC SA) 138

3.7.1

 ALLMÄNNA KOMMENTARER 138

3.7.2

 INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 139

3.8

 C 13.00 – KREDITRISK–VÄRDEPAPPERISERINGAR: INTERNMETOD FÖR KAPITALBASKRAV (CR SEC IRB) 145

3.8.1

 ALLMÄNNA KOMMENTARER 145

3.8.2

 INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 145

3.9

 C 14.00 – DETALJERAD INFORMATION OM VÄRDEPAPPERISERING (SEC DETAILS) 151

3.9.1

 ALLMÄNNA KOMMENTARER 151

3.9.2

 INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 152

4.

 MALLAR FÖR OPERATIV RISK 160

4.1

 C 16.00 – OPERATIV RISK (OPR) 160

4.1.1

 ALLMÄNNA KOMMENTARER 160

4.1.2

 INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 160

4.2

 C 17.00 – OPERATIV RISK: FÖRLUSTER OCH ÅTERVINNINGAR PER AFFÄRSOMRÅDE OCH HÄNDELSETYP DET SENASTE ÅRET (OPR DETAILS) 163

4.2.1

 ALLMÄNNA KOMMENTARER 163

4.2.2

 INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 165

5.

 MALLAR FÖR MARKNADSRISKER 166

5.1

 C 18.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR POSITIONSRISKER I OMSATTA RÄNTEBÄRANDE INSTRUMENT (MKR SA TDI) 167

5.1.1

 ALLMÄNNA KOMMENTARER 167

5.1.2

 INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 167

5.2

 C 19.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR SPECIFIK RISK I VÄRDEPAPPERISERING (MKR SA SEC) 169

5.2.1

 ALLMÄNNA KOMMENTARER 169

5.2.2

 INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 169

5.3

 C 20.00 – MARKNADSRISK: MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR SPECIFIK RISK I KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ (MKR SA CTP) 171

5.3.1

 ALLMÄNNA KOMMENTARER 171

5.3.2

 INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 172

5.4

 C 21.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETODEN FÖR POSITIONSRISK I AKTIER (MKR SA EQU) 174

5.4.1

 ALLMÄNNA KOMMENTARER 174

5.4.2

 INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 174

5.5

 C 22.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETODER FÖR VALUTAKURSRISK (MKR SA FX) 176

5.5.1

 ALLMÄNNA KOMMENTARER 176

5.5.2

 INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 176

5.6

 C 23.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETODER FÖR RÅVAROR (MKR SA COM) 178

5.6.1

 ALLMÄNNA KOMMENTARER 178

5.6.2

 INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 178

5.7

 C 24.00 – MARKNADSRISK INTERNA MODELLER (MKR IM) 179

5.7.1

 ALLMÄNNA KOMMENTARER 179

5.7.2

 INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 179

5.8

 C 25.00 – KREDITVÄRDIGHETSJUSTERINGSRISK (CVA) 182

5.8.1

 INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER 182

DEL I: ALLMÄNNA INSTRUKTIONER

1.   STRUKTUR OCH PRAXIS

1.1   STRUKTUR

1.

Ramen består av följande fem grupper av mallar:

a)

Kapitaltäckning, en översikt över lagstadgat kapital och totalt riskvägt exponeringsbelopp.

b)

Solvens på gruppnivå, en översikt över hur solvenskraven uppfylls av samtliga enskilda enheter som ingår i konsolideringen av den rapporterande enheten.

c)

Kreditrisk (inbegripet motpartsrisk, utspädningsrisk och avvecklingsrisk).

d)

Marknadsrisk (inbegripet positionsrisk i handelslager, valutakursrisk, råvarurisk och kreditvärdighetsjusteringsrisk).

e)

Operativ risk.

2.

För varje mall ges hänvisningar till lagstiftningen. Dessa riktlinjer för genomförandet av den gemensamma rapporteringsramen innehåller utförligare information om de mer allmänna aspekterna på rapporteringen för varje grupp av mallar, instruktioner för särskilda positioner samt exempel och valideringsregler.

3.

Instituten ska endast rapportera de mallar som är relevanta för den metod de använder för att fastställa kapitalbaskraven.

1.2   NUMRERINGSSYSTEM

4.

I dokumentet används den efterföljande tabellens beteckningssystem för hänvisningar till kolumner, rader och celler i mallarna. Dessa numreringskoder används i stor utsträckning i valideringsreglerna.

5.

Följande allmänna beteckningssystem tillämpas i instruktionerna: {Mall;Rad;Kolumn}.

6.

Vid validering inom en mall där man endast använder uppgiftsposter från den mallen ska mallen inte anges i beteckningen: {Rad;Kolumn}.

7.

Om mallen bara har en kolumn, ska endast rader anges: {Mall;Rad}.

8.

En asterisk betyder att valideringen avser de rader eller kolumner som anges före den.

1.3   TECKENSYSTEM

9.

Ett belopp som ökar kapitalbasen eller kapitalkraven ska rapporteras som en pluspost. Ett belopp som däremot minskar den totala kapitalbasen eller de totala kapitalkraven ska rapporteras som en minuspost. Ett minustecken (–) före en post innebär att inga plussiffror förväntas för den posten.

DEL II: MALLRELATERADE INSTRUKTIONER

1.   KAPITALTÄCKNINGSÖVERSIKT (CA)

1.1   ALLMÄNNA KOMMENTARER

10.

Kapitaltäckningsmallarna (CA-mallar) innehåller information om täljare inom första pelaren (kapitalbas, primärkapital och kärnprimärkapital), nämnare (kapitalbaskrav) och övergångsbestämmelser, och består av följande fem mallar:

a)

I mall CA1 rapporteras institutens kapitalbas, uppdelad i de poster som ligger till grund för beloppet. Kapitalbasen beräknas med hänsyn till den sammantagna effekten av övergångsbestämmelserna för varje typ av kapital.

b)

I mall CA2 summeras de totala riskvägda exponeringsbeloppen (i enlighet med artikel 92.3 i förordning (EU) nr 575/2013 (kapitalkravsförordningen, nedan kallad CRR)).

c)

Mall CA3 innehåller de kvoter för vilka en lägstanivå föreskrivs i CRR och vissa andra uppgifter i samband med detta.

d)

Mall CA4 innehåller de memorandumposter som behövs för att beräkna posterna i CA1 samt information avseende de kapitalbuffertar som föreskrivs i kapitalkravsdirektivet (nedan kallat CRD).

e)

I mall CA5 rapporteras de uppgifter som behövs för att beräkna övergångsbestämmelsernas effekt på kapitalbasen. CA5 kommer att avskaffas när övergångsbestämmelserna upphör att gälla.

11.

Mallarna ska gälla för samtliga rapporterande enheter, oavsett vilken redovisningsstandard de följer, även om vissa poster i täljaren särskilt avser enheter som tillämpar valideringsregler av typen IAS/IFRS. Generellt sett är informationen i nämnaren kopplad till de slutresultat som redovisats i motsvarande mall för beräkning av det totala riskvägda exponeringsbeloppet.

12.

Den totala kapitalbasen består av följande typer av kapital: Primärkapital (nedan kallat T1), som är summan av kärnprimärkapital (nedan kallat CET1) och övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål (nedan kallat AT1), samt supplementärkapital (nedan kallat T2).

13.

Övergångsbestämmelserna behandlas enligt följande i CA-mallarna:

a)

Posterna i CA1 beräknas i allmänhet utan avdrag för övergångsjusteringar. Detta innebär att beloppen i CA1-posterna beräknas enligt de slutgiltiga bestämmelserna (dvs. som om det inte fanns några övergångsbestämmelser), med undantag för poster som summerar effekten av övergångsbestämmelserna. För varje typ av kapital (dvs. CET1, AT1 och T2) finns tre olika poster, och i dessa ingår alla justeringar på grund av övergångsbestämmelser.

b)

Övergångsbestämmelserna kan även påverka bortfall av övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål (AT1) och supplementärkapital (T2) (dvs. AT1 eller T2 utöver det avdrag som regleras i artiklarna 36.1 j respektive 56 e i CRR). Effekten av övergångsbestämmelserna kan därmed avspeglas indirekt i de poster som uppvisar sådana bortfall.

c)

Mall CA5 används endast för rapportering av övergångsbestämmelserna.

14.

Kraven inom andra pelaren kan hanteras på olika sätt inom EU, eftersom artikel 104.2 i det fjärde kapitaltäckningsdirektivet (CRD IV) måste omvandlas till nationell lagstiftning. Den kapitaltäckningsrapportering som föreskrivs i CRR ska bara omfatta vilken effekt kraven inom andra pelaren har på kapitalrelationen eller dess målvärde. Artikel 99 i CRR medför ingen skyldighet att i detalj rapportera de krav som gäller inom andra pelaren.

a)

Mallarna CA1, CA2 och CA5 innehåller enbart uppgifter inom ramen för första pelaren.

b)

Uppgifterna i mall CA3 ska visa hur extra krav inom andra pelaren påverkar kapitalrelationen på aggregerad nivå. En grupp är inriktad på beloppens inverkan på relationerna, medan det andra blocket är inriktat på själva relationen. Ingen av de båda grupperna av kapitalrelationer har någon ytterligare anknytning till mall CA1, CA2 eller CA5.

c)

Mall CA4 innehåller en cell som avser extra kapitalbaskrav inom ramen för andra pelaren. Denna cell har ingen koppling via valideringsreglerna till kapitalrelationerna i mall CA3 utan avspeglar artikel 104.2 i CRD, där man uttryckligen nämner möjligheten att besluta om extra kapitalbaskrav inom ramen för andra pelaren.

1.2   C 01.00 – KAPITALBAS (CA1)

1.2.1   Instruktioner avseende särskilda positioner

Rad

Rättsliga hänvisningar och instruktioner

010

1.   Kapitalbas

Artiklarna 4.1.118 och 72 i CRR

Ett instituts kapitalbas ska utgöras av summan av primärkapital och supplementärkapital.

015

1.1   Primärkapital

Artikel 25 i CRR.

Primärkapital är summan av kärnprimärkapital och övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål.

020

1.1.1   Kärnprimärkapital

Artikel 50 i CRR.

030

1.1.1.1   Kapitalinstrument som ska räknas som kärnprimärkapital

Artiklarna 26.1 a och b, 27–30, 36.1 f och 42 i CRR.

040

1.1.1.1.1   Fullt betalda kapitalinstrument

Artiklarna 26.1 a och 27–30 i CRR.

Kapitalinstrument i ömsesidiga bolag, kooperativa sammanslutningar eller jämförbara institut (artiklarna 27 och 29 i CRR) ska inkluderas.

Den överkursfond som hör ihop med instrumentet ska inte inkluderas

Kapitalinstrument som tecknats av offentliga myndigeter i nödsituationer ska inkluderas om samtliga villkor i artikel 31 är uppfyllda.

045

1.1.1.1.1*   Varav: Kapitalinstrument som tecknas av offentliga myndigheter i nödsituationer

Artikel 31 i CRR.

Kapitalinstrument som tecknats av offentliga myndigeter i nödsituationer ska inkluderas i kärnprimärkapital om samtliga villkor i artikel 31 i CRR är uppfyllda.

050

1.1.1.1.2*   Memorandumpost: Kapitalinstrument som inte ska räknas som kärnprimärkapital

Artikel 28.1 b, l och m i CRR.

Villkoren i dessa led återspeglar olika situationer för kapitalet som kan förändras, vilket innebär att det belopp som rapporteras här kan vara godtagbart under senare perioder.

Den överkursfond som hör ihop med instrumentet ska inte ingå i det belopp som rapporteras.

060

1.1.1.1.3   Överkurs vid aktieemission

Artiklarna 4.1.124 och 26.1 b i CRR.

Överkursfond har den innebörd som anges i tillämplig redovisningsstandard.

I denna post ska den del av beloppet rapporteras som rör ’fullt betalda kapitalinstrument’.

070

1.1.1.1.4   (–) Egna kärnprimärkapitalinstrument

Artiklarna 36.1 f och 42 i CRR.

Det egna kärnprimärkapital som det rapporterande institutet eller den rapporterande gruppen innehar på rapporteringsdagen. Påverkas av undantagen i artikel 42 i CRR.

Aktieinnehav som ingår i ’ej godtagbara kapitalinstrument’ ska inte rapporteras på denna rad.

Den överkursfond som hör ihop med aktieinnehavet ska ingå i det belopp som rapporteras.

Posterna 1.1.1.1.4–1.1.1.1.4.3 innefattar inte faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna kärnprimärkapitalinstrument. Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna kärnprimärkapitalinstrument redovisas separat under post 1.1.1.1.5.

080

1.1.1.1.4.1   (–) Direkta innehav av kärnprimärkapitalinstrument

Artiklarna 36.1 f och 42 i CRR.

Kärnprimärkapitalinstrument som ingår i post 1.1.1.1 och som innehas av institut inom gruppen.

Det belopp som redovisas ska omfatta innehav i handelslagret beräknat utifrån nettobeloppet för långa positioner i enlighet med artikel 42 a i CRR.

090

1.1.1.1.4.2   (–) Indirekta innehav av kärnprimärkapitalinstrument

Artiklarna 4.1.114, 36.1 f och 42 i CRR.

091

1.1.1.1.4.3   (–) Syntetiska innehav av kärnprimärkapitalinstrument

Artiklarna 4.1.126, 36.1 f och 42 i CRR.

092

1.1.1.1.5   (–) Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna kärnprimärkapitalinstrument

Artiklarna 36.1 f och 42 i CRR.

Enligt artikel 36.1 f i CRR ska institutet dra av ’egna kärnprimärkapitalinstrument som institutet har en faktisk eller villkorad förpliktelse att köpa enligt befintlig kontraktsförpliktelse’.

130

1.1.1.2   Balanserade vinstmedel

Artiklarna 26.1 c och 26.2 i CRR.

I balanserade vinstmedel ingår balanserade vinstmedel från det föregående året och godtagbara delårs- eller årsöverskott.

140

1.1.1.2.1   Balanserade vinstmedel föregående år

Artiklarna 4.1.123 och 26.1 c i CRR

I artikel 4.1.123 i CRR definieras balanserade vinstmedel som ’balanserad vinst och förlust från föregående räkenskapsår i enlighet med tillämpliga redovisningsramar’.

150

1.1.1.2.2   Vinst eller förlust som godtas

Artiklarna 4.1.121, 26.2 och 36.1 a i CRR.

Enligt artikel 26.2 i CRR får delårs- eller årsöverskott räknas in i kärnprimärkapitalet, efter förhandstillstånd från behörig myndighet och om vissa villkor är uppfyllda.

Förluster ska emellertid dras av från kärnprimärkapitalet i enlighet med artikel 36.1 a i CRR.

160

1.1.1.2.2.1   Vinst eller förlust som kan hänföras till moderföretagets ägare

Artiklarna 26.2 och 36.1 a i CRR.

Det belopp som ska redovisas är den vinst eller förlust som redovisats i resultaträkningen.

170

1.1.1.2.2.2   (–) Ej godtagbar del av delårs- eller årsresultat

Artikel 26.2 i CRR

Denna rad ska lämnas tom om institutet har inrapporterat förlust för referensperioden. Det beror på att förluster ska dras av helt och hållet från kärnprimärkapitalet.

Om institutet rapporterar överskott, ska det redovisa den del som inte är godtagbar i enlighet med artikel 26.2 i CRR (dvs. överskott som inte är granskade och förutsebara kostnader och utdelningar).

Det belopp som ska dras av vid överskott ska minst motsvara delårsutdelningarna.

180

1.1.1.3   Ackumulerat annat totalresultat

Artiklarna 4.1.100 och 26.1 d i CRR.

Beloppet ska rapporteras efter avdrag för de eventuella skattepålagor som kan förutses när uträkningen görs och före avdrag för försiktighetsmarginaler. Det belopp sam ska redovisas ska fastställas i enlighet med kommissionens delegerade förordning (EU) nr 241/2014.

200

1.1.1.4   Övriga reserver

Artiklarna 4.1.117 och 26.1 e i CRR.

Övriga reserver definieras i CRR som ’reserver med den innebörd som anges i tillämpliga redovisningsramar, om vilka upplysningar ska lämnas enligt denna tillämpliga redovisningsstandard, utom sådana belopp som redan ingår i ackumulerat annat totalresultat eller balanserade vinstmedel’.

Beloppet ska rapporteras efter avdrag för de eventuella skattepålagor som kan förutses när uträkningen görs.

210

1.1.1.5   Reserveringar för allmänna risker i bankrörelse

Artiklarna 4.1.112 och 26.1 f i CRR.

Reserveringar för allmänna risker i bankrörelse definieras i artikel 38 i direktiv 86/635/EEG som ’reserveringar som kreditinstitut beslutar göra för att möta de särskilda risker som är förenade med bankrörelse’.

Beloppet ska rapporteras efter avdrag för de eventuella skattepålagor som kan förutses när uträkningen görs.

220

1.1.1.6   Övergångsjusteringar på grund av kärnprimärkapitalinstrument för vilka äldre regler får fortsätta att tillämpas

Artiklarna 483.1–3 och 484–487 i CRR.

Belopp för kapitalinstrument som under en övergångsperiod värderas som kärnprimärkapital enligt äldre regler. Det belopp som ska rapporteras hämtas direkt från CA5.

230

1.1.1.7   Minoritetsintressen som får ingå i kärnprimärkapital

Artiklarna 4.1.120 och 84 i CRR.

Summan av samtliga dotterföretags minoritetsintressen som ingår i det konsoliderade kärnprimärkapitalet.

240

1.1.1.8   Övergångsjusteringar på grund av ytterligare minoritetsintressen

Artiklarna 479 och 480 i CRR.

Justeringar av minoritetsintressen på grund av övergångsbestämmelser. Denna post hämtas direkt från CA5.

250

1.1.1.9   Justeringar av kärnprimärkapital på grund av försiktighetsmarginaler

Artiklarna 32–35 i CRR.

260

1.1.1.9.1   (–) Ökningar av det egna kapitalet till följd av värdepapperiserade tillgångar

Artikel 32.1 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras är ökningen av institutets egna kapital till följd av värdepapperiserade tillgångar i enlighet med tillämplig redovisningsstandard.

Denna post innefattar t.ex. framtida marginalintäkter som är ett resultat av institutets vinst vid försäljning eller, om institutet är originator, nettovinsten från den kapitalisering av framtida inkomster från de värdepapperiserade tillgångarna som ger kreditförstärkning till positionerna i värdepapperiseringen.

270

1.1.1.9.2   Reserv som härrör från säkring av kassaflöden

Artikel 33.1 a i CRR.

Det belopp som ska rapporteras kan vara antingen positivt eller negativt. Det ska vara positivt om säkringen av kassaflödet resulterar i en förlust (dvs. om det minskar bokfört eget kapital) och vice versa. Man använder alltså motsatt tecken (+/–) jämfört med i resultaträkningen.

Beloppet ska rapporteras efter avdrag för de eventuella skattepålagor som kan förutses när uträkningen görs.

280

1.1.1.9.3   Ackumulerade vinster och förluster på grund av ändringar av institutets egen kreditrisk för skuldförbindelser som värderas till verkligt värde

Artikel 33.1 b i CRR.

Det belopp som ska rapporteras kan vara antingen positivt eller negativt. Det ska vara positivt om det uppstår en förlust på grund av ändringar av institutets egen kreditrisk (dvs. om det minskar bokfört eget kapital) och vice versa. Man använder alltså motsatt tecken (+/–) jämfört med i resultaträkningen.

Ogranskade vinster ska inte ingå i denna post.

285

1.1.1.9.4   Vinster och förluster i verkligt värde som härrör från institutets egen kreditrisk avseende derivatskulder

Artiklarna 33.1 c och 33.2 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras kan vara antingen positivt eller negativt. Det ska vara positivt om det uppstått en förlust på grund av ändringar av institutets egen kreditrisk och vice versa. Man använder alltså motsatt tecken (+/–) jämfört med i resultaträkningen.

Ogranskade vinster ska inte ingå i denna post.

290

1.1.1.9.5   (–) Värdejusteringar på grund av krav på försiktig värdering

Artiklarna 34 och 105 i CRR.

Justeringar av det verkliga värdet på exponeringar som ligger i eller utanför handelslagret på grund av de strängare standarder för försiktig värdering som fastställs i artikel 105 i CRR.

300

1.1.1.10   (–) Goodwill

Artiklarna 4.1.113, 36.1 b och 37 i CRR.

310

1.1.1.10.1   (–) Goodwill som redovisats som immateriell tillgång

Artiklarna 4.1.113 och 36.1 b i CRR.

Goodwill har den innebörd som anges i tillämplig redovisningsstandard.

Här ska samma belopp rapporteras som i balansräkningen.

320

1.1.1.10.2   (–) Goodwill som inräknats i värderingen av väsentligt innehav

Artikel 37 b och 43 i CRR.

330

1.1.1.10.3   Uppskjutna skattskulder i samband med goodwill

Artikel 37 a i CRR.

Uppskjutna skatteskulder som skulle utsläckas om goodwillbeloppet skrevs ned eller togs bort från balansräkningen enligt tillämplig redovisningsstandard.

340

1.1.1.11   (–) Övriga immateriella tillgångar

Artiklarna 4.1.115, 36.1 b och 37 a i CRR.

Övriga immateriella tillgångar är immateriella tillgångar enligt tillämplig redovisningsstandard minus goodwill, även denna enligt tillämplig redovisningsstandard.

350

1.1.1.11.1   (–) Övriga immateriella tillgångar före avdrag för uppskjutna skatteskulder

Artiklarna 4.1.115 och 36.1 b i CRR.

Övriga immateriella tillgångar är immateriella tillgångar enligt tillämplig redovisningsstandard minus goodwill, även denna enligt tillämplig redovisningsstandard.

Det belopp som ska redovisas här ska motsvara det belopp som redovisats i balansräkningen för immateriella tillgångar som inte är goodwill.

360

1.1.1.11.2   Uppskjutna skattskulder i samband med övriga immateriella tillgångar

Artikel 37 a i CRR.

Uppskjutna skatteskulder som skulle utsläckas om de immateriella tillgångar som inte är goodwill skrevs ned eller togs bort från balansräkningen enligt tillämplig redovisningsstandard.

370

1.1.1.12   (–) Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som inte uppstår till följd av tillfälliga skillnader minus tillhörande skatteskulder

Artiklarna 36.1 c och 38 i CRR.

380

1.1.1.13   (–) Underskott enligt internmetoden av kreditriskjusteringar för förväntade förluster

Artiklarna 36.1 d, 40, 158 och 159 i CRR.

Det belopp som rapporteras ’ska inte reduceras genom en ökning av uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet, eller någon annan ytterligare skatteeffekt, som skulle kunna inträffa om avsättningarna skulle öka till samma nivå som förväntade förluster’ (artikel 40 i CRR).

390

1.1.1.14   (–) Tillgångar i förmånsbestämda pensionsplaner

Artiklarna 4.1.129, 36.1 e och 41 i CRR.

400

1.1.1.14.1   (–) Tillgångar i förmånsbestämda pensionsplaner

Artiklarna 4.1.109 och 36.1 e i CRR.

Fastställda förmånsbestämda pensionsplaner definieras som ’tillgångarna i en förmånsbestämd pensionsfond eller pensionsplan, beroende på vad som är tillämpligt, beräknade efter avdrag av summan av förpliktelserna i samma fond eller plan’.

Här ska samma belopp rapporteras som redovisats i balansräkningen (om det redovisats separat).

410

1.1.1.14.2   Uppskjutna skatteskulder tillhörande förmånsbestämda pensionsplaner

Artiklarna 4.1.108–109 och 41.1 a i CRR.

Uppskjutna skatteskulder som skulle utsläckas om de fastställda förmånsbestämda pensionsplanerna skrevs ned eller togs bort från balansräkningen enligt tillämplig redovisningsstandard.

420

1.1.1.14.3   Fastställda förmånsbestämda pensionsplaner som institutet har obegränsad rätt att utnyttja

Artiklarna 4.1.109 och 41.1 b i CRR.

I denna post ska belopp rapporteras endast om den behöriga myndigheten på förhand har gett tillstånd att reducera det belopp som ska dras av för fastställda förmånsbestämda pensionsplaner.

De tillgångar som tas upp på denna rad ska ges en riskvikt för kreditriskkraven.

430

1.1.1.15   (–) Ömsesidigt korsägande av kärnprimärkapital

Artiklarna 4.1.122, 36.1 g och 44 i CRR.

Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka det finns ett ömsesidigt korsägande som den behöriga myndigheten bedömer är avsett att på konstlad väg blåsa upp institutets kapitalbas.

Det belopp som ska rapporteras beräknas utifrån bruttobeloppet för långa positioner och ska inkludera försäkringsposter i primärkapitalet.

440

1.1.1.16   (–) Avdrag från övrigt primärkapital som överstiger primärkapital för kapitaltäckningsändamål

Artikel 36.1 j i CRR.

Beloppet som ska rapporteras tas direkt från CA1-posten ’Överskott i avdrag från primärkapitalposter i förhållande till primärkapital’. Beloppet ska dras av från kärnprimärkapitalet.

450

1.1.1.17   (–) Kvalificerande innehav utanför den finansiella sektorn som alternativt kan ges riskvikten 1 250 %

Artiklarna 4.1.36, 36.1 k i och 89–91 i CRR.

Kvalificerat innehav definieras som ’direkt eller indirekt ägande i ett företag, där innehavet representerar 10 % eller mer av kapitalet eller samtliga röster eller möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av detta företag’.

I enlighet med artikel 36.1 k i i CRR kan det antingen dras av från kärnprimärkapitalposten eller ges riskvikten 1 250 %.

460

1.1.1.18   (–) Värdepapperiseringspositioner som alternativt kan ges riskvikten 1 250 %

Artiklarna 36.1 k ii, 243.1 b, 244.1 b och 258 i CRR.

Värdepapperiseringspositioner som omfattas av riskvikten 1 250 % men som alternativt får dras av från kärnprimärkapitalet (artikel 36.1 k ii i CRR). I så fall ska de rapporteras i denna post.

470

1.1.1.19   (–) Transaktioner utan samtidig prestation som alternativt kan ges riskvikten 1 250 %

Artiklarna 36.1 k iii och 379.3 i CRR.

Transaktioner utan samtidig prestation som omfattas av riskvikten 1 250 % efter fem dagar efter andra avtalade betalnings- eller leveransbenet fram till det att transaktionen upphör, i enlighet med kapitalbaskraven för avvecklingsrisk. Alternativt får de dras av från kärnprimärkapitalet (artikel 36.1 k iii i CRR). I så fall ska de rapporteras i denna post.

471

1.1.1.20   (–) Positioner i en korg för vilka ett institut inte kan faststlla riskvikten enligt internmetoden och alternativt kan tillämpa riskvikten 1 250 %

Artiklarna 36.1 k iv och 153.8 i CRR.

I enlighet med artikel 36.1 k iv i CRR kan dessa antingen dras av från kärnprimärkapitalposten eller ges riskvikten 1 250 %.

472

1.1.1.21   (–) Aktieexponeringar enligt en internmetod vilka alternativt kan ges riskvikten 1 250 %

Artiklarna 36.1 k v och 155.4 i CRR.

I enlighet med artikel 36.1 k v i CRR får dessa antingen dras av från kärnprimärkapitalposten eller ges riskvikten 1 250 %.

480

1.1.1.22   (–) Kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.27, 36.1 h, 43–46, 49.2, 49.3 och 79 i CRR.

Delar av institutets innehav av instrument i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka institutet inte har något väsentligt innehav som ska dras av från kärnprimärkapitalet.

Se alternativ till avdrag då beräkning sker på gruppnivå (artikel 49.2 och 49.3).

490

1.1.1.23   (–) Avdragsgilla uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av temporära skillnader

Artiklarna 36.1 c, 38 och 48.1 a i CRR.

Delar av uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och uppstår till följd av temporära skillnader (efter avdrag för tillhörande skatteskulder som hänför sig till uppskjutna skattefordringar vilka uppstår till följd av temporära skillnader i enlighet med artikel 38.5 b i CRR), och som ska dras av genom att tillämpa tröskelvärdet 10 % i artikel 48.1 a i CRR.

500

1.1.1.24   (–) Kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1–27, 36.1 i, 43, 45, 47, 48.1 b, 49.1–3 och 79 i CRR.

Delar av institutets innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka institutet har ett väsentligt innehav som ska dras av genom att tillämpa tröskelvärdet 10 % i artikel 48.1 b i CRR.

Se alternativ till avdrag då beräkning sker på gruppnivå (artikel 49.1–3).

510

1.1.1.25   (–) Belopp som överstiger tröskelvärdet på 17,65 %

Artikel 48.1 i CRR.

Delar av uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och uppstår till följd av temporära skillnader samt institutets direkta och indirekta innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka institutet har ett väsentligt innehav, och som ska dras av genom att tillämpa tröskelvärdet 17,65 % i artikel 48.1 i CRR.

520

1.1.1.26   Övriga övergångsjusteringar av kärnprimärkapital

Artiklarna 469–472, 478 och 481 i CRR.

Justeringar av avdrag på grund av övergångsbestämmelser. Det belopp som ska rapporteras hämtas direkt från CA5.

524

1.1.1.27   Övriga avdrag från kärnprimärkapitalet på grundval av artikel 3 i kapitaltäckningsförordningen (CRR)

Artikel 3 i CRR.

529

1.1.1.28   Delar i eller avdrag från kärnprimärkapital – övrigt

Denna rad har endast införts för att ge flexibilitet vid rapporteringen. Den ska bara användas i de sällsynta fall när det saknas ett slutgiltigt beslut om rapporteringen av särskilda kapitalposter/-avdrag i den befintliga CA1-mallen. Det innebär att denna rad endast ska fyllas i om en del av kärnprimärkapitalet respektive ett avdrag från en del av kärnprimärkapitalet inte kan hänföras till någon av raderna 020–524.

Denna cell får inte användas för att ta med kapitalposter eller -avdrag som inte omfattas av CRR i beräkningen av kapitalrelationen (t.ex. beaktande av nationella kapitalposter/-avdrag som inte omfattas av CRR).

530

1.1.2   ÖVRIGT PRIMÄRKAPITAL

Artikel 61 i CRR.

540

1.1.2.1   Kapitalinstrument som ska räknas som primärkapitaltillskott (tier 1)

Artiklarna 51 a, 52–54, 56 a och 57 i CRR.

550

1.1.2.1.1   Fullt betalda kapitalinstrument

Artiklarna 51 a och 52–54 i CRR.

Den överkursfond som hör ihop med instrumentet ska inte ingå i det belopp som rapporteras.

560

1.1.2.1.2 (*)   Memorandumpost: Kapitalinstrument som inte ska räknas som kärnprimärkapital

Artikel 52.1 c, e och f i CRR.

Villkoren i dessa led återspeglar olika situationer för kapitalet som kan förändras, vilket innebär att det belopp som rapporteras här kan vara godtagbart under senare perioder.

Den överkursfond som hör ihop med instrumentet ska inte ingå i det belopp som rapporteras.

570

1.1.2.1.3   Överkurs vid aktieemission

Artikel 51 b i CRR.

Överkursfond har den innebörd som anges i tillämplig redovisningsstandard.

I denna post ska den del av beloppet rapporteras som rör ’fullt betalda kapitalinstrument’.

580

1.1.2.1.4   (–) Egna primärkapitalinstrument

Artiklarna 52.1 b, 56 a och 57 i CRR.

Egna primärkapitalinstrument som det rapporterande institutet eller den rapporterande gruppen innehar på rapporteringsdagen. Påverkas av undantagen i artikel 57 i CRR.

Aktieinnehav som ingår i ’ej godtagbara kapitalinstrument’ ska inte rapporteras på denna rad.

Den överkursfond som hör ihop med aktieinnehavet ska ingå i det belopp som rapporteras.

Posterna 1.1.2.1.4–1.1.2.1.4.3 innefattar inte faktiska eller villkorade förbindelser att köpa egna kärnprimärkapitalinstrument. Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna primärkapitaltillskott rapporteras separat i post 1.1.2.1.5.

590

1.1.2.1.4.1   (–) Direkta innehav av primärkapitalinstrument

Artiklarna 4.1.114, 52.1 b, 56 a och 57 i CRR.

Primärkapitaltillskott som ingår i post 1.1.2.1.1 och som innehas av institut inom gruppen.

620

1.12.1.4.2   (–) Indirekta innehav av primärkapitalinstrument

Artiklarna 52.1 b ii, 56 a och 57 i CRR.

621

1.1.2.1.4.3   (–) Syntetiska innehav av primärkapitalinstrument

Artiklarna 4.1.126, 52.1 b, 56 a och 57 i CRR.

622

1.1.2.1.5   (–) Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna primärkapitalinstrument

Artiklarna 56 a och 57 i CRR.

I enlighet med artikel 56 a i CRR ska institutet dra av ’egna primärkapitaltillskott som institutet skulle kunna vara skyldigt att köpa på grund av befintliga kontraktsförpliktelser’.

660

1.1.2.2   Övergångsjusteringar för primärkapitalinstrument för vilka äldre regler får fortsätta att tillämpas

Artiklarna 483.4–5, 484–487, 489 och 491 i CRR.

Belopp för kapitalinstrument som under en övergångsperiod värderas som övrigt primärkapital enligt äldre regler. Det belopp som ska rapporteras hämtas direkt från CA5.

670

1.12.3   Instrument utgivna av dotterföretag som betraktas i primärkapital

Artiklarna 85 och 86 i CRR.

Summan av allt det kvalificerade primärkapital i dotterföretagen som ingår i konsoliderat övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål.

Kvalificerande kapital emitterat av specialföretag (artikel 83 i CRR) ska medräknas.

680

1.1.24   Övergångsjusteringar på grund av att övriga instrument som utfärdats av dotterföretag räknas med i primärkapital

Artikel 480 i CRR.

Justeringar av det kvalificerade primärkapital som ingår i konsoliderat övrigt primärkapital på grund av övergångsbestämmelser. Denna post hämtas direkt från CA5.

690

1.1.2.5   (–) Ömsesidigt korsägande av primärkapital

Artiklarna 4.1.122, 56 b och 58 i CRR.

Innehav av primärkapitaltillskott i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka det finns ett ömsesidigt korsägande som den behöriga myndigheten bedömer är avsett att på konstlad väg blåsa upp institutets kapitalbas.

Det belopp som ska rapporteras ska beräknas utifrån bruttobeloppet för långa positioner och ska inkludera försäkringsposter i övrigt primärkapital.

700

1.1.2.6   (–) Primärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.27, 56 c, 59, 60 och 79 i CRR.

Delar av institutets innehav av instrument i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka institutet inte har något väsentligt innehav som ska dras av från övrigt primärkapital.

710

1.1.2.7   (–) Primärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.27, 56 d, 59 och 79 i CRR.

Om institutet innehar primärkapitaltillskott i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka institutet har ett väsentligt innehav, ska dessa dras av helt och hållet.

720

1.1.2.8   (–) Överskott i avdrag från supplementärkapitalposter i förhållande till supplementärkapital

Artikel 56 e i CRR.

Beloppet som ska rapporteras tas direkt från CA1-posten ’avdrag från supplementärkapital som överstiger institutets supplementärkapital’ (dras av i övrigt primärkapital).

730

1.1.2.9   Övriga övergångsjusteringar av primärkapital

Artiklarna 474, 475, 478 och 481 i CRR.

Justeringar på grund av övergångsbestämmelser. Det belopp som ska rapporteras hämtas direkt från CA5.

740

1.1.2.10   Överskott i avdrag från primärkapitalposter i förhållande till primärkapital (avdrag i kärnprimärkapitalet)

Artikel 36.1 j i CRR.

Övrigt primärkapital kan inte vara negativt men det är möjligt att avdragen från övrigt primärkapital är större än övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål plus tillhörande överkursfond. Om så sker ska övrigt primärkapital vara lika med noll, och de avdrag som överstiger övrigt primärkapital ska dras av från kärnprimärkapitalet.

Denna post gör att summan av posterna 1.1.2.1–1.1.2.12 aldrig understiger noll. Om denna post utgörs av ett positivt tal ska posten 1.1.1.16 vara motsvarande negativa tal.

744

1.1.2.11   Övriga avdrag från primärkapital på grund av artikel 3 i kapitaltäckningsförordningen (CRR)

Artikel 3 i CRR.

748

1.1.2.12   Delar i eller avdrag från primärkapital – övrigt

Denna rad har endast införts för att ge flexibilitet vid rapporteringen. Den ska bara användas i de sällsynta fall när det saknas ett slutgiltigt beslut om rapporteringen av särskilda kapitalposter/-avdrag i den befintliga CA1-mallen. Det innebär att denna rad endast ska fyllas i om en del av övrigt primärkapital respektive ett avdrag från en del av övrigt primärkapital inte kan hänföras till någon av raderna 530–744.

Denna cell får inte användas för att ta med kapitalposter eller -avdrag som inte omfattas av CRR i beräkningen av kapitalrelationen (t.ex. beaktande av nationella kapitalposter/-avdrag som inte omfattas av CRR)!

750

1.2   SUPPLEMENTÄRKAPITAL

Artikel 71 i CRR.

760

1.2.1   Kapitalinstrument och efterställda lån som ska räknas som supplementärkapital

Artiklarna 62 a, 63–65, 66 a och 67 i CRR.

770

1.2.1.1   Fullt betalade kapitalinstrument och efterställda lån

Artiklarna 62 a, 63 och 65 i CRR.

Den överkursfond som hör ihop med instrumentet ska inte ingå i det belopp som rapporteras.

780

1.2.1.2 (*)   Memorandumpost: Icke godtagbara kapitalinstrument och efterställda lån

Artikel 63 c, e och f samt artikel 64 i CRR.

Villkoren i dessa led återspeglar olika situationer för kapitalet som kan förändras, vilket innebär att det belopp som rapporteras här kan vara godtagbart under senare perioder.

Den överkursfond som hör ihop med instrumentet ska inte ingå i det belopp som rapporteras.

790

1.2.1.3   Överkurs vid aktieemission

Artiklarna 62 b och 65 i CRR.

Överkursfond har den innebörd som anges i tillämplig redovisningsstandard.

I denna post ska den del av beloppet rapporteras som rör ’fullt betalda kapitalinstrument’.

800

1.2.1.4   (–) Egna supplementärkapitalinstrument

Artikel 63 b i, 66 a och 67 i CRR.

Egna supplementärkapitalinstrument som det rapporterande institutet eller den rapporterande gruppen innehar på rapporteringsdagen. Påverkas av undantagen i artikel 67 i CRR.

Aktieinnehav som ingår i ’ej godtagbara kapitalinstrument’ ska inte rapporteras på denna rad.

Den överkursfond som hör ihop med aktieinnehavet ska ingå i det belopp som rapporteras.

Posterna 1.2.1.4–1.2.1.4.3 innefattar inte faktiska eller villkorade förbindelser att köpa egna supplementärkapitalinstrument. Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna supplementärkapitalinstrument rapporteras separat i post 1.2.1.5.

810

1.2.1.4.1   (–) Direkta innehav av supplementärkapitalinstrument

Artiklarna 63 b, 66 a och 67 i CRR.

Supplementärkapitalinstrument som ingår i post 1.2.1.1 och som innehas av institut inom gruppen.

840

1.2.1.4.2   (–) Indirekta innehav av supplementärkapitalinstrument

Artiklarna 4.1.114, 63 b, 66 a och 67 i CRR.

841

1.2.1.4.3   (–) Syntetiska innehav av supplementärkapitalinstrument

Artiklarna 4.1.126, 63 b, 66 a och 67 i CRR.

842

1.2.1.4   (–) Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna supplementärkapitalinstrument

Artiklarna 66 a och 67 i CRR.

I enlighet med artikel 66 a i CRR ska institutet dra av ’egna supplementärkapitalinstrument som ett institut kan vara skyldigt att köpa på grund av befintliga kontraktsförpliktelser’.

880

1.2.2   Övergångsjusteringar för supplementärkapitalinstrument för vilka äldre regler får fortsätta att tillämpas

Artiklarna 483.6–7, 484, 486, 488, 490 och 491 i CRR.

Belopp för kapitalinstrument som under en övergångsperiod värderas som supplementärkapital enligt äldre regler. Det belopp som ska rapporteras hämtas direkt från CA5.

890

1.2.3   Instrument utgivna av dotterföretag som betraktas i supplementärkapital

Artiklarna 87 och 88 i CRR.

Summan av all den kvalificerande kapitalbas i dotterföretagen som ingår i det konsoliderade supplementärkapitalet.

Kvalificerande supplementärkapital som emitterats av specialföretag ska inräknas (artikel 83 i CRR).

900

1.2.4   Övergångsjusteringar på grund av att övriga instrument som utfärdats av dotterföretag räknas med i supplementärkapital

Artikel 480 i CRR.

Justeringar av den kvalificerande kapitalbas som ingår i konsoliderat supplementärkapital på grund av övergångsbestämmelser. Denna post hämtas direkt från CA5.

910

1.2.5   Överskott i avsättningar i förhållande till godtagbara förväntade förluster (internmetod)

Artikel 62 d i CRR.

För institut som beräknar de riskvägda exponeringsbeloppen enligt internmetoden innehåller denna post de positiva belopp som är resultatet av jämförelsen av avsättningar och förväntade förluster som är godtagbara som supplementärkapital.

920

1.2.6   Allmänna kreditriskjusteringar (schablonmetod)

Artikel 62 c i CRR.

För institut som beräknar de riskvägda exponeringsbeloppen i enlighet med schablonmetoden innehåller denna post de allmänna kreditriskjusteringar som godtas som supplementärkapital.

930

1.2.7   (–) Ömsesidigt korsägande av supplementärkapital

Artiklarna 4.1.122, 66 b och 68 i CRR.

Innehav av supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka det finns ett ömsesidigt korsägande som den behöriga myndigheten bedömer är avsett att på konstlad väg blåsa upp institutets kapitalbas.

Det belopp som ska rapporteras ska beräknas utifrån bruttobeloppet för långa positioner och ska inkludera försäkringsposter i supplementärkapitalet och den utvidgade kapitalbasen.

940

1.2.8   (–) Supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.27, 66 c, 68–70 och 79 i CRR.

Delar av institutets innehav av instrument i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka institutet inte har något väsentligt innehav som ska dras av från supplementärkapitalet.

950

1.2.9   (–) Supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.27, 66 d, 68, 69 och 79 i CRR.

Om institutet innehar supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka institutet har ett väsentligt innehav, ska dessa dras av helt och hållet.

960

1.2.10   Övriga övergångsjusteringar av supplementärkapital

Artiklarna 476–478 och 481 i CRR.

Justeringar på grund av övergångsbestämmelser. Det belopp som ska rapporteras ska hämtas direkt från CA5.

970

1.2.11   Överskott i avdrag från supplementärkapitalposter i förhållande till supplementärkapital (avdrag i övrigt primärkapital)

Artikel 56 e i CRR.

Supplementärkapital kan inte vara negativt, men det är möjligt att avdragen från supplementärkapitalet är större än supplementärkapitalet plus tillhörande överkursfond. När så sker ska supplementärkapitalet vara lika med noll, och de avdrag som överstiger supplementärkapitalet ska dras av från övrigt primärkapital.

Denna post gör att summan av posterna 1.2.1–1.2.13 aldrig understiger noll. Om denna post utgörs av ett positivt tal ska posten 1.1.2.8 vara motsvarande negativa tal.

974

1.2.12   (–) Övriga avdrag från supplementärkapital på grund av artikel 3 i kapitaltäckningsförordningen (CRR)

Artikel 3 i CRR.

978

1.2.13   Delar i eller avdrag från supplementärkapital – övrigt

Denna rad har endast införts för att ge flexibilitet vid rapporteringen. Den ska bara användas i de sällsynta fall när det saknas ett slutgiltigt beslut om rapporteringen av särskilda kapitalposter/-avdrag i den befintliga CA1-mallen. Det innebär att denna rad endast ska fyllas i om en del av supplementärkapitalet respektive ett avdrag från en del av supplementärkapitalet inte kan hänföras till någon av raderna 750–974.

Denna cell får inte användas för att ta med kapitalposter eller -avdrag som inte omfattas av CRR i beräkningen av kapitalrelationen (t.ex. beaktande av nationella kapitalposter/-avdrag som inte omfattas av CRR).

1.3   C 02.00 – KAPITALBASKRAV (CA2)

1.3.1   Instruktioner avseende särskilda positioner

Rad

Rättsliga hänvisningar och instruktioner

010

1.   TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP

Artiklarna 92.3, 95, 96 och 98 i CRR.

020

1*   Varav: Värdepappersföretag enligt artikel 95.2 och artikel 98 i kapitaltäckningsförordningen (CRR)

För värdepappersföretag enligt artikel 95.2 och 98 i CRR.

030

1**   Varav: Värdepappersföretag enligt artikel 96.2 och artikel 97 i kapitaltäckningsförordningen (CRR)

För värdepappersföretag enligt artikel 96.2 och 97 i CRR.

040

1.1   RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP FÖR KREDITRISK, MOTPARTSRISK OCH UTSPÄDNINGSRISK SAMT TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION

Artikel 92.3 a och f i CRR.

050

1.1.1   Schablonmetod (SA)

Totala exponeringar i mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA) och i mallen för värdepapperiseringsexponering enligt schablonmetoden (SEC SA).

060

1.1.1.1   Exponeringsklasser utom positioner i värdepapperisering

Totala exponeringar i mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA). De exponeringsklasser enligt schablonmetoden som avses är de som anges i artikel 112 i CRR, med undantag av värdepapperiseringspositioner.

070

1.1.1.1.01   Nationella regeringar eller centralbanker

Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).

080

1.1.1.1.02   Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter

Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).

090

1.1.1.1.03   Enheter inom den offentliga sektorn

Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).

100

1.1.1.1.04   Multilaterala utvecklingsbanker

Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).

110

1.1.1.1.05   Internationella organisationer

Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).

120

1.1.1.1.06   Institut

Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).

130

1.1.1.1.07   Företag

Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).

140

1.1.1.1.08   Hushåll

Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).

150

1.1.1.1.09   Säkrade genom panträtt i fastigheter

Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).

160

1.1.1.1.10   Fallerande exponeringar

Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).

170

1.1.1.1.11   Poster förknippade med särskilt hög risk

Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).

180

1.1.1.1.12   Säkerställda obligationer

Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).

190

1.1.1.1.13   Fordringar på institut och företag med ett kortfristigt kreditbetyg

Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).

200

1.1.1.1.14   Företag för kollektiva investeringar (fond)

Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).

210

1.1.1.1.15   Aktier

Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).

211

1.1.1.1.16   Övriga poster

Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).

220

1.1.1.2   Positioner i värdepapperisering (schablonmetod)

Nivån alla slags värdepapperiseringar i mallen för värdepapperiseringsexponeringar enligt schablonmetoden (CR SEC SA).

230

1.1.1.2.*   Varav återvärdepapperisering

Nivån alla slags värdepapperiseringar i mallen för värdepapperiseringsexponeringar enligt schablonmetoden (CR SEC SA).

240

1.1.2   Internmetoden

250

1.1.2.1   Internmetodbaserade strategier när varken egna skattningar av LGD eller konverteringsfaktorer används

Total kreditriskexponering i mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB) (utan användning av egna skattningar av LGD-värden och/eller konverteringsfaktorer).

260

1.1.2.1.01   Nationella regeringar och centralbanker

Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).

270

1.1.2.1.02   Institut

Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).

280

1.1.2.1.03   Företag – små och medelstora företag

Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).

290

1.1.2.1.04   Företag – specialutlåning

Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).

300

1.1.2.1.05   Företag – andra

Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).

310

1.1.2.2   Internmetodbaserade strategier när egna skattningar av LGD och/eller konverteringsfaktorer används

Totala exponeringar i mallen för kreditrisk enligt internmetoden, CR IRB, (med användning av egna skattningar av LGD-värden och/eller konverteringsfaktorer).

320

1.1.2.2.01   Nationella regeringar och centralbanker

Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).

330

1.1.2.2.02   Institut

Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).

340

1.1.2.2.03   Företag – små och medelstora företag

Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).

350

1.1.2.2.04   Företag – specialutlåning

Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).

360

1.1.2.2.05   Företag – andra

Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).

370

1.1.2.2.06   Hushåll – säkerhet mot fastighet (små och medelstora företag)

Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).

380

1.1.2.2.07   Hushåll – säkerhet mot fastighet (ej små och medelstora företag)

Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).

390

1.1.2.2.08   Hushåll – kvalificerade rullande exponeringar

Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).

400

1.1.2.2. 09   Hushåll – övriga små och medelstora företag

Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).

410

1.1.2.2.10   Hushåll – övriga, ej små och medelstora företag

Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).

420

1.1.2.3   Aktieexponeringar (internmetod)

Se mallen för aktieexponeringar enligt internmetoden (CR EQU IRB).

430

1.1.2.4   Positioner i värdepapperisering (internmetod)

Nivån alla slags värdepapperiseringar i mallen för värdepapperiseringsexponeringar enligt internmetoden (CR SEC IRB).

440

1.1.2.4*   Varav återvärdepapperisering

Nivån alla slags värdepapperiseringar i mallen för värdepapperiseringsexponeringar enligt internmetoden (CR SEC IRB).

450

1.1.2.5   Övriga motpartslösa tillgångar

Det belopp som ska rapporteras är riskvägt exponeringsbelopp beräknat i enlighet med artikel 156 i CRR.

460

1.1.3   Riskexponeringsbelopp för bidrag till den centrala motpartens obeståndsfond

Artiklarna 307–309 i CRR.

490

1.2   TOTALT AVVECKLINGS-/LEVERANSRISKEXPONERINGSBELOPP

Artiklarna 92.3 c ii och 92.4 b i CRR.

500

1.2.1   Avvecklings-/leveransrisk utanför handelslagret

Se mallen för kreditrisk i samband med avveckling/leverans (CR SETT).

510

1.2.2   Avvecklings-/leveransrisk i handelslagret

Se mallen för kreditrisk i samband med avveckling/leverans (CR SETT).

520

1.3   TOTALT RISKEXPONERINGSBELOPP FÖR POSITIONS-, VALUTAKURS- OCH RÅVARURISK

Artikel 92.3 b i och 92.3 c i och iii samt artikel 92.4 b i CRR

530

1.3.1   Riskexponeringsbelopp för positions-, valutakurs- och råvarurisk enligt schablonmetoder (SA)

540

1.3.1.1   Omsatta räntebärande instrument

Nivån samtliga valutor i mallen för positionsrisk för omsatta skuldinstrument enligt schablonmetoden (MKR SA TDI).

550

1.3.1.2   Aktier

Nivån samtliga nationella marknader i mallen för marknadsrisk i samband med aktieexponering enligt schablonmetoden (MKR SA EQU).

560

1.3.1.3   Utländsk valuta

Se mallen för marknadsrisk i samband med utländsk valuta enligt schablonmetoden (MKR SA FX).

570

1.3.1.4   Råvaror

Se mallen för marknadsrisk i samband med råvaror enligt schablonmetoden (MKR SA COM).

580

1.3.2   Riskexponeringsbelopp för positions-, valutakurs- och råvarurisk enligt interna metoder (IM)

Se mallen för marknadsrisk enligt metoden med interna modeller (MKR IM).

590

1.4   TOTALT RISKEXPONERINGSBELOPP FÖR OPERATIV RISK (OpR)

Artikel 92.3 e och 92.4 b i CRR.

För värdepappersföretag enligt artiklarna 95.2, 96.2 och 98 i CRR ska denna siffra vara noll.

600

1.4.1   Operativ risk, basmetod (BIA)

Se mallen för operativ risk (OPR).

610

1.4.2   Operativ risk, schablonmetod (TSA)/ alternativ schablonmetod (ASA)

Se mallen för operativ risk (OPR).

620

1.4.3   Operativ risk, avancerad mätmetod (AMA)

Se mallen för operativ risk (OPR).

630

1.5   YTTERLIGARE RISKEXPONERINGSBELOPP PÅ GRUND AV FASTA OMKOSTNADER

Artiklarna 95.2, 96.2, 97 och 98.1 a i CRR.

Endast för värdepappersföretag enligt artiklarna 95.2, 96.2 och 98 i CRR. Se även artikel 97 i CRR.

Värdepappersföretag enligt artikel 96 i CRR ska rapportera det belopp som avses i artikel 97 multiplicerat med 12,5.

Värdepappersföretag enligt artikel 95 i CRR ska rapportera på följande sätt:

—

Om det belopp som avses i artikel 95.2 a i CRR är större än det belopp som avses i artikel 95.2 b i CRR ska det rapporterade beloppet vara noll.

—

Om det belopp som avses i artikel 95.2 b i CRR är större än det belopp som avses i artikel 95.2 a i CRR ska det rapporterade beloppet utgöras av differensen av det förstnämnda beloppet och det sistnämnda beloppet.

640

1.6   TOTALT RISKEXPONERINGSBELOPP FÖR KREDITVÄRDIGHETSJUSTERING

Artikel 92.3 d i CRR, se mallen för kreditvärdighetsjustering (CVA).

650

1.6.1   Avancerad metod

Kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk enligt artikel 383 i CRR. Se mallen för kreditvärdighetsjustering (CVA).

660

1.6.2   Schablonmetoden

Kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk enligt artikel 384 i CRR. Se mallen för kreditvärdighetsjustering (CVA).

670

1.6.3   Baserad på OEM

Kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk enligt artikel 385 i CRR. Se mallen för kreditvärdighetsjustering (CVA).

680

1.7   TOTALT RISKEXPONERINGSBELOPP FÖR STORA EXPONERINGAR I HANDELSLAGRET

Artiklarna 92.3 b ii och 395–401 i CRR.

690

1.8   ÖVRIGA RISKEXPONERINGSBELOPP

Artiklarna 3, 458 och 459 i CRR samt riskvägda exponeringsbelopp som inte kan hänföras till någon av posterna 1.1–1.7.

Instituten ska rapportera de belopp som behövs enligt följande:

 

De strängare tillsynskrav som införs av kommissionen i enlighet med artiklarna 458 och 459 i CRR.

 

Ytterligare riskvägda exponeringsbelopp på grundval av artikel 3 i CRR.

Denna post har ingen koppling till någon detaljerad mall.

710

1.8.2   Varav: Ytterligare striktare tillsynskrav baserade på artikel 458

Artikel 458 i CRR.

720

1.8.2*   Varav kapitalkrav för stora exponeringar

Artikel 458 i CRR.

730

1.8.2**   Varav: På grund av modifierade riskvikter mot tillgångsbubblor i bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter

Artikel 458 i CRR.

740

1.8.2***   Varav: På grund av exponeringar inom den finansiella sektorn

Artikel 458 i CRR.

750

1.8.3   Varav: Ytterligare striktare tillsynskrav baserade på artikel 459

Artikel 459 i CRR.

760

1.8.4   Varav: Ytterligare riskexponeringsbelopp på grund av artikel 3 i kapitaltäckningsförordningen (CRR)

Artikel 3 i CRR.

Det ytterligare riskvägda exponeringsbeloppet ska rapporteras och ska endast omfatta tilläggsbeloppen (om exempelvis en exponering på 100 har riskvikten 20 % och instituten tillämpar riskvikten 50 % på grundval av artikel 3 i CRR, ska beloppet 30 rapporteras).

1.4   C 03.00 – KAPITALRELATIONER OCH KAPITALNIVÅER (CA3)

1.4.1   Instruktioner avseende särskilda positioner

Rader

010

1   Kärnprimärkapitalrelation

Artikel 92.2 a i CRR.

Kärnprimärkapitalrelationen är institutets kärnprimärkapital uttryckt som en procentandel av det totala riskvägda exponeringsbeloppet.

020

2   Överskott (+)/underskott (–) i kärnprimärkapital

Denna post visar i absoluta tal hur stort kärnprimärkapitalöverskottet eller –underskottet är i förhållande till kraven enligt artikel 92.1 a i CRR (4,5 %), dvs. utan hänsyn till de kapitalbuffertar och övergångsbestämmelser som rör relationen.

030

3   Primärkapitalrelation

Artikel 92.2 b i CRR.

Primärkapitalrelationen är institutets primärkapital uttryckt som en procentandel av det totala riskvägda exponeringsbeloppet.

040

4   Överskott (+)/underskott (–) av primärkapital

Denna post visar i absoluta tal hur stort primärkapitalöverskottet eller –underskottet är i förhållande till kraven enligt artikel 92.1 b i CRR (6 %), dvs. utan hänsyn till de kapitalbuffertar och övergångsbestämmelser som rör relationen.

050

5   Total kapitalrelation

Artikel 92.2 c i CRR.

Den totala kapitalrelationen är institutets kapitalbas uttryckt som en procentandel av det totala riskvägda exponeringsbeloppet.

060

6   Överskott (+)/underskott (–) i sammanlagt kapital

Denna post visar i absoluta tal hur stort kapitalbasöverskottet eller –underskottet är i förhållande till kraven enligt artikel 92.1 c i CRR (8 %), dvs. utan hänsyn till de kapitalbuffertar och övergångsbestämmelser som rör kvoten.

070

Kärnprimärkapitalrelation inklusive justeringar enligt pelare II

Artikel 92.2 a i CRR och artikel 104.2 i CRD IV.

Denna cell ska bara fyllas i om kärnprimärkapitalrelationen påverkas av ett beslut av en behörig myndighet.

080

Kärnprimärkapitalrelationsmål på grund av justeringar enligt pelare II

Artikel 104.2 i CRD IV.

Denna cell ska bara fyllas i om en behörig myndighet ålägger ett institut att uppnå ett högre målvärde för kärnprimärkapitalrelationen.

090

Primärkapitalrelation inklusive justeringar enligt pelare II

Artikel 92.2 b i CRR och artikel 104.2 i CRD IV.

Denna cell ska bara fyllas i om primärkapitalrelationen påverkas av ett beslut från en behörig myndighet.

100

Primärkapitalrelationsmål på grund av justeringar enligt pelare II

Artikel 104.2 i CRD IV.

Denna cell ska bara fyllas i om en behörig myndighet ålägger ett institut att uppnå ett högre målvärde för primärkapitalrelationen.

110

Summa kapitalrelationer inklusive justeringar enligt pelare II

Artikel 92.2 c i CRR och artikel 104.2 i CRD IV.

Denna cell ska bara fyllas i om den totala kapitalrelationen påverkas av ett beslut från en behörig myndighet.

120

Summa kapitalrelationsmål på grund av justeringar enligt pelare II

Artikel 104.2 i CRD IV.

Denna cell ska bara fyllas i om en behörig myndighet ålägger ett institut att uppnå ett högre målvärde för den totala kapitalrelationen.

1.5   C 04.00 – MEMORANDUMPOSTER (CA4)

1.5.1   Instruktioner avseende särskilda positioner

Rader

010

1.   Summa uppskjutna skattefordringar

Det belopp som rapporteras i denna post ska vara lika med det belopp som rapporteras i balansräkningen.

020

1.1   Uppskjutna skattefordringar som inte är beroende av framtida lönsamhet

Artikel 39 i CRR.

Uppskjutna skattefordringar som inte är beroende av framtida lönsamhet och som därmed ska ges en riskvikt.

030

1.2   Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som inte uppstår till följd av tillfälliga skillnader

Artiklarna 36.1 c och 38 i CRR.

Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet men som inte uppstår till följd av temporära skillnader och därmed inte omfattas av något tröskelvärde (vilket innebär att de dras av helt och hållet från kärnprimärkapitalet).

040

1.3   Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av tillfälliga skillnader

Artiklarna 36.1 c, 38 och 48.1 a i CRR.

Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet, uppstår till följd av temporära skillnader och dras av från kärnprimärkapitalet med tillämpning av tröskelvärdena 10 % och 17,65 % i artikel 48 i CRR.

050

2   Summa uppskjutna skatteskulder

Det belopp som rapporteras i denna post ska vara lika med det belopp som rapporteras i balansräkningen.

060

2.1   Uppskjutna skatteskulder som inte får dras av från uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet

Artikel 38.3 och 38.4 i CRR.

Uppskjutna skatteskulder som inte uppfyller villkoren i artikel 38.3 och 38.4 i CRR. Denna post ska därmed inkludera de uppskjutna skatteskulder som reducerar goodwillbeloppet, övriga immateriella tillgångar eller fastställda förmånsbestämda pensionsplaner som ska dras av, vilka ska rapporteras under CA1-posterna 1.1.1.10.3, 1.1.1.11.2 respektive 1.1.1.14.2.

070

2.2   Uppskjutna skatteskulder som får dras av från uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet

Artikel 38 i CRR.

080

2.2.1   Avdragsgilla uppskjutna skatteskulder avseende uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som inte uppstår till följd av tillfälliga skillnader

Artikel 38.3, 38.4 och 38.5 i CRR.

Uppskjutna skatteskulder som kan minska de uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet i enlighet med artikel 38.3 och 38.4 i CRR men som inte hänför sig till de uppskjutna skattefordringar som är beroende och framtida lönsamhet och uppstår till följd av temporära skillnader i enlighet med artikel 38.5 i CRR.

090

2.2.2   Avdragsgilla uppskjutna skatteskulder avseende uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av tillfälliga skillnader

Artikel 38.3, 38.4 och 38.5 i CRR.

Uppskjutna skatteskulder som kan minska de uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet i enlighet med artikel 38.3 och 38.4 i CRR och som hänför sig till de uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och uppstår till följd av temporära skillnader i enlighet med artikel 38.5 i CRR.

100

3.   Överskott (+) eller underskott (–) i kreditriskjusteringar, ytterligare värdejusteringar samt andra reduceringar av kapitalbasen för förväntade förluster för icke fallerade exponeringar (internmetod)

Artiklarna 36.1 d, 62 d, 158 och 159 i CRR.

Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden.

110

3.1   Sammanlagda kreditriskjusteringar, ytterligare värdejusteringar samt andra reduceringar av kapitalbasen som får inkluderas i beräkningen av det förväntade förlustbeloppet

Artikel 159 i CRR.

Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden.

120

3.1.1   Allmänna kreditriskjusteringar

Artikel 159 i CRR.

Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden.

130

3.1.2   Specifika kreditriskjusteringar

Artikel 159 i CRR.

Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden.

131

3.1.3   Ytterligare värdejusteringar samt andra reduceringar av kapitalbasen

Artiklarna 34, 110 och 159 i CRR.

Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden.

140

3.2   Summa förväntade förluster som får inkluderas

Artikel 158.5, 158.6 och 158.10 och artikel 159 i CRR.

Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden. Det är bara den förväntade förlusten i samband med ej fallerade exponeringar som ska rapporteras.

145

4   Överskott (+) eller underskott (–) enligt internmetoden av specifika kreditriskjusteringar av förväntade förluster för fallerade exponeringar

Artiklarna 36.1 d, 62 d, 158 och 159 i CRR.

Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden.

150

4.1   Specifika kreditriskjusteringar och positioner som behandlas på motsvarande sätt

Artikel 159 i CRR.

Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden.

155

4.2   Summa förväntade förluster som får inkluderas

Artikel 158.5, 158.6 och 158.10 och artikel 159 i CRR.

Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden. Det är bara den förväntade förlusten i samband med fallerade exponeringar som ska rapporteras.

160

5   Riskvägda exponeringsbelopp för beräkning av taket för det överskott i avsättningar som får räknas som supplementärkapital

Artikel 62 d i CRR.

För institut som använder internmetoden får de överskjutande avsättningar (till förväntade förluster) som får räknas in i supplementärkapitalet i enlighet med artikel 62 d i CRR uppgå till högst 0,6 % av de riskvägda exponeringsbelopp som beräknats enligt internmetoden.

Det belopp som ska rapporteras i denna post är de riskvägda exponeringsbelopp (dvs. inte multiplicerade med 0,6 %) som ligger till grund för beräkningen av taket.

170

6   Sammanlagda bruttoavsättningar som får räknas som supplementärkapital

Artikel 62 c i CRR.

Denna post innefattar de allmänna kreditriskjusteringar som får inräknas i supplementärkapitalet före tillämpning av taket.

Beloppet ska rapporteras brutto exklusive skatteeffekter.

180

7   Riskvägda exponeringsbelopp för beräkning av taket för avsättningar som får räknas som supplementärkapital

Artikel 62 c i CRR.

Enligt artikel 62 c i CRR får de kreditriskjusteringar som räknas in i supplementärkapitalet uppgå till högst 1,25 % av de riskvägda exponeringsbeloppen.

Det belopp som ska rapporteras i denna post är de riskvägda exponeringsbelopp (dvs. inte multiplicerade med 1,25 %) som ligger till grund för beräkningen av taket.

190

8   Tröskelvärde för icke avdragsgilla innehav i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artikel 46.1 a i CRR.

Denna post innehåller det tröskelvärde upp till vilket ett institut inte får dra av innehav i en enhet i den finansiella sektorn i vilken institutet inte har ett väsentligt innehav. Beloppet utgörs av summan av alla de poster som ligger till grund för tröskelvärdet multiplicerad med 10 %.

200

9   Övre gräns på 10 % av kärnprimärkapitalet

Artikel 48.1 a och b i CRR.

Denna post innehåller en övre gräns på 10 % för innehav i enheter i den finansiella sektorn i vilka ett institut har ett väsentligt innehav och för uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och uppstår till följd av temporära skillnader.

Beloppet utgörs av summan av alla de poster som ligger till grund för tröskelvärdet multiplicerad med 10 %.

210

10   Övre gräns på 17,65 % av kärnprimärkapitalet

Artikel 48.1 i CRR.

Denna post innehåller en övre gräns på 17,65 % för innehav i enheter i den finansiella sektorn i vilka ett institut har ett väsentligt innehav och för uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och uppstår till följd av temporära skillnader. Femtonprocentsgränsen ska tillämpas efter tioprocentsgränsen. Gränsvärdet beräknas på följande sätt:

Beloppet från de två posterna godtas om det utgör högst 15 % av kärnprimärkapitalet, beräknat efter alla avdrag, exklusive justeringar på grund av övergångsbestämmelser.

225

11.1   Godtagbart för kvalificerade innehav utanför den finansiella sektorn

Artikel 4.1.71 a.

226

11.2   Godtagbart kapital för stora exponeringar

Artikel 4.1.71 b.

230

12   Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner

Artiklarna 44–46 och 49 i CRR.

240

12.1   Direkta innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 44, 45, 46 och 49 i kapitalkravsförordningen.

250

12.1.1   Direkta innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 44, 46 och 49 i CRR.

Direkta innehav av kärnprimärkapital i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har något väsentligt innehav, med undantag av

a)

emissionsgarantipositioner som innehas i fem eller färre arbetsdagar,

b)

de belopp som rör innehav för vilka något av alternativen i artikel 49 är tillämpligt, och

c)

innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 36.1 g i CRR.

260

12.1.2   (–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan

Artikel 45 i CRR.

Artikel 45 i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år.

270

12.2   Indirekta innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.114, 44 och 45 i CRR.

280

12.2.1   Indirekta innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.114, 44 och 45 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras är de indirekta innehaven i handelsregistret av kapitalinstrument i form av innehav av indexvärdepapper i enheter i den finansiella sektorn. Beloppet erhålls genom att man beräknar den underliggande exponeringen mot kapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i dessa index.

Innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 36.1 g i CRR ska inte ingå.

290

12.2.2   (–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan

Artiklarna 4.1.114 och 45 i CRR

Artikel 45 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år.

291

12.3.1   Syntetiska innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.126, 44 och 45 i CRR.

292

12.3.2   Syntetiska innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.126, 44 och 45 i CRR.

293

12.3.3   (–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan

Artiklarna 4.1.126 och 45 i CRR

300

13   Innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner

Artiklarna 58–60 i CRR.

310

13.1   Direkta innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 58, 59 och 60.2 i CRR.

320

13.1.1   Direkta innehav brutto av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 58 och 60.2 i CRR.

Direkta innehav av primärkapital i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har något väsentligt innehav, med undantag av

a)

emissionsgarantipositioner som innehas i fem eller färre arbetsdagar, och

b)

innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 56 b i CRR.

330

13.1.2   (–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan

Artikel 59 i CRR.

Artikel 59 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år.

340

13.2   Indirekta innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.114, 58 och 59 i CRR.

350

13.2.1   Indirekta innehav brutto av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.114, 58 och 59 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras är de indirekta innehaven i handelsregistret av kapitalinstrument i form av innehav av indexvärdepapper i enheter i den finansiella sektorn. Beloppet erhålls genom att man beräknar den underliggande exponeringen mot kapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i dessa index.

Innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 56 b i CRR ska inte ingå.

360

13.2.2   (–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan

Artiklarna 4.1.114 och 59 i CRR

Artikel 59 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år.

361

13.3   Syntetiska innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.126, 58 och 59 i CRR.

362

13.3.1   Syntetiska innehav brutto av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.126, 58 och 59 i CRR.

363

13.3.2   (–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan

Artiklarna 4.1.126 och 59 i CRR

370

14.   Innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner

Artiklarna 68–70 i CRR.

380

14.1   Direkta innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 68, 69 och 70.2 i CRR.

390

14.1.1   Direkta innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 68 och 70.2 i CRR.

Direkta innehav av supplementärkapital i enheter i d en finansiella sektorn i vilka institutet inte har något väsentligt innehav, med undantag av

a)

emissionsgarantipositioner som innehas i fem eller färre arbetsdagar, och

b)

innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 66 b i CRR.

400

14.1.2   (–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan

Artikel 69 i CRR.

Artikel 69 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år.

410

14.2   Indirekta innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artikel 4.1.114, 68 och 69 i CRR.

420

14.2.1   Indirekta innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.114, 68 och 69 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras är de indirekta innehaven i handelsregistret av kapitalinstrument i form av innehav av indexvärdepapper i enheter i den finansiella sektorn. Beloppet erhålls genom att man beräknar den underliggande exponeringen mot kapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i dessa index.

Innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 66 b i CRR ska inte ingå.

430

14.2.2   (–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan

Artiklarna 4.1.114 och 69 i CRR

Artikel 69 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år.

431

14.3   Syntetiska innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.126, 68 och 69 i CRR.

432

14.3.1   Syntetiska innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.126, 68 och 69 i CRR.

433

14.3.2   (–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan

Artiklarna 4.1.126 och 69 i CRR

440

15   Innehav av kärnprimärkapital i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner

Artiklarna 44, 45, 47 och 49 i CRR.

450

15.1   Direkta innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 44, 45, 47 och 49 i CRR.

460

15.1.1   Direkta bruttoinnehav av kärnprimärkapital i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 44, 45, 47 och 49 i CRR.

Direkta innehav av kärnprimärkapital i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet har ett väsentligt innehav, med undantag av

a)

emissionsgarantipositioner som innehas i fem eller färre arbetsdagar,

b)

de belopp som rör innehav för vilka något av alternativen i artikel 49 är tillämpligt, och

c)

innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 36.1 g i CRR.

470

15.1.2   (–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan

Artikel 45 i CRR.

Artikel 45 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år.

480

15.2   Indirekta innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.114, 44 och 45 i CRR.

490

15.2.1   Indirekta innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.114, 44 och 45 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras ska vara de indirekta innehaven i handelsregistret av kapitalinstrument i form av innehav av indexvärdepapper i enheter i den finansiella sektorn. Beloppet erhålls genom att man beräknar den underliggande exponeringen mot kapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i dessa index.

Innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 36.1 g i CRR ska inte ingå.

500

15.2.2   (–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan

Artiklarna 4.1.114 och 45 i CRR

Artikel 45 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år.

501

15.3   Syntetiska innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.126, 44 och 45 i CRR.

502

15.3.1   Syntetiska innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.126, 44 och 45 i CRR.

503

15.3.2   (–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan

Artiklarna 4.1.126 och 45 i CRR

510

16   Innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner

Artiklarna 58 och 59 i CRR.

520

16.1   Direkta innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 58 och 59 i CRR.

530

16.1.1   Direkta innehav brutto av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artikel 58 i CRR.

Direkta innehav av primärkapital i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet har ett väsentligt innehav, med undantag av

a)

emissionsgarantipositioner som innehas i fem eller färre arbetsdagar (artikel 56 d), och

b)

innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 56 b i CRR.

540

16.1.2   (–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan

Artikel 59 i CRR.

Artikel 59 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år.

550

16.2   Indirekta innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.114, 58 och 59 i CRR.

560

16.2.1   Indirekta innehav brutto av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.114, 58 och 59 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras ska vara de indirekta innehaven i handelsregistret av kapitalinstrument i form av innehav av indexvärdepapper i enheter i den finansiella sektorn. Beloppet erhålls genom att man beräknar den underliggande exponeringen mot kapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i dessa index.

Innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 56 b i CRR ska inte ingå.

570

16.2.2   (–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan

Artiklarna 4.1.114 och 59 i CRR.

Artikel 59 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år.

571

16.3   Syntetiska innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.126, 58 och 59 i CRR.

572

16.3.1   Syntetiska innehav brutto av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.126, 58 och 59 i CRR.

573

16.3.2   (–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan

Artiklarna 4.1.126 och 59 i CRR

580

17   Innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner

Artiklarna 68 och 69 i CRR.

590

17.1   Direkta innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 68 och 69 i CRR.

600

17.1.1   Direkta innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artikel 68 i CRR.

Direkta innehav av supplementärkapital i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet har ett väsentligt innehav, med undantag av

a)

emissionsgarantipositioner som innehas i fem eller färre arbetsdagar (artikel 66 d), och

b)

innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 66 b i CRR.

610

17.1.2   (–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan

Artikel 69 i CRR.

Artikel 69 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år.

620

17.2   Indirekta innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.114, 68 och 69 i CRR.

630

17.2.1   Indirekta innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.114, 68 och 69 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras ska vara de indirekta innehaven i handelsregistret av kapitalinstrument i form av innehav av indexvärdepapper i enheter i den finansiella sektorn. Beloppet erhålls genom att man beräknar den underliggande exponeringen mot kapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i dessa index.

Innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 66 b i CRR ska inte ingå.

640

17.2.2   (–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan

Artiklarna 4.1.114 och 69 i CRR.

Artikel 69 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år.

641

17.3   Syntetiska innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.126, 68 och 69 i CRR.

642

17.3.1   Syntetiska innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.126, 68 och 69 i CRR.

643

17.3.2   (–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan

Artiklarna 4.1.126 och 69 i CRR

650

18   Riskvägda exponeringar i innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn som inte dras av från institutets kärnprimärkapital

Artiklarna 46.4, 48.4 och 49.4 i CRR

660

19   Riskvägda exponeringar i innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn som inte dras av från institutets primärkapital

Artikel 60.4 i CRR.

670

20   Riskvägda exponeringar i innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn som inte dras av från institutets supplementärkapital

Artikel 70.4 i CRR.

680

21   Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag

Artikel 79 i CRR.

En behörig myndighet får bevilja ett tillfälligt undantag från bestämmelserna om avdrag från kärnprimärkapitalet för innehav av instrument i en viss enhet i den finansiella sektorn, om den bedömer att dessa innehav syftar till att ge finansiellt bistånd för att rekonstruera och rädda den enheten.

Observera att dessa instrument även ska rapporteras under post 12.1.

690

22   Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag

Artikel 79 i CRR.

En behörig myndighet får bevilja ett tillfälligt undantag från bestämmelserna om avdrag från kärnprimärkapitalet för innehav av instrument i en viss enhet i den finansiella sektorn, om den bedömer att dessa innehav syftar till att ge finansiellt bistånd för att rekonstruera och rädda den enheten.

Observera att dessa instrument även ska rapporteras under post 15.1.

700

23   Innehav av primärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag

Artikel 79 i CRR.

En behörig myndighet får bevilja ett tillfälligt undantag från bestämmelserna om avdrag från primärkapitalet för innehav av instrument i en viss enhet i den finansiella sektorn, om den bedömer att dessa innehav syftar till att ge finansiellt bistånd för att rekonstruera och rädda den enheten.

Observera att dessa instrument även ska rapporteras under post 13.1.

710

24   Innehav av primärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag

Artikel 79 i CRR.

En behörig myndighet får bevilja ett tillfälligt undantag från bestämmelserna om avdrag från primärkapitalet för innehav av instrument i en viss enhet i den finansiella sektorn, om den bedömer att dessa innehav syftar till att ge finansiellt bistånd för att rekonstruera och rädda den enheten.

Observera att dessa instrument även ska rapporteras under post 16.1.

720

25   Innehav av supplementärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag

Artikel 79 i CRR.

En behörig myndighet får bevilja ett tillfälligt undantag från bestämmelserna om avdrag från supplementärkapitalet för innehav av instrument i en viss enhet i den finansiella sektorn, om den bedömer att dessa innehav syftar till att ge finansiellt bistånd för att rekonstruera och rädda den enheten.

Observera att dessa instrument även ska rapporteras under post 14.1.

730

26   Innehav av supplementärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag

Artikel 79 i CRR.

En behörig myndighet får bevilja ett tillfälligt undantag från bestämmelserna om avdrag från supplementärkapitalet för innehav av instrument i en viss enhet i den finansiella sektorn, om den bedömer att dessa innehav syftar till att ge finansiellt bistånd för att rekonstruera och rädda den enheten.

Observera att dessa instrument även ska rapporteras under post 17.1.

740

27   Kombinerat buffertkrav

Artikel 128.6 i CRD.

750

Kapitalkonserveringsbuffert

Artiklarna 128.1 och 129 i CRD.

I enlighet med artikel 129.1 är kapitalkonserveringsbufferten ett tillägg till kärnprimärkapitalet. Eftersom kapitalkonserveringsbufferten utgörs av en fast andel på 2,5 % ska ett belopp rapporteras i denna cell.

760

Konserveringsbuffert på grund av makrotillsynsrisker eller systemrisker identifierade på medlemsstatsnivå

Artikel 458.2 d iv i CRR.

I denna cell ska instituten rapportera beloppet för den konserveringsbuffert för makrotillsynsrisker eller systemrisker identifierade på medlemsstatsnivå som kan krävas utöver kapitalkonserveringsbufferten i enlighet med artikel 458 i CRR.

770

Institutspecifik kontracyklisk kapitalbuffert

Artiklarna 128.2, 130, 135–140 i CRD.

780

Systemriskbuffert

Artiklarna 128.5, 133 och 134 i CRD.

790

Buffert för systemviktigt institut

Artikel 131 i CRD.

Instituten ska rapportera det buffertvärde för systemviktiga institut som tillämpas på gruppnivå.

800

Buffert för globalt systemviktigt institut

Artiklarna 128.3 och 131 i CRD.

810

Buffert för andra systemviktiga institut

Artiklarna 128.4 och 131 i CRD.

820

28   Kapitalbaskrav avseende justeringar enligt pelare II

Artikel 104.2 i CRD.

Om en behörig myndighet ålägger ett institut att beräkna extra kapitalbaskrav på grundval av andra pelaren ska dessa extra kapitalbaskrav rapporteras i denna cell.

830

29   Startkapital

Artiklarna 12 och 28–31 i CRD samt artikel 93 i CRR.

840

30   Kapitalbas baserad på fasta omkostnader

Artiklarna 96.2 b, 97 och 98.1 a i CRR.

850

31   Icke-nationella ursprungliga exponeringar

Den information som behövs för att beräkna gränsvärdet för rapportering av mallen för geografisk uppdelning av kreditrisken (CR GB) i enlighet med artikel 5 a 4 i de tekniska standarderna för genomförande (ITS). Beräkningen av gränsvärdet ska grunda sig på den ursprungliga exponeringen före tillämpning av konverteringsfaktor.

En exponering ska betraktas som nationell när motparten och institutet är etablerade i samma medlemsstat.

860

32   Totala ursprungliga exponeringar

Den information som behövs för att beräkna gränsvärdet för rapportering av mallen för geografisk uppdelning av kreditrisken (CR GB) i enlighet med artikel 5 a 4 i de tekniska standarderna för genomförande (ITS). Beräkningen av gränsvärdet ska grunda sig på den ursprungliga exponeringen före tillämpning av konverteringsfaktor.

En exponering ska betraktas som nationell när motparten och institutet är etablerade i samma medlemsstat.

870

Justeringar av total kapitalbas

Artikel 500.4 i CRR

880

Kapitalbas fullständigt justerad för Basel I-golvet

Artikel 500.1 b och 500.4 i CRR

890

Kapitalbaskrav för Basel I-golvet

Artikel 500.1 b i CRR

900

Kapitalbaskrav för Basel I-golvet – SA-alternativet

Artikel 500.2 och 500.3 i CRR

1.6   ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH INSTRUMENT FÖR VILKA ÄLDRE REGLER FÅR TILLÄMPAS: INSTRUMENT SOM INTE UTGÖR STATLIGT STÖD (CA 5)

1.6.1   Allmänna kommentarer

15.

I CA5 summeras beräkningen av de kapitalbasposter och avdrag som omfattas av övergångsbestämmelserna i artiklarna 465–491 i CRR.

16.

CA5 har följande struktur:

a.

I mall 5.1 summeras de totala justeringar som behövs i kapitalbasens olika delar (rapporteras i CA1 i enlighet med de slutgiltiga bestämmelserna) till följd av att övergångsbestämmelserna tillämpas. Posterna i denna tabell redovisas som ’justeringar’ av de olika delarna av kapitalet i CA1 för att effekterna av övergångsbestämmelserna ska avspeglas i kapitalbasens olika delar.

b.

I mall 5.2 tillhandahålls ytterligare detaljer om beräkningen av de instrument för vilka äldre regler får tillämpas och som inte utgör statligt stöd.

17.

Instituten ska i de första fyra kolumnerna rapportera justeringarna av kärnprimärkapital, övrigt primärkapital och supplementärkapital samt de belopp som ska behandlas som riskvägda tillgångar. Instituten ska också rapportera den tillämpliga procentandelen i kolumn 050 och det godtagbara beloppet utan beaktande av övergångsbestämmelser i kolumn 060.

18.

Instituten ska endast rapportera delar av innehållet i CA5 under giltighetsperioden för övergångsbestämmelserna enligt del tio i CRR.

19.

Enligt vissa av övergångsbestämmelserna krävs ett avdrag från primärkapitalet. Om så är fallet ska restvärdet av ett eller flera avdrag tillämpas på primärkapitalet, och om övrigt primärkapital inte räcker för att täcka detta belopp ska resterande del dras från kärnprimärkapitalet.

1.6.2   C 05.01 – Övergångsbestämmelser (CA5.1)

20.

I tabell 5.1 ska instituten rapportera hur övergångsbestämmelserna påverkar kapitalbasens komponenter i enlighet med artiklarna 465–491 i CRR i förhållande till de slutgiltiga bestämmelser som fastställs i avdelning II i del två i CRR.

21.

På raderna 020–060 ska instituten rapportera uppgifter som rör övergångsbestämmelserna för instrument för vilka äldre regler får tillämpas. De sifferuppgifter som ska rapporteras i kolumnerna 010–060 på rad 060 i CA 5.1 kan härledas från respektive sektioner i CA 5.2.

22.

På raderna 070–092 ska instituten rapportera uppgifter som rör övergångbestämmelserna för de minoritetsinnehav, primärkapitaltillskott och övriga supplementärkapitalinstrument som är utgivna av dotterföretag (i enlighet med artiklarna 479 och 480 i CRR).

23.

På raderna 100 och framåt ska instituten rapportera uppgifter som rör övergångsbestämmelserna för orealiserade vinster och förluster, avdrag samt ytterligare filter och avdrag.

24.

Avdragen i enlighet med övergångsbestämmelserna från kärnprimärkapital, övrigt primärkapital eller supplementärkapital kan i vissa fall vara större än institutets kärnprimärkapital, övrigt primärkapital respektive supplementärkapital. Om övergångsbestämmelserna ger en sådan effekt ska denna redovisas i respektive celler i mall CA 1. Därför ingår inga sådana effekter av otillräckligt kapital i justeringarna i kolumnerna i mall CA5.

1.6.2.1   Instruktioner avseende särskilda positioner

Kolumner

010

Justeringar i kärnprimärkapital

020

Justeringar i primärkapital

030

Justeringar i supplementärkapital

040

Justeringar inkluderade i riskjusterade tillgångar

I kolumn 050 ingår det relevanta restvärdet, dvs. före tillämpningen av bestämmelserna i del tre kapitel 2 eller 3 i CRR.

Kolumnerna 010–030 är direkt kopplade till CA1-mallen, och de justeringar som ingår i riskvägda tillgångar har därför ingen direkt koppling till de relevanta kreditriskmallarna. Justeringar som härrör från övergångsbestämmelserna om riskvägda tillgångar ska redovisas direkt i någon av mallarna CR SA, CR IRB eller CR EQU IRB (aktieexponeringar enligt internmetoden). Dessa effekter ska dessutom rapporteras i kolumn 040 i CA 5.1. Beloppen är därför endast memorandumposter.

050

Tillämplig procentandel

060

Godtagbart belopp utan övergångsbestämmelser

I kolumn 060 ingår värdet av varje instrument före tillämpning av övergångsbestämmelser, dvs. det värde som ligger till grund för beräkningen av justeringarna.


Rader

010

1.   Summa justeringar

Denna rad avspeglar övergångsjusteringarnas sammantagna effekt inom de olika typerna av kapital och de riskvägda belopp som härrör från dessa justeringar.

020

1.1   Instrument för vilka äldre regler får tillämpas

Artiklarna 483–491 i CRR.

Denna rad avspeglar den sammantagna effekten av att vissa instrument under en övergångsperiod värderas enligt äldre regler inom de olika typerna av kapital.

030

1.1.1   Instrument för vilka äldre regler får tillämpas: Instrument som utgör statligt stöd

Artikel 483 i CRR.

040

1.1.1.1   Instrument som var kvalificerade som kapitalbas enligt 2006/48/EG

Artikel 483.1, 483.2, 483.4 och 483.6 i CRR.

050

1.1.1.2   Instrument som har utfärdats av institut som är etablerade i en medlemsstat som omfattas av ett ekonomiskt anpassningsprogram

Artikel 483.1, 483.3, 483.5, 483.7 och 483.8 i CRR.

060

1.1.2   Instrument som inte är statligt stöd

De belopp som ska rapporteras ska hämtas från kolumn 060 i tabell CA 5.2.

070

1.2   Minoritetsintressen eller motsvarande

Artiklarna 479 och 480 i CRR.

Denna rad avspeglar övergångsbestämmelsernas effekter på de minoritetsintressen som godtas som kärnprimärkapital, de kvalificerande primärkapitalinstrument som godtas som konsoliderat övrigt primärkapital och den kvalificerande kapitalbas som godtas som konsoliderat supplementärkapital.

080

1.2.1   Kapitalinstrument och poster som inte kvalificeras som minoritetsintressen

Artikel 479 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad ska vara det belopp som är kvalificerat som konsoliderade reserver i enlighet med tidigare lagstiftning.

090

1.2.2   Erkännande i konsoliderad kapitalbas av minoritetsintressen under en övergångsperiod

Artiklarna 84 och 480 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad ska vara det godtagbara beloppet utan tillämpning av övergångsbestämmelser.

091

1.2.3   Erkännande i konsoliderad kapitalbas av kvalificerande övrigt primärkapital under en övergångsperiod

Artiklarna 85 och 480 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad ska vara det godtagbara beloppet utan tillämpning av övergångsbestämmelser.

092

1.2.4   Erkännande i konsoliderad kapitalbas av kvalificerande supplementärkapital under en övergångsperiod

Artiklarna 87 och 480 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad ska vara det godtagbara beloppet utan tillämpning av övergångsbestämmelser.

100

1.3   Övriga övergångsjusteringar

Artiklarna 467–478 och 481 i CRR.

Denna rad avspeglar övergångsjusteringarnas sammantagna effekt på avdragen från olika typer av kapital, orealiserade vinster och förluster, övriga filter och avdrag samt de riskvägda belopp som härrör från dessa justeringar.

110

1.3.1   Orealiserade vinster och förluster

Artiklarna 467 och 468 i CRR.

Denna rad avspeglar övergångsbestämmelsernas sammantagna effekt på de orealiserade vinster och förluster som tas upp till verkligt värde.

120

1.2.1.1   Orealiserade vinster

Artikel 468.1 i CRR.

130

1.3.1.2   Orealiserade förluster

Artikel 467.1 i CRR.

133

1.3.1.3   Orealiserade vinster på exponeringar mot nationella regeringar klassificerade i kategorin tillgångar ’som kan säljas’ i den av EU godkända IAS 39

Artikel 468 i CRR.

136

1.3.1.4   Orealiserade förluster på exponeringar mot nationella regeringar klassificerade i kategorin tillgångar ’som kan säljas’ i den av EU godkända IAS 39

Artikel 467 i CRR.

138

1.3.1.5   Vinster och förluster i verkligt värde som härrör från institutets egen kreditrisk avseende derivatskulder

Artikel 468 i CRR.

140

1.3.2   Avdrag

Artiklarna 36.1, 469–478 i CRR.

Denna rad avspeglar övergångsbestämmelsernas sammantagna effekt på avdrag.

150

1.3.2.1.   Förluster för innevarande räkenskapsår

Artiklarna 36.1 a, 469.1, 472.3 och 478 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad ska vara det ursprungliga avdraget i enlighet med artikel 36.1 a i CRR.

Om ett företag endast är skyldigt att dra av väsentliga förluster gäller följande:

—

Om den totala delårsnettoförlusten är ’väsentlig’ ska hela restvärdet dras av från primärkapitalet.

—

Om den totala delårsnettoförlusten inte är ’väsentlig’ ska inget restvärde dras av.

160

1.3.2.2.   Immateriella tillgångar

Artiklarna 36.1 b, 469.1, 472.4 och 478 i CRR.

Instituten ska ta hänsyn till bestämmelserna i artikel 37 i CRR när de bestämmer hur stora avdrag som ska göras för immateriella tillgångar.

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad är det ursprungliga avdraget i enlighet med artikel 36.1 b i CRR.

170

1.3.2.3.   Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som inte uppstår till följd av tillfälliga skillnader

Artiklarna 36. 1 c, 469.1, 472.5 och 478 i CRR.

När instituten bestämmer till vilket värde ovannämnda uppskjutna skattefordringar ska dras av ska de ta hänsyn till bestämmelserna i artikel 38 i CRR avseende hur uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet får minskas med uppskjutna skatteskulder.

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad är det totala beloppet i enlighet med artikel 469.1 i CRR.

180

1.3.2.4.   Underskott i avsättningar i förhållande till förväntade förluster (internmetod)

Artiklarna 36.1 d, 469.1, 472.6 och 478 i CRR.

Instituten ska ta hänsyn till bestämmelserna i artikel 40 i CRR när de bestämmer hur stora avdrag som ska göras för ovannämnda underskott enligt internmetoden av avsättningar för förväntade förluster.

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad är ursprungligt avdrag enligt artikel 36.1 d i CRR.

190

1.3.2.5.   Förmånsbestämda pensionsplaner

Artiklarna 33.1 e, 469.1, 472.7, 473 och 478 i CRR.

Instituten ska ta hänsyn till bestämmelserna i artikel 41 i CRR när de bestämmer hur stora avdrag som ska göras för ovannämnda fastställda förmånsbestämda pensionsplaner.

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad är ursprungligt avdrag enligt artikel 36.1 e i CRR.

194

1.3.2.5*   Varav Införande av ändringar av IAS 19 – positiv post

Artikel 473 i CRR.

198

1.3.2.5**   Varav Införande av ändringar av IAS 19 – negativ post

Artikel 473 i CRR.

200

1.3.2.6.   Egna instrument

Artiklarna 36.1 f, 469.1, 472.8 och 478 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad är ursprungligt avdrag enligt artikel 36.1 f i CRR.

210

1.3.2.6.1   Egna kärnprimärkapitalinstrument

Artiklarna 36.1 f, 469.1, 472.8 och 478 i CRR.

Instituten ska ta hänsyn till bestämmelserna i artikel 42 i CRR när de bestämmer hur stora avdrag som ska göras för ovannämnda egna kärnprimärkapitalinstrument.

Eftersom ’restvärdet’ behandlas olika beroende på vilken typ av instrument det gäller ska instituten dela upp innehav i egna kärnprimärkapitalinstrument i ’direkta’ och ’indirekta’ innehav.

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad är ursprungligt avdrag enligt artikel 36.1 f i CRR.

211

1.3.2.6.1**   Varav: Direkta innehav

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad Det totala värdet av direkta innehav, inklusive sådana instrument som ett institut skulle kunna vara skyldigt att köpa till följd av en befintlig eller villkorad avtalsenlig förpliktelse (artiklarna 469.1 b och 472.8 a i CRR).

212

1.3.2.6.1*   Varav: Indirekta innehav

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad Det totala värdet av indirekta innehav, inklusive sådana instrument som ett institut skulle kunna vara skyldigt att köpa till följd av en befintlig eller villkorad avtalsenlig förpliktelse (artiklarna 469.1 b och 472.8 a i CRR).

220

1.3.2.6.2   Egna primärkapitalinstrument

Artiklarna 56 a, 474, 475.2 och 478 i CRR.

Instituten ska ta hänsyn till bestämmelserna i artikel 57 i CRR när de bestämmer hur stora avdrag som ska göras för ovannämnda innehav.

Eftersom ’restvärdet’ behandlas olika beroende på vilken typ av instrument det gäller (artikel 475.2 i CRR) ska instituten dela upp ovannämnda innehav i ’direkt’ och ’indirekt’ innehav av egna primärkapitaltillskott.

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad är ursprungligt avdrag enligt artikel 56 a i CRR.

221

1.3.2.6.2**   Varav: Direkta innehav

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad Det totala värdet av direkta innehav, inklusive sådana instrument som ett institut skulle kunna vara skyldigt att köpa till följd av en befintlig eller villkorad avtalsenlig förpliktelse (artiklarna 474 b och 475.2 a i CRR).

222

1.3.2.6.2*   Varav: Indirekta innehav

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad Det totala värdet av indirekta innehav, inklusive sådana instrument som ett institut skulle kunna vara skyldigt att köpa till följd av en befintlig eller villkorad avtalsenlig förpliktelse (artiklarna 474 b och 475.2 b i CRR).

230

1.3.2.6.3   Egna supplementärkapitalinstrument

Artiklarna 66 a, 476, 477.2 och 478 i CRR.

Instituten ska ta hänsyn till bestämmelserna i artikel 67 i CRR när de bestämmer hur stora innehav som ska d ras av.

Eftersom ’restvärdet’ behandlas olika beroende på vilken typ av instrument det gäller (artikel 477.2 i CRR) ska instituten dela upp ovannämnda innehav i ’direkt’ och ’indirekt’ innehav av egna supplementärkapitalinstrument.

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad är ursprungligt avdrag enligt artikel 66 a i CRR.

231

varav: Direkta innehav

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad Det totala värdet av direkta innehav, inklusive sådana instrument som ett institut skulle kunna vara skyldigt att köpa till följd av en befintlig eller villkorad avtalsenlig förpliktelse (artiklarna 476 b och 477.2 a i CRR).

232

varav: Indirekta innehav

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad Det totala värdet av indirekta innehav, inklusive sådana instrument som ett institut skulle kunna vara skyldigt att köpa till följd av en befintlig eller villkorad avtalsenlig förpliktelse (artiklarna 476 b och 477.2 b i CRR).

240

1.3.2.7.   Ömsesidigt korsägande

Eftersom ’restvärdet’ behandlas olika beroende på om innehavet av kärnprimärkapital, övrigt primärkapital eller supplementärkapital i enheten i den finansiella sektorn ska betraktas som väsentligt eller inte (artiklarna 472.9, 475.3 och 477.3 i CRR) ska instituten dela upp ömsesidigt korsägande i väsentliga och icke väsentliga innehav.

250

1.3.2.7.1   Ömsesidigt korsägande av kärnprimärkapital

Artiklarna 36.1 g, 469.1, 472.9 och 478 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad är ursprungligt avdrag enligt artikel 36.1 g i CRR.

260

1.3.2.7.1.1   Ömsesidigt korsägande av kärnprimärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 36.1 g, 469.1, 472.9 a och 478 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad är restvärdet i enlighet med artikel 469.1 b i CRR.

270

1.3.2.7.1.2   Ömsesidigt korsägande av kärnprimärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 36.1 g, 469.1, 472.9 b och 478 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad är restvärdet i enlighet med artikel 469.1 b i CRR.

280

1.3.2.7.2   Ömsesidigt korsägande av primärkapital

Artiklarna 56 b, 474, 475.3 och 478 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad är ursprungligt avdrag enligt artikel 56 b i CRR.

290

1.3.2.7.2.1   Ömsesidigt korsägande av primärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 56 b, 474, 475.3 a och 478 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad är restvärdet i enlighet med artikel 475.3 i CRR.

300

1.3.2.7.2.2   Ömsesidigt korsägande av primärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 56 b, 474, 475.3 b och 478 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad är restvärdet i enlighet med artikel 475.3 i CRR.

310

1.3.2.7.3   Ömsesidigt korsägande av supplementärkapital

Artiklarna 66 b, 476, 477.3 och 478 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad är ursprungligt avdrag enligt artikel 66 b i CRR.

320

1.3.2.7.3.1   Ömsesidigt korsägande av supplementärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 66 b, 476, 477.3 a och 478 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad är restvärdet i enlighet med artikel 477.3 i CRR.

330

1.3.2.7.3.2   Ömsesidigt korsägande av supplementärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 66 b, 476, 477.3 b och 478 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad är restvärdet i enlighet med artikel 477.3 i CRR.

340

1.3.2.8.   Kapitalbasinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

350

1.3.2.8.1   Kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 36.1 h, 469.1, 472.10 och 478 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad är ursprungligt avdrag enligt artikel 36.1 h i CRR.

360

1.3.2.8.2   Primärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 56 c, 474, 475.4 och 478 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad är ursprungligt avdrag enligt artikel 56 c i CRR.

370

1.3.2.8.3   Supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 66 c, 476, 477.4 och 478 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad är ursprungligt avdrag enligt artikel 66 c i CRR.

380

1.3.2.9   Uppskjutna skattetillgångar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av tillfälliga skillnader och kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artikel 470.2 och 470.3 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad Artikel 470.1 i CRR.

390

1.3.2.10   Kapitalbasinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav

400

1.3.2.10.1   Kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 36.1 i, 469.1, 472.11 och 478 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad är ursprungligt avdrag enligt artikel 36.1 i i CRR.

410

1.3.2.10.2   Primärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 56 d, 474, 475.4 och 478 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad är ursprungligt avdrag enligt artikel 56 d i CRR.

420

1.3.2.10.2   Supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 66 d, 476, 477.4 och 478 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad är ursprungligt avdrag enligt artikel 66 d i CRR.

425

1.3.2.11   Undantag från avdrag av andelar i försäkringsbolag från kärnprimärkapitalposter

Artikel 471 i CRR.

430

1.3.3   Ytterligare filter och avdrag

Artikel 481 i CRR.

Denna rad avspeglar övergångsbestämmelsernas sammantagna effekt på ytterligare filter och avdrag.

I enlighet med artikel 481 i CRR ska instituten i post 1.3.3 rapportera uppgifter om de filter och avdrag som krävs enligt de nationella övergångsbestämmelserna för artiklarna 57 och 66 i direktiv 2006/48/EG och för artiklarna 13 och 16 i direktiv 2006/49/EG, och som inte krävs i enlighet med del två.

1.6.3   C 05.02 – Instrument för vilka äldre regler får tillämpas: instrument som inte är statligt stöd (CA5.2)

25.

Instituten ska rapportera uppgifter i samband med övergångsbestämmelserna för instrument för vilka äldre regler får tillämpas och som inte utgör statligt stöd (artiklarna 484–491 i CRR).

1.6.3.1   Instruktioner avseende särskilda positioner

Kolumner

010

Belopp för instrumenten plus tillhörande överkurs

Artikel 484.3–484.5 i CRR.

Instrument som är godtagbara för respektive rad, inklusive respektive tillhörande överkurser.

020

Bas för beräkning av gränsen

Artikel 486.2–486.4 i CRR

030

Tillämplig procentandel

Artikel 486.5 i CRR.

040

Gräns

Artikel 486.2–486.5 i CRR.

050

(–) Belopp som överskrider gränsen för när äldre regler får tillämpas

Artikel 486.2–486.5 i CRR.

060

Totalt belopp för vilket äldre regler får tillämpas

Det belopp som ska rapporteras ska vara lika med de belopp som rapporteras i respektive kolumner på rad 060 i CA 5.1.


Rader

010

1.   Instrument som var kvalificerade för artikel 57 a i 2006/48/EG

Artikel 484.3 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras ska inkludera tillhörande överkursfonder.

020

2.   Instrument som var kvalificerade för artikel 57 ca och artikel 154.8 och 154.9 i 2006/48/EG, förutsatt att den gräns som anges i artikel 489 respekteras

Artikel 484.4 i CRR.

030

2.1   Summa instrument utan köpoption eller incitament till återlösen

Artikel 489 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras ska inkludera tillhörande överkursfonder.

040

2.2   Instrument för vilka äldre regler får tillämpas med en köpoption och incitament till återlösen

Artikel 489 i CRR.

050

2.2.1   Instrument med en köpoption som får utnyttjas efter rapporteringsdatumet och som uppfyller de villkor som fastställts i artikel 49 i kapitaltäckningsförordningen efter utgången av den effektiva löptiden

Artiklarna 489.3 och 491 a i CRR.

Det belopp som ska rapporteras ska inkludera tillhörande överkursfonder.

060

2.2.2   Instrument med en köpoption som får utnyttjas efter rapporteringsdatumet och som inte uppfyller de villkor som fastställts i artikel 49 i kapitaltäckningsförordningen efter utgången av den effektiva löptiden

Artiklarna 489.5 och 491 a i CRR.

Det belopp som ska rapporteras ska inkludera tillhörande överkursfonder.

070

2.2.3   Instrument med en köpoption som får utnyttjas senast den 20 juli 2011 och som inte uppfyller de villkor som fastställts i artikel 49 i kapitaltäckningsförordningen efter utgången av den effektiva löptiden

Artiklarna 489.6 och 491 c i CRR.

Det belopp som ska rapporteras ska inkludera tillhörande överkursfonder.

080

2.3   Överskott utöver gränsvärdet för kärnprimärkapitalinstrument för vilka äldre regler får tillämpas

Artikel 487.1 i CRR.

De belopp som överskrider gränsen för de kärnprimärkapitalinstrument för vilka äldre regler får tillämpas får behandlas som sådana instrument för vilka man får tillämpa äldre regler för primärkapitaltillskott.

090

3.   Poster som kvalificeras enligt artikel 57 e, f, g eller h i 2006/48/EG, förutsatt att den gräns som anges i artikel 490 respekteras

Artikel 484.5 i CRR.

100

3.1   Summa poster utan incitament till återlösen

Artikel 490 i CRR.

110

3.2   Poster för vilka äldre regler får tillämpas och som har incitament till återlösen

Artikel 490 i CRR.

120

3.2.1   Poster med en köpoption som får utnyttjas efter rapporteringsdatumet och som uppfyller de villkor som fastställts i artikel 63 i kapitaltäckningsförordningen efter utgången av den effektiva löptiden

Artiklarna 490.3 och 491 a i CRR.

Det belopp som ska rapporteras ska inkludera tillhörande överkursfonder.

130

3.2.2   Poster med en köpoption som får utnyttjas efter rapporteringsdatumet och som inte uppfyller de villkor som fastställts i artikel 63 i kapitaltäckningsförordningen efter utgången av den effektiva löptiden

Artiklarna 490.5 och 491 a i CRR.

Det belopp som ska rapporteras ska inkludera tillhörande överkursfonder.

140

3.2.3   Poster med en köpoption som får utnyttjas senast den 20 juli 2011 och som inte uppfyller de villkor som fastställts i artikel 63 i kapitaltäckningsförordningen efter utgången av den effektiva löptiden

Artiklarna 490.6 och 491 c i CRR.

Det belopp som ska rapporteras ska inkludera tillhörande överkursfonder.

150

3.3   Överskott utöver gränsvärdet för primärkapitalinstrument för vilka äldre regler får tillämpas

Artikel 487.2 i CRR.

De belopp som överskrider gränsen för de primärkapitaltillskott för vilka äldre regler får tillämpas får behandlas som sådana instrument för vilka äldre regler för supplementärkapitalinstrument får tillämpas.

2.   SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG (GS)

2.1   ALLMÄNNA KOMMENTARER

26.

Mallarna C 06.01 och C 06.02 ska rapporteras om kapitalbaskrav beräknas på gruppnivå. Denna mall består av följande fyra delar, för att man ska kunna samla in uppgifter om varje enskild enhet (inbegripet det rapporterande institutet) som omfattas av konsolideringen:

a)

Enheter som omfattas av konsolideringen.

b)

Detaljerade uppgifter om gruppens solvens.

c)

Uppgifter om hur enskilda enheter bidrar till gruppens solvens.

d)

Uppgifter om kapitalbuffertar.

27.

Institut som omfattas av undantag i enlighet med artikel 7 i CRR ska bara rapportera kolumnerna 010–060 och 250–400.

2.2   DETALJERADE UPPGIFTER OM SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ

28.

Den andra delen av denna mall (detaljerade uppgifter om solvens på gruppnivå) i kolumnerna 070–210 syftar till att samla in uppgifter om kreditinstitut och andra reglerade finansiella institut som i praktiken omfattas av särskilda solvenskrav på individuell nivå. För var och en av de enheter som omfattas av rapporteringen anges kapitalbaskraven för varje riskkategori och kapitalbasen för kapitaltäckningsändamål.

29.

Vid proportionell konsolidering av ägarintressena ska de siffror som rör kapitalbaskrav och kapitalbas avspegla respektive andel av värdet.

2.3   UPPGIFTER OM HUR ENSKILDA ENHETER BIDRAR TILL GRUPPENS SOLVENS

30.

Syftet med den tredje delen av denna mall (uppgifter om hur samtliga enheter som i enlighet med CRR omfattas av konsolideringen bidrar till gruppens solvens, inbegripet enheter som inte omfattas av de särskilda solvenskraven på individuell nivå, i kolumnerna 250–400) är att fastställa vilka enheter i gruppen som ger upphov till risker och hämtar sin kapitalbas från marknaden. Detta grundas på uppgifter som är lättillgängliga eller som enkelt kan omarbetas, utan att kapitalrelationen måste rekonstrueras på individuell nivå eller undergruppsnivå. På enhetsnivå bidrar både siffrorna för risken och siffrorna för kapitalbasen till gruppens siffror och utgör inte sådana delar av en kapitalrelation på individuell nivå som ska jämföras med varandra.

31.

I den tredje delen tas även upp värdet av minoritetsintressen, kvalificerande primärkapitaltillskott och kvalificerande supplementärkapital som godtas i den konsoliderade kapitalbasen.

32.

Eftersom mallens tredje del avser ’bidrag’ ska de belopp som rapporteras i den delen vid behov dras av från de belopp som rapporteras i de kolumner som avser detaljerade uppgifter om gruppens solvens.

33.

Grundregeln är att man stryker de överlappande exponeringarna inom samma grupp på ett enhetligt sätt med avseende på både risker och kapitalbas, för att täcka de belopp som rapporteras i gruppens konsoliderade CA-mall genom att lägga till de belopp som rapporteras per enhet i mallen för solvens på gruppnivå. I de fall där gränsen 1 % inte överskrids går det inte att göra en direkt koppling till CA-mallen.

34.

Instituten ska ange vilken metod för uppdelning mellan enheterna som bäst tar hänsyn till de eventuella diversifieringseffekterna för marknadsrisk och operativ risk.

35.

En konsoliderad grupp kan ingå i en annan konsoliderad grupp. Detta innebär att enheter som ingår i en undergrupp ska rapporteras enhet för enhet i GS-mallen för hela gruppen även om undergruppen själv omfattas av rapportringskrav. Om undergruppen omfattas av rapporteringskrav ska den även rapportera GS-mallen enhetsvis, även om dessa uppgifter redovisas i GS-mallen för en överordnad konsoliderad grupp.

36.

Ett institut ska rapportera uppgifter om en enhets bidrag, om dess bidrag till det totala riskvägda exponeringsbeloppet överstiger 1 % av gruppens totala riskexponerade belopp eller om dess bidrag till den totala kapitalbasen överstiger 1 % av gruppens totala kapitalbas. Denna gräns tillämpas inte för dotterföretag eller undergrupper som tillhandahåller kapitalbas till gruppen (i form av minoritetsintressen eller kvalificerande primärkapitaltillskott eller supplementärkapitalinstrument som ingår i kapitalbasen).

2.4   C 06.01 – SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG – SUMMA (TOTAL GRUPPSOLVENS)

Kolumner

Instruktioner

250–400

ENHETER SOM INGÅR I GRUPPEN

Se instruktioner för C 06.02

410–480

KAPITALBUFFERTAR

Se instruktioner för C 06.02


Rader

Instruktioner

010

TOTALT

Totalsumman ska utgöra summan av de värden som rapporterats i samtliga mallrader i mall C 06.02.

2.5   C 06.02 – SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG (GS)

Kolumner

Instruktioner

010–060

ENHETER SOM INGÅR I GRUPPEN

Denna mall är utformad för insamling av uppgifter om var och en av de enheter som omfattas av konsolidering i enlighet med kapitel 2 i avdelning II i del ett i CRR.

010

NAMN

Namnet på den enhet som omfattas av konsolideringen.

020

KOD

Denna kod är en radidentifierare och ska vara unik för varje rad i tabellen.

Den kod som har tilldelats enheten inom ramen för konsolideringen.

Kodens konstruktion beror av det nationella rapporteringssystemet.

025

LEI-kod (identifieringskod för juridiska personer)

LEI står för identifieringskod för juridiska personer (’Legal Entity Identification’) som är en referenskod som föreslagits av rådet för finansiell stabilitet (FSB) och godkänts av G20 som syftar till att skapa en unik världsomspännande identifikation av parter i finansiella transaktioner.

Intill dess LEI-systemet är fullt operationellt tilldelas motparter koder som föregick LEI-koderna av en lokal operativ enhet som godkänts av den föreskrivande tillsynskommittén för det globala systemet med identifieringskod för juridiska personer (ROC, närmare upplysningar finns på följande webbplats: www.leiroc.org).

Om en identifieringskod för juridiska personer (LEI-kod) finns för en given motpart ska den användas för att identifiera motparten.

030

INSTITUT ELLER MOTSVARANDE (JA/NEJ)

’JA’ ska anges om enheten omfattas av kapitalbaskraven i enlighet med CRD eller bestämmelser som åtminstone är likvärdiga Basel-bestämmelserna.

I annat fall ska ’NEJ’ anges.

Minoritetsintressen:

Artiklarna 81.1 a ii och 82.1 a ii.

För att minoritetsintressen och primärkapitaltillskott och supplementärkapitalinstrument som ges ut av ett dotterföretag ska kunna vara godtagbara måste dotterföretaget vara ett institut eller företag som enligt tillämplig nationell lagstiftning omfattas av kraven i CRR.

040

UPPGIFTERNAS OMFATTNING: Solo fullständigt konsoliderade (SF), ELLER solo delvis konsoliderade (SP)

’SF’ ska rapporteras för enskilda dotterbolag som är fullständigt konsoliderade.

’SP’ ska rapporteras för enskilda dotterföretag som är delvis konsoliderade.

050

LANDKOD

Instituten ska ange den landskod som består av två bokstäver enligt ISO 3166–2.

060

ANDEL AV INNEHAV (%)

Det rapporterande institutets totala delägande i procent. Procentandelen avser den faktiska andelen av det kapital som moderföretaget innehar i dotterbolagen. Vid fullständig konsolidering av ett direkt dotterbolag är den faktiska andelen t.ex. 70 %. I enlighet med artikel 4.16 i CRR beräknas den andel av ett dotterbolags innehav i ett dotterbolag som ska rapporteras genom en multiplikation av andelarna mellan de berörda dotterbolagen.

070–240

INFORMATION OM ENHETER SOM OMFATTAS AV KAPITALBASKRAV

I avsnittet med detaljerade uppgifter (dvs. kolumnerna 070–240) ska uppgifter redovisas enbart om de enheter och undergrupper som ingår i konsolideringen (kapitel 2 i avdelning II i del ett i CRR) och därmed i praktiken omfattas av solvenskraven i enlighet med CRR eller bestämmelser som åtminstone är likvärdiga med Basel-bestämmelserna (dvs. som har rapporterat ’JA’ i kolumn 030).

Det ska ingå uppgifter om alla de enskilda institut i en konsoliderad grupp som omfattas av kapitalbaskraven, oavsett var de är etablerade.

De uppgifter som rapporteras i denna del ska beräknas i enlighet med de lokala solvensregler som tillämpas där institutet har sin verksamhet (i denna mall behövs därför ingen extra beräkning på individnivå i enlighet med moderinstitutets regler). Om de lokala solvensreglerna avviker från CRR och en jämförbar uppdelning inte tillhandahålls ska uppgifterna fyllas i där det finns uppgifter tillgängliga i respektive storlekskategori. Denna del är alltså en faktamall med en summering av de uträkningar som ska utföras av de enskilda instituten i en grupp. Man bör ha i åtanke att vissa av instituten kan omfattas av andra solvensregler.

Rapportering av fasta omkostnader för värdepappersföretag

Värdepappersföretag ska ta med kapitalbaskrav avseende fasta omkostnader i sin beräkning av kapitalrelationen i enlighet med artiklarna 95, 96, 97 och 98 i CRR.

Den del av det totala riskvägda exponeringsbeloppet avseende fasta omkostnader ska rapporteras i kolumn 100 i del 2 i denna mall.

070

TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP

Summan av kolumnerna 080–110 ska rapporteras här.

080

KREDITRISK, MOTPARTSRISK, UTSPÄDNINGSRISKER, TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION SAMT AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK

Det belopp som ska rapporteras i denna kolumn motsvarar summan av de riskvägda exponeringsbelopp som är lika med eller likvärdiga med de belopp som ska rapporteras på rad 040 ’RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP FÖR KREDITRISK-, MOTPARTSRISK- OCH UTSPÄDNINGSRISK SAMT TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION’ och det värde på kapitalbaskraven som är lika med eller likvärdiga med de belopp som ska rapporteras på rad 490 ’TOTALT AVVECKLINGS-/LEVERANSRISKEXPONERINGSBELOPP’ i mall CA2.

090

POSITIONSRISK, VALUTAKURSRISK OCH RÅVARURISK

Det belopp som ska rapporteras i denna kolumn motsvarar det värde på kapitalbaskraven som är lika med eller likvärdigt med de belopp som ska rapporteras på rad 520 ’TOTALT RISKEXPONERINGSBELOPP FÖR POSITIONS-, VALUTAKURS- OCH RÅVARURISK’ i mall CA2.

100

OPERATIV RISK

Det belopp som ska rapporteras i denna kolumn motsvarar det riskvägda exponeringsbelopp som är lika med eller likvärdigt med det belopp som ska rapporteras på rad 590 ’TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR OPERATIV RISK (OpR)’ i mall CA2.

I denna kolumn ska fasta omkostnader tas upp, inbegripet rad 630 ’YTTERLIGARE RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP PÅ GRUND AV FASTA OMKOSTNADER’ i mall CA2.

110

ÖVRIGA RISK-EXPONERINGS-BELOPP

Det belopp som ska rapporteras i denna kolumn motsvarar det riskvägda exponeringsbelopp som inte tas upp specifikt ovan. Det är summan av beloppen på raderna 640, 680 och 690 i mall CA2.

120–240

DETALJERADE UPPGIFTER OM KAPITALBAS FÖR SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ

De uppgifter som rapporteras i följande kolumner ska beräknas i enlighet med de lokala solvensregler som tillämpas där enheten eller undergruppen har sin verksamhet.

120

KAPITALBAS

Det belopp som ska rapporteras i denna kolumn motsvarar det värde på kapitalbasen som är lika med eller likvärdigt med de belopp som ska rapporteras på rad 010 ’KAPITALBAS’ i mall CA1.

130

VARAV: KVALIFICERANDE KAPITALBAS

Artikel 82 i CRR.

Denna kolumn ska endast fyllas i för de dotterföretag som rapporteras på individnivå, är fullständigt konsoliderade och är institut.

Kvalificerade innehav är för ovan angivna dotterföretag de instrument (plus tillhörande balanserade vinstmedel, överkursfonder och andra reserver) som ägs av andra personer än de företag som ingår i konsolideringen i enlighet med CRR.

Det belopp som rapporteras ska inkludera effekterna av eventuella övergångsbestämmelser. Det ska vara det godtagbara beloppet på rapporteringsdagen.

140

KAPITALBASINSTRUMENT, TILLHÖRANDE BALANSERADE VINSTMEDEL, ÖVERKURSFONDER OCH ANDRA RESERVER

Artikel 87.1 b i CRR.

150

TOTALT PRIMÄRKAPITAL

Artikel 25 i CRR.

160

VARAV: KVALIFICERANDE PRIMÄRKAPITAL

Artikel 82 i CRR.

Denna kolumn ska endast fyllas i för de dotterföretag som rapporteras på individnivå, är fullständigt konsoliderade och är institut.

Kvalificerade innehav är för ovan angivna dotterföretag de instrument (plus tillhörande balanserade vinstmedel och överkursfonder) som ägs av andra personer än de företag som ingår i konsolideringen i enlighet med CRR.

Det belopp som rapporteras ska inkludera effekterna av eventuella övergångsbestämmelser. Det ska vara det godtagbara beloppet på rapporteringsdagen.

170

PRIMÄRKAPITALINSTRUMENT, TILLHÖRANDE BALANSERADE VINSTMEDEL OCH ÖVERKURSFONDER

Artikel 87.1 b i CRR.

180

KÄRNPRIMÄRKAPITAL

Artikel 50 i CRR.

190

VARAV: MINORITETSINTRESSEN

Artikel 81 i CRR.

Denna kolumn ska endast rapporteras för dotterföretag som är fullständigt konsoliderade och är institut, utom de dotterföretag som avses i artikel 84.3 i CRR. Varje dotterföretag ska behandlas på undergruppsnivå med avseende på samtliga beräkningar som krävs i artikel 84 i CRR, i tillämpliga fall, i enlighet med artikel 84.2 och annars på individnivå.

Med avseende på CRR och denna mall är minoritetsintressen för ovan angivna dotterföretag de kärnprimärkapitalinstrument (plus tillhörande balanserade vinstmedel och överkursfonder) som ägs av andra personer än de företag som ingår i konsolideringen i enlighet med CRR.

Det belopp som rapporteras ska inkludera effekterna av eventuella övergångsbestämmelser. Det ska vara det godtagbara beloppet på rapporteringsdagen.

200

KAPITALBASINSTRUMENT, TILLHÖRANDE BALANSERADE VINSTMEDEL, ÖVERKURSFONDER OCH ANDRA RESERVER

Artikel 87.1 b i CRR.

210

ÖVRIGT PRIMÄRKAPITAL

Artikel 61 i CRR.

220

VARAV: KVALIFICERANDE ÖVRIGT PRIMÄRKAPITAL

Artiklarna 82 och 83 i CRR.

Denna kolumn ska endast fyllas i för de dotterföretag som rapporteras på individnivå, är fullständigt konsoliderade och är institut, utom de dotterföretag som avses i artikel 85.2 i CRR. Varje dotterföretag ska behandlas på undergruppsnivå med avseende på samtliga beräkningar som krävs i artikel 85 i CRR, i tillämpliga fall, i enlighet med artikel 85.2 och annars på individnivå.

Med avseende på CRR och denna mall är minoritetsintressen för ovan angivna dotterföretag de primärkapitaltillskott (plus tillhörande balanserade vinstmedel och överkursfonder) som ägs av andra personer än de företag som ingår i konsolideringen i enlighet med CRR.

Det belopp som rapporteras ska inkludera effekterna av eventuella övergångsbestämmelser. Det ska vara det godtagbara beloppet på rapporteringsdagen.

230

SUPPLEMENTÄRKAPITAL

Artikel 71 i CRR.

240

VARAV: KVALIFICERANDE SUPPLEMENTÄR-KAPITAL

Artiklarna 82 och 83 i CRR.

Denna kolumn ska endast fyllas i för de dotterföretag som rapporteras på individnivå, är fullständigt konsoliderade och är institut, utom de dotterföretag som avses i artikel 87.2 i CRR. Varje dotterföretag ska behandlas på undergruppsnivå med avseende på samtliga beräkningar som krävs i artikel 87 i CRR, i tillämpliga fall, i enlighet med artikel 87.2 och annars på individnivå.

Med avseende på CRR och denna mall är minoritetsintressen för ovan angivna dotterföretag de supplementärkapitalinstrument (plus tillhörande balanserade vinstmedel och överkursfonder) som ägs av andra personer än de företag som ingår i konsolideringen i enlighet med CRR.

Det belopp som rapporteras ska inkludera effekterna av eventuella övergångsbestämmelser och måste vara det godtagbara beloppet på rapporteringsdagen.

250–400

INFORMATION OM ENHETERS BIDRAG TILL GRUPPENS SOLVENS

250–290

BIDRAG TILL RISKER

De uppgifter som rapporteras i följande kolumner ska beräknas enligt de solvensregler som är tillämpliga för det rapporterande institutet.

250

TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP

Summan av kolumnerna 260–290 ska rapporteras här.

260

KREDITRISK, MOTPARTSRISK, UTSPÄDNINGSRISKER, TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION OCH AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK

Det belopp som rapporteras ska vara de riskvägda exponeringsbeloppen för kreditrisk och kapitalbaskrav för avvecklings-/leveransrisk i enlighet med CRR, exklusive alla belopp tillhörande transaktioner med andra enheter som ingår i den gruppbaserade beräkningen av kapitalrelationen.

270

POSITIONSRISK, VALUTAKURSRISK OCH RÅVARURISK

Riskvägda exponeringsbelopp för marknadsrisker ska beräknas på individnivå i enlighet med CRR. Enheterna ska rapportera bidraget till de totala riskvägda exponeringsbeloppen för gruppens positionsrisker, valutakursrisker och råvarurisker. Summan av de belopp som rapporteras här motsvarar det belopp som redovisas på rad 520 ’OBETALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR POSITIONSRISK, VALUTAKURSRISK OCH RÅVARURISK’ i den konsoliderade rapporten.

280

OPERATIV RISK

Vid tillämpning av internmätningsmetoder (AMA) ingår diversifieringsrisken i de rapporterade riskvägda exponeringsbeloppen för operativ risk.

Fasta omkostnader ska ingå i denna kolumn.

290

ÖVRIGA RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP

Det belopp som ska rapporteras i denna kolumn motsvarar det riskvägda exponeringsbelopp som inte tas upp specifikt ovan.

300–400

BIDRAG TILL KAPITALBASEN

I denna del av mallen behöver instituten inte göra en fullständig beräkning av den totala kapitalrelationen för varje enskild enhet.

Kolumnerna 300–350 ska rapporteras för de konsoliderade enheter som bidrar till kapitalbasen genom minoritetsintressen, och kolumnerna 360–400 ska rapporteras för alla övriga konsoliderade enheter som bidrar till den konsoliderade kapitalbasen.

Medel som tillförs en enhets kapitalbas från övriga enheter som omfattas av den rapporterande enheten ska inte beaktas, utan det är bara nettobidraget till gruppens kapitalbas som ska rapporteras i denna kolumn, vilket huvudsakligen är den kapitalbas som erhålls från tredje part och ackumulerade reserver.

De uppgifter som rapporteras i följande kolumner ska beräknas enligt de solvensregler som är tillämpliga för det rapporterande institutet.

300–350

KVALIFICERANDE KAPITALBAS SOM INGÅR I DEN KONSOLIDERADE KAPITALBASEN

Det belopp som ska rapporteras som ’KVALIFICERANDE KAPITALBAS SOM INGÅR I DEN KONSOLIDERADE KAPITALBASEN’ beräknas i enlighet med avdelning II i del två i CRR, exklusive eventuella medel som tillförs från övriga enheter i gruppen.

300

KVALIFICERANDE KAPITALBAS SOM INGÅR I DEN KONSOLIDERADE KAPITALBASEN

Artikel 87 i CRR.

310

KVALIFICERANDE PRIMÄRKAPITALINSTRUMENT SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE PRIMÄRKAPITALET

Artikel 85 i CRR.

320

MINORITETSINTRESSEN SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE KÄRNPRIMÄR-KAPITALET

Artikel 84 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras motsvarar den del av ett dotterföretags minoritetsintressen som ingår i det konsoliderade kärnprimärkapitalet i enlighet med CRR.

330

KVALIFICERANDE PRIMÄRKAPITAL-INSTRUMENT SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE ÖVRIGA PRIMÄR-KAPITALET

Artikel 86 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras motsvarar den del av ett dotterföretags minoritetsintressen som ingår i det konsoliderade övriga primärkapitalet för kapitaltäckningsändamål i enlighet med CRR.

340

KVALIFICERANDE KAPITALBAS-INSTRUMENT SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE SUPPLEMENTÄR-KAPITALET

Artikel 89 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras motsvarar den del av ett dotterföretags kvalificerande kapitalbas som ingår i det konsoliderade supplementärkapitalet i enlighet med CRR.

350

MEMORANDUMPOST: GOODWILL (–)/(+) NEGATIV GOODWILL

360–400

KONSOLIDERAD KAPITALBAS

Artikel 18 i CRR.

Som ’KONSOLIDERAD KAPITALBAS’ rapporteras det belopp som redovisas i balansräkningen, exklusive eventuella medel som tillförts från övriga enheter i gruppen.

360

KONSOLIDERAD KAPITALBAS

370

VARAV: KÄRNPRIMÄR-KAPITAL

380

VARAV: ÖVRIGT PRIMÄRKAPITAL

390

VARAV: BIDRAG TILL KONSOLIDERAT RESULTAT

Här rapporteras varje enhets bidrag till det konsoliderade resultatet (vinst eller förlust(-)). Det gäller även resultat som kan hänföras till minoritetsintressen.

400

VARAV: (-) GOODWILL/(+) NEGATIV GOODWILL

Här rapporteras den rapporterande enhetens goodwill eller negativa goodwill gentemot dotterföretaget.

410–480

KAPITALBUFFERTAR

Rapporteringen av kapitalbuffertar i mallen för solvens på gruppnivå (GS) har samma allmänna struktur och följer samma rapporteringsprinciper som mall CA4. De relevanta beloppen för kapitalbuffertar ska rapporteras i GS-mallen efter beräkning av buffertkraven, alltså med hänsyn till om kraven ska beräknas på gruppnivå, undergruppsnivå eller individuell nivå.

410

KOMBINERADE BUFFERTKRAV

Artikel 128.2 i CRD.

420

KAPITALKONSERVERINGSBUFFERT

Artiklarna 128.1 och 129 i CRD.

I enlighet med artikel 129.1 är kapitalkonserveringsbufferten ett tillägg till kärnprimärkapitalet. Eftersom kapitalkonserveringsbufferten utgörs av en fast andel på 2,5 % ska ett belopp rapporteras i denna cell.

430

INSTITUTSPECIFIK KONTRACYKLISK KAPITALBUFFERT

Artiklarna 128.7, 130 och 135–140 i CRD.

I denna cell ska det konkreta värdet av den kontracykliska bufferten rapporteras.

440

KONSERVERINGSBUFFERT FÖR MAKROTILLSYNSRISKER ELLER SYSTEMRISKER IDENTIFIERADE PÅ MEDLEMSSTATSNIVÅ

Artikel 458.2 d iv i CRR.

I denna cell ska instituten rapportera beloppet för den konserveringsbuffert för makrotillsynsrisker eller systemrisker identifierade på medlemsstatsnivå som kan krävas utöver kapitalkonserveringsbufferten i enlighet med artikel 458 i CRR.

450

SYSTEMRISKBUFFERT

Artiklarna 133 och 134 i CRD.

I denna cell ska systemriskbuffertens värde rapporteras.

460

BUFFERT FÖR SYSTEMVIKTIGT INSTITUT

Artikel 128.4 i CRD.

I denna cell ska värdet av bufferten för systemviktiga institut rapporteras.

470

BUFFERT FÖR GLOBALT SYSTEMVIKTIGT INSTITUT

Artikel 131 i CRD.

I denna cell ska värdet av bufferten för globala systemviktiga institut rapporteras.

480

BUFFERT FÖR ÖVRIGA SYSTEMVIKTIGA INSTITUT

Artikel 131 i CRD.

I denna cell ska värdet av bufferten för övriga systemviktiga institut rapporteras.

3.   KREDITRISKMALLAR

3.1   ALLMÄNNA KOMMENTARER

37.

När det gäller kreditrisk används olika uppsättningar mallar för schablonmetoden och internmetoden. Dessutom ska rapporteringen av den geografiska uppdelningen av positioner som omfattas av kreditrisk ske i separata mallar om den relevanta gräns som fastställs i artikel 5 a.4 överskrids.

3.1.1   Rapportering av metoder för kreditriskreducering (CRM) med substitutionseffekt

38.

I artikel 235 i CRR beskrivs beräkningsförfarandet för ett exponeringsbelopp som är fullständigt skyddat genom obetalt kreditriskskydd.

39.

I artikel 236 i CRR beskrivs beräkningsförfarandet för ett exponeringsbelopp som är fullständigt skyddat genom obetalt kreditriskskydd vid fullständigt skydd eller vid partiellt skydd där exponering och kreditskydd har samma förmånsrätt.

40.

I artiklarna 196, 197 och 200 i CRR regleras förbetalt kreditriskskydd.

41.

Exponeringar mot motparter (direkta motparter) och utfärdare av kreditriskskydd som tilldelas samma exponeringsklass ska rapporteras både som ett inflöde och som ett utflöde till samma exponeringsklass.

42.

Exponeringsslaget ändras inte på grund av obetalt kreditriskskydd.

43.

Om en exponering säkras genom obetalt kreditriskskydd behandlas den säkrade delen som ett utflöde i motpartens exponeringsklass och som ett inflöde i exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskyddet. Exponeringsslaget ändras emellertid inte på grund av bytet av exponeringsklass.

44.

Substitutionseffekten i den gemensamma rapporteringsramen (Corep) ska visa vilken riskviktning som i grunden är tillämplig på den täckta delen av exponeringen. Den täckta delen av exponeringen riskvägs enligt schablonmetoden och ska rapporteras i CR SA-mallen.

3.1.2   Rapportering av motpartsrisk

45.

Exponeringar som härrör från motpartsriskpositioner ska rapporteras i mall CR SA eller CR IRB, oberoende av om det rör sig om poster utanför eller i handelslagret.

3.2   C 07.00 – Kreditrisk och motpartsrisk och transaktioner utan samtidig prestation: Tillämpning av schablonmetoden på kapitalkrav (CR SA)

3.2.1   Allmänna kommentarer

46.

CR SA-mallarna ger den information som behövs för beräkning av kapitalbaskraven för kreditrisk enligt schablonmetoden. I synnerhet ger de detaljerad information om

a)

hur exponeringsvärden tilldelas med hänsyn till de olika exponeringsslagen, riskvikterna och exponeringsklasserna, samt

b)

vilka olika typer av kreditriskreduceringsmetoder som används för att minska riskerna.

3.2.2   CR SA-mallens räckvidd

47.

I enlighet med artikel 112 i CRR ska varje SA-exponering tilldelas en av de 16 exponeringsklasser som hör till schablonmetoden för beräkning av kapitalbaskraven.

48.

I CR SA ska uppgifter lämnas för samtliga exponeringsklasser och för var och en av exponeringsklasserna i enlighet med schablonmetoden. Såväl de totala beloppen som uppgifterna för varje exponeringsklass rapporteras separat.

49.

Följande positioner omfattas emellertid inte av CR SA:

a)

Exponeringar som tillhör exponeringsklassen ’poster som avser positioner i värdepapperisering’ i enlighet med artikel 112 m i CRR. Dessa ska rapporteras i CR SEC-mallarna.

b)

Exponeringar som har dragits av från kapitalbasen.

50.

CR SA-mallen omfattar följande kapitalbaskrav:

a)

Kreditrisk i enlighet med del tre avdelning II kapitel 2 (schablonmetoden) i CRR utanför handelslagret, inbegripet motpartsrisk i enlighet med del tre avdelning II kapitel 6 (motpartsrisk) i CRR utanför handelslagret.

b)

Motpartsrisk i enlighet med del tre avdelning II kapitel 6 (motpartsrisk) i CRR i handelslagret.

c)

Avvecklingsrisk som härrör från transaktioner utan samtidig prestation i enlighet med artikel 379 i CRR med avseende på hela affärsverksamheten.

51.

Mallen omfattar samtliga exponeringar för vilka kapitalbaskraven beräknas i enlighet med del tre avdelning II kapitel 2 i CRR i förbindelse med del tre avdelning II kapitlen 4 och 6 i CRR. Institut som tillämpar artikel 94.1 i CRR ska också rapportera sina positioner i handelslagret i denna mall om de tillämpar del tre avdelning II kapitel 2 i CRR för beräkning av sina kapitalbaskrav (del tre avdelning II kapitlen 2 och 6 samt del tre avdelning V i CRR). Mallen ger därför inte bara detaljerad information om exponeringsslag (t.ex. om poster i/utanför balansräkningen) utan ger även information om tilldelningen av riskvikter inom respektive exponeringsklass.

52.

CR SA omfattar dessutom memorandumposter på raderna 220–250 i syfte att samla in ytterligare uppgifter om exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter och fallerande exponeringar.

53.

Dessa memorandumposter ska bara rapporteras inom följande exponeringsklasser:

a)

Nationella regeringar eller centralbanker (artikel 112 a i CRR).

b)

Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter (artikel 112 b i CRR).

c)

Offentliga organ (artikel 112 c i CRR).

d)

Institut (artikel 112 f i CRR).

e)

Företag (artikel 112 g i CRR).

f)

Hushåll (artikel 112 h i CRR).

54.

Rapporteringen av memorandumposter påverkar inte beräkningen av de riskvägda exponeringsbelopp som rapporteras i CR SA vare sig inom exponeringsklasserna enligt artikel 112 a–c och f–h i CRR eller inom exponeringsklasserna enligt artikel 112 i och 112 j i CRR.

55.

Raderna för memorandumposter ger ytterligare information om motpartsstrukturen för exponeringsklasserna ’fallerande exponeringar’ eller ’exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter’. Exponeringar ska rapporteras i dessa rader om gäldenärerna skulle ha rapporterats i exponeringsklasserna ’nationella regeringar eller centralbanker’, ’delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter’, ’offentliga organ’, ’institut’, ’företag’ och ’hushåll’ i CR SA, om de exponeringarna inte hörde till exponeringsklasserna ’fallerande exponeringar’ eller ’exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter’. De siffror som rapporteras är desamma som används för att beräkna de riskvägda exponeringsbeloppen i exponeringsklasserna ’fallerande exponeringar’ eller ’exponeringar säkrade genom fast egendom’.

56.

Exempel: Om den exponering vars riskvägda exponeringsbelopp beräknas i enlighet med artikel 127 i CRR och värdejusteringarna understiger 20 % ska informationen rapporteras i CR SA, rad 320, totalt och i exponeringsklassen ’fallerande exponeringar’. Om exponeringen, innan den fallerade, utgjordes av en exponering mot ett institut, ska denna information även rapporteras på rad 320 i exponeringsklassen ’institut’.

3.2.3   Indelning av exponeringar i exponeringsklasser enligt schablonmetoden

57.

För att exponeringarnas indelning i olika exponeringsklasser ska bli konsekvent och ske i enlighet med artikel 112 i CRR ska följande metod tillämpas stegvis:

a)

I första steget ska den ursprungliga exponeringen före tillämpning av konverteringsfaktorer placeras i motsvarande (ursprungliga) exponeringsklass som anges i artikel 112 i CRR, utan att det påverkar den särskilda behandling (riskvikt) som varje enskild exponering ska få inom den valda exponeringsklassen.

b)

I ett andra steg får exponeringarna omplaceras till andra exponeringsklasser på grund av tillämpningen av metoder för kreditriskreducering (CRM) med substitutionseffekter på exponeringen (t.ex. garantier, kreditderivat och den förenklade metoden för finansiella säkerheter) via inflöden och utflöden.

58.

Vid indelningen av de ursprungliga exponeringarna före tillämpning av konverteringsfaktorer i olika exponeringsklasser (första steget) ska följande kriterier tillämpas, utan att det påverkar den efterföljande omplaceringen på grund av att man använder metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen eller på den behandling (riskvikt) som varje enskild exponering ska få inom vald exponeringsklass.

59.

Kreditriskreduceringen i samband med exponeringen får inte beaktas i det första steget vid klassificeringen av den ursprungliga exponeringen före tillämpning av konverteringsfaktor (observera att kreditriskreducering uttryckligen ska övervägas i den andra fasen), såvida inte en skyddseffekt verkligen ingår i definitionen av exponeringsklassen, såsom i den exponeringsklass som nämns i artikel 112 i i CRR (exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter).

60.

Artikel 112 i CRR innehåller inga kriterier för uppdelning av exponeringsklasserna. Eventuellt går det därför att placera en exponering i olika exponeringsklasser om klassificeringskriterierna saknar rangordning. Det mest uppenbara exemplet är mellan exponeringar mot institut och företag med ett kortfristigt kreditbetyg (artikel 112 n i CRR) och exponeringar mot institut (artikel 112 f i CRR)/exponeringar mot företag (artikel 112 g i CRR). I detta fall framgår det tydligt att det finns en implicit rangordning i CRR, eftersom man först ska bedöma om en viss exponering lämpar sig för kategorin kortfristiga exponeringar mot institut och företag och först därefter ska göra samma bedömning i förhållande till exponeringar mot institut och exponeringar mot företag. Annars är det uppenbart att en exponering aldrig får placeras i exponeringsklassen enligt artikel 112 n i CRR. Detta är ett av de mest uppenbara exemplen, men inte det enda. Det bör här nämnas att kriterierna för att fastställa exponeringsklasser enligt schablonmetoden är olika (kategori av institut, tidsfrist för exponeringen, status som förfallen), och detta är det bakomliggande skälet till att grupperna inte är uppdelade.

61.

För att rapporteringen ska vara enhetlig och jämförbar måste man specificera hur kriterierna ska rangordnas vid indelningen av ursprungliga exponeringar i exponeringsklasser före tillämpning av konverteringsfaktorer, utan att det påverkar den särskilda behandling (riskvikt) som varje enskild exponering ska få inom vald exponeringsklass. Den prioriteringsordning som anges i beslutsträdet nedan grundar sig dels på bedömningen av de villkor som enligt CRR ska vara uppfyllda för att en exponering ska tillhöra en viss exponeringsklass, dels (om så är fallet) på det rapporterande institutets eller tillsynsmyndighetens eventuella beslut om hur vissa exponeringsklasser ska tillämpas. På så vis skulle resultatet av indelningen i exponeringsklasser för rapporteringen vara förenligt med bestämmelserna i CRR. Detta utesluter inte att instituten tillämpar andra interna bedömningssätt som också kan vara förenliga med alla relevanta bestämmelser i CRR och de tolkningar av bestämmelserna som utfärdas av vederbörliga forum.

62.

En exponeringsklass ska prioriteras framför andra vid rangordningen i beslutsträdet (dvs. man ska först bedöma om en exponering kan tilldelas den klassen, utan att det påverkar resultatet av den bedömningen), om det i annat fall inte skulle gå att placera några exponeringar i den. Det skulle vara fallet om en prioriteringsordning saknas och en exponeringsklass skulle vara en undergrupp. På så vis skulle kriterierna i följande beslutsträd ge en bedömningsprocess sekventiella steg.

63.

Mot bakgrund av detta skulle beslutsträdet nedan få följande prioriteringsordning:

1.

Positioner i värdepapperisering.

2.

Poster förknippade med särskilt hög risk.

3.

Aktieexponeringar

4.

Fallerande exponeringar.

5.

Exponeringar i form av aktier eller andelar i företag för kollektiva investeringar (fonder)/ Exponeringar i form av säkerställda obligationer (uppdelade exponeringsklasser).

6.

Exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter.

7.

Övriga poster.

8.

Exponeringar mot institut och företag med kortfristig kreditvärdering.

9.

Alla övriga exponeringsklasser (uppdelade exponeringsklasser), som innefattar exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker Exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter Exponeringar mot offentliga organ Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker Exponeringar mot internationella organisationer Exponeringar mot institut Exponeringar mot företag och hushållsexponeringar.

64.

När det gäller exponeringar i form av aktier eller andelar i företag för kollektiva investeringar (fonder) för vilka genomlysningsmetoden används (artikel 132.3–132.5 i CRR), ska varje underliggande enskild exponering beaktas och ges den riskvikt som är förenad med respektive behandling, men alla exponeringarna ska placeras i exponeringsklassen för exponeringar i form av aktier eller andelar i fondföretag (fonder).

65.

Sådana kreditderivat på n:te förfall som anges i artikel 134.6 i CRR ska, om de har en kreditvärdering, direkt klassificeras som värdepapperiseringspositioner. Om de saknar kreditvärdering ska de räknas till exponeringsklassen ’övriga poster’. I det sistnämnda fallet ska kontraktets nominella värde rapporteras som den ursprungliga exponeringen före tillämpning av konverteringsfaktorer på raden för ’övriga riskvikter’ (riskvikten ska vara den summa som avses i artikel 134.6 i CRR).

66.

Till följd av tillämpningen av metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter ska exponeringarna därefter omplaceras till den exponeringsklass som hör till utfärdaren av kreditriskskyddet.

BESLUTSTRÄD OM HUR DE URSPRUNGLIGA EXPONERINGARNA FÖRE TILLÄMPNING AV KONVERTERINGSFAKTORER SKA INDELAS I DE EXPONERINGSKLASSER SOM HÖR TILL SCHABLONMETODEN I ENLIGHET MED CRR

Ursprunglig exponering före tillämpning av konverteringsfaktorer

 

 

Kan den hänföras till exponeringsklassen i artikel 112 m?

 JA

Image

Positioner i värdepapperisering
NEJ

Image

 

 

Kan den hänföras till exponeringsklassen i artikel 112 k?

 JA

Image

Poster som är förenade med särskilt hög risk (se även artikel 128)
NEJ

Image

 

 

Kan den hänföras till exponeringsklassen i artikel 112 p?

 JA

Image

Aktieexponeringar (se även artikel 133)
NEJ

Image

 

 

Kan den hänföras till exponeringsklassen i artikel 112 j?

 JA

Image

Fallerande exponeringar
NEJ

Image

 

 

Kan den hänföras till exponeringsklasserna i artikel 112 l och o?

 JA

Image

Exponeringar i form av andelar eller aktier i företag för kollektiva investeringar (fonder).

Exponeringar i form av säkerställda obligationer (se även artikel 129)

Dessa två exponeringsklasser är inbördes uppdelade (se kommentaren om genomlysningsmetoden i svaret ovan). En exponering kan därför placeras direkt i en av de exponeringsklasserna.
NEJ

Image

 

 

Kan den hänföras till exponeringsklassen i artikel 112 i?

 JA

Image

Exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter (se även artikel 124)
NEJ

Image

 

 

Kan den hänföras till exponeringsklassen i artikel 112 q?

 JA

Image

Övriga poster
NEJ

Image

 

 

Kan den hänföras till exponeringsklassen i artikel 112 n?

 JA

Image

Exponeringar mot institut och företag med kortfristig kreditvärdering
NEJ

Image

 

 

Nedanstående exponeringsklasser är inbördes uppdelade. En exponering kan därför placeras direkt i en av de exponeringsklasserna.

Exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker

Exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter

Exponeringar mot offentliga organ

Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker

Exponeringar mot internationella organisationer

Exponeringar mot institut

Exponeringar mot företag

Hushållsexponeringar

3.2.4   Förtydliganden om räckvidden för vissa av de exponeringsklasser som avses i artikel 112 i CRR

3.2.4.1   Exponeringsklassen ’institut’

67.

Exponeringar mot en motpart inom gruppen i enlighet med artikel 113.6–113.7 ska rapporteras enligt följande:

68.

Exponeringar som uppfyller kraven i artikel 113.7 i CRR ska rapporteras i den exponeringsklass som de skulle ha tillhört om motparten inte fanns inom gruppen.

69.

Enligt artikel 113.6 och 113.7 i CRR ’får ett institut, efter förhandsgodkännande från de behöriga myndigheterna, besluta att inte tillämpa kraven i punkt 1 i denna artikel på institutets exponeringar mot en motpart som är dess moderföretag, dotterföretag, syskonföretag eller företag som står i ett sådant samband som avses i artikel 12.1 i direktiv 83/349/EEG’. Det innebär att motparter inom gruppen inte nödvändigtvis är institut utan även kan vara företag som tillhör andra exponeringsklasser, t.ex. anknutna företag eller företag i den mening som avses i artikel 12.1 i direktiv 83/349/EEG. Exponeringar mot en motpart inom gruppen ska därför rapporteras i respektive exponeringsklass.

3.2.4.2   Exponeringsklassen ’säkerställda obligationer’

70.

Exponeringar som beräknas enligt schablonmetoden ska hänföras till exponeringsklassen ’säkerställda obligationer’ enligt följande:

71.

Obligationer enligt definitionen i artikel 52.4 i direktiv 2009/65/EG ska uppfylla kraven i artikel 129.1–129.2 i CRR för att hänföras till exponeringsklassen ’säkerställda obligationer’. Att exponeringarna uppfyller dessa krav ska kontrolleras i varje enskilt fall. Obligationer i enlighet med artikel 52.4 i direktiv 2009/65/EG och som gavs ut före den 31 december 2007 ska också hänföras till exponeringsklassen ’säkerställda obligationer’ på grund av artikel 129.6 i CRR.

3.2.4.3   Exponeringsklassen företag för kollektiva investeringar (fonder)

72.

Vid utnyttjandet av den möjlighet som beskrivs i artikel 132.5 i CRR ska exponeringar i form av aktier eller andelar i fondföretag rapporteras som posterna i balansräkningen i enlighet med artikel 111.1 första meningen i CRR.

3.2.5   Instruktioner avseende särskilda positioner

Kolumner

010

URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORER

Exponeringsvärdet utan hänsyn till värdejusteringar och avsättningar, konverteringsfaktorer och effekten av metoder för kreditriskreducering med följande kvalifikationer som härrör från artikel 111.2 i CRR:

För derivatinstrument, repor, värdepappers- eller råvarulån, transaktioner med lång avvecklingscykel och marginallånetransaktioner som omfattas av del tre avdelning II kapitel 6 i CRR eller som omfattas av artikel 92.3 f i CRR ska den ursprungliga exponeringen motsvara exponeringsvärdet för motpartsrisk beräknat i enlighet med de metoder som fastställs i del tre avdelning II kapitel 6 i CRR.

Exponeringsvärden för leasingavtal omfattas av artikel 134.7 i CRR.

Vid sådana avtal om nettning av poster i balansräkningen som avses i artikel 219 i CRR ska exponeringsvärdena rapporteras i förhållande till mottagen kontant säkerhet.

Vid ramavtal om nettning som täcker repor och/eller värdepappers- eller råvarulån eller andra kapitalmarknadsdrivna transaktioner som omfattas av del tre avdelning II kapitel 6 i CRR ska effekten av förbetalt kreditriskskydd i form av ramavtal om nettning enligt artikel 220.4 i CRR tas med i kolumn 010. Vid ramavtal om nettning som täcker repor vilka omfattas av bestämmelserna i del tre avdelning II kapitel 6 i CRR ska E* beräknat i enlighet med artiklarna 220 och 221 i CRR därför rapporteras i kolumn 010 i CR SA-mallen.

030

(–) Värdejusteringar och avsättningar avseende den ursprungliga exponeringen

Artiklarna 24 och 110 i CRR.

Värdejusteringar och avsättningar för kreditförluster förknippade med den redovisningsram som tillämpas för den rapporterande enheten.

040

Exponering netto efter värdejusteringar och avsättningar

Summan av kolumnerna 010 och 030.

050–100

METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ EXPONERINGEN

Metoder för kreditriskreducering enligt definitionen i artikel 4.1.57 i CRR vilka minskar kreditrisken för en exponering eller exponeringar genom substitution av exponeringarna i enlighet med vad som anges nedan under substitution av exponering på grund av metoder för kreditriskreducering.

Om en säkerhet påverkar exponeringsvärdet (t.ex. om den används för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen) ska den begränsas till exponeringsvärdet.

Följande poster ska rapporteras här:

—

Säkerheter som inkluderas enligt den förenklade metoden för finansiella säkerheter.

—

Godtagbart obetalt kreditriskskydd.

Se även instruktionerna till punkt 4.1.1.

050–060

Obetalt kreditriskskydd justerade värden (Ga)

Artikel 235 i CRR.

I artikel 239.3 i CRR definieras det justerade värdet Ga av ett obetalt kreditriskskydd.

050

Garantier

—

Artikel 203 i CRR.

—

Obetalt kreditriskskydd enligt definitionen i artikel 4.1.59 i CRR som inte är kreditderivat.

060

Kreditderivat

Artikel 204 i CRR.

070 – 080

Förbetalt kreditriskskydd

Dessa kolumner avser förbetalt kreditriskskydd i enlighet med artikel 4.1.58 i CRR och artiklarna 196, 197 och 200 i CRR. Beloppen ska inte inkludera ramavtal om nettning (som redan ingår i ursprunglig exponering före tillämpning av konverteringsfaktorer).

Kreditlänkade obligationer och positioner som är föremål för nettning inom balansräkningen och som följer av godtagbara avtal om nettning inom balansräkningen i enlighet med artiklarna 218 och 219 i CRR ska behandlas som kontant säkerhet.

070

Finansiella säkerheter: förenklad metod

Artikel 222.1–222.2 i CRR.

080

Övrigt förbetalt kreditriskskydd

Artikel 232 i CRR.

090–100

SUBSTITUTION AV EXPONERINGEN TILL FÖLJD AV KREDITRISK-REDUCERING

Artiklarna 222.3, 235.1–235.2 och 236 i CRR.

Utflöden som motsvarar den täckta delen av den ursprungliga exponeringen före tillämpning av konverteringsfaktorer, vilka dras av från gäldenärens exponeringsklass och sedan hänförs till exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskydd. Detta belopp räknas som ett inflöde till exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskydd.

Inflöden och utflöden inom samma exponeringsklass ska också rapporteras.

Exponeringar som härrör från eventuella inflöden och utflöden från och till andra mallar ska beaktas.

110

EXPONERING NETTO EFTER KREDITRISK-REDUCERING MED SUBSTITUTIONS-EFFEKTER FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORER

Exponeringsbeloppet efter värdejusteringar efter beaktande av utflöden och inflöden på grund av METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ EXPONERINGEN

120–140

METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING SOM PÅVERKAR EXPONERINGSBELOPPET – FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD; FULLSTÄNDIG METOD FÖR FINANSIELLA SÄKERHETER

Artiklarna 223–228 i CRR. Även kreditlänkade obligationer ingår (artikel 218 i CRR).

Kreditlänkade obligationer och positioner som är föremål för nettning inom balansräkningen och som följer av godtagbara avtal om nettning inom balansräkningen i enlighet med artiklarna 218 och 219 i CRR behandlas som kontant säkerhet.

Vid tillämpning av den fullständiga metoden för finansiella säkerheter på en exponering som är säkrad genom godtagbara finansiella säkerheter, beräknas effekten av de ställda säkerheterna i enlighet med artiklarna 223–228 i CRR.

120

Volatilitetsjustering av exponeringen

Artikel 223.2–223.3 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras erhålls genom volatilitetsjusteringens inverkan på exponeringen (Eva-E) = E*He.

130

(–) Finansiell säkerhet justerat värde (Cvam)

Artikel 239.2 i CRR.

För transaktioner inom handelslagret som omfattar finansiella säkerheter och råvaror vilka är godtagbara som exponeringar i handelslagret i enlighet med artikel 299.2 c–f i CRR.

Det värde som ska rapporteras beräknas enligt formeln Cvam = C*(1-Hc-Hfx)*(t-t*)/(T-t*). C, Hc, Hfx, t, T och t* definieras i del tre avdelning II kapitel 4 avsnitten 4 och 5 i CRR.

140

(–) Varav: Volatilitets- och löptidsjusteringar

Artiklarna 223.1 och 239.2 i CRR.

Det belopp som ska rapporteras är den sammantagna effekten av volatilitets- och löptidsjusteringar (Cvam-C) = C*[(1-Hc-fx)*(t-t*)/(T-t*)-1], där effekten av volatilitetsjusteringarna är (Cva-C) = C*[(1-Hc-Hfx)-1] och effekten av löptidsjusteringar är (Cvam-Cva) = C*(1-Hc-Hfx)*[(t-t*)/(T-t*)-1].

150

Fullständigt justerat exponeringsvärde (E*)

Artiklarna 220.4, 223.2–223.5 och 228.1 i CRR.

160–190

Uppdelning av fullständigt justerade exponeringar i poster utanför balansräkningen per konverteringsfaktor

Artiklarna 111.1 och 4.1.56 i CRR. Se även artiklarna 222.3 och 228.1 i CRR.

200

Exponeringsvärde

Del tre avdelning II kapitel 4 avsnitt 4 i CRR.

Exponeringsvärdet efter beaktande av värdejusteringar, all kreditriskreducering och alla kreditkonverteringsfaktorer som ska ges riskvikter i enlighet med artikel 113 och del tre avdelning II kapitel 2 avsnitt 2 i CRR.

210

Varav: Till följd av motpartsrisk

För derivatinstrument, repor, värdepappers- eller råvarulån, transaktioner med lång avvecklingscykel och marginallånetransaktioner som omfattas av del tre avdelning II kapitel 6 i CRR ska exponeringsvärdet för motpartsrisken beräknas enligt de metoder som fastställs i del tre avdelning II kapitel 6 avsnitten 2, 3, 4 och 5 i CRR.

215

Riskvägt exponeringsbelopp före stödfaktorn för små och medelstora företag

Artikel 113.1–113.5 i CRR utan hänsyn till stödfaktorn för små och medelstora företag i enlighet med artikel 501 i CRR.

220

Riskvägt exponeringsbelopp efter stödfaktorn för små och medelstora företag

Artikel 113.1–113.5 i CRR med beaktande av stödfaktorn för små och medelstora företag i enlighet med artikel 501 i CRR.

230

Varav: med en kreditvärdering från ett utsett externt kreditvärderingsinstitut

240

Varav: Med en kredit-värdering som härleds ur staten


Rader

Instruktioner

010

Summa exponeringar

020

Varav: Små och medelstora företag

Alla exponeringar mot små och medelstora företag ska rapporteras här.

030

Varav: Exponeringar som omfattas av stödfaktorn för små och medelstora företag

Instituten ska här endast rapportera exponeringar som uppfyller villkoren i artikel 501 i CRR.

040

Varav: Säkrade genom panträtt i fastigheter – bostadsfastigheter

Artikel 125 i CRR.

Rapporteringen avser endast exponeringsklassen ’säkrade genom panträtt i fastigheter’.

050

Varav: Exponeringar enligt permanent delvis användning av schablonmetoden

Exponeringar som behandlas i enlighet med artikel 150.1 i CRR.

060

Varav: Exponeringar enligt schablonmetoden med förhandstillstånd från tillsynsmyndigheten för att stegvis införa en internmetod

Exponeringar som behandlas i enlighet med artikel 148.1 i CRR.

070–130

UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGARNA PER EXPONERINGSTYP

Det rapporterande institutets positioner utanför handelslagret ska delas upp enligt nedan angivna kriterier i exponeringar inom balansräkningen som är förenade med kreditrisk, exponeringar utanför balansräkningen som är förenade med kreditrisk och exponeringar som är förenade med motpartsrisk.

Det rapporterande institutets motpartsrisker för positioner i handelslagret i enlighet med artiklarna 92.3 f och 299.2 i CRR hör till de exponeringar som omfattas av motpartsrisk. Institut som tillämpar artikel 89.1 i CRR ska även dela upp sina positioner i handelslagret enligt nedan angivna kriterier i exponeringar inom balansräkningen som är förenade med kreditrisk, exponeringar utanför balansräkningen som är förenade med kreditrisk och exponeringar som är förenade med motpartsrisk.

070

Exponeringar i balansräkningen som omfattas av kreditrisk

De tillgångar som avses i artikel 24 i CRR och som inte ingår i någon annan kategori.

Exponeringar som är poster i balansräkningen och som tas upp som transaktioner för värdepapperisering, derivat eller transaktioner med långfristig avveckling eller som härrör från avtal om produktövergripande nettning ska rapporteras på raderna 090, 110 och 130. De ska därför inte rapporteras på denna rad.

Transaktioner utan samtidig prestation i enlighet med artikel 379.1 i CRR utgör inte en post utanför balansräkningen (om de inte har dragits av), men ska ändå rapporteras på denna rad.

Exponeringar som härrör från tillgångar som ställts som säkerhet till en central motpart i enlighet med artikel 4.1.90 i CRR och exponeringar med obeståndsfond i enlighet med artikel 4.1.89 i CRR ska ingå om de inte rapporteras på rad 030.

080

Exponeringar utanför balansräkningen som omfattas av kreditrisk

Positioner utanför balansräkningen omfattar de poster som räknas upp i bilaga I till CRR.

Exponeringar som är poster utanför balansräkningen och som tas upp som transaktioner för värdepapperisering, derivat eller transaktioner med långfristig avveckling eller som härrör från avtal om produktövergripande nettning ska rapporteras på raderna 040 och 060. De ska därför inte rapporteras på denna rad.

Exponeringar som härrör från tillgångar som ställts som säkerhet till en central motpart i enlighet med artikel 4.1.90 i CRR och exponeringar med obeståndsfond i enlighet med artikel 4.1.89 i CRR ska ingå, om de räknas som poster utanför balansräkningen.

090–130

Exponeringar/transaktioner som omfattas av motpartsrisk

090

Transaktioner för värdepappersfinansiering

Transaktioner för värdepappersfinansiering med den innebörd som anges i punkt 17 i Baselkommitténs dokument ’The Application of Basel II to Trading Activities and the Treatment of Double Default Effects’ omfattar i) repor och omvända repor enligt definitionen i artikel 4.82 i CRR och värdepappers- eller råvarulån och ii) marginallånetransaktioner enligt definitionen i artikel 272.3 i CRR.

100

Varav: Clearade genom en kvalificerad central motpart

Artikel 306 i CRR för kvalificerade motparter i enlighet med artikel 4.1.88 jämförd med artikel 301.2 i CRR.

Exponeringar mot en central motpart i enlighet med artikel 4.1.91 i CRR.

110

Derivat och transaktioner med lång avvecklingscykel

Derivat omfattar de kontrakt som räknas upp i bilaga II till CRR.

Med transaktioner med lång avvecklingscykel avses transaktioner enligt definitionen i artikel 272.2 i CRR.

Derivat och transaktioner med lång avvecklingscykel som ingår i en produktövergripande nettning ska inte rapporteras på denna rad utan på rad 080

120

Varav: Clearade genom en kvalificerad central motpart

Artikel 306 i CRR för kvalificerade motparter i enlighet med artikel 4.1.88 jämförd med artikel 301.2 i CRR.

Exponeringar mot en central motpart i enlighet med artikel 4.1.91 i CRR.

130

Från avtal om produktövergripande nettning

Exponeringar som på grund av att det finns ett avtal om produktövergripande nettning (enligt definitionen i artikel 272.11 i CRR) varken hör till derivat och transaktioner med lång avvecklingscykel eller till transaktioner för värdepapperfinansiering ska rapporteras på denna rad.

140–280

UPPDELNING AV EXPONERINGAR PER RISKVIKT

140

0 %

150

2 %

Artikel 306.1 i CRR.

160

4 %

Artikel 305.3 i CRR.

170

10 %

180

20 %

190

35 %

200

50 %

210

70 %

Artikel 232.3 c i CRR.

220

75 %

230

100 %

240

150 %

250

250 %

Artikel 133.2 i CRR.

260

370 %

Artikel 471 i CRR.

270

1 250 %

Artikel 133.2 i CRR.

280

Övriga riskvikter

Exponeringsklasserna regering, företag, institut och hushåll får inte tas upp på denna rad.

För rapportering av de exponeringar som inte kan åsättas de riskvikter som räknas upp i mallen.

Artikel 113.1–113.5 i CRR.

Kreditderivat på n:te förfall som saknar kreditvärdering och för vilka schablonmetoden tillämpas (artikel 134.6 i CRR) ska rapporteras på denna rad i exponeringsklassen ’övriga poster’.

Se även artiklarna 124.2 och 152.2 b i CRR.

290–320

Memorandumposter

Se även förklaringen om syftet med memorandumposter i det allmänna avsnittet i CR SA-mallen.

290

Exponeringar säkrade genom panträtt i kommersiella fastigheter

Artikel 112 i i CRR.

Detta är endast en memorandumpost. Oberoende av beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp för exponeringar säkrade genom kommersiella fastigheter i enlighet med artiklarna 124 och 126 i CRR ska exponeringarna delas upp och rapporteras på denna rad utifrån kriteriet att de är säkrade genom kommersiella fastigheter.

300

Fallerande exponeringar som åsatts riskvikten 100 %

Artikel 112 j i CRR.

Exponeringar inom exponeringsklassen ’fallerande exponeringar’, vilka hade ingått i denna exponeringsklass om de inte hade fallerat.

310

Exponeringar säkrade genom panträtt i bostadsfastigheter

Artikel 112 i i CRR.

Detta är endast en memorandumpost. Oberoende av beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp för exponeringar säkrade genom bostadsfastigheter i enlighet med artiklarna 124 och 125 i CRR ska exponeringarna delas upp och rapporteras på denna rad utifrån kriteriet att de är säkrade genom fastigheter.

320

Fallerande exponeringar som åsatts riskvikten 150 %

Artikel 112 j i CRR.

Exponeringar inom exponeringsklassen ’fallerande exponeringar’, vilka hade ingått i denna exponeringsklass om de inte hade fallerat.

3.3   KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: TILLÄMPNING AV INTERNMETODEN FÖR KAPITALBASKRAV (CR IRB)

3.3.1   CR IRB-mallens räckvidd

73.

CR IRB-mallen omfattar följande kapitalbaskrav:

i.

Kreditrisk utanför handelslagret, inbegripet

—

motpartsrisk utanför handelslagret, och

—

utspädningsrisk för förvärvade fordringar.

ii.

Motpartsrisk i handelslagret.

iii.

Transaktioner utan samtidig prestation i samband med all affärsverksamhet.

74.

Mallen avser exponeringar för vilka de riskvägda exponeringsbeloppen beräknas i enlighet med artiklarna 151–157 i del tre avdelning II kapitel 3 i CRR (internmetoden).

75.

Följande uppgifter rapporteras inte i CR IRB-mallen:

i.

Aktieexponeringar, som rapporteras i CR EQU IRB-mallen.

ii.

Värdepapperiseringspositioner, som rapporteras i mallarna CR SEC SA, CR SEC IRB och/eller de detaljerade CR SEC-mallarna.

iii.

’Övriga motpartslösa tillgångar’, som rapporteras i enlighet med artikel 147.2 g i CRR. Denna exponeringsklass måste alltid åsättas riskvikten 100 % utom för kassabehållning, likvärdiga poster och exponeringar som restvärden av leasade tillgångar i enlighet med artikel 156 i CRR. De riskvägda exponeringsbeloppen för denna exponeringsklass rapporteras direkt i CA-mallen.

iv.

Risker i samband med kreditvärdighetsjustering, som rapporteras i mallen för kreditvärdighetsjusteringsrisk (CVA).

I CR IRB-mallen behöver exponeringar som beräknas enligt internmetoden inte delas upp geografiskt efter motpartens säte. Denna uppdelning rapporteras i CR GB-mallen.

76.

För att klargöra om institutet använder sina egna skattningar av LGD-värden och/eller kreditkonverteringsfaktorer ska följande uppgifter lämnas för varje rapporterad exponeringsklass:

’NEJ’= om man använder tillsynsmyndighetens skattning av LGD-värden och kreditkonverteringsfaktorer (grundläggande internmetod).

’JA’= om man använder egna skattningar av LGD-värden och kreditkonverteringsfaktorer (avancerad internmetod).

’JA’ ska alltid anges för portföljer med hushållsexponeringar.

Om ett institut använder egna skattningar av LGD-värden för att beräkna riskvägda exponeringsbelopp för en del av sina exponeringar enligt internmetoden samt använder tillsynsmyndighetens LGD-värden för att beräkna riskvägda exponeringsbelopp för den andra delen av sina exponeringar enligt internmetoden, ska institutet rapportera den totala kreditrisken enligt internmetoden (CR IRB) för positioner som behandlas enligt den grundläggande internmetoden (F-IRB) och den totala kreditrisken enligt internmetoden för positioner som behandlas enligt den avancerade internmetoden (A-IRB).

3.3.2   Uppdelning av CR IRB-mallen

77.

CR IRB-mallen är uppdelad i två undermallar. CR IRB 1 ger en allmän översikt över exponeringar enligt internmetoden och de olika metoderna för beräkning av totala riskexponeringsbelopp samt en uppdelning av de totala exponeringarna efter exponeringsslag. CR IRB 2 innehåller en indelning av de totala exponeringarna i motpartsriskklasser. Mallarna CR IRB 1 och CR IRB 2 ska rapporteras separat för följande exponeringsklasser och underordnade exponeringsklasser:

1

Totala exponeringar

(Mallen för total kreditrisk ska rapporteras vid tillämpning av den grundläggande internmetoden och separat vid tillämpning av den avancerade internmetoden.)

2

Nationella regeringar eller centralbanker

Artikel 147.2 a i CRR.

3

Institut

Artikel 147.2 b i CRR.

4.1

Företag – små och medelstora företag

(artikel 147.2 c i CRR)

4.2

Företag – specialutlåning

(artikel 147.8 i CRR)

4.3

Företag – övrigt

(alla de exponeringar mot företag i enlighet med artikel 147.2 c som inte rapporteras enligt 4.1 och 4.2)

5.1

Hushåll – säkrade genom små och medelstora företags fasta egendom

(de exponeringar som avses i artikel 147.2 d jämförd med artikel 154.3 i CRR och som är säkrade genom fast egendom)

5.2

Hushåll – säkrade genom större företags fasta egendom

(de exponeringar som avses i artikel 147.2 d i CRR och som är säkrade genom fast egendom men som inte rapporteras enligt led 5.1)

5.3

Hushåll – kvalificerade rullande exponeringar

Artikel 147.2 d jämförd med artikel 154.4 i CRR.

5.4

Hushåll – övriga små och medelstora företag

(de exponeringar som avses i artikel 147.2 d men som inte rapporteras enligt 5.1 och 5.3)

5.5

Övriga hushållsexponeringar mot större företag.

(de exponeringar som avses i artikel 147.2 d men som inte rapporteras enligt 5.2 och 5.3)

3.3.3   C 08.01 – Kreditrisker, motpartsrisker och transaktioner utan samtidig prestation: Tillämpning av internmetoden för kapitalkrav (CR IRB 1)

3.3.3.1   Instruktioner avseende särskilda positioner

Kolumner

Instruktioner

010

INTERNT KLASSIFICERINGSSYSTEM/PD SOM ÅSATTS RISKKLASSEN (%)

Den sannolikhet för obestånd (PD) som åsätts motpartsklassen och som ska rapporteras ska grunda sig på bestämmelserna i artikel 180 i CRR. Instituten ska rapportera det PD-värde som åsätts varje motpartsriskklass. När det gäller värden som avser sammanlagda motpartsriskklasser (t.ex. totala exponeringar) ska instituten ange det exponeringsvägda genomsnittliga PD-värdet för de motpartsriskklasser som ingår i summeringen. Det exponeringsvägda genomsnittliga PD-värdet ska beräknas utifrån exponeringsvärdet (kolumn 110).

Instituten ska rapportera det PD-värde som åsätts varje motpartsriskklass. Alla rapporterade riskparametrar ska härröra från de riskparametrar som används i det interna riskklassificeringssystem som godkänts av respektive behörig myndighet.

Avsikten är dock inte att tillsynsmyndigheten ska tillhandahålla en huvudindelning, och detta är inte heller önskvärt. Om det rapporterande institutet tillämpar ett eget riskklassificeringssystem eller kan rapportera i enlighet med en intern huvudindelning, ska denna indelning användas.

I annat fall ska de olika riskklassificeringssystemen slås ihop och ordnas enligt följande kriterier: Motpartsriskklasserna i de olika riskklassificeringssystemen ska grupperas och ordnas från det lägsta PD-värdet för varje motpartsriskklass till det högsta. Om institutet använder många motpartsriskklasser kan det komma överens med den behöriga myndigheten om att rapportera ett mindre antal klasser.

Instituten ska kontakta sina respektive behöriga myndigheter i förväg om de vill rapportera ett annat antal klasser än det interna antalet klasser.

Det exponeringsvägda genomsnittliga PD-värdet beräknas utifrån exponeringsvärdet i kolumn 110. Alla exponeringar, inbegripet fallerande exponeringar, ska ingå i beräkningen av det exponeringsvägda genomsnittliga PD-värdet (t.ex. för ’totala exponeringar’). Fallerande exponeringar är sådana exponeringar som placeras i den sista riskklassen/de sista risklasserna med PD-värdet 100 %.

020

URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORER

Instituten ska rapportera exponeringsvärdet före eventuella värdejusteringar, avsättningar och effekter av kreditriskreducering eller kreditkonverteringsfaktorer.

Det ursprungliga exponeringsvärdet ska rapporteras i enlighet med artiklarna 24, 166.1, 166.2, 166.4 och 166.7 i CRR.

Effekten av artikel 166.3 i CRR (effekten av nettning i balansräkningen av lån och insättningar) rapporteras separat som förbetalt kreditriskskydd och ska därför inte minska de ursprungliga exponeringarna.

030

VARAV: STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER

Uppdelning av de ursprungliga exponeringarna före tillämpning av konverteringsfaktorer för samtliga exponeringar avseende enheter som omfattas av definitionerna i artikel 142.1.4 och 142.1.5 i CRR samt som är föremål för den högre korrelationsfaktorn i enlighet med artikel 153.2 i CRR.

040–080

METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ EXPONERINGEN

Metoder för kreditriskreducering enligt definitionen i artikel 4.1.57 i CRR vilka minskar kreditrisken för en exponering eller exponeringar genom substitution av exponeringarna i enlighet med vad som anges nedan under ’substitution av exponering på grund av metoder för kreditriskreducering’.

040–050

OBETALT KREDITRISKSKYDD

Obetalt kreditriskskydd: de värden som avses med definitionen i artikel 4.1.59 i CRR.

Om en säkerhet påverkar exponeringen (t.ex. om den används för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen) ska den begränsas till exponeringsvärdet.

040

GARANTIER

Institut som inte använder egna skattningar av LGD-värden ska ange det justerade värdet (Ga) i enlighet med artikel 236 i CRR.

Institut som använder egna skattningar av LGD-värden (se artikel 183 i CRR, med undantag för punkt 3) ska ange det relevanta värde som används i institutets interna modeller rapporteras.

Garantierna ska rapporteras i kolumn 040 om justeringen inte har gjorts i LGD-värdet. Om LGD-värdet har justerats ska garantibeloppet rapporteras i kolumn 150.

När det gäller exponeringar som är föremål för behandling av dubbelt obestånd ska värdet på obetalt kreditriskskydd rapporteras i kolumn 220.

050

KREDITDERIVAT

Institut som inte använder egna skattningar av LGD-värden ska ange det justerade värdet (Ga) i enlighet med artikel 216 i CRR.

Institut som använder egna skattningar av LGD-värden (se artikel 183 i CRR) ska ange det relevanta värde som används i institutets interna modeller rapporteras.

Om justeringen har gjorts i LGD-värdet ska kreditderivatens nominella belopp rapporteras i kolumn 160.

När det gäller exponeringar som är föremål för behandling av dubbelt obestånd ska värdet på obetalt kreditriskskydd rapporteras i kolumn 220.

060

ÖVRIGT FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD

Om en säkerhet påverkar exponeringen (t.ex. om den används för kreditriskreducering med substitutionseffekter av exponeringen) ska den begränsas till exponeringsvärdet.

Institut som inte använder egna skattningar av LGD-värden ska tillämpa artikel 232 i CRR.

Institut som använder egna skattningar av LGD-värden ska rapportera de metoder för kreditriskreducering som uppfyller kriterierna i artikel 212 i CRR. Det relevanta värde som används i institutets interna modeller ska rapporteras.

Rapporteras i kolumn 060 om justeringen inte har gjorts i LGD-värdet. Om LGD-värdet har justerats ska beloppet rapporteras i kolumn 170.

070–080

SUBSTITUTION AV EXPONERINGEN TILL FÖLJD AV KREDITRISK-REDUCERING

Utflöden som motsvarar den täckta delen av den ursprungliga exponeringen före tillämpning av konverteringsfaktorer, vilken dras av från gäldenärens exponeringsklass, och i förekommande fall från motpartsriskklassen, och sedan hänförs till exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskydd, och i förekommande fall till motpartsriskklassen. Detta belopp räknas som ett inflöde till exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskydd, och i förekommande fall till motpartsriskklassen.

Inflöden och utflöden inom samma exponeringsklass, och i förekommande fall motpartsriskklass, ska också rapporteras.

Exponeringar som härrör från eventuella inflöden och utflöden från och till andra mallar ska beaktas.

090

EXPONERING EFTER KREDITRISK-REDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORER

Den exponering som placerats i respektive motpartsriskklass och exponeringsklass efter beaktande av utflöden och inflöden på grund av kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen.

100, 120

varav: Poster utanför balansräkningen

Se instruktionerna till CR SA-mallen.

110

EXPONERINGSVÄRDE

Här rapporteras beloppet i enlighet med artikel 166 och artikel 230.1 andra meningen i CRR.

För de instrument som anges i bilaga I tillämpas de kreditkonverteringsfaktorer (artikel 166.8–166.10 i CRR) respektive den metod som institutet valt.

På raderna 040–060 (transaktioner för värdepappersfinansiering, derivat eller transaktioner med långfristig avveckling eller som härrör från avtal om produktövergripande nettning) rapporteras, om inget annat följer av del tre avdelning II kapitel 6 i CRR, samma exponeringsvärde som för motpartsrisken beräknad enligt de metoder som fastställs i del tre avdelning II kapitel 7 avsnitten 3–7 i CRR. Dessa värden rapporteras i denna kolumn och inte i kolumn 130 ’Varav exponeringsvärden som härrör från motpartsrisk’.

130

varav: Till följd av motpartsrisk

Se instruktionerna till CR SA-mallen.

140

VARAV: STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER

Uppdelning av exponeringsvärdet för samtliga exponeringar avseende enheter som omfattas av definitionerna i artikel 142.1.4 och 142.1.5 i CRR samt som är föremål för den högre korrelationsfaktorn i enlighet med artikel 153.2 i CRR.

150–210

METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING SOM BEAKTATS I LGD-SKATTNINGAR EXKLUSIVE HANTERING AV DUBBLA FALLISSEMANG

Metoder för kreditriskreducering som påverkar LGD-värdena till följd av att kreditriskreduceringens substitutionseffekt tillämpas ska inte tas upp i dessa kolumner.

Institut som inte använder egna skattningar av LGD-värden ska tillämpa Artiklarna 228.2, 230.1 och 230.2 samt artikel 231 i CRR.

Institut som använder egna skattningar av LGD-värden ska tillämpa följande:

—

För obetalt kreditriskskydd för exponeringar mot nationella regeringar och centralbanker, institut och företag: Artikel 161.3 i CRR. För hushållsexponeringar tillämpas artikel 164.2 i CRR.

—

För förbetalt kreditriskskydd ska LGD-skattningarna ta hänsyn till säkerhet i enlighet med artikel 181.1 e och f i CRR.

150

GARANTIER

Se instruktionerna till kolumn 040.

160

KREDITDERIVAT

Se instruktionerna till kolumn 050.

170

EGNA SKATTNINGAR AV LGD ANVÄNDS: ÖVRIGT FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD

Det relevanta värde som används i institutets interna modeller.

De metoder för kreditriskreducering som uppfyller kriterierna i artikel 212 i CRR.

180

GODTAGBAR FINANSIELL SÄKERHET

För transaktioner inom handelslagret som omfattar finansiella instrument och råvaror vilka är godtagbara som exponeringar i handelslagret i enlighet med artikel 299.2 c–f i CRR. Kreditlänkade obligationer och nettning inom balansräkningen i enlighet med del tre avdelning II kapitel 4 avsnitt 4 i CRR behandlas som kontant säkerhet.

Institut som inte använder egna skattningar av LGD-värden rapporterar värden i enlighet med artiklarna 193.1–193.4 och 194.1 i CRR. Det justerade värdet (Cvam) rapporteras i enlighet med artikel 223.2 i CRR.

Institut som använder egna skattningar av LGD-värden ska behandla de finansiella säkerheter som beaktas i LGD-skattningarna i enlighet med artikel 181.1 e och f i CRR. Beloppet som rapporteras ska vara säkerheternas uppskattade marknadsvärde.

190–210

ÖVRIGA GODTAGBARA SÄKERHETER

Institut som inte använder egna skattningar av LGD-värden ska tillämpa Artiklarna 199.1–8 i CRR och artikel 229 i CRR.

Institut som använder egna skattningar av LGD-värden ska behandla övriga säkerheter som beaktas i LGD-skattningarna i enlighet med artikel 181.1 e och f i CRR.

190

FAST EGENDOM

Institut som inte använder egna skattningar av LGD-värden ska rapportera värden i enlighet med artikel 199.2–199.4 i CRR. Uthyrning av fastigheter omfattas också (se artikel 199.7 i CRR). Se även artikel 229 i CRR.

Institut som använder egna skattningar av LGD-värden ska rapportera det belopp som motsvarar det estimerade marknadsvärdet.

200

ÖVRIGA FYSISKA SÄKERHETER

Institut som inte använder egna skattningar av LGD-värden ska rapportera värden i enlighet med artikel 199.6–199.8 i CRR. Uthyrning av annan egendom än fastigheter omfattas också (se artikel 199.7 i CRR). Se även artikel 229.3 i CRR.

Institut som använder egna skattningar av LGD-värden ska rapportera det belopp som motsvarar säkerhetens estimerade marknadsvärde.

210

FORDRINGAR

Institut som inte använder egna skattningar av LGD-värden ska rapportera värden i enlighet med artikel 199.5 och 229.2 i CRR.

Institut som använder egna skattningar av LGD-värden ska rapportera det belopp som motsvarar säkerhetens estimerade marknadsvärde.

220

OMFATTAS AV HANTERING AV DUBBLA FALLISSEMANG: OBETALT KREDITRISKSKYDD

Garantier och kreditderivat som täcker exponeringar som är föremål för behandling av dubbelt obestånd i enlighet med artiklarna 202 och 217.1 i CRR. Se även kolumnerna 040 ’garantier’ och 050 ’kreditderivat’.

230

EXPONERINGS-VÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%)

All inverkan av kreditriskreducering på de LGD-värden som anges i del tre avdelning II kapitlen 3 och 4 i CRR ska beaktas. Om det finns exponeringar som är föremål för behandling av dubbelt obestånd ska institutet rapportera det LGD-värde som valdes i enlighet med artikel 161.4 i CRR.

Fallerande exponeringar ska rapporteras i enlighet med bestämmelserna i artikel 181.1 h i CRR.

Definitionen av exponeringsvärde i kolumn 110 ska ligga till grund för beräkningen av de exponeringsvägda genomsnittliga värdena.

Alla effekter ska beaktas (det golv som är tillämpligt för panträtter ska alltså ingå i rapporteringen).

För institut som tillämpar internmetoden men som inte använder egna skattningar av LGD-värden speglas de finansiella säkerheternas kreditriskreduceringseffekter i E*, exponeringens fullständigt justerade värde, och sedan i LGD* i enlighet med artikel 228.2 i CRR.

Det exponeringsvägda genomsnittliga LGD-värdet för varje ’motpartsriskklass’ med sannolikhet för obestånd ska härröra från genomsnittet av de rimliga LGD-värden som åsatts exponeringarna i den PD-klassen, riskvägda med respektive exponeringsvärde i kolumn 110.

Institut som använder egna skattningar av LGD-värden ska tillämpa artiklarna 175, 181.1 och 181.2.

Om det finns exponeringar som är föremål för behandling av dubbelt obestånd ska institutet rapportera det LGD-värde som valdes i enlighet med artikel 161.4 i CRR.

Beräkningen av det exponeringsvägda genomsnittliga LGD-värdet ska härröra från de riskparametrar som faktiskt används i det interna riskklassificeringssystem som godkänts av respektive behöriga myndighet.

Inga uppgifter ska rapporteras för de exponeringar avseende specialutlåning som avses i artikel 153.5.

Exponering och respektive LGD-värden för stora reglerade enheter i den finansiella sektorn och oreglerade finansiella enheter ska inte tas med i beräkningen för kolumn 230, utan ska bara ingå i beräkningen för kolumn 240.

240

EXPONERINGS-VÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%) FÖR STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER

Det exponeringsvägda genomsnittliga LGD-värdet (%) för samtliga exponeringar avseende enheter som omfattas av definitionerna i artikel 142.1.4 och 142.1.5 i CRR samt som är föremål för den högre korrelationsfaktorn i enlighet med artikel 153.2 i CRR.

250

EXPONERINGSVÄGD GENOMSNITTLIG LÖPTID (DAGAR)

Värdet ska rapporteras i enlighet med artikel 162 i CRR. De exponeringsvägda genomsnittliga värdena ska beräknas utifrån exponeringsvärdet (kolumn 110). Genomsnittlig löptid rapporteras i dagar.

Denna uppgift ska inte rapporteras för de exponeringsvärden vars löptid inte ingår i beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp. Detta innebär att denna kolumn inte ska fyllas i för exponeringsklassen ’hushåll’.

255

RISKVÄGT EXPONERINGS-BELOPP FÖRE STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG

För nationella regeringar och centralbanker, företag och institut tillämpas artikel 153.1 och 153.3 i CRR. För hushåll tillämpas artikel 154.1 i CRR.

Stödfaktorn för små och medelstora företag i enlighet med artikel 501 i CRR ska inte beaktas.

260

RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP EFTER STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG

För nationella regeringar och centralbanker, företag och institut tillämpas artikel 153.1 och 153.3 i CRR. För hushåll tillämpas artikel 154.1 i CRR.

Stödfaktorn för små och medelstora företag i enlighet med artikel 501 i CRR ska beaktas.

270

VARAV: STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER

Uppdelning av de riskvägda exponeringsbeloppen efter tillämpning av stödfaktorn för små och medelstora företag på samtliga exponeringar mot enheter som omfattas av definitionerna i artikel 142.1.4 och 142.1.5 i CRR och som är föremål för den högre korrelationsfaktorn i enlighet med artikel 153.2 i CRR.

280

FÖRVÄNTAD FÖRLUST

Förväntad förlust definieras i artikel 5.3 i CRR och beräknas i enlighet med artikel 158 i CRR. Det förväntade förlustbelopp som ska rapporteras ska grunda sig på de riskparametrar som faktiskt används i det interna riskklassificeringssystem som godkänts av respektive behörig myndighet.

290

(-) VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR

Här rapporteras värdejusteringar och specifika och allmänna avsättningar i enlighet med artikel 159 i CRR. Som allmänna avsättningar ska det belopp anges som står i proportion till de förväntade förlusterna i de olika motpartsriskklasserna.

300

ANTAL GÄLDENÄRER

Artikel 172.1 och 172.2 i CRR.

För alla exponeringsklasser utom hushåll ska institutet rapportera antalet juridiska personer/gäldenärer som bedömts individuellt, oavsett hur många olika lån eller exponeringar som beviljats.

I exponeringsklassen hushåll ska institutet rapportera antalet exponeringar som var för sig placerades i en viss riskklass. Om artikel 172.2 i CRR är tillämplig kan en gäldenär placeras i mer än en klass.

Denna kolumn rör en del av riskklassificeringssystemets struktur, och därmed beaktas de ursprungliga exponeringar före tillämpning av konverteringsfaktorer som placeras i varje motpartsriskklass utan hänsyn till effekten av kreditriskreducering (särskilt omplaceringseffekter).


Rader

Instruktioner

010

SUMMA EXPONERINGAR

015

varav: Exponering mot små och medelstora företag som omfattas av stödfaktorn för små och medelstora företag

Instituten ska här endast rapportera exponeringar som uppfyller villkoren i artikel 501 i CRR.

020–060

UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR PER EXPONERINGSTYP:

020

Poster i balansräkningen som omfattas av kreditrisk

De tillgångar som avses i artikel 24 i CRR och som inte ingår i någon annan kategori.

Exponeringar som är poster i balansräkningen och som tas upp som transaktioner för värdepappersfinansiering, derivat eller transaktioner med långfristig avveckling eller som härrör från avtal om produktövergripande nettning ska rapporteras på raderna 040–060. De ska därför inte rapporteras på denna rad.

Transaktioner utan samtidig prestation i enlighet med artikel 379.1 i CRR utgör inte en post utanför balansräkningen (om de inte har dragits av), men ska ändå rapporteras på denna rad.

Exponeringar som härrör från tillgångar som ställts som säkerhet till en central motpart i enlighet med artikel 4.1.91 i CRR och exponeringar med obeståndsfond i enlighet med artikel 4.1.89 i CRR ska ingå om de inte rapporteras på rad 030.

030

Poster utanför balansräkningen som omfattas av kreditrisk

Positioner utanför balansräkningen omfattar de poster som räknas upp i bilaga I till CRR.

Exponeringar som är poster utanför balansräkningen och som tas upp som transaktioner för värdepappersfinansiering, derivat eller transaktioner med långfristig avveckling eller som härrör från avtal om produktövergripande nettning ska rapporteras på raderna 040–060. De ska därför inte rapporteras på denna rad.

Exponeringar som härrör från tillgångar som ställts som säkerhet till en central motpart i enlighet med artikel 4.1.91 i CRR och exponeringar med obeståndsfond i enlighet med artikel 4.1.89 i CRR ska ingå, om de räknas som poster utanför balansräkningen.

040–060

Exponeringar/transaktioner som omfattas av motpartsrisk

040

Transaktioner för värdepappersfinansiering

Transaktioner för värdepappersfinansiering med den innebörd som anges i punkt 17 i Baselkommitténs dokument ’The Application of Basel II to Trading Activities and the Treatment of Double Default Effects’ omfattar i) repor och omvända repor enligt definitionen i artikel 4.82 i CRR och värdepappers- eller råvarulån och ii) marginallånetransaktioner enligt definitionen i artikel 272.3 i CRR.

Transaktioner för värdepappersfinansiering som ingår i en produktövergripande nettning ska inte rapporteras på denna rad utan på rad 060.

050

Derivat och transaktioner med lång avvecklingscykel

Derivat omfattar de kontrakt som räknas upp i bilaga II till CRR. Derivat och transaktioner med lång avvecklingscykel som ingår i en produktövergripande nettning ska inte rapporteras på denna rad utan på rad 060.

060

Från avtal om produktövergripande nettning

Se instruktionerna till CR SA-mallen.

070

EXPONERINGAR SOM ÅSATTS RISKKLASSER: TOTALT

För exponeringar mot företag, institut och nationella regeringar och centralbanker tillämpas artiklarna 142.1.6 och 170.1 c i CRR.

För hushållsexponeringar tillämpas artikel 170.3 b i CRR. För exponeringar som härrör från förvärvade fordringar tillämpas artikel 166.6 i CRR.

Exponeringar på grund av utspädningsrisken för förvärvade fordringar ska rapporteras på rad 180 och ska inte rapporteras för varje motpartsriskklass.

Om institutet använder många motpartsriskklasser kan det komma överens med den behöriga myndigheten om att rapportera ett mindre antal klasser.

Ingen huvudindelning används. I stället ska instituten själva bestämma indelningen.

080

KLASSIFICERINGSKRITERIER FÖR SPECIALUTLÅNING: TOTALT

Artikel 153.5 i CRR. Detta gäller bara exponeringsklasserna företag, institut och nationella regeringar och centralbanker.

090–150

UPPDELNING PER RISKVIKT AV TOTALA EXPONERINGAR SOM OMFATTAS AV KLASSIFICERINGSKRITERIER FÖR SPECIALUTLÅNING:

120

Varav tillhörande kategori 1

Artikel 153.5 tabell 1 i CRR.

160

ALTERNATIVT TILLVÄGAGÅNGSSÄTT: SÄKERHET I FASTIGHETER

Artiklarna 193.1 och 193.2, 194.1–194.7 och 230.3 i CRR.

170

EXPONERINGAR FRÅN TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION MED TILLÄMPNING AV RISKVIKTER ENLIGT DET ALTERNATIVA TILLVÄGAGÅNGSSÄTTET ELLER 100 % SAMT ÖVRIGA EXPONERINGAR SOM OMFATTAS AV RISKVIKTER

Exponeringar som härrör från transaktioner för vilka man använder den alternativa behandling som avses i artikel 379.2 första stycket sista meningen i CRR eller vilka har fått riskvikten 100 % i enlighet med artikel 379.2 sista stycket i CRR. På denna rad ska instituten rapportera kreditderivat på n:te förfall som saknar kreditvärdering i enlighet med artikel 153.8 i CRR samt alla övriga exponeringar som fått riskvikter men som inte ingår på någon annan rad.

180

UTSPÄDNINGSRISK: SUMMA FÖRVÄRVADE FORDRINGAR

Utspädningsrisk definieras i artikel 4.1.53 i CRR. Hur riskvikten beräknas för utspädningsrisk beskrivs i artikel 157.1 i CRR.

I enlighet med artikel 166.6 i CRR ska exponeringsvärdet för förvärvade fordringar vara det återstående beloppet minus riskvägda exponeringsbelopp för utspädningsrisken före kreditriskreducering.

3.3.4   C 08.02 – Kreditrisker, motpartsrisker och transaktioner utan samtidig prestation: internmetoden för kapitalkrav (uppdelning efter motpartsriskklasser (mall CR IRB 2)

Kolumn

Instruktioner

005

Motpartsriskklass (radidentifierare)

Detta är en radidentifierare och ska vara unik för varje rad på ett särskilt tabellblad. Det ska följa en numerisk ordning 1, 2, 3 osv.

010–300

För dessa kolumner gäller samma instruktioner som för kolumnerna med motsvarande nummer i tabell CR IRB 1.


Rad

Instruktioner

010–001 – 010-NNN

De värden som rapporteras på dessa rader ska ordnas från det lägsta PD-värdet för motpartsriskklassen till det högsta. PD-värdet för motparter på obestånd ska vara 100 %. Exponeringar som är föremål för alternativ behandling för säkerheter i form av fastigheter (endast möjligt om institutet inte använder egna skattningar av LGD-värden) ska inte ordnas efter gäldenärens PD-värde och inte rapporteras i denna mall.

3.4   KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: GEOGRAFISKT UPPDELAD INFORMATION (CR GB)

78.

Institut som når den gräns som anges i artikel 5 a.4 ska lämna uppgifter avseende såväl det egna landet som eventuella andra länder. Gränsvärdet är bara tillämpligt för tabell 1 och tabell 2. Exponeringar mot överstatliga organisationer ska hänföras till det geografiska området Övriga länder.

79.

Termen ’motpartens säte’ avser det land där motparten är etablerad. Tillämpningen av detta koncept kan grunda sig på direkt motpart och på slutlig risk. En exponering mot ett land kan alltså ändras genom metoder för kreditriskreducering. Exponeringar mot överstatliga organisationer ska inte hänföras till det land där organisationen har sitt säte utan till det geografiska området ’övriga länder’ oberoende av den exponeringsklass till vilken exponeringen mot överstatliga organisationer är hänförlig.

80.

Uppgifter om ’ursprunglig exponering före tillämpning av konverteringsfaktorer’ ska rapporteras avseende det land där den direkta motparten har sitt säte. Uppgifter om ’exponeringsvärde’ och ’riskvägda exponeringsbelopp’ ska rapporteras avseende det land där den slutliga motparten har sitt säte.

3.4.1   C 09.01 – Geografisk uppdelning av exponering efter gäldenärens hemvist: exponeringar schablonmetod (CR GB 1)

3.4.1.1   Instruktioner avseende särskilda positioner

Kolumner

010

URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORER

Samma definition som för kolumn 010 i CR SA-mallen.

020

Fallerande exponeringar

Ursprungliga exponeringar före tillämpning av konverteringsfaktorer för de exponeringar som har klassificerats som ’fallerande exponeringar’.

Denna ’memorandumpost’ ger ytterligare information om motpartsstrukturen för exponeringsklassen ’fallerande exponeringar’. Exponeringar ska rapporteras där motparterna skulle ha rapporterats om dessa exponeringar inte hade klassificerats som ’fallerande exponeringar’.

Denna uppgift är en ’memorandumpost’ och påverkar alltså inte beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp för exponeringsklassen ’fallerande exponeringar’ i enlighet med artikel 112 j i CRR.

040

Observerade nya fallissemang för perioden

Det belopp för ursprungliga exponeringar som har flyttats till exponeringsklassen ’fallerande exponeringar’ under tremånadersperioden efter den senaste rapporteringen av referensuppgifter ska rapporteras mot motpartens ursprungliga exponeringsklass.

050

Allmänna kreditriskjusteringar

Kreditriskjusteringar i enlighet med artikel 110 i CRR.

055

Specifika kreditriskjusteringar

Kreditriskjusteringar i enlighet med artikel 110 i CRR.

060

Nedskrivningar

Nedskrivningar innefattar både minskningar av bokförda osäkra finansiella tillgångar som har direkt inverkan på resultatet [IFRS 7 B5 d i] och minskningar av belopp på avsättningskonton som bokats mot de osäkra finansiella tillgångarna [IFRS 7 B5 d ii].

070

Kreditriskjusteringar/nedskrivningar för observerade nya fallissemang

Summan av kreditriskjusteringar och nedskrivningar för de exponeringar som klassificerats som ’fallerande exponeringar’ under tremånadersperioden efter den senaste uppgiftsrapporteringen.

075

Exponeringsvärde

Samma definition som för kolumn 200 i CR SA-mallen.

080

RISKVÄGT EXPONERINGS-BELOPP FÖRE STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG

Samma definition som för kolumn 215 i CR SA-mallen.

090

RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP EFTER STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG

Samma definition som för kolumn 220 i CR SA-mallen.


Rader

010

Nationella regeringar eller centralbanker

Artikel 112 a i CRR.

020

Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter

Artikel 112 b i CRR.

030

Offentliga organ

Artikel 112 c i CRR.

040

Multilaterala utvecklingsbanker

Artikel 112 d i CRR.

050

Internationella organisationer

Artikel 112 e i CRR.

060

Institut

Artikel 112 f i CRR.

070

Företag

Artikel 112 g i CRR.

075

varav: Små och medelstora företag

Samma definition som för rad 020 i CR SA-mallen.

080

Hushåll

Artikel 112 h i CRR.

085

varav: Små och medelstora företag

Samma definition som för rad 020 i CR SA-mallen.

090

Säkrade genom panträtt i fastigheter

Artikel 112 i i CRR.

095

varav: Små och medelstora företag

Samma definition som för rad 020 i CR SA-mallen.

100

Fallerande exponeringar

Artikel 112 j i CRR.

110

Poster förenade med särskilt hög risk

Artikel 112 k i CRR.

120

Säkerställda obligationer

Artikel 112 l i CRR.

130

Exponeringar mot institut och företag med kortfristigt kreditbetyg

Artikel 112 n i CRR.

140

Företag för kollektiva investeringar (fond)

Artikel 112 o i CRR.

150

Aktieexponeringar

Artikel 112 p i CRR.

160

Övriga exponeringar

Artikel 112 q i CRR.

3.4.2   C 09.02 – Geografisk uppdelning av exponering efter gäldenärens hemvist: exponeringar internmetod (CR GB 2)

3.4.2.1   Instruktioner avseende särskilda positioner

Kolumner

010

URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORER

Samma definition som för kolumn 020 i CR IRB-mallen.

030

Varav fallerande exponeringar

Ursprungligt exponeringsvärde för de exponeringar som har klassificerats som ’fallerande exponeringar’ i enlighet med artikel 178 i CRR.

040

Observerade nya fallissemang för perioden

Det belopp för ursprungliga exponeringar som har flyttats till exponeringsklassen ’fallerande exponeringar’ under tremånadersperioden efter den senaste rapporteringen av referensuppgifter ska rapporteras mot motpartens ursprungliga exponeringsklass.

050

Allmänna kreditriskjusteringar

Kreditriskjusteringar i enlighet med artikel 110 i CRR.

055

Specifika kreditriskjusteringar

Kreditriskjusteringar i enlighet med artikel 110 i CRR.

060

Nedskrivningar

Nedskrivningar innefattar både minskningar av bokförda osäkra finansiella tillgångar som har direkt inverkan på resultatet [IFRS 7 B5 d i] och minskningar av belopp på avsättningskonton som bokats mot de osäkra finansiella tillgångarna [IFRS 7 B5 d ii].

070

Kreditriskjusteringar/nedskrivningar för observerade nya fallissemang

Summan av kreditriskjusteringar och nedskrivningar för de exponeringar som klassificerats som ’fallerande exponeringar’ under tremånadersperioden efter den senaste uppgiftsrapporteringen.

080

INTERNT KLASSIFICERINGSSYSTEM/PD SOM ÅSATTS RISKKLASSEN (%)

Samma definition som för kolumn 010 i CR IRB-mallen.

090

EXPONERINGS-VÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%)

Samma definition som för kolumn 230 i CR IRB-mallen. Bestämmelserna i artikel 181.1 h i CRR ska tillämpas.

Inga uppgifter ska rapporteras för de exponeringar avseende specialutlåning som avses i artikel 153.5.

100

Varav fallerande exponeringar

Exponeringsvägt LGD-värde för de exponeringar som har klassificerats som ’fallerande exponeringar’ i enlighet med artikel 178 i CRR.

105

Exponeringsvärde

Samma definition som för kolumn 110 i CR IRB-mallen.

110

RISKVÄGT EXPONERINGS-BELOPP FÖRE STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG

Samma definition som för kolumn 255 i CR IRB-mallen.

120

Varav fallerande exponeringar

Riskvägt exponeringsbelopp för de exponeringar som har klassificerats som ’fallerande exponeringar’ i enlighet med artikel 178 i CRR.

125

RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP EFTER STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG

Samma definition som för kolumn 260 i CR IRB-mallen.

130

FÖRVÄNTAD FÖRLUST

Samma definition som för kolumn 280 i CR IRB-mallen.


Rader

010

Nationella regeringar och centralbanker

Artikel 147.2 a i CRR.

020

Institut

Artikel 147.2 b i CRR.

030

Företag

Alla företag i enlighet med artikel 147.2 c i CRR.

040

varav: Specialutlåning

Artikel 147.8 a i CRR.

Inga uppgifter ska rapporteras för de exponeringar avseende specialutlåning som avses i artikel 153.5.

050

varav: Små och medelstora företag

Artikel 147.2 c i CRR.

060

Hushåll

Alla hushållsexponeringar i enlighet med artikel 147.2 d.

070

Hushåll – säkerhet i fastighet

Exponeringar i enlighet med artikel 147.2 d i CRR, vilka är säkrade genom fastigheter.

080

Små och medelstora företag

Hushållsexponeringar i enlighet med artikel 147.2 d jämförd med artikel 153.3 i CRR, vilka är säkrade genom fastigheter.

090

Ej små och medelstora företag

Hushållsexponeringar i enlighet med artikel 147.2 d i CRR, vilka är säkrade genom fastigheter.

100

Hushåll – kvalificerade rullande exponeringar

Artikel 147.2 d jämförd med artikel 154.4 i CRR.

110

Övrigt hushåll

De övriga hushållsexponeringar i enlighet med artikel 147.2 d i CRR som inte rapporteras på raderna 070–100.

120

Små och medelstora företag

Övriga hushållsexponeringar i enlighet med artikel 147.2 d jämförd med artikel 153.3 i CRR, vilka är säkrade genom fastigheter.

130

Ej små och medelstora företag

Övriga hushållsexponeringar i enlighet med artikel 147.2 d i CRR.

140

Aktier

Aktieexponeringar i enlighet med artikel 147.2 e i CRR.

3.4.3   C 09.03 – Geografisk uppdelning av relevanta kreditexponeringar för beräkning av den institutspecifika kontracykliska bufferten (CR GB 3)

3.4.3.1   Allmänna kommentarer

81.

Enligt artikel 128.7 jämförd med artiklarna 130 och 140.1 i CRD är det kontracykliska buffertvärdet ’det viktade genomsnittet av de kontracykliska buffertvärden som gäller i de jurisdiktioner där institutets berörda kreditexponeringar finns’. Det viktade genomsnittet beräknas på följande sätt:

a)   Täljare: Sammanlagda fastställda kapitalbaskrav för kreditrisk i enlighet med del tre avdelningarna II och IV i CRR som avser de relevanta kreditexponeringarna i territoriet i fråga.

b)   Nämnare: Sammanlagda fastställda kapitalbaskrav för kreditrisk som avser de relevanta kreditexponeringarna.

82.

Syftet med denna tabell är att få mer information om de olika delarna av institutets specifika kontracykliska kapitalbuffert. Den information som efterfrågas avser kapitalbaskrav för kreditexponeringar, värdepapperiseringsexponeringar och exponeringar i handelslager som är relevanta för beräkningen av den institutspecifika kontracykliska kapitalbufferten (CCB) i enlighet med artikel 140 i CRD (relevanta kreditexponeringar), och som fastställts i enlighet med del tre avdelningarna II och IV i CRR.

83.

Denna information ska rapporteras per land. Uppdelningen per land för kapitalbaskrav för relevanta kreditexponeringar ska göras i enlighet med bestämmelserna i Europeiska bankmyndighetens tekniska tillsynsstandarder om metoden för fastställande av den geografiska platsen för de relevanta kreditexponeringarna EBA/RTS/2013/15. Den gräns som anges i artikel 5 a.4 är inte relevant för rapporteringen av denna uppdelning.

3.4.3.2   Instruktioner avseende särskilda positioner

Rader

010

Kapitalbaskrav

Kapitalbaskrav för relevanta kreditexponeringar, värdepapperiseringsexponeringar och exponeringar i handelslager i enlighet med artikel 140 i CRD, och som fastställts i enlighet med del tre avdelningarna II och IV i CRR.

3.5   C 10.01 och C 10.02 – Kreditrisk: aktier – internmetod för kapitalkrav (CR EQU IRB 1 och CR EQU IRB 2)

3.5.1   Allmänna kommentarer

84.

CR EQU IRB-mallen är uppdelad i följande två undermallar: CR EQU IRB 1 ger en allmän översikt över exponeringar enligt internmetoden i exponeringsklassen aktier och över de olika metoderna för beräkning av totala riskexponeringsbelopp. CR EQU IRB 2 innehåller en indelning av de totala exponeringarna i motpartsriskklasser i samband med PD/LGD-metoden. I följande instruktioner avser ’CR EQU IRB’ både mallen ’CR EQU IRB 1’ och mallen ’CR EQU IRB 2’, beroende på vad som är tillämpligt.

85.

CR EQU IRB-mallen ger information om beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp för kreditrisk (artikel 92.3 a i CRR) enligt internmetoden (del tre avdelning II kapitel 3 i CRR) för de aktieexponeringar som avses i artikel 147.2 e i CRR.

86.

I enlighet med artikel 147.6 i CRR består klassen aktieexponeringar av följande exponeringar:

a)

Icke-räntebärande exponeringar som medför en efterställd återstående fordran på emittentens tillgångar eller intäkter.

b)

Räntebärande exponeringar och andra värdepapper, partnerskap, derivat eller andra instrument som till sin ekonomiska substans är likartade med de exponeringar som avses i led a.

87.

Företag för kollektiva investeringar (fonder) som behandlas enligt den förenklade riskviktmetoden i artikel 152 i CRR ska även rapporteras i CR EQU IRB-mallen.

88.

I enlighet med artikel 151.1 i CRR ska instituten lämna in CR EQU IRB-mallen om de tillämpar en av de tre metoder som avses i artikel 155 i CRR:

—

Den förenklade riskviktmetoden.

—

PD/LGD-metoden.

—

Internmetoden.

Institut som tillämpar internmetoden ska i CR EQU IRB-mallen dessutom rapportera de riskvägda exponeringsbeloppen för de aktieexponeringar som behandlas med fast riskvikt (dock utan att de uttryckligen behandlas enligt den förenklade riskviktmetoden eller med (tillfällig eller permanent) partiell användning av schablonmetoden för kreditrisk (dvs. aktieexponeringar med riskvikten 250 % i enlighet med artikel 48.4 i CRR, respektive riskvikten 370 % i enlighet med artikel 471.2 i CRR)).

89.

Följande aktiefordringar ska inte rapporteras i CR EQU IRB-mallen:

—

Aktieexponeringar i handelslagret (i det fall instituten inte är undantagna från beräkning av kapitalbaskrav för positioner i handelslagret i enlighet med artikel 94 i CRR).

—

Aktieexponeringar som är föremål för partiell användning av schablonmetoden (artikel 150 i CRR), bl.a.

—

aktieexponeringar för vilka äldre regler får tillämpas i enlighet med artikel 495.1 i CRR,

—

aktieexponeringar mot juridiska personer vilkas kreditåtaganden åsätts riskvikten 0 % enligt schablonmetoden, inbegripet offentligt stödda enheter på vilka riskvikten 0 % kan tillämpas (artikel 150.1 g i CRR),

—

aktieexponeringar som uppstår inom ramen för lagstiftningsprogram för främjande av särskilda sektorer av näringslivet som i betydande grad subventionerar institutets investering och som är förenade med någon form av offentlig tillsyn och begränsningar av investeringarna i värdepapper (artikel 150.1 h i CRR),

—

aktieexponeringar mot anknutna företag i enlighet med behandlingen av ’övriga motpartslösa tillgångar’ (i enlighet med artikel 155.1 i CRR), och

—

aktiefordringar som har dragits av från kapitalbasen i enlighet med artiklarna 46 och 48 i CRR.

3.5.2   Instruktioner avseende särskilda positioner (tillämpliga för både CR EQU IRB 1 och CR EQU IRB 2)

Kolumner

005

RISKKLASS (RADIDENTIFIERARE)

Motpartsrisken är en radidentifierare och ska vara unik för varje rad i tabellen. Det ska följa en numerisk ordning 1, 2, 3 osv.

010

INTERNT KLASSIFICERINGS-SYSTEM

PD SOM ÅSATTS RISKKLASSEN (%)

Institut som tillämpar PD/LGD-metoden ska i kolumn 010 rapportera sannolikheten för obestånd (PD) beräknad i enlighet med de bestämmelser som avses i artikel 165.1 i CRR.

PD-värdet för den motpartsriskklass som ska rapporteras ska uppfylla de minimikrav som fastställs i del tre avdelning II kapitel 3 avsnitt 6 i CRR. Instituten ska rapportera det PD-värde som åsätts varje motpartsriskklass. Alla rapporterade riskparametrar ska härröra från de riskparametrar som används i det interna riskklassificeringssystem som godkänts av respektive behörig myndighet.

När det gäller värden som avser sammanlagda motpartsriskklasser (t.ex. ’totala exponeringar’) ska instituten ange det exponeringsvägda genomsnittliga PD-värdet för de motpartsriskklasser som ingår i summeringen. Alla exponeringar, inbegripet fallerande exponeringar, ska beaktas vid beräkningen av det exponeringsvägda genomsnittliga PD-värdet. Vid beräkningen av det exponeringsvägda genomsnittliga PD-värdet ska riskvikten fastställas med hjälp av exponeringsvärdet med beaktande av obetalt kreditriskskydd (kolumn 060).

020

URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORER

I kolumn 020 ska instituten rapportera det ursprungliga exponeringsvärdet (före tillämpning av konverteringsfaktorer). I enlighet med bestämmelserna i artikel 167 i CRR ska exponeringsvärdet för aktieexponeringar vara det bokförda värdet efter specifika kreditriskjusteringar. Exponeringsvärdet för aktieexponeringar utanför balansräkningen ska vara det nominella värdet efter specifika kreditriskjusteringar.

I kolumn 020 ska instituten också ta upp de poster utanför balansräkningen som avses i bilaga I till CRR och som hör till klassen aktieexponeringar (t.ex. ’obetald del av betalning för aktier och andra värdepapper’).

Institut som tillämpar den förenklade riskviktmetoden eller PD/LGD-metoden (i enlighet med artikel 165.1) ska även beakta de bestämmelser om balansering som avses i artikel 155.2 i CRR.

030–040

METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ EXPONERINGEN

OBETALT KREDITRISKSKYDD

GARANTIER

KREDITDERIVAT

Oavsett vilken metod som tillämpas för beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp för aktieexponeringar får instituten erkänna obetalt kreditriskskydd som godtagbart för aktieexponeringar (artiklarna 155.2–155.4 i CRR). Institut som tillämpar den förenklade riskviktmetoden eller PD/LGD-metoden ska i kolumnerna 030 och 040 rapportera beloppet för obetalt kreditriskskydd enligt den garantiform (kolumn 030) eller de kreditderivat (kolumn 040) som erkänns i enlighet med de metoder som anges i del tre avdelning II kapitel 4 i CRR.

050

METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET

SUBSTITUTION AV EXPONERINGEN TILL FÖLJD AV KREDITRISK-REDUCERING

(–) SUMMA UTFLÖDEN

I kolumn 050 ska instituten rapportera den del av de ursprungliga exponeringarna före tillämpning av konverteringsfaktorer som täcks av godtagbart obetalt kreditriskskydd i enlighet med de metoder som anges i del tre avdelning II kapitel 4 i CRR.

060

EXPONERINGSVÄRDE

Institut som tillämpar den förenklade riskviktmetoden eller PD/LGD-metoden ska i kolumn 060 rapportera exponeringsvärdet med beaktande av substitutionseffekter som härrör från obetalt kreditriskskydd (artiklarna 155.2, 155.3 och 167 i CRR).

Observera återigen att exponeringsvärdet för aktieexponeringar utanför balansräkningen ska vara det nominella värdet efter specifika kreditriskjusteringar (artikel 167 CRR).

070

EXPONERINGS-VÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%)

I kolumn 070 i CR EQU IRB 2-mallen ska de institut som tillämpar PD/LGD-metoden rapportera det exponeringsvägda genomsnittet av LGD-värdena för de motpartsriskklasser som ingår i summeringen. Detsamma gäller för rad 020 i CR EQU IRB-mallen. Det exponeringsvägda genomsnittliga LGD-värdet ska beräknas utifrån exponeringsvärdet med beaktande av obetalt kreditriskskydd (kolumn 060). Instituten ska ta hänsyn till bestämmelserna i artikel 165.2 i CRR.

080

RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP

I kolumn 080 ska instituten rapportera riskvägda exponeringsbelopp för aktieexponeringar, beräknade i enlighet med bestämmelserna i artikel 155 i CRR.

Om institut som tillämpar PD/LGD-metoden inte har tillräckligt med information för att kunna använda definitionen av obestånd i artikel 178 i CRR, ska riskvikterna räknas upp med faktorn 1,5 vid beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp (artikel 155.3 i CRR).

När det gäller parametern M (löptid) för riskviktfunktionen ska löptiden för aktieexponeringar vara fem år (artikel 165.3 i CRR).

090

MEMORANDUMPOST: FÖRVÄNTAD FÖRLUST

I kolumn 090 ska instituten rapportera det förväntade förlustbeloppet för aktieexponeringar beräknat i enlighet med artikel 158.4 och 158.7–158.9 i CRR.

90.

I enlighet med artikel 155 i CRR får instituten tillämpa olika metoder (den förenklade riskviktmetoden, PD/LGD-metoden eller metoden med interna modeller) för olika portföljer om de använder olika metoder internt. I CR EQU IRB 1-mallen ska instituten dessutom rapportera de riskvägda exponeringsbeloppen för de aktieexponeringar som behandlas med fast riskvikt (dock utan dock utan att de uttryckligen behandlas enligt den förenklade riskviktmetoden eller med (tillfällig eller permanent) partiell användning av schablonmetoden för kreditrisk).

Rader

CR EQU IRB 1 – rad 020

PD/LGD-METOD: SUMMA

Institut som tillämpar PD/LGD-metoden (artikel 155.3 i CRR) ska rapportera de begärda uppgifterna på rad 020 i CR EQU IRB 1-mallen.

CR EQU IRB 1 – raderna 050–090

FÖRENKLAD RISKVIKTMETOD: SUMMA

UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR ENLIGT DEN FÖRENKLADE RISKVIKTMETODEN PER RISKKLASS:

På raderna 050–090 ska institut som tillämpar den förenklade riskviktmetoden (artikel 155.2 i CRR) rapportera de begärda uppgifterna i enlighet med de underliggande exponeringarnas egenskaper.

CR EQU IRB 1 – rad 100

METOD MED INTERNA MODELLER

Institut som tillämpar metoden med interna modeller (artikel 155.4. i CRR) ska rapportera de begärda uppgifterna på rad 100.

CR EQU IRB 1 – rad 110

AKTIEEXPONERINGAR SOM OMFATTAS AV RISKVIKTER

Institut som tillämpar internmetoden ska rapportera de riskvägda exponeringsbeloppen för de aktieexponeringar som behandlas med fast riskvikt (dock utan dock utan att de uttryckligen behandlas enligt den förenklade riskviktmetoden eller med (tillfällig eller permanent) partiell användning av schablonmetoden för kreditrisk). På rad 110 ska instituten exempelvis rapportera

—

riskvägda exponeringsbelopp för sådana aktiepositioner i enheter i den finansiella sektorn som behandlas i enlighet med artikel 48.4 i CRR, och

—

aktiepositioner med riskvikten 370 % i enlighet med artikel 471.2 i CRR

CR EQU IRB 2

UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR ENLIGT PD/LGD-METODEN PER RISKKLASS

Institut som tillämpar PD/LGD-metoden (artikel 155.3 i CRR) ska rapportera de begärda uppgifterna i CR EQU IRB 2-mallen.

Institut som använder PD/LGD-metoden och tillämpar ett eget riskklassificeringssystem eller kan rapportera i enlighet med en intern huvudindelning ska i CR EQU IRB 2-mallen rapportera de riskklasser som hör till det egna riskklassificeringssystemet/den interna huvudindelningen. I annat fall ska de olika riskklassificeringssystemen slås ihop och ordnas enligt följande kriterier: Motpartsriskklasserna i de olika riskklassificeringssystemen ska grupperas och ordnas från det lägsta PD-värdet för varje motpartsriskklass till det högsta.

3.6   C 11.00 – AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK (CR SETT)

3.6.1   Allmänna kommentarer

91.

I denna mall ska instituten lämna uppgifter om de transaktioner, både inom och utanför handelslagret, som inte är avvecklade efter den överenskomna leveransdagen och respektive kapitalbaskrav för avvecklingsrisk i enlighet med artiklarna 92.3 c ii och 378 i CRR.

92.

I CR SETT–mallen ska instituten rapportera uppgifter om avvecklings-/leveransrisken i samband med skuldinstrument, aktier, utländsk valuta och råvaror inom eller utanför handelslagret.

93.

Repor, värdepappers- eller råvarulån i samband med skuldinstrument, aktier, utländsk valuta och råvaror omfattas inte av avvecklings-/leveransrisk i enlighet med artikel 378 i CRR. Observera dock att de derivat och de transaktioner med lång avvecklingscykel som inte är avvecklade efter den överenskomna leveransdagen ändå omfattas av kapitalbaskraven för avvecklings-/leveransrisk i enlighet med artikel 378 i CRR.

94.

Om det finns transaktioner som inte är avvecklade efter den överenskomna leveransdagen ska instituten beräkna vilken prisskillnad de riskerar. Prisskillnaden är skillnaden mellan överenskommet pris för det räntebärande instrumentet, aktien, den utländska valutan eller råvaran i fråga och dess aktuella marknadsvärde, om skillnaden skulle kunna medföra en förlust för institutet.

95.

Instituten ska multiplicera denna skillnad med tillämplig faktor i artikel 378 tabell 1 i CRR för att beräkna respektive kapitalbaskrav.

96.

I enlighet med artikel 92.4 b beräknas det riskvägda exponeringsbeloppet genom att kapitalbaskraven för avvecklings-/leveransrisk multipliceras med 12,5.

97.

Observera att CR SETT-mallen inte omfattar kapitalbaskrav för transaktioner utan samtidig prestation i enlighet med artikel 379 i CRR

3.6.2   Anvisningar för specifika positioner

Kolumner

010

EJ AVVECKLADE TRANSAKTIONER TILL AVVECKLINGSPRIS

I kolumn 010 ska instituten i enlighet med artikel 378 i CRR rapportera de transaktioner som inte är avvecklade efter den överenskomna leveransdagen till respektive överenskomna priser.

Alla transaktioner som inte är avvecklade ska tas upp i kolumn 010, oavsett om de innebär vinst eller förlust efter den överenskomna avvecklingsdagen.

020

EXPONERING FÖR PRISSKILLNADER TILL FÖLJD AV EJ AVVECKLADE TRANSAKTIONER

I kolumn 020 ska instituten i enlighet med artikel 378 i CRR rapportera skillnaden mellan överenskommet pris för skuldinstrumentet, aktien, den utländska valutan eller råvaran i fråga och dess aktuella marknadsvärde, om skillnaden skulle kunna innebära en förlust för institutet.

Det är bara ej avvecklade transaktioner som innebär en förlust efter den överenskomna avvecklingsdagen som ska rapporteras i kolumn 020.

030

KAPITALBASKRAV

I kolumn 030 ska instituten rapportera de kapitalbaskrav som beräknas i enlighet med artikel 378 i CRR.

040

SUMMA EXPONERINGSBELOPP FÖR AVVECKLINGSRISK

I enlighet med artikel 92.4 b i CRR ska instituten multiplicera de kapitalbaskrav som rapporteras i kolumn 030 med 12,5 för att beräkna det riskvägda exponeringsbeloppet för avvecklingsrisken.


Rader

010

Summa ej avvecklade transaktioner utanför handelslagret

På rad 010 ska instituten rapportera den sammantagna informationen om avvecklings-/leveransrisk för positioner utanför handelslagret (i enlighet med artiklarna 92.3 c ii och 378 i CRR).

På rad 010/010 ska instituten rapportera totalsumman av transaktioner som inte avvecklats efter respektive överenskommen leveransdag till respektive överenskommet pris.

På raderna 010/020 ska instituten rapportera den sammantagna informationen om prisskillnadsexponering på grund av ej avvecklade transaktioner som innebär en förlust.

På raderna 010/030 ska instituten rapportera sammantagna kapitalbaskrav som härrör från summeringen av kapitalbaskrav för ej avvecklade transaktioner genom att multiplicera prisskillnaden från kolumn 020 med tillämplig faktor baserat på antalet arbetsdagar efter överenskommen avvecklingsdag (enligt de kategorier som anges i artikel 378 tabell 1 i CRR).

020–060

Ej avvecklade transaktioner upp till 4 dagar (faktor 0 %)

Ej avveckladetransaktioner 5–15 dagar (faktor 8 %)

Ej avvecklade transaktioner 16–30 dagar (faktor 50 %)

Ej avvecklade transaktioner 31–45 dagar (faktor 75 %)

Ej avvecklade transaktioner 46 dagar eller mer (faktor 100 %)

På raderna 020–060 ska instituten rapportera information om avvecklings-/leveransrisk för positioner utanför handelslagret enligt de kategorier som anges i artikel 378 tabell 1 i CRR.

Kapitalbaskrav för avvecklings-/leveransrisk tillämpas inte för transaktioner som avvecklas tidigare än 5 arbetsdagar efter överenskommen avvecklingsdag.

070

Summa ej avvecklade transaktioner i handelslagret

På rad 070 ska instituten rapportera den sammanlagda informationen om avvecklings-/leveransrisk för positioner i handelslagret (i enlighet med artiklarna 92.3 c ii och 378 i CRR).

På rad 070/010 ska instituten rapportera totalsumman av transaktioner som inte avvecklats efter respektive överenskommen leveransdag till respektive överenskommet pris.

På raderna 070/020 ska instituten rapportera den sammantagna informationen om prisskillnadsexponering på grund av ej avvecklade transaktioner som innebär en förlust.

På raderna 070/030 ska instituten rapportera sammantagna kapitalbaskrav som härrör från summeringen av kapitalbaskrav för ej avvecklade transaktioner genom att multiplicera prisskillnaden från kolumn 020 med tillämplig faktor baserat på antalet arbetsdagar efter överenskommen avvecklingsdag (enligt de kategorier som anges i artikel 378 tabell 1 i CRR).

080–120

Ej avvecklade transaktioner upp till 4 dagar (faktor 0 %)

Ej avveckladetransaktioner 5–15 dagar (faktor 8 %)

Ej avvecklade transaktioner 16–30 dagar (faktor 50 %)

Ej avvecklade transaktioner 31–45 dagar (faktor 75 %)

Ej avvecklade transaktioner 46 dagar eller mer (faktor 100 %)

På raderna 080–120 ska instituten rapportera information om avvecklings-/leveransrisk för positioner utanför handelslagret enligt de kategorier som anges i artikel 378 tabell 1 i CRR.

Kapitalbaskrav för avvecklings-/leveransrisk tillämpas inte för transaktioner som avvecklas tidigare än 5 arbetsdagar efter överenskommen avvecklingsdag.

3.7   C 12.00 – KREDITRISK: VÄRDEPAPPERISERING – SCHABLONMETOD FÖR KAPITALBASKRAV (CR SEC SA)

3.7.1   Allmänna kommentarer

98.

I denna mall ska uppgifter anges om alla värdepapperiseringar för vilka en betydande risköverföring konstaterats och i vilka det rapporterande institutet deltar i en värdepapperisering som behandlas med schablonmetoden. Vilka uppgifter som ska rapporteras beror på institutets roll när det gäller värdepapperiseringen. Det innebär att specifika rapporteringsposter är tillämpliga för originatorer, medverkande institut och investerare.

99.

I CR SEC SA-mallen lämnas gemensam information om både traditionella och syntetiska värdepapperiseringar som ligger utanför handelslagret, i enlighet med definitionerna i artikel 242.10 respektive 242.11 i CRR.

3.7.2   Instruktioner avseende särskilda positioner

Kolumner

010

TOTALT BELOPP FÖR UPPKOMNA VÄRDEPAPPERISERINGSEXPONERINGAR

Ett institut som är originator ska rapportera det utestående beloppet på rapporteringsdagen för alla aktuella värdepapperiseringsexponeringar som härrör från värdepapperiseringstransaktionen, oavsett vem som innehar positionerna. Detta innebär att instituten även ska rapportera värdepapperiseringsexponeringar i balansräkningen (t.ex. obligationer och efterställda lån) och likaså de exponeringar och derivat utanför balansräkningen (t.ex. efterställda låneramar, likviditetsfaciliteter, ränteswappar, kreditswappar etc.) som härrör från värdepapperiseringen.

En originator ska inte beakta sådana traditionella värdepapperiseringar i vilka originatorn inte innehar någon position vid rapporteringen i CR SEC SA-mallen eller CR SEC IRB-mallen. För detta ändamål innefattar de värdepapperiseringspositioner som innehas av originatorn bestämmelser om förtida amortering i en värdepapperisering av rullande exponeringar enligt definitionen i artikel 242.12 i CRR.

020–040

SYNTETISK VÄRDEPAPPERISERING: KREDITRISKSKYDD FÖR VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR

Enligt bestämmelserna i artiklarna 249 och 250 i CRR ska kreditriskskyddet för de värdepapperiserade exponeringarna vara utformat som om det inte förelåg någon löptidsobalans.

020

(–) FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD (CVA)

Det detaljerade förfarandet för beräkning av säkerhetens volatilitetsjusterade värde (CVA) som ska rapporteras i denna kolumn fastställs i artikel 223.2 i CCR.

030

(–) SUMMA UTFLÖDEN OBETALT KREDITRISK-SKYDD, JUSTERADE VÄRDEN (G*)

Enligt den allmänna regeln för ’inflöden’ och ’utflöden’ ska de belopp som rapporteras i denna kolumn anges som ’inflöden’ i motsvarande kreditriskmall (CR SA eller CR IRB) och exponeringsklass som är relevant för utfärdaren av kreditriskskyddet (dvs. den tredje part till vilken tranchen överförs genom obetalt kreditriskskydd).

Förfarandet för beräkning av kreditriskskyddets nominella värde efter justering för valutakursrisk (G*) fastställs i artikel 233.3 i CRR.

040

TEORETISKT BELOPP SOM BEHÅLLS ELLER ÅTERKÖPS AV KREDITRISK-SKYDD

För alla trancher som har behållits eller återköpts, t.ex. innehållna förstaförlustpositioner, ska det nominella beloppet rapporteras.

Effekten av schabloniserade nedsättningar av kreditriskskyddet ska inte beaktas vid beräkningen av det kreditriskskyddsbelopp som behålls eller återköps.

050

POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING: URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORER

Värdepapperiseringspositioner som innehas av det rapporterande institutet, beräknade enligt artikel 246.1 och 246.2 i CRR utan tillämpning av kreditkonverteringsfaktorer och eventuella kreditriskjusteringar och avsättningar. Nettning är endast relevant om flera derivatkontrakt tillhandahålls till samma specialföretag för värdepapperisering och omfattas av ett godtagbart nettningsavtal.

De värdejusteringar och avsättningar som rapporteras i denna kolumn ska endast avse värdepapperiseringspositioner. Värdejusteringar av värdepapperiserade positioner ska inte beaktas.

Om det finns avtalsklausuler om förtida amortering, ska instituten ange beloppet för ’originatorns andel’ i enlighet med artikel 256.2 i CRR.

I syntetiska värdepapperiseringar ska de positioner som innehas av originatorn i form av poster i balansräkningen och/eller investerarens andel (förtida amortering) vara summan av kolumnerna 010–040.

060

(–) VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR

Värdejusteringar och avsättningar (artikel 159 i CRR) för kreditförluster förknippade med den redovisningsram som tillämpas för den rapporterande enheten. I värdejusteringar ingår alla belopp som inverkar på resultatet för kreditförluster inom finansiella tillgångar sedan de först togs upp i balansräkningen (inbegripet förluster på grund av kreditrisk för finansiella tillgångar till verkligt värde som inte ska dras av från exponeringsvärdet) plus de underkursbelopp på exponeringar som förvärvats i samband med obestånd i enlighet med artikel 166.1 i CRR. I avsättningar ingår ackumulerade kreditförluster i poster i balansräkningen.

070

EXPONERING NETTO EFTER VÄRDE-JUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR

Värdepapperiseringspositioner i enlighet med artikel 246.1 och 246.2 i CRR utan tillämpning av konverteringsfaktorer.

Denna uppgift har anknytning till kolumn 040 i den övergripande CR SA-mallen.

080–110

METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ EXPONERINGEN

Artikel 4.1.57 och del tre avdelning II kapitel 4 i CRR.

I denna kolumngrupp rapporteras uppgifter om metoder för kreditriskreducering som minskar kreditrisken för en eller flera exponeringar genom substitution av exponeringarna (som beskrivs nedan för inflöden och utflöden).

Se instruktionerna till CR SA-mallen (Rapportering av metoder för kreditriskreducering (CRM) med substitutionseffekt).

080

(–) OBETALT KREDITRISKSKYDD: JUSTERADE VÄRDEN (GA)

Obetalt kreditriskskydd definieras i artikel 4.1.59 och regleras i artikel 235 i CRR.

Se instruktionerna till CR SA-mallen (Rapportering av metoder för kreditriskreducering (CRM) med substitutionseffekt).

090

(–) FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD

Förbetalt kreditriskskydd definieras i artikel 4.1.58 och regleras i artiklarna 195, 197 och 200 i CRR.

Kreditlänkade obligationer och nettning inom balansräkningen i enlighet med artiklarna 218–236 i CRR behandlas som kontant säkerhet.

Se instruktionerna till CR SA-mallen (Rapportering av metoder för kreditriskreducering (CRM) med substitutionseffekt).

100–110

SUBSTITUTION AV EXPONERINGEN PÅ GRUND AV KREDITRISKREDUCERING

Inflöden och utflöden inom samma exponeringsklass, och i förekommande fall riskvikt eller motpartsriskklass, ska också rapporteras.

100

(–) SUMMA UTFLÖDEN

Artiklarna 222.3, 235.1 och 235.2.

Utflöden som motsvarar den täckta delen av ’exponeringen före tillämpning av värdejusteringar och avsättningar’, vilken dras av från gäldenärens exponeringsklass, och i tillämpliga fall från riskvikten eller motpartsriskklassen, och sedan hänförs till exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskydd, och i tillämpliga fall till riskvikten eller motpartsriskklassen.

Detta belopp räknas som ett inflöde till exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskydd, och i tillämpliga fall till riskvikten eller motpartsriskklassen.

Denna uppgift har anknytning till kolumn 090 [(–) Totala utflöden] i den övergripande CR SA-mallen.

110

SUMMA INFLÖDEN

Värdepapperiseringspositioner som är räntebärande värdepapper och utgör en godtagbar finansiell säkerhet i enlighet med artikel 197.1 i CRR och för vilka man tillämpar den förenklade metoden för finansiella säkerheter ska rapporteras som inflöden i denna kolumn.

Denna uppgift har anknytning till kolumn 100 [Totala inflöden] i den övergripande CR SA-mallen.

120

EXPONERING NETTO EFTER KREDITRISK-REDUCERING MED SUBSTITUTIONS-EFFEKTER FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORER

Den exponering som åsatts respektive riskvikt och exponeringsklass efter beaktande av utflöden och inflöden på grund av ’metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen’.

Denna uppgift har anknytning till kolumn 110 i den övergripande CR SA-mallen.

130

(–) METODER FÖR KREDITRISK-REDUCERING SOM PÅVERKAR EXPONERINGS-BELOPPET: FÖRBETALT KREDITRISK-SKYDD FULLSTÄNDIG METOD FÖR FINANSIELLA SÄKERHETER JUSTERAT VÄRDE (CVAM)

Denna post omfattar även kreditlänkade obligationer (artikel 218 i CRR).

Denna uppgift har anknytning till kolumnerna 120 och 130 i den övergripande CR SA-mallen.

140

FULLSTÄNDIGT JUSTERAT EXPONERINGS-VÄRDE (E*)

Värdepapperiseringspositioner i enlighet med artikel 246 i CRR, således utan tillämpning av de konverteringsfaktorer som fastställs i artikel 246.1 c i CRR.

Denna uppgift har anknytning till kolumn 150 i den övergripande CR SA-mallen.

150–180

UPPDELNING AV DET FULLSTÄNDIGT JUSTERADE VÄRDET (E*) FÖR POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN PER KONVERTERINGSFAKTOR

I artikel 246.1 c i CRR föreskrivs att exponeringsvärdet för en värdepapperiseringsposition utanför balansräkningen ska vara dess nominella värde multiplicerat med en konverteringsfaktor. Konverteringsfaktorn ska vara 100 %, såvida inget annat anges i CRR.

Se kolumnerna 160–190 i den övergripande CR SA-mallen.

De fullständigt justerade exponeringsvärdena (E*) ska rapporteras enligt följande fyra intervall av konverteringsfaktorer utan överlappning: 0 %, [0 %, 20 %], [20 %, [50 %] och [50 %, 100 %].

190

EXPONERINGSVÄRDE

Värdepapperiseringspositioner i enlighet med artikel 246 i CRR.

Denna uppgift har anknytning till kolumn 200 i den övergripande CR SA-mallen.

200

(–) AVDRAGET EXPONERINGS-VÄRDE FRÅN KAPITALBASEN

I enlighet med artikel 258 får institut, när det gäller en värdepapperiseringsposition med riskvikten 1 250 %, dra av positionens exponeringsvärde från kapitalbasen i stället för att ta med positionen i sin beräkning av riskvägda exponeringsbelopp.

210

EXPONERINGSVÄRDE SOM OMFATTAS AV RISKVIKTER

Exponeringsvärdet minus det exponeringsvärde som dras av från kapitalbasen.

220–320

UPPDELNING AV EXPONERINGSVÄRDE SOM OMFATTAS AV RISKVIKTER PER RISKVIKT

220–260

KREDITVÄRDERADE

Positioner med kreditvärdering definieras i artikel 242.8 i CRR.

Exponeringsvärden som omfattas av riskvikter delas upp enligt de kreditkvalitetssteg (CQS) som föreskrivs för schablonmetoden i artikel 251 tabell 1 i CRR.

270

1 250 % (ICKE KREDITVÄRDERADE)

Positioner utan kreditvärdering definieras i artikel 242.7 i CRR.

280

GENOMLYSNING

Artiklarna 253, 254 och 256.5 i CRR.

Genomlysningskolumnerna omfattar samtliga exponeringar utan kreditvärdering för vilka riskvikten baseras på den underliggande portföljen med exponeringar (genomsnittlig riskvikt för gruppen, högsta riskvikt i gruppen eller tillämpning av en koncentrationsfaktor).

290

GENOMLYSNING – VARAV: ANDRA FÖRLUST I ABCP

Det exponeringsvärde som är föremål för behandling av värdepapperiseringspositioner i trancher i andra-förlustläge eller bättre i ett program för tillgångsbaserade certifikat (ABCP) regleras i artikel 254 i CRR.

Program för tillgångsbaserade certifikat (ACBP) definieras i artikel 242.9 i CRR.

300

GENOMLYSNING – VARAV: GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%)

Exponeringsvägd genomsnittlig riskvikt ska rapporteras.

310

INTERNMETODEN (IAA)

Artiklarna 109.1 och 259.3 i CRR. Exponeringsvärdet för värdepapperiseringspositioner enligt internmetoden.

320

IAA: GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%)

Exponeringsvägd genomsnittlig riskvikt ska rapporteras.

330

RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP

Det totala riskvägda exponeringsbeloppet beräknas i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 avsnitt 3 i CRR, före justeringar på grund av löptidsobalans eller överträdelser av bestämmelserna om tillbörlig aktsamhet, och utan beaktande av eventuella riskvägda exponeringsbelopp för exponeringar som via utflöden har omplacerats till en annan mall.

340

VARAV: SYNTETISK VÄRDEPAPPERISERING

Eventuell löptidsobalans ska inte beaktas i det belopp som rapporteras för syntetiska värdepapperiseringar i denna kolumn.

350

ÖVERGRIPANDE EFFEKT (JUSTERING) PÅ GRUND AV ÖVERTRÄDELSE AV BESTÄMMELSERNA OM TILLBÖRLIG AKTSAMHET

Genom artiklarna 14.2, 406.2 och 407 i CRR föreskrivs att, om ett institut inte uppfyller vissa krav i artiklarna 405, 406 och 409 i CRR, ska medlemsstaterna se till att de behöriga myndigheterna fastställa en proportionell extra riskvikt på minst 250 % av den riskvikt (maximerad till 1 250 %) som skulle tillämpas för de relevanta värdepapperiseringspositionerna i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 avsnitt 3 i CRR. Sådana extra riskvikter får inte enbart åläggas investerande institut, utan också motparter, sponsorer och ursprungliga långivare.

360

JUSTERING AV RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP PÅ GRUND AV LÖPTIDSOBALANS

För löptidsobalanser i syntetiska värdepapperiseringar ska instituten inkludera RW*-RW(SP) i enlighet med artikel 250 i CRR, utom när det gäller trancher med riskvikten 1 250 % då beloppet noll ska rapporteras. Observera att RW(SP) inte bara omfattar de riskvägda exponeringsbelopp som rapporteras enligt kolumn 330 utan även de riskvägda exponeringsbeloppen för exponeringar som via utflöden omplacerats till andra mallar.

370–380

SUMMA RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP FÖRE TAKET/EFTER TAKET

Det totala riskvägda exponeringsbeloppet beräknas i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 avsnitt 3 i CRR, före (kolumn 370)/efter (kolumn 380) tillämpning av de gränser som anges i artikel 252 – värdepapperisering av aktuella fallerande poster eller poster som är förenade med särskilt hög risk – eller 256.4 – ytterligare kapitalbaskrav för värdepapperiseringar av rullande exponeringar med bestämmelser om förtida amortering – i CRR.

390

MEMORANDUMPOST: RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP SOM MOTSVARAR UTFLÖDENA FRÅN VÄRDEPAPPERISERING (SCHABLONMETOD) TILL ÖVRIGA EXPONERINGS-KLASSER

Riskvägt exponeringsbelopp som härrör från exponeringar som omplacerats till utfärdaren av riskreducering och som därför beräknas i motsvarande mall och beaktas vid beräkningen av taket för värdepapperiseringspositioner.

100.

CR SEC SA-mallens rader är indelade i tre huvudgrupper, där uppgifter lämnas om de exponeringar som originatorer, investerare och medverkande institut har gett upphov till, medverkat i, behållit eller förvärvat. Informationen i varje grupp är uppdelad i poster inom balansräkningen, poster utanför balansräkningen och derivat samt i värdepapperiseringar och återvärdepapperiseringar.

101.

De totala exponeringarna (på rapporteringsdagen) är också uppdelade enligt de kreditkvalitetssteg som tillämpas i inledningen (sista radgruppen). Såväl originatorer och medverkande institut som investerare ska rapportera denna information.

Rader

010

SUMMA EXPONERINGAR

Totala exponeringar avser det totala beloppet för utestående värdepapperiseringar. På denna rad summeras alla uppgifter som rapporteras av originatorer, medverkande institut och investerare på de rader som följer.

020

VARAV: ÅTERVÄRDEPAPPERISERING

Totalbeloppet för utestående återvärdepapperiseringar i enlighet med definitionerna i artikel 4.1.63 och 4.1.64 i CRR.

030

ORIGINATOR: SUMMA EXPONERINGAR

På denna rad summeras uppgifterna om poster inom och utanför balansräkningen, derivat och förtida amortering avseende de värdepapperiseringspositioner för vilka institutet är originator enligt definitionen i artikel 4.1.13 i CRR.

040–060

POSTER I BALANSRÄKNINGEN

Enligt artikel 246.1 a i CRR ska de institut som beräknar riskvägda exponeringsbelopp enligt schablonmetoden ange exponeringsvärdet för en värdepapperiseringsposition i balansräkningen som dess bokförda värde efter tillämpning av specifika kreditriskjusteringar.

Posterna i balansräkningen är uppdelade i värdepapperiseringar (rad 050) och återvärdepapperiseringar (rad 060).

070–090

POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT

På dessa rader lämnas uppgift om poster utanför balansräkningen, derivat och värdepapperiseringspositioner för vilka en konverteringsfaktor tillämpas i enlighet med bestämmelserna om värdepapperisering. Exponeringsvärdet för en värdepapperiseringsposition utanför balansräkningen ska vara dess nominella värde, minus eventuella specifika kreditriskjusteringar för denna värdepapperiseringsposition, multiplicerat med konverteringsfaktorn 100 % om inget annat anges.

Exponeringsbeloppet för motpartsrisken i samband med ett derivatinstrument som förtecknas i bilaga II till CRR ska fastställas i enlighet med del tre avdelning II kapitel 6 i CRR.

För likviditetsfaciliteter, kreditfaciliteter och förskottsbetalningar från serviceföretag ska instituten rapportera det outnyttjade beloppet.

För räntor och valutaswappar ska de rapportera exponeringsvärdet (i enlighet med artikel 246.1 i CRR) enligt vad som anges i den övergripande CR SA-mallen.

Poster utanför balansräkningen och derivat är uppdelade i värdepapperiseringar (rad 080) och återvärdepapperiseringar (rad 090) som i artikel 251 tabell 1 i CRR.

100

FÖRTIDA AMORTERING

Denna rad gäller bara för originatorer med värdepapperiseringar av rullande exponeringar med bestämmelser om förtida amortering i enlighet med artikel 242.13 och 242.14 i CRR.

110

INVESTERARE: SUMMA EXPONERINGAR

På denna rad summeras uppgifterna om poster i och utanför balansräkningen och derivat av de värdepapperiseringspositioner för vilka institutet är investerare.

CRR innehåller ingen uttrycklig definition av investerare. Med investerare avses i detta sammanhang ett institut som innehar en värdepapperiseringsposition i en värdepapperiseringstransaktion för vilken det varken är originator eller medverkande institut.

120–140

POSTER I BALANSRÄKNINGEN

Här tillämpas samma kriterier för indelning i värdepapperiseringar och återvärdepapperiseringar som för poster i balansräkningen för originatorer.

150–170

POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT

Här tillämpas samma kriterier för indelning i värdepapperiseringar och återvärdepapperiseringar som för poster utanför balansräkningen och derivat för originatorer.

180

MEDVERKANDE INSTITUT: SUMMA EXPONERINGAR

På denna rad summeras uppgifterna om poster inom och utanför balansräkningen samt derivat avseende de värdepapperiseringspositioner för vilka institutet är medverkande institut enligt definitionen i artikel 4.1.14 i CRR. Om ett medverkande institut också värdepapperiserar sina egna tillgångar ska det institutet fylla i uppgifterna om de egna värdepapperiserade tillgångarna på originatorraderna.

190–210

POSTER I BALANSRÄKNINGEN

Här tillämpas samma kriterier för indelning i värdepapperiseringar och återvärdepapperiseringar som för poster i balansräkningen för originatorer.

220–240

POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT

Här tillämpas samma kriterier för indelning i värdepapperiseringar och återvärdepapperiseringar som för poster utanför balansräkningen och derivat för originatorer.

250–290

UPPDELNING AV UTESTÅENDE POSITIONER PER CQS VID INGÅENDE

På dessa rader lämnas uppgifter om utestående positioner (på rapporteringsdagen) enligt de kreditkvalitetssteg (som föreskrivs för schablonmetoden i artikel 251 (tabell 1) i CRR) som tillämpades vid ursprungstidpunkten (uppkomstdatumet). Om dessa uppgifter saknas ska instituten rapportera den tidigaste uppgift man har som är likvärdig kreditkvalitetsstegen.

Dessa rader ska endast rapporteras i kolumnerna 190–270 och kolumnerna 330–340.

3.8   C 13.00 – KREDITRISK–VÄRDEPAPPERISERINGAR: INTERNMETOD FÖR KAPITALBASKRAV (CR SEC IRB)

3.8.1   Allmänna kommentarer

102.

I denna mall ska uppgifter anges om alla värdepapperiseringar för vilka en betydande risköverföring konstaterats och i vilka det rapporterande institutet deltar i en värdepapperisering som behandlas med internmetoden.

103.

Vilka uppgifter som ska rapporteras beror på institutets roll när det gäller värdepapperiseringen. Det innebär att specifika rapporteringsposter är tillämpliga för originatorer, medverkande institut och investerare.

104.

CR SEC IRB-mallen har samma räckvidd som CR SEC SA-mallen och ska alltså innehålla uppgifter om både traditionella och syntetiska värdepapperiseringar utanför handelslagret.

3.8.2   Instruktioner avseende särskilda positioner

Kolumner

010

TOTALT BELOPP FÖR UPPKOMNA VÄRDEPAPPERISERINGSEXPONERINGAR

På raden för totala poster i balansräkningen ska det belopp som rapporteras i denna kolumn motsvara det utestående beloppet för värdepapperiserade exponeringar på rapporteringsdagen.

Se kolumn 010 i CR SEC SA-mallen.

020–040

SYNTETISK VÄRDEPAPPERISERING: KREDITRISKSKYDD FÖR VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR

Artiklarna 249 och 250 i CRR.

Löptidsobalanser ska inte beaktas i det justerade värdet för kreditriskreduceringen i samband med värdepapperiseringsstrukturen.

020

(–) FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD (CVA)

Det detaljerade förfarandet för beräkning av säkerhetens volatilitetsjusterade värde (CVA) som ska rapporteras i denna kolumn fastställs i artikel 223.2 i CCR.

030

(–) SUMMA UTFLÖDEN OBETALT KREDITRISK-SKYDD, JUSTERADE VÄRDEN (G*)

Enligt den allmänna regeln för ’inflöden’ och ’utflöden’ ska de belopp som rapporteras i kolumn 030 i CR SEC IRB-mallen anges som ’inflöden’ i motsvarande kreditriskmall (CR SA eller CR IRB) och exponeringsklass som är relevant för utfärdaren av kreditriskskyddet (dvs. den tredje part till vilken tranchen överförs genom obetalt kreditriskskydd).

Förfarandet för beräkning av kreditriskskyddets nominella värde efter justering för valutakursrisk (G*) fastställs i artikel 233.3 i CRR.

040

TEORETISKT BELOPP SOM BEHÅLLS ELLER ÅTERKÖPS AV KREDITRISK-SKYDD

För alla trancher som har behållits eller återköpts, t.ex. innehållna förstaförlustpositioner, ska det nominella beloppet rapporteras.

Effekten av schabloniserade nedsättningar av kreditriskskyddet ska inte beaktas vid beräkningen av det kreditriskskyddsbelopp som behålls eller återköps.

050

POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING: URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORER

Värdepapperiseringspositioner som innehas av det rapporterande institutet, beräknade enligt artikel 246.1 och 246.2 i CRR, utan tillämpning av kreditkonverteringsfaktorer och före kreditriskjusteringar och avsättningar. Nettning är endast relevant om flera derivatkontrakt tillhandahålls till samma specialföretag för värdepapperisering och omfattas av ett godtagbart nettningsavtal.

De värdejusteringar och avsättningar som rapporteras i denna kolumn ska endast avse värdepapperiseringspositioner. Värdejusteringar av värdepapperiserade positioner ska inte beaktas.

Om det finns avtalsklausuler om förtida amortering, ska instituten ange beloppet för ’originatorns andel’ i enlighet med artikel 256.2 i CRR.

I syntetiska värdepapperiseringar ska de positioner som innehas av originatorn i form av poster i balansräkningen och/eller investerarens andel (förtida amortering) vara summan av kolumnerna 010–040.

060–090

METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ EXPONERINGEN

Se artikel 4.1.57 och del tre avdelning II kapitel 4 i CRR.

I denna kolumngrupp rapporteras uppgifter om metoder för kreditriskreducering som minskar kreditrisken för en eller flera exponeringar genom substitution av exponeringarna (som beskrivs nedan för inflöden och utflöden).

060

(–) OBETALT KREDITRISKSKYDD: JUSTERADE VÄRDEN (GA)

Obetalt kreditriskskydd definieras i artikel 4.1.59 i CRR.

I artikel 236 i CRR beskrivs hur GA beräknas vid fullständigt skydd eller partiellt skydd där exponering och kreditskydd har samma förmånsrätt.

Denna uppgift har anknytning till kolumnerna 040 och 050 i den övergripande CR IRB-mallen.

070

(–) FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD

Förbetalt kreditriskskydd definieras i artikel 4.1.58 i CRR.

Eftersom den förenklade metoden för finansiella säkerheter inte tillämpas, ska instituten bara rapportera förbetalt kreditriskskydd i enlighet med artikel 200 i CRR i denna kolumn.

Denna uppgift har anknytning till kolumn 060 i den övergripande CR IRB-mallen.

080–090

SUBSTITUTION AV EXPONERINGEN PÅ GRUND AV KREDITRISKREDUCERING

Inflöden och utflöden inom samma exponeringsklass, och i förekommande fall riskvikt eller motpartsriskklass, ska också rapporteras.

080

(–) SUMMA UTFLÖDEN

Artikel 236 i CRR.

Utflöden som motsvarar den täckta delen av ’exponeringen före tillämpning av värdejusteringar och avsättningar’, vilken dras av från gäldenärens exponeringsklass, och i tillämpliga fall från riskvikten eller motpartsriskklassen, och sedan hänförs till exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskydd, och i tillämpliga fall till riskvikten eller motpartsriskklassen.

Detta belopp räknas som ett inflöde till exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskydd, och i tillämpliga fall till riskvikten eller motpartsriskklassen.

Denna uppgift har anknytning till kolumn 070 i den övergripande CR IRB-mallen.

090

SUMMA INFLÖDEN

Denna uppgift har anknytning till kolumn 080 i den övergripande CR IRB-mallen.

100

EXPONERING EFTER KREDITRISK-REDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORER

Den exponering som åsatts respektive riskvikt och exponeringsklass efter beaktande av utflöden och inflöden på grund av ’metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen’.

Denna uppgift har anknytning till kolumn 090 i den övergripande CR IRB-mallen.

110

(–) METODER FÖR KREDITRISK-REDUCERING SOM PÅVERKAR EXPONERINGS-BELOPPET: FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD FULLSTÄNDIG METOD FÖR FINANSIELLA SÄKERHETER JUSTERAT VÄRDE (CVAM)

Artiklarna 218–222 i CRR. Denna post omfattar även kreditlänkade obligationer (artikel 218 i CRR).

120

FULLSTÄNDIGT JUSTERAT EXPONERINGS-VÄRDE (E*)

Värdepapperiseringspositioner i enlighet med artikel 246 i CRR, således utan tillämpning av de konverteringsfaktorer som fastställs i artikel 246.1 c i CRR.

130–160

UPPDELNING AV DET FULLSTÄNDIGT JUSTERADE VÄRDET (E*) FÖR POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN PER KONVERTERINGSFAKTOR

I artikel 246.1 c i CRR föreskrivs att exponeringsvärdet för en värdepapperiseringsposition utanför balansräkningen ska vara dess nominella värde multiplicerat med en konverteringsfaktor. Konverteringsfaktorn ska vara 100 %, om inte annat anges.

I detta avseende definieras konverteringsfaktor i artikel 4.1.56 i CRR.

De fullständigt justerade exponeringsvärdena (E*) ska rapporteras enligt följande fyra intervall av konverteringsfaktorer utan överlappning: 0 %, (0 %, 20 %], (20 %, 50 %] och (50 %, 100 %].

170

EXPONERINGSVÄRDE

Värdepapperiseringspositioner i enlighet med artikel 246 i CRR.

Denna uppgift har anknytning till kolumn 110 i den övergripande CR IRB-mallen.

180

(–) AVDRAGET EXPONERINGS-VÄRDE FRÅN KAPITALBASEN

I enlighet med artikel 266.3 får institut, när det gäller en värdepapperiseringsposition med riskvikten 1 250 %, dra av positionens exponeringsvärde från kapitalbasen i stället för att ta med positionen i sin beräkning av riskvägda exponeringsbelopp.

190

EXPONERINGSVÄRDE SOM OMFATTAS AV RISKVIKTER

200–320

EXTERNKREDITVÄRDERINGSMETODEN (KREDITKVALITETSSTEG)

Artikel 261 i CRR.

Värdepapperiseringspositioner enligt internmetoden med en härledd kreditvärdering enligt artikel 259.2 i CRR ska rapporteras som positioner med kreditvärdering.

Exponeringsvärden som omfattas av riskvikter delas upp enligt de kreditkvalitetssteg (CQS) som föreskrivs för internmetoden i artikel 261.1 tabell 4 i CRR.

330

FORMELBASERAD METOD

Den formelbaserade metoden (SFM) beskrivs i artikel 262 i CRR.

Riskvikten för en värdepapperiseringsposition ska vara det värde som är störst av 7 % och den riskvikt som ska tillämpas i enlighet med de formler som anges.

340

DEN FORMELBASERADE METODEN: GENOMSNITTLIG RISKVIKT

Kreditriskreducering för värdepapperiseringspositioner får erkännas i enlighet med artikel 264 i CRR. I detta fall ska institutet fastställa positionens ’effektiva riskvikt’ när fullständigt kreditriskskydd har erhållits i enlighet med artikel 264.2 i CRR (den effektiva riskvikten är lika med positionens riskvägda exponeringsbelopp dividerat med positionens exponeringsvärde och multiplicerat med 100).

När positionen har partiellt kreditriskskydd, ska institutet tillämpa den formelbaserade metoden med ’T’ ändrat i enlighet med artikel 264.3 i CRR.

I denna kolumn ska vägda genomsnittliga riskvikter rapporteras.

350

GENOMLYSNING

Genomlysningskolumnerna omfattar samtliga exponeringar utan kreditvärdering för vilka riskvikten erhålls från den underliggande portföljen med exponeringar (den högsta riskvikten i gruppen).

I artikel 263.2 och 263.3 i CRR föreskrivs en undantagsbehandling i de fall Kirb inte kan beräknas.

Det outnyttjade beloppet för likviditetsfaciliteter ska rapporteras under ’Poster utanför balansräkningen och derivat’.

Så länge en originator omfattas av undantagsbehandlingen när Kirb inte kan beräknas, ska den riskviktning av exponeringsvärdet för en likviditetsfacilitet som behandlas i enlighet med artikel 263 i CRR rapporteras i kolumn 350.

För förtida amortering, se artiklarna 256.5 och 265 i CRR.

360

GENOMLYSNING: GENOMSNITTLIG RISKVIKT

Exponeringsvägd genomsnittlig riskvikt ska rapporteras.

370

INTERNMETOD

I artikel 259.3 och 259.4 i CRR föreskrivs internmetoden (IAA) för positioner i program för tillgångsbaserade certifikat (ABCP).

380

IAA: GENOMSNITTLIG RISKVIKT

I denna kolumn ska vägda genomsnittliga riskvikter rapporteras.

390

(–) MINSKNING AV RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP PÅ GRUND AV VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR

Institut som tillämpar internmetoden ska följa bestämmelserna i artikel 266.1 (gäller endast originatorer, då exponeringen inte har dragits av från kapitalbasen) och 266.2 i CRR.

Värdejusteringar och avsättningar (artikel 159 i CRR) för kreditförluster förknippade med den redovisningsram som tillämpas för den rapporterande enheten. I värdejusteringar ingår alla belopp som inverkar på resultatet för kreditförluster inom finansiella tillgångar sedan de först togs upp i balansräkningen (inbegripet förluster på grund av kreditrisk för finansiella tillgångar till verkligt värde som inte ska dras av från exponeringsvärdet) plus de underkursbelopp på exponeringar som förvärvats i samband med obestånd i enlighet med artikel 166.1 i CRR. I avsättningar ingår ackumulerade kreditförluster i poster i balansräkningen.

400

RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP

Del tre avdelning II kapitel 5 avsnitt 3 i CRR, före justeringar på grund av löptidsobalans eller överträdelser av bestämmelserna om tillbörlig aktsamhet, och utan beaktande av eventuella riskvägda exponeringsbelopp för exponeringar som via utflöden har flyttats till en annan mall.

410

RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP VARAV: SYNTETISK VÄRDEPAPPERISERING

När det gäller syntetiska värdepapperiseringar med löptidsobalans ska löptidsobalansen inte beaktas i det belopp som rapporteras i denna kolumn.

420

ÖVERGRIPANDE EFFEKT (JUSTERING) PÅ GRUND AV ÖVERTRÄDELSE AV BESTÄMMELSERNA OM TILLBÖRLIG AKTSAMHET

Genom artiklarna 14.2, 406.2 och 407 i CRR föreskrivs att medlemsstaterna, om ett institut inte uppfyller vissa krav, ska se till att de behöriga myndigheterna fastställer en proportionell extra riskvikt på minst 250 % av den riskvikt (maximerad till 1 250 %) som skulle tillämpas för de relevanta värdepapperiseringspositionerna i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 avsnitt 3 i CRR.

430

JUSTERING AV DET RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPPET PÅ GRUND AV LÖPTIDSOBALANSER

För löptidsobalanser i syntetiska värdepapperiseringar ska instituten inkludera RW*-RW(SP) i enlighet med artikel 250 i CRR, utom när det gäller trancher med riskvikten 1 250 % då beloppet noll ska rapporteras. Observera att RW(SP) inte bara omfattar de riskvägda exponeringsbelopp som rapporteras enligt kolumn 400 utan även de riskvägda exponeringsbeloppen för exponeringar som via utflöden omplacerats till andra mallar.

Negativa värden ska rapporteras i denna kolumn.

440–450

SUMMA RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP FÖRE TAKET/EFTER TAKET

Det totala riskvägda exponeringsbeloppet beräknas i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 avsnitt 3 i CRR, före (kolumn 440)/efter (kolumn 450) med tillämpning av de gränser som anges i artikel 260 i CRR. Dessutom ska artikel 265 i CRR beaktas (ytterligare kapitalbaskrav för värdepapperiseringar av rullande exponeringar med bestämmelser om förtida amortering).

460

MEMORANDUMPOST: RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP SOM MOTSVARAR UTFLÖDENA FRÅN VÄRDEPAPPERISERING (INTERNMETOD) TILL ÖVRIGA EXPONERINGSKLASSER

Riskvägt exponeringsbelopp som härrör från exponeringar som omplacerats till utfärdaren av riskreducering och som därför beräknas i motsvarande mall och beaktas vid beräkningen av taket för värdepapperiseringspositioner.

105.

CR SEC IRB-mallens rader är indelade i tre huvudgrupper, där uppgifter lämnas om de exponeringar som originatorer, investerare och medverkande institut har gett upphov till, medverkat i, behållit eller förvärvat. Informationen i varje grupp är uppdelad i poster i balansräkningen, poster utanför balansräkningen och derivat samt i riskviktgrupper för värdepapperiseringar och återvärdepapperiseringar.

106.

De totala exponeringarna (på rapporteringsdagen) är också uppdelade enligt de kreditkvalitetssteg som tillämpas i inledningen (sista radgruppen). Såväl originatorer och medverkande institut som investerare ska rapportera denna information.

Rader

010

SUMMA EXPONERINGAR

Totala exponeringar avser det totala beloppet för utestående värdepapperiseringar. På denna rad summeras alla uppgifter som rapporteras av originatorer, medverkande institut och investerare på de rader som följer.

020

VARAV: ÅTERVÄRDEPAPPERISERING

Totalbeloppet för utestående återvärdepapperiseringar i enlighet med definitionerna i artikel 4.1.63 och 4.1.64 i CRR.

030

ORIGINATOR: SUMMA EXPONERINGAR

På denna rad summeras uppgifterna om poster inom och utanför balansräkningen, derivat och förtida amortering avseende de värdepapperiseringspositioner för vilka institutet är originator enligt definitionen i artikel 4.1.13 i CRR.

040–090

POSTER I BALANSRÄKNINGEN

Enligt artikel 246.1 b i CRR ska de institut som beräknar riskvägda exponeringsbelopp enligt internmetoden ange exponeringsvärdet för en värdepapperiseringsposition i balansräkningen som dess bokförda värde utan hänsyn till de eventuella specifika kreditriskjusteringar som gjorts.

Poster i balansräkningen är uppdelade efter riskviktgrupperna för positioner i värdepapperisering (A–B–C), på raderna 050–070, och för positioner i återvärdepapperisering (D–E), på raderna 080–090, i enlighet med artikel 261.1 tabell 4 i CRR.

100–150

POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT

På dessa rader lämnas uppgift om poster utanför balansräkningen, derivat och värdepapperiseringspositioner för vilka en konverteringsfaktor tillämpas i enlighet med bestämmelserna om värdepapperisering. Exponeringsvärdet för en värdepapperiseringsposition utanför balansräkningen ska vara dess nominella värde, minus eventuella specifika kreditriskjusteringar för denna värdepapperiseringsposition, multiplicerat med konverteringsfaktorn 100 % om inget annat anges.

De värdepapperiseringspositioner utanför balansräkningen som härrör från ett derivatinstrument som förtecknas i bilaga II ska fastställas i enlighet med del tre avdelning II kapitel 6 i CRR. Exponeringsbeloppet för motpartsrisken i samband med ett derivatinstrument som förtecknas i bilaga II till CRR ska fastställas i enlighet med del tre avdelning II kapitel 6 i CRR.

För likviditetsfaciliteter, kreditfaciliteter och förskottsbetalningar från serviceföretag ska instituten rapportera det outnyttjade beloppet.

För räntor och valutaswappar ska de rapportera exponeringsvärdet (i enlighet med artikel 246.1 i CRR) enligt vad som anges i den övergripande CR SA-mallen.

Poster utanför balansräkningen är uppdelade efter riskviktgrupperna för positioner i värdepapperisering (A–B–C), på raderna 110–130, och för positioner i återvärdepapperisering (D–E), på raderna 140–150, i enlighet med artikel 261.1 tabell 4 i CRR.

160

FÖRTIDA AMORTERING

Denna rad gäller bara för originatorer med värdepapperiseringar av rullande exponeringar med bestämmelser om förtida amortering i enlighet med artikel 242.13 och 242.14 i CRR.

170

INVESTERARE: SUMMA EXPONERINGAR

På denna rad summeras uppgifterna om poster i och utanför balansräkningen och derivat av de värdepapperiseringspositioner för vilka institutet är investerare.

CRR innehåller ingen uttrycklig definition av investerare. Med investerare avses i detta sammanhang ett institut som innehar en värdepapperiseringsposition i en värdepapperiseringstransaktion för vilken det varken är originator eller medverkande institut.

180–230

POSTER I BALANSRÄKNINGEN

Här tillämpas samma kriterier för indelning i positioner i värdepapperisering (A–B–C) och positioner i återvärdepapperisering (D–E) som för poster i balansräkningen för originatorer.

240–290

POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT

Här tillämpas samma kriterier för indelning i positioner i värdepapperisering (A–B–C) och positioner i återvärdepapperisering (D–E) som för poster i balansräkningen och derivat för originatorer.

300

MEDVERKANDE INSTITUT: SUMMA EXPONERINGAR

På denna rad summeras uppgifterna om poster inom och utanför balansräkningen samt derivat avseende de värdepapperiseringspositioner för vilka institutet är medverkande institut enligt definitionen i artikel 4.1.14 i CRR. Om ett medverkande institut också värdepapperiserar sina egna tillgångar ska det institutet fylla i den information som avser de egna värdepapperiserade tillgångarna på originatorraderna.

310–360

POSTER I BALANSRÄKNINGEN

Här tillämpas samma kriterier för indelning i positioner i värdepapperisering (A–B–C) och positioner i återvärdepapperisering (D–E) som för poster i balansräkningen och derivat för originatorer.

370–420

POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT

Här tillämpas samma kriterier för indelning i positioner i värdepapperisering (A–B–C) och positioner i återvärdepapperisering (D–E) som för poster i balansräkningen och derivat för originatorer.

430–540

UPPDELNING AV UTESTÅENDE POSITIONER PER CQS VID INGÅENDE

På dessa rader lämnas uppgifter om utestående positioner (på rapporteringsdagen) enligt de kreditkvalitetssteg (som föreskrivs för internmetoden i artikel 261 tabell 4 i CRR) som tillämpades vid ursprungstidpunkten (uppkomstdatumet). Om dessa uppgifter saknas ska instituten rapportera den tidigaste uppgift man har som är likvärdig kreditkvalitetsstegen.

Dessa rader ska endast rapporteras i kolumnerna 170–320 och kolumnerna 400–410.

3.9   C 14.00 – DETALJERAD INFORMATION OM VÄRDEPAPPERISERING (SEC DETAILS)

3.9.1   Allmänna kommentarer

107.

I denna mall samlas uppgifter baserade på transaktioner (i motsats till den sammantagna information som rapporteras i mallarna CR SEC SA, CR SEC IRB, MKR SA SEC och MKR SA CTP) för alla värdepapperiseringar i vilka det rapporterande institutet medverkar. Här rapporteras de huvudsakliga egenskaperna hos varje värdepapperisering, såsom hur den underliggande gruppen och kapitalbaskraven är beskaffade.

108.

Denna mall ska rapporteras för följande transaktioner:

a.

Värdepapperiseringar som det rapporterande institutet har gett upphov till eller medverkar i, om det innehar minst en position i värdepapperiseringen. Det innebär att oavsett om det har funnits en betydande risköverföring eller inte ska instituten rapportera information om alla positioner som de innehar (såväl utanför som inom handelslagret). De positioner som innehas inbegriper de positioner som behålls på grund av artikel 405 i CRR.

b.

Värdepapperiseringar som det rapporterande institutet har gett upphov till eller medverkat i under rapporteringsåret (1), om det inte innehar någon position.

c.

Värdepapperiseringar vars yttersta underliggande tillgång är finansiella skuldförpliktelser som ursprungligen emitterats av det rapporterande institutet och (delvis) förvärvats av ett specialföretag för värdepapperiseringar. Denna underliggande tillgång skulle kunna inkludera säkerställda obligationer eller andra skuldförpliktelser och ska identifieras som sådan i kolumn 160.

d.

Positioner som innehas i värdepapperiseringar där det rapporterande institutet varken är originator eller medverkande institut (dvs. investerare och ursprungliga långivare).

109.

Denna mall ska rapporteras av konsoliderade grupper och självständiga institut (2) som är etablerade i samma land där de omfattas av kapitalbaskraven. Om mer än en enhet i samma konsoliderade grupp medverkar i en värdepapperisering ska de tillhandahålla den detaljerade uppdelningen enhet för enhet.

110.

När det gäller artikel 406.1 i CRR, enligt vilken institut som investerar i värdepapperiseringspositioner ska skaffa tillräcklig information om dessa för att kunna uppfylla kraven om tillbörlig aktsamhet, ska rapporteringen av mallen tillämpas i begränsad omfattning för investerarna. De ska närmare bestämt rapportera kolumnerna 010–040, 070–110, 160, 190, 290–400, 420–470.

111.

Institut som är ursprungliga långivare (och inte samtidigt är originatorer eller medverkande institut i samma värdepapperisering) ska generellt sett rapportera samma delar av mallen som investerare.

3.9.2   Instruktioner avseende särskilda positioner

Kolumner

005

RADNUMMER

Detta radnummer är en radidentifierare och ska vara unik för varje rad i tabellen. Det ska följa en numerisk ordning 1, 2, 3 osv.

010

INTERN KOD

Den interna (alfanumeriska) kod som institutet använder för att identifiera värdepapperiseringen. Den interna koden ska vara anknuten till värdepapperiseringens benämning.

020

IDENTIFIERINGSKOD FÖR VÄRDEPAPPERISERING (kod/namn)

Den kod som används för registrering av värdepapperiseringen eller, om det inte finns en sådan kod, det namn som värdepapperiseringen har på marknaden. När det finns ett internationellt standardnummer för värdepapper (ISIN) (dvs. för offentliga transaktioner) ska de tecken som är gemensamma för alla trancher i värdepapperiseringen rapporteras i denna kolumn.

030

IDENTIFIERINGSKOD FÖR ORIGINATOR (kod/namn)

I denna kolumn rapporteras den kod som originatorn har fått från tillsynsmyndigheten eller, om det inte finns en sådan kod, institutets namn.

Vid värdepapperiseringar med flera partner ska den rapporterande enheten ange benämningen på alla de enheter inom dess konsoliderade grupp som medverkar i transaktionen (originatorn, det medverkande institutet eller den ursprungliga långivaren). Om den rapporterande enheten inte känner till koden eller om det inte finns någon kod, ska institutets namn rapporteras.

040

TYP AV VÄRDEPAPPERISERING: (TRADITIONELL/ SYNTETISK)

Följande förkortningar rapporteras:

—

’T’

för traditionell.

—

’S’

för syntetisk.

Definitionerna av ’traditionell värdepapperisering’ och ’syntetisk värdepapperisering’ återges i artikel 242.10 och 242.11 i CRR.

050

KONTOBEHANDLING: Värdepapperiserade exponeringar behålls i eller avförs från balansräkningen?

Originatorer, medverkande institut och ursprungliga långivare ska rapportera en av följande förkortningar:

—

’K’

om de beaktas fullständigt.

—

’P’

om de är delvis borttagna.

—

’R’

om de är helt och hållet borttagna.

—

’N’

ej tillämpligt.

I denna kolumn summeras hur transaktionen behandlas i redovisningen.

Vid syntetiska värdepapperiseringar ska originatorer rapportera de värdepapperiserade exponeringar som tagits bort från balansräkningen.

Vid värdepapperiseringar av skulder ska originatorerna inte rapportera i denna kolumn.

Alternativet ’P’ (delvis borttagna) ska rapporteras om de värdepapperiserade tillgångarna beaktas i balansräkningen i en omfattning motsvarande den rapporterande enhetens fortsatta medverkan i enlighet med bestämmelserna i IAS 39.30–35.

060

SOLVENSBEHANDLING: Positioner i värdepapperisering som omfattas av kapitalbaskrav?

Endast originatorer ska rapportera följande förkortningar:

—

’N’

för poster som inte omfattas av kapitalbaskraven.

—

’B’

för poster utanför handelslagret.

—

’T’

för poster i handelslagret.

—

’A’

för poster delvis inom och delvis utanför handelslagret.

Artiklarna 109, 243 och 244 i CRR.

I denna kolumn summeras originatorns solvenshantering i värdepapperiseringsprogrammet. Den visar huruvida kapitalbaskraven beräknats utifrån värdepapperiserade exponeringar eller värdepapperiserade positioner (inom eller utanför handelslagret).

Om kapitalbaskraven baseras på värdepapperiserade exponeringar (utan betydande risköverföring) ska beräkningen av kapitalbaskraven för kreditrisken rapporteras i mall CR SA om institutet använder schablonmetoden respektive i mall CR IRB om man använder internmetoden.

Om kapitalbaskraven däremot baseras på värdepapperiseringspositioner utanför handelslagret (med betydande risköverföring) ska beräkningen av kapitalbaskrav för kreditrisken rapporteras i mall CR SEC SA eller i mall CR SEC IRB. Vid värdepapperiseringspositioner i handelslagret ska beräkningen av kapitalbaskrav för marknadsrisken rapporteras i mall MKR SA TDI (generell positionsrisk enligt schablonmetoden) och i mall MKR SA SEC eller mall MKR SA CTP (specifik positionsrisk enligt schablonmetoden) eller i mallarna MKR IM (interna modeller).

Vid värdepapperiseringar av skulder ska originatorerna inte rapportera i denna kolumn.

070

VÄRDEPAPPERISERING ELLER ÅTERVÄRDEPAPPERISERING?

Utifrån de definitioner av ’värdepapperisering’ och ’återvärdepapperisering’ som står i artikel 4.1.61 och 4.1.62–4.1.64 i CRR ska instituten rapportera den underliggande typen med följande förkortningar:

—

’S’

för värdepapperisering.

—

’R’

för återvärdepapperisering.

080–100

BIBEHÅLLANDE

Artiklarna 404–410 i CRR.

080

TYP AV BIBEHÅLLANDE SOM TILLÄMPAS

För varje värdepapperiseringsprogram där institutet agerar som originator ska det rapportera den relevanta typen av ekonomiskt intresse netto som bibehålls i enlighet med artikel 405 i CRR:

A

–

Vertikal andel (värdepapperiseringspositioner): ’bibehållande av minst 5 % av det nominella värdet av varje tranch som sålts eller överförts till investerarna’.

V

–

Vertikal andel (värdepapperiserade exponeringar): bibehållande av minst 5 % av det nominella värdet av de värdepapperiserade exponeringarna, om den bibehållna kreditrisken avseende sådana värdepapperiserade exponeringar alltid likställs med eller efterställs den kreditrisk som har värdepapperiserats för samma exponeringar.

B

–

Rullande exponeringar: ’bibehållande av originatorns andel på minst 5 % av det nominella värdet av de värdepapperiserade exponeringarna’.

C

–

Inom balansräkningen: ’bibehållande av slumpvis utvalda exponeringar som motsvarar minst 5 % av det nominella värdet av de värdepapperiserade exponeringarna, vilka annars skulle ha värdepapperiserats i den aktuella transaktionen, förutsatt att antalet potentiella värdepapperiserade exponeringar ursprungligen inte understiger 100’.

D

–

Förstaförlustläge: ’bibehållande av den tranch som är i första-förlustläge och vid behov andra trancher med samma eller högre riskprofil än de som överförts eller sålts till investerare, vilka inte har kortare löptid än de som överförts eller sålts till investerare, så att bibehållandet totalt motsvarar minst 5 % av det nominella värdet av de värdepapperiserade exponeringarna’.

E

–

Undantagna: Denna kod ska rapporteras för de värdepapperiseringar som avses med bestämmelserna i artikel 405.3 i CRR.

N

–

Ej tillämpligt: Denna kod ska rapporteras för de värdepapperiseringar för vilka bestämmelserna i artikel 404 i CRR är relevanta.

U

–

Föremål för överträdelse eller okänt: Denna kod ska rapporteras om man vid rapporteringen är osäker på vilken typ av bibehållande det gäller, eller om någon bestämmelse har överträtts.

090

BIBEHÅLLANDE (%) PÅ RAPPORTERINGS-DATUMET

Originatorn, det medverkande institutet eller den ursprungliga långivaren ska behålla ett väsentligt ekonomiskt intresse netto på minst 5 % av värdepapperiseringen (vid ursprungstidpunkten).

Utan att det påverkar artikel 405.1 i CRR tolkas mätning av bibehållandet vid ursprungstidpunkten vanligen som den tidpunkt när exponeringarna värdepapperiserades och inte när exponeringarna skapades (t.ex. inte när de underliggande lånen utfärdades för första gången). Mätning av bibehållande vid ursprungstidpunkten innebär att 5 % är den bibehållna andel som krävs vid den tidpunkt när denna bibehållandenivå uppmättes och kravet uppfylldes (t.ex. när exponeringarna värdepapperiserades). Det är inte nödvändigt med en dynamisk återangivelse och återjustering av bibehållen andel under transaktionens hela livscykel.

Denna kolumn ska inte rapporteras om kod ’E’ (undantagna) eller ’N’ (ej tillämpligt) rapporteras i kolumn 080 (typ av bibehållet ekonomiskt intresse).

100

UPPFYLLS BIBEHÅLLANDE-KRAVET?

Artikel 405.1 i CRR.

Följande förkortningar rapporteras:

Y

=

ja.

N

=

nej.

Denna kolumn ska inte rapporteras om kod ’E’ (undantagna) eller ’N’ (ej tillämpligt) rapporteras i kolumn 080 (typ av bibehållet ekonomiskt intresse).

110

INSTITUTETS ROLL: (ORIGINATOR/ MEDVERKANDE INSTITUT/ URSPRUNGLIG LÅNGIVARE/ INVESTERARE)

Följande förkortningar rapporteras:

—

’O’

för originator.

—

’S’

för medverkande institut.

—

’L’

för ursprunglig långivare.

—

’I’

för investerare.

Se definitionerna i artikel 4.1.13 (originator) och 4.1.14 (medverkande institut) i CRR. Investerare antas vara de institut som omfattas av bestämmelserna i artiklarna 406 och 407 i CRR.

120–130

ICKE-ABCP-PROGRAM

På grund av att de består av flera enskilda värdepapperiseringspositioner är program för tillgångsbaserade certifikat (ABCP) (definieras i artikel 242.9 i CRR) undantagna från rapporteringen i kolumnerna 120 och 130.

120

URSPRUNGSTIDPUNKT (mån/år)

Månad och år för värdepapperiseringens uppkomst (dvs. tidpunkten för avslutande eller stängning av gruppen) ska rapporteras i följande format: ’mm/yyyy’ (mån/år).

Ursprungstidpunkten för respektive värdepapperiseringsprogram kan inte ändras mellan rapporteringsdagarna. I det särskilda fall då värdepapperiseringsprogram baseras på öppna grupper ska ursprungstidpunkten vara första dagen för utgivning av värdepapper.

Denna uppgift ska rapporteras även om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen.

130

TOTALT BELOPP FÖR VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR VID URSPRUNGS-TIDPUNKTEN

I denna kolumn anges beloppet (enligt ursprungliga exponeringar före tillämpning av konverteringsfaktorer) för den värdepapperiserade portföljen vid ursprungstidpunkten.

Om värdepapperiseringsprogrammen baseras på öppna grupper ska institutet rapportera det belopp som avser ursprungstidpunkten för första utgivning av värdepapper. Om det gäller traditionella värdepapperiseringar ska inga andra tillgångar i värdepapperiseringsgruppen medräknas. När det gäller värdepapperiseringsprogram med flera partner (dvs. med fler än en originator) ska bara det belopp rapporteras som utgör den rapporterande enhetens bidrag till den värdepapperiserade portföljen. Vid värdepapperisering av skulder ska endast de belopp rapporteras som är utgivna av den rapporterande enheten.

Denna uppgift ska rapporteras även om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen.

140–220

VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR

I kolumnerna 140–220 ska den rapporterande enheten ange information om flera egenskaper hos den värdepapperiserade portföljen.

140

TOTALT BELOPP

Instituten ska rapportera den värdepapperiserade portföljens värde på rapporteringsdagen, dvs. det utestående beloppet för de värdepapperiserade exponeringarna. Om det gäller traditionella värdepapperiseringar ska inga andra tillgångar i värdepapperiseringsgruppen medräknas. När det gäller värdepapperiseringsprogram med flera partner (dvs. med fler än en originator) ska bara det belopp rapporteras som utgör den rapporterande enhetens bidrag till den värdepapperiserade portföljen. Om värdepapperiseringsprogrammen baseras på stängda grupper (dvs. att portföljen med värdepapperiserade tillgångar inte kan utökas efter ursprungstidpunkten) minskar beloppet stegvis.

Denna uppgift ska rapporteras även om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen.

150

INSTITUTENS ANDEL (%)

Ett institut ska rapportera sin andel (i procent med två decimaler) i den värdepapperiserade portföljen på rapporteringsdagen. Den siffra som ska rapporteras i denna kolumn är om inget annat föreskrivs 100 %, utom för värdepapperiseringsprogram med flera partner. Den rapporterande enheten ska i så fall rapportera sitt aktuella bidrag till den värdepapperiserade portföljen (som i kolumn 140, relativt sett).

Denna uppgift ska rapporteras även om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen.

160

TYP

I denna kolumn anges information om vilka typer av tillgångar (1–8) eller skulder (9 och 10) som ingår i den värdepapperiserade portföljen. Institutet ska rapportera en av följande sifferkoder:

1

–

Panträtter i bostadsfastigheter.

2

–

Panträtter i kommersiella fastigheter.

3

–

Kreditkortsfordringar.

4

–

Leasing

5

–

Krediter till företag, inbegripet små och medelstora företag (behandlas som företag).

6

–

Konsumentkrediter.

7

–

Handelsfordringar.

8

–

Övriga tillgångar.

9

–

Säkerställda obligationer.

10

–

Övriga skulder.

Om gruppen av värdepapperiserade exponeringar är en blandning av ovanstående typer ska institutet ange mest relevanta typen. Vid återvärdepapperiseringar ska institutet hänvisa till den slutliga underliggande gruppen av tillgångar. I typ 10 (övriga skulder) ingår statsobligationer och kreditlänkade obligationer.

När det gäller värdepapperiseringsprogram som baseras på stängda grupper kan typen av tillgångar och skulder inte ändras mellan rapporteringstillfällena.

170

TILLÄMPAD METOD (SCHABLONMETOD/ INTERNMETOD/ BLANDAD METOD)

I denna kolumn anges vilken metod som institutet skulle tillämpa för de värdepapperiserade exponeringarna på rapporteringsdagen.

Följande förkortningar rapporteras:

—

’S’

för schablonmetoden.

—

’I’

för internmetoden.

—

’M’

för en kombination av de båda metoderna (SA/IRB).

Om schablonmetoden tillämpas och ’P’ rapporteras i kolumn 050 ska beräkningen av kapitalbaskrav rapporteras i mall CR SEC SA.

Om internmetoden tillämpas och ’P’ rapporteras i kolumn 050 ska beräkningen av kapitalbaskrav rapporteras i mall CR SEC IRB.

Om en kombination av schablonmetoden och internmetoden tillämpas och ’P’ rapporteras i kolumn 050 ska beräkningen av kapitalbaskrav rapporteras både i mall CR SEC SA och i mall CR SEC IRB.

Denna uppgift ska rapporteras även om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen. Denna kolumn gäller dock inte för värdepapperisering av skulder. Medverkande institut ska inte fylla i denna kolumn.

180

ANTAL EXPONERINGAR

Artikel 261.1 i CRR.

Denna kolumn är obligatorisk endast för de institutioner som använder internmetoden för värdepapperiserade positioner (och därmed rapporterar ’I’ i kolumn 170). Institutet ska rapportera det faktiska antalet exponeringar.

Denna kolumn ska inte fyllas i vid värdepapperiseringar av skulder eller om kapitalbaskraven grundar sig på de värdepapperiserade exponeringarna (vid värdepapperisering av tillgångar). Denna kolumn ska inte heller fyllas i om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen. Investerare ska inte fylla i denna kolumn.

190

LAND

Här rapporteras koden (ISO 3166–1 alpha-2) för ursprungslandet för det slutliga underlaget för transaktionen, dvs. det land i vilket den direkta motparten till de ursprungliga värdepapperiserade exponeringarna är etablerad (genomlysning). Om värdepapperiseringsgruppen består av olika länder ska institutet ange det mest relevanta landet. Om inget land har en större andel än 20 % av beloppet för tillgångar/skulder ska ’OT’ (övrigt) rapporteras.

200

ELGD (%)

Exponeringsvägd genomsnittlig förlust vid obestånd (ELGD) ska bara rapporteras av de institut som tillämpar den formelbaserade metoden (och därmed rapporterar ’I’ i kolumn 170). ELGD beräknas i enlighet med artikel 262.1 i CRR.

Denna kolumn ska inte fyllas i vid värdepapperiseringar av skulder eller om kapitalbaskraven grundar sig på de värdepapperiserade exponeringarna (vid värdepapperisering av tillgångar). Denna kolumn ska inte heller fyllas i om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen. Medverkande institut ska inte fylla i denna kolumn.

210

(–) VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR

Värdejusteringar och avsättningar (artikel 159 i CRR) för kreditförluster förknippade med den redovisningsram som tillämpas för den rapporterande enheten. I värdejusteringar ingår alla belopp som inverkar på resultatet för kreditförluster inom finansiella tillgångar sedan de först togs upp i balansräkningen (inbegripet förluster på grund av kreditrisk för finansiella tillgångar till verkligt värde som inte ska dras av från exponeringsvärdet) plus de underkursbelopp på exponeringar som förvärvats i samband med obestånd i enlighet med artikel 166.1 i CRR. I avsättningar ingår ackumulerade kreditförluster i poster i balansräkningen.

I denna kolumn anges information om de värdejusteringar och avsättningar som tillämpas på de värdepapperiserade exponeringarna. Denna kolumn ska inte fyllas i vid värdepapperiseringar av skulder.

Denna uppgift ska rapporteras även om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen.

Medverkande institut ska inte fylla i denna kolumn.

220

KAPITALBASKRAV FÖRE VÄRDEPAPPERISERING (%)

I denna kolumn lämnas information om kapitalbaskraven för den värdepapperiserade portföljen om det inte hade skett någon värdepapperisering plus förväntade förluster i samband med dessa risker (kirb) som en procentandel (med två decimaler) av de totala värdepapperiserade exponeringarna vid ursprungstillfället. kirb definieras i artikel 242.4 i CRR.

Denna kolumn ska inte fyllas i vid värdepapperiseringar av skulder. Vid värdepapperisering av tillgångar ska denna uppgift rapporteras även om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen.

Medverkande institut ska inte fylla i denna kolumn.

230–300

VÄRDEPAPPERISERINGSSTRUKTUR

I dessa sex kolumner lämnas information om värdepapperiseringens struktur avseende positioner inom och utanför balansräkningen, trancher (högt rangordnade, mellanliggande och i första-förlustläge) och löptid.

Vid värdepapperiseringar med flera partner ska institutet för första-förlusttranchen endast rapportera det belopp som motsvarar eller kan hänföras till det rapporterande institutet.

230–250

POSTER I BALANSRÄKNINGEN

I denna grupp av kolumner lämnas information om poster i balansräkningen med uppdelning i trancher (högt rangordnade, mellanliggande och i första-förlustläge).

230

PRIORITERADE

Alla trancher som inte räknas som mellanliggande trancher eller trancher i första-förlustläge ska tillhöra denna kategori.

240

MELLANLIGGANDE

Se artiklarna 243.3 (traditionella värdepapperiseringar) och 244.3 (syntetiska värdepapperiseringar) i CRR.

250

FÖRSTAFÖRLUST

Tranch i första-förlustläge definieras i artikel 242.15 i CRR.

260–280

POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT

I denna grupp av kolumner lämnas information om poster i balansräkningen och derivat med uppdelning i trancher (högt rangordnade, mellanliggande och i första-förlustläge).

Trancherna ska här delas upp enligt samma kriterier som för poster i balansräkningen.

290

FÖRSTA FÖRUTSÄGBARA AVSLUTSDATUM

Det slutdatum som är sannolikt för hela värdepapperiseringen mot bakgrund av avtalsbestämmelserna och de finansiella förhållanden som kan väntas för tillfället. Generellt sett rör det sig om det tidigaste av följande datum:

i)

det tidigaste datum då en städoption (definieras i artikel 242.2 i CRR) kan utnyttjas med hänsyn till löptiden för underliggande exponering(ar) och till förväntad förbetalningsgrad eller till potentiella omförhandlingar avseende dessa exponeringar.

ii)

det tidigaste datum då originatorn kan utnyttja någon annan städoption som ingår i avtalsbestämmelserna om värdepapperisering och som leda till att värdepapperiseringen löstes in helt och hållet.

Dag, månad och år för tidigast väntade slutdatum ska rapporteras. Exakt datum ska rapporteras om dessa uppgifter finns tillgängliga. I annat fall ska första dagen i månaden anges.

300

RÄTTSLIGT GILTIG SLUTLIG FÖRFALLODAG

Det datum då alla kapitalbelopp och räntor i värdepapperiseringen enligt lag ska återbetalas (baserat på transaktionens dokumentation).

Dag, månad och år för rättsligt giltig slutlig förfallodag ska rapporteras. Exakt datum ska rapporteras om dessa uppgifter finns tillgängliga. I annat fall ska första dagen i månaden anges.

310–400

POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING: URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORER

I denna kolumngrupp lämnas information om värdepapperiseringspositionerna avseende positioner inom och utanför balansräkningen och trancher (högt rangordnade, mellanliggande, i första-förlustläge).

310–330

POSTER I BALANSRÄKNINGEN

Trancherna ska här delas upp enligt samma kriterier som för poster i balansräkningen.

340–360

POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT

Trancherna ska här delas upp enligt samma kriterier som för poster utanför balansräkningen.

370–400

MEMORANDUMPOSTER: POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT

I denna kolumngrupp lämnas ytterligare information om samtliga poster utanför balansräkningen och derivat (som redan har rapporterats enligt en annan uppdelning i kolumnerna 340–360).

370

DIREKTA KREDITSUBSTITUT (DCS)

Denna kolumn är avsedd för de värdepapperiseringspositioner som innehas av originatorn och garanteras genom direkta kreditsubstitut (DCS).

I enlighet med bilaga I till CRR ska följande fullständiga risk för poster utanför balansräkningen betraktas som direkta kreditsubstitut:

—

Garantier knutna till kreditgivning.

—

Oåterkalleliga kreditlöften med karaktär av kreditsubstitut.

380

IRS/CRS

Ränteswappar (IRS) och valutaswappar (CRS). Dessa derivat ingår i bilaga II till CRR.

390

GODTAGBARA LIKVIDITETS-FACILITETER

Likviditetsfaciliteter (LF) definieras i artikel 242.3 i CRR. De ska uppfylla de sex villkor som fastställs i artikel 255.1 i CRR för att betraktas som godtagbara (oavsett om institutet tillämpar schablonmetoden eller internmetoden).

400

ÖVRIGA (INKLUSIVE ICKE GODTAGBARA LIKVIDITETSFACILITETER)

Denna kolumn är avsedd för resterande poster utanför balansräkningen, såsom icke godtagbara likviditetsfaciliteter (dvs. de likviditetsfaciliteter som inte uppfyller villkoren i artikel 255.1 i CRR).

410

FÖRTIDA AMORTERING TILLÄMPAD KONVERTERINGS-FAKTOR

I artiklarna 242.12 och 256.5 (schablonmetoden) och i artikel 265.1 (internmetoden) i CRR föreskrivs ett antal konverteringsfaktorer som ska tillämpas på investerarnas andelar (i syfte att beräkna de riskvägda exponeringsbeloppen).

Denna kolumn gäller värdepapperiseringsprogram med avtalsklausuler om förtida amortering (dvs. rullande värdepapperiseringar).

I enlighet med artikel 256.6 i CRR ska överskottsmarginalens faktiska tremånadersgenomsnitt avgöra vilken konverteringsfaktor som ska tillämpas.

Denna kolumn inte fyllas i när det gäller värdepapperiseringar av skulder. Denna information har anknytning till rad 100 i mall CR SEC SA och rad 160 i mall CR SEC IRB.

420

(–) AVDRAGET EXPONERINGS-VÄRDE FRÅN KAPITALBASEN

Denna information har nära anknytning till kolumn 200 i mall CR SEC SA och till kolumn 180 i mall CR SEC IRB.

I denna kolumn rapporteras ett negativt värde.

430

SUMMA RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖRE TILLÄMPNING AV TAKET

I denna kolumn lämnas uppgift om det riskvägda exponeringsbeloppet före tillämpning av taket för värdepapperiseringspositionerna (dvs. vid värdepapperiseringsprogram med betydande risköverföring). Vid värdepapperiseringsprogram utan betydande risköverföring (dvs. riskvägt exponeringsbelopp beräknat utifrån värdepapperiserade exponeringar) ska ingen uppgift rapporteras i denna kolumn.

Denna kolumn inte fyllas i när det gäller värdepapperiseringar av skulder.

440

SUMMA RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP EFTER TILLÄMPNING AV TAKET

I denna kolumn lämnas uppgift om det riskvägda exponeringsbeloppet efter tillämpning av taket för värdepapperiseringspositionerna (dvs. vid värdepapperiseringsprogram med betydande risköverföring). Vid värdepapperiseringsprogram utan betydande risköverföring (dvs. kapitalbaskrav beräknade utifrån värdepapperiserade exponeringar) ska ingen uppgift rapporteras i denna kolumn.

Denna kolumn inte fyllas i när det gäller värdepapperiseringar av skulder.

450–510

POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING – HANDELSLAGRET

450

KONSOLIDERAD HANDELS-INFORMATION ELLER ICKE-KONSOLIDERAD HANDELS-INFORMATION?

Följande förkortningar rapporteras:

C

–

korrelationshandelsportfölj (CTP).

N

–

inte korrelationshandelsportfölj.

460–470

NETTOPOSITIONER – LÅNGA/KORTA

Se kolumnerna 050/060 i mall MKR SA SEC respektive mall MKR SA CTP.

480

SAMMANLAGDA KAPITALBASKRAV ENLIGT SCHABLONMETODEN – SPECIFIK RISK

Se kolumn 610 i mall MKR SA SEC respektive kolumn 450 i mall MKR SA CTP.

4.   MALLAR FÖR OPERATIV RISK

4.1   C 16.00 – OPERATIV RISK (OPR)

4.1.1   Allmänna kommentarer

112.

Denna mall ger information om beräkningen av kapitalbaskrav i enlighet med artiklarna 312–324 i CRR för operativ risk enligt basmetoden (BIA), schablonmetoden (TSA), den alternativa schablonmetoden (ASA) och internmätningsmetoderna (AMA). Ett institut kan inte på individuell nivå tillämpa TSA och ASA samtidigt för affärsområdena hushållsbank och storkundsbank.

113.

Institut som använder basmetoden (BIA), schablonmetoden (TSA) och/eller den alternativa schablonmetoden (ASA) ska beräkna kapitalbaskraven utifrån de uppgifter som finns vid räkenskapsårets slut. Om inga reviderade uppgifter finns tillgängliga får instituten använda företagets egna skattningar. Om instituten använder reviderade uppgifter ska de rapportera de reviderade uppgifterna, som bör förbli oförändrade. Det finns möjlighet att avvika från principen om oförändrade uppgifter, t.ex. uppfyller villkoren för särskilda omständigheter under perioden, t.ex. om institutet nyligen har förvärvat eller sålt enheter eller verksamheter.

114.

Om ett institut kan visa för sin behöriga myndighet att användningen av ett treårigt genomsnitt för att beräkna den relevanta indikatorn – på grund av särskilda omständigheter såsom en fusion, ett förvärv eller en försäljning av enheter eller verksamheter – skulle leda till felskattningar av kapitalbaskraven för operativ risk, får den behöriga myndigheten tillåta institutet att ändra beräkningen på ett sätt som skulle ta hänsyn till sådana händelser. Den behöriga myndigheten får också på eget initiativ begära att ett institut ändrar beräkningen. Ett institut som har varit verksamt i mindre än tre år får använda sina egna framåtblickande skattningar vid beräkningen av den relevanta indikatorn, förutsatt att institutet börjar använda historiska uppgifter så snart sådana finns tillgängliga.

115.

I kolumnerna i denna mall anges de tre senaste årens belopp dels för den relevanta indikatorn för den bankverksamhet som är förenad med operativ risk, dels för lån och förskott (det sistnämnda är endast tillämpligt om institutet använder ASA). Därefter rapporteras uppgifter om beloppet enligt kapitalbaskraven för operativ risk. I förekommande fall ska institutet ange utförligare vilken del av beloppet som härrör från en mekanism för allokering. Institut som tillämpar AMA ska lägga till memorandumposter för att ge utförligare information om hur förväntad förlust, diversifiering och riskreducering inverkar på kapitalbaskraven för operativ risk.

116.

Institut som tillämpar TSA eller ASA ska på raderna i denna kolumn ange information uppdelad efter metod för beräkning av kapitalbaskraven för operativ risk med utförligare uppgifter om affärsområdena.

117.

Denna mall ska rapporteras av alla institut som omfattas av kapitalbaskraven för operativ risk.

4.1.2   Instruktioner avseende särskilda positioner

Kolumner

010–030

RELEVANT INDIKATOR

Institut som beräknar kapitalbaskraven för operativ risk utifrån den relevanta indikatorn (BIA, TSA och ASA) ska rapportera den relevanta indikatorn för respektive år i kolumnerna 010–030. Institut som kombinerar flera metoder i enlighet med artikel 314 i CRR ska i informationssyfte dessutom rapportera den relevanta indikatorn för den verksamhet som omfattas av AMA. Detta gäller också alla övriga banker som tillämpar AMA.

Med ’relevant indikator’ avses nedan ’summan av posterna’ i slutet av räkenskapsåret i enlighet med artikel 316.1 tabell 1 i CRR.

Om institutets uppgifter om ’relevant indikator’ avser en kortare period än tre år ska de historiska uppgifter (reviderade siffror) som finns tillgängliga rapporteras efter vad som är mest relevant i respektive kolumner i tabellen. Om det t.ex. finns historiska uppgifter bara för ett år ska dessa rapporteras i kolumn 030. Om de framåtblickande skattningarna framstår som rimliga ska dessa sedan anges i kolumn 020 (skattning för nästa år) och i kolumn 010 (skattning för år + 2).

Om det helt saknas historiska uppgifter om ’relevant indikator’ får institutet använda sina egna framåtblickande skattningar.

040–060

LÅN OCH FÖRSKOTT (VID TILLÄMPNING AV ALTERNATIV SCHABLONMETOD)

I dessa kolumner rapporteras beloppen för lån och förskott avseende affärsområdena ’storkundsbank’ och ’hushållsbank’ i enlighet med artikel 319.1 b i CRR. Dessa belopp ska ligga till grund för beräkningen av alternativ relevant indikator som leder till kapitalbaskraven för den verksamhet som omfattas av ASA (artikel 319.1 a i CRR).

För affärsområdet ’storkundsbank’ ska även värdepapper utanför handelslagret tas med.

070

KAPITALBASKRAV

Kapitalbaskravet beräknas enligt den metod som används och i enlighet med artiklarna 312–324 i CRR. Det belopp som beräkningen resulterar i ska rapporteras i kolumn 070.

071

SUMMA RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR OPERATIVA RISKER

Artikel 92.4 i CRR. Kapitalbaskraven i kolumn 070 multiplicerade med 12,5.

080

VARAV: PÅ GRUND AV EN ALLOKERINGS-MEKANISM

Artikel 18.1 i CRR (avseende som inkluderas, med den tillämpning som avses i artikel 312.2 i CRR) om vilken metod som används för att fördela operativt riskkapital mellan de olika enheterna i gruppen och om huruvida och hur diversifieringseffekter är avsedda att beaktas i det riskmätningssystem som används av ett moderinstitut inom EU och dess dotterföretag eller gemensamt av dotterföretagen till ett finansiellt moderholdingföretag inom EU eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EU.

090–120

MEMORANDUMPOSTER SOM SKA RAPPORTERAS I FÖREKOMMANDE FALL (AVANCERAD MÄTMETOD)

090

KAPITALBASKRAV FÖRE MINSKNING PÅ GRUND AV FÖRVÄNTAD FÖRLUST, DIVERSIFIERING OCH METODER FÖR RISKREDUCERING

De kapitalbaskrav som rapporteras i kolumn 090 är samma som de i kolumn 070 men beräknade innan man har beaktat minskningar på grund av förväntad förlust, diversifiering och riskreducering (se nedan).

100

(–) MINSKNING AV KAPITALBASKRAVEN PÅ GRUND AV FÖRVÄNTAD FÖRLUST SOM FÅNGAS UPP I AFFÄRSPRAXIS

I kolumn 100 rapporteras den reducering av kapitalbaskraven som beror på förväntad förlust som fångas upp i företagets interna affärspraxis (i enlighet med artikel 322.2 a i CRR).

110

(–) MINSKNING AV KAPITALBASKRAVEN PÅ GRUND AV DIVERSIFIERING

Diversifieringseffekten i kolumn 110 är skillnaden mellan summan av kapitalbaskraven beräknade separat för varje operativriskklass (dvs. ett förhållande med ’perfekt samband’) och de diversifierade kapitalbaskraven beräknades genom att beakta korrelationer och beroendefaktorer (dvs. antagandet att det inte råder något ’perfekt samband’ mellan riskklasserna). Förhållandet med ’perfekt samband’ inträffar i ’utgångsläget’, dvs. när institutet inte tillämpar en uttrycklig korrelationsstruktur mellan riskklasserna, då kapitalet enligt AMA beräknas som summan av de olika måtten på operativ risk i de valda riskklasserna. I det fallet antas korrelationen mellan riskklasserna vara 100 %, och värdet i kolumnen ska vara noll. Om institutet däremot beräknar en uttrycklig korrelationsstruktur mellan riskklasserna, ska det i denna kolumn anges skillnaden mellan å ena sidan kapitalet enligt AMA, som grundar sig på ’utgångsläget’, och å andra sidan kapitalet efter tillämpning av korrelationsstrukturen mellan riskklasserna. Värdet visar ’diversifieringskapaciteten’ i AMA-modellen, dvs. modellens förmåga att fånga upp icke samtidiga förekomster av allvarliga händelser avseende operativ risk vilka kan leda till betydande förluster. I kolumn 110 ska instituten rapportera det belopp med vilket den antagna korrelationsstrukturen minskar kapitalet enligt AMA i förhållande till antagandet av en korrelation på 100 %.

120

(–) MINSKNING AV KAPITALBASKRAV PÅ GRUND AV METODER FÖR RISKREDUCERING (FÖRSÄKRING OCH ANDRA INSURANCE MEKANISMER FÖR RISKÖVERFÖRING)

I kolumn 120 rapporteras effekten av försäkringar och andra former av risköverföring i enlighet med artikel 323.1–323.5 i CRR.


Rader

010

BANKVERKSAMHET SOM OMFATTAS AV BASMETOD (BIA)

På denna rad anges beloppen för den verksamhet i vilken kapitalbaskraven för operativ risk beräknas enligt basmetoden (artiklarna 315 och 316 i CRR).

020

BANKVERKSAMHET SOM OMFATTAS AV SCHABLONMETOD (TSA)/ALTERNATIV SCHABLONMETOD (ASA)

Kapitalbaskraven beräknade i enlighet med TSA och ASA (artiklarna 317–319 i CRR) ska rapporteras.

030–100

OMFATTAS AV SCHABLONMETOD

Institut som tillämpar TSA ska fylla i relevant indikator för varje år på raderna 030–100 avseende de affärsområden som anges i artikel 317 tabell 2 i CRR. Fördelningen av verksamheten i olika affärsområden ska följa de principer som beskrivs i artikel 318 i CRR.

110–120

OMFATTAS AV ALTERNATIV SCHABLONMETOD

Institut som tillämpar ASA (artikel 319 i CRR) ska för respektive år rapportera relevant indikator separat för varje affärsområde på raderna 030–050 och 080–100 samt på raderna 110 och 120 för affärsområdena ’storkundsbank’ och ’hushållsbank’.

Raderna 110 och 120 ska visa beloppet för den relevanta indikatorn i verksamhet enligt ASA, och verksamheten ska vara uppdelad i affärsområdena ’storkundsbank’ och ’hushållsbank’ (artikel 319 i CRR). Raderna kan innehålla belopp som motsvarar ’storkundsbank’ och ’hushållsbank’ såväl enligt TSA (raderna 060 och 070) som enligt ASA (raderna 110 och 120), t.ex. om TSA tillämpas för ett dotterföretag medan ASA tillämpas för moderföretaget.

130

BANKVERKSAMHET SOM OMFATTAS AV AVANCERADE MÄTMETODER (AMA)

Här rapporteras de relevanta uppgifterna för institut som tillämpar AMA (artikel 312.2 och artiklarna 321–323 i CRR).

Institut som kombinerar olika metoder i enlighet med artikel 314 i CRR ska rapportera uppgifter om relevant indikator för de verksamheter för vilka AMA tillämpas. Detta gäller också alla övriga banker som tillämpar AMA.

4.2   C 17.00 – OPERATIV RISK: FÖRLUSTER OCH ÅTERVINNINGAR PER AFFÄRSOMRÅDE OCH HÄNDELSETYP DET SENASTE ÅRET (OPR DETAILS)

4.2.1   Allmänna kommentarer

118.

I denna mall summeras uppgifter om ett instituts redovisade bruttoförluster och återvinningar av förluster under det senaste året uppdelade i händelsetyper och affärsområden.

119.

total bruttoförlust: en skada som har orsakats genom en operativ riskhändelse eller händelsetyp – enligt artikel 322.3 b i förordning (EU) nr 575/2013 – före eventuell återvinning av något slag, utan att detta påverkar 122.

120.

återvinning: en oberoende händelse i samband med den ursprungliga förlusten till följd av operativa risker som är åtskild i tid, vid vilken kapital eller inflöde av ekonomiska fördelar erhålls från första eller tredje parter, till exempel försäkringsföretag eller andra parter.

121.

snabbt återvunna förlusthändelser: händelser avseende operativa risker som leder till förluster som helt eller delvis kan återvinnas inom fem arbetsdagar. I händelse av en snabbt återvunnen förlust ska endast den del av förlusten som inte är helt återvunnen (dvs. förlusten med avdrag för den partiella snabba återvinningen) ingå i den fastställda totala förlusten. Händelser som leder till förluster som fullständigt återvinns inom fem arbetsdagar ska därför inte alls inkluderas i det fastställda bruttoförlustbeloppet eller rapporteringen av OPR Details.

122.

redovisningsdatum: den dag då en förlust eller reserv/provision först beaktats i resultaträkningen, mot en förlust till följd av operativa risker. Detta datum följer logiskt på händelsedatum (dvs. den dag då den operativa riskhändelsen inträffade eller tog sin början) och upptäcktsdatum (dvs. den dag då institutet fick kännedom om den operativa riskhändelsen).

123.

Antalet händelser är operativa riskhändelser som beaktats för första gången under rapporteringsperioden.

124.

Det totala förlustbeloppet är den algebraiska summan av följande belopp:

i.

De bruttoförlustbelopp som uppstår till följd av operativa riskhändelser och som beaktas för första gången inom rapporteringsperioden (t.ex. direkta avgifter, provisioner, avvecklingar).

ii.

De bruttoförlustbelopp som uppstår till följd av positiva skadevärderingar under rapporteringsperioden (t.ex. ökad provision, sammanhörande förlusthändelser, extra provision) för operativa riskhändelser som beaktats för första gången under tidigare rapporteringsperioder.

iii.

De bruttoförlustbelopp som uppstår till följd av negativa skadevärderingar som gjorts under rapporteringsperioden – till följd av minskad provision – för operativa riskhändelser som beaktats för första gången under tidigare rapporteringsperioder.

125.

Antalet händelser ska normalt omfatta även evenemang som beaktats för första gången under tidigare rapporteringsperioder och som ännu inte har rapporterats i tidigare tillsynsrapporter. Det totala förlustbeloppet ska normalt även omfatta de punkter i stycke 134 som beaktats under tidigare rapporteringsperioder och som ännu inte har rapporterats i tidigare tillsynsrapporter.

126.

Den största enskilda förlusten är det största enskilda beloppet bland dem som ingår i 124.i och 124.ii ovan.

127.

Summan av de fem största förlusterna är summan av de fem största beloppen bland dem som ingår i 124.i och 124.ii ovan.

128.

Det totala återviinningsbeloppet är summan av alla återvinningar som beaktas under rapporteringsperioden och som avser operativa riskhändelser som beaktats för första gången under rapporteringsperioden eller under tidigare rapporteringsperioder.

129.

De siffror som redovisas i juni för varje enskilt år är preliminära siffror: De slutliga siffrorna rapporteras i december. Därför har siffrorna i juni en referensperiod på sex månader (dvs. från den 1 januari till den 30 juni under det berörda kalenderåret), medan siffrorna i december har en tolvmånaders referensperiod (dvs. från den 1 januari till den 31 december under det berörda kalenderåret).

130.

Uppgifterna rapporteras som en fördelning av de bruttoförluster och återvinningar som överstiger interna gränsvärden i affärsområden (i enlighet med artikel 317 tabell 2 i CRR, inbegripet affärsområdet ’företagsövergripande poster’ som avses i artikel 322.3 b i CRR) och händelsetyper (i enlighet med artikel 324 i CRR), varvid det är möjligt att de förluster som härrör från en händelse är fördelade på flera affärsområden.

131.

Kolumnerna visar de olika händelsetyper och totalbeloppen för varje affärsområde tillsammans med en memorandumpost avseende det interna tröskelvärde som tillämpas vid insamlingen av förlustuppgifter. Om det finns mer än en gräns anges både det lägsta och det högsta tröskelvärdet för varje affärsområde.

132.

Raderna visar affärsområdena, och för varje affärsområde uppgifter om antal händelser, totalt förlustbelopp, den största enskilda förlusten och summan av de fem största förlusterna och de sammanlagda återvinningarna.

133.

För affärsområdena totalt krävs även uppgifter om antal händelser och totalt förlustbelopp för vissa intervall på grundval av fastställda tröskelvärden, 10 000, 20 000, 100 000 och 1 000 000. Tröskelvärdena anges i euro-belopp och tas med i syfte att möjliggöra jämförelser av de rapporterade förlusterna mellan instituten. De är därför inte nödvändigtvis kopplade till de tröskelvärden för förluster som används för intern insamling av förlustuppgifter, och som ska rapporteras i ett annat avsnitt i mallen

134.

Om den algebraiska summan av de belopp som ingår i det totala förlustbeloppet, såsom angetts ovan i punkt 124, ger ett negativt värde för vissa kombinationer av affärsområden och händelsetyper ska värdet 0 rapporteras i de berörda fälten.

135.

Denna mall ska rapporteras av institut som använder AMA eller TSA/ASA för att beräkna kapitalbaskraven.

136.

För att kontrollera de villkor som fastställs i artikel 5 b.2 b ska instituten använda den senaste statistik som finns tillgänglig på EBA:s webbplats för offentliggörande av tillsynsuppgifter i syfte att räkna ut ’den totala balansomslutningen för samtliga institut i samma medlemsstat’.

137.

Institut som omfattas av artikel 5 b.2 b har möjlighet att rapportera endast följande information när det gäller händelsetyper totalt (kolumn 080) i mallen OPR Details:

a)

Antal händelser (rad 910).

b)

Totalt förlustbelopp (rad 920).

c)

Största enskilda förlust (rad 930).

d)

Summan av de fem största förlusterna (rad 940).

e)

Totalt återvinningsbelopp (rad 950).

4.2.2   Instruktioner avseende särskilda positioner

Kolumner

010–070

HÄNDELSETYP

Instituten ska rapportera en uppdelning av förlusterna i de händelsetyper som anges i artikel 324 i CRR i respektive kolumn (010–070).

Institut som beräknar kapitalbaskraven enligt TSA eller ASA kan rapportera förluster för vilka händelsetypen är okänd i kolumn 080.

080

SUMMA HÄNDELSETYPER

I kolumn 080 ska instituten för varje affärsområde rapportera det totala antalet händelser, de sammanlagda totala förlustbeloppen och de sammanlagda totala återvinningarna, dvs. en summering av antalet förlusthändelser, de sammanräknade totala bruttoförlustbelopp och de totala återvinningsbelopp som rapporterats i kolumnerna 010–070. Den största enskilda förlusten i kolumn 080 är det högsta beloppet av de största enskilda bruttoförluster som rapporterats i kolumnerna 010–070. Summan av de fem största förlusterna i kolumn 080 avser summan av de fem största förlusterna inom ett affärsområde.

090–100

MEMORANDUMPOST: TRÖSKELVÄRDE SOM HAR TILLÄMPATS VID UPPGIFTSINSAMLINGEN

I kolumnerna 090 och 100 ska instituten rapportera de tröskelvärden för förluster som de använder för insamling av uppgifter om interna förluster i enlighet med artikel 322.3 c sista meningen i CRR. Institut som endast tillämpar ett tröskelvärde inom varje affärsområde ska bara fylla i kolumn 090. Institut som tillämpar olika tröskelvärden inom samma reglerade affärsområde ska även fylla i det högsta tröskelvärde som tillämpas (kolumn 100).


Rader

010–850

AFFÄRSOMRÅDEN: FÖRETAGSFINANSIERING, HANDELS- OCH FINANSFÖRVALTNING, PRIVATKUNDSMÄKLERI, STORKUNDSBANK, HUSHÅLLSBANK, CLEARING- OCH BETALNINGSSYSTEM, ADMINISTRATIONSUPPDRAG, KAPITALFÖRVALTNING OCH FÖRETAGSÖVERGRIPANDE POSTER

Instituten ska, för varje affärsområde som definieras i artikel 317.4 tabell 2 i CRR och för det ytterligare affärsområde ’företagsövergripande poster’ som anges i artikel 322.3 b i CRR, samt för varje händelsetyp och i enlighet med de interna tröskelvärdena rapportera följande uppgifter: antal händelser, totalt förlustbelopp, största enskilda förlust, summan av de fem största förlusterna och de sammanlagda återvinningarna. För en förlust som berör mer än ett affärsområde ska det totala förlustbeloppet fördelas på samtliga berörda affärsområden.

910–950

SUMMA AFFÄRSOMRÅDEN

För varje händelsetyp (kolumnerna 010–080) ska instituten rapportera följande uppgifter (artikel 322.3 b, c och e i CRR) om affärsområdena sammantaget (raderna 910–950):

—   Antal händelser (rad 910): det antal händelser som överstiger det interna tröskelvärdet uppdelade i händelsetyper för affärsområdena sammantaget ska rapporteras. Denna siffra kan vara lägre än summan av antalet händelser uppdelade i affärsområden, eftersom händelser som berör flera affärsområden ska behandlas som en händelse.

—   Antal händelser Varav ≥ 10 000 och < 20 000, ≥ 20 000 och < 100 000, ≥ 100 000 och < 1 000 000, ≥ 1 000 000 (raderna 911–914): antalet interna händelser som tas med i de intervall som fastställs i respektive rad ska rapporteras.

—   Totalt förlustbelopp (rad 920): en summering av de totala förlustbeloppen för varje affärsområde.

—   Totalt förlustbelopp, varav ≥ 10 000 och < 20 000, ≥ 20 000 och < 100 000, ≥ 100 000 och < 1 000 000, ≥ 1 000 000 (raderna 921–924): det totala förlustbelopp som tas med i de intervall som fastställs i respektive rad ska rapporteras.

—   Största enskilda förlust (rad 930): den största förlust som överstiger det interna tröskelvärdet för varje händelsetyp och sett till samtliga affärsområden. Dessa siffror kan vara högre än den största enskilda förlust som registrerats inom varje affärsområde, om en händelse berör flera affärsområden.

—   Summan av de fem största förlusterna (rad 940): summan av de fem största bruttoförlusterna för varje händelsetyp och sett till samtliga affärsområden. Detta belopp kan vara högre än den största summa av de fem största förlusterna som registrerats inom varje affärsområde. Denna summa ska rapporteras oavsett antalet förluster.

—   Totaltåtervinningsbelopp (rad 950): en summering av de totala återvinningsbeloppen för varje affärsområde.

910–950/080

SUMMA AFFÄRSOMRÅDEN – SUMMA HÄNDELSETYPER

—   Antal händelser: För varje rad från 910 till 914 är antalet händelser lika med den horisontella summeringen av antalet händelser på motsvarande rad, förutsatt att man i dessa siffror redan behandlar de händelser som berör flera affärsområden som en händelse. Siffran på rad 910 behöver inte vara lika med den vertikala summeringen av antalet händelser som anges i kolumn 080, eftersom en händelse kan beröra flera affärsområden samtidigt.

—   Totalt förlustbelopp: För varje rad från 920 till 924 är det totala förlustbeloppet lika med den horisontella sammanläggningen av totala förlustbelopp efter händelsetyper på motsvarande rad. Det totala förlustbeloppet på rad 920 är lika med den vertikala summeringen av totala förlustbelopp efter affärsområden i kolumn 080.

—   Största enskilda förlust: Om en händelse berör flera affärsområden kan, som tidigare nämnts, beloppet för ’största enskilda förlust’ i ’affärsområden totalt’ vara högre än beloppen för ’största enskilda förlust’ inom varje affärsområde. Det belopp som anges i denna cell ska alltså vara lika med det högsta av värdena för ’största enskilda förlust’ i ’affärsområden totalt’, vilket inte nödvändigtvis är lika med det högsta värdet för ’största enskilda förluster’ bland affärsområdena i kolumn 080.

—   Summan av de fem största förlusterna: Detta är summan av de fem största förlusterna i hela tabellen, vilket innebär att beloppet inte nödvändigtvis är lika med vare sig det högsta värdet för ’summan av de fem största förlusterna’ i ’affärsområden totalt’ eller det högsta värdet för ’summan av de fem största förlusterna’ i kolumn 080.

—   Totalt återvinningsbelopp: Denna siffra är lika med både den horisontella sammanläggningen av totala återvinningsbelopp efter händelsetyper på rad 950 och den vertikala summeringen av totala återvinningsbelopp efter affärsområden i kolumn 080.

5.   MALLAR FÖR MARKNADSRISKER

138.

Dessa instruktioner avser mallarna för rapportering av beräkningen av kapitalbaskrav enligt schablonmetoden för valutakursrisk (MKR SA FX), råvarurisk (MKR SA COM), ränterisk (MKR SA TDI, MKR SA SEC och MKR SA CTP) och aktierisk (MKR SA EQU). I denna del ingår också instruktioner till mallen för rapportering av beräknade kapitalbaskrav enligt metoden med interna modeller (MKR IM).

139.

Positionsrisken avseende ett omsatt skuldinstrument eller en omsatt aktie (eller skuld- eller aktiederivat) ska delas upp i två komponenter vid beräkningen av den kapitaltäckning som krävs för detta. Den första komponenten ska vara den specifika riskkomponenten, dvs. risken för en prisförändring för instrumentet som beror på omständigheter hänförliga till den som utfärdat instrumentet eller, i fråga om ett derivatinstrument, den som gett ut det underliggande instrumentet. Den andra komponenten ska täcka den generella risken, dvs. för en prisförändring för instrumentet, som (när det gäller ett omsatt skuldinstrument eller skuldderivat) beror på ändrad räntenivå eller som (när det gäller en aktie eller ett aktiederivat) beror på en allmän rörelse på aktiemarknaden som inte är kopplad till någon särskild egenskap hos ett enskilt värdepapper. Den allmänna behandlingen av specifika instrument och nettningsförfaranden beskrivs i artiklarna 326–333 i CRR.

5.1   C 18.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR POSITIONSRISKER I OMSATTA RÄNTEBÄRANDE INSTRUMENT (MKR SA TDI)

5.1.1   Allmänna kommentarer

140.

I denna mall rapporteras positioner och de relaterade kapitalbaskraven för positionsrisker för omsatta skuldinstrument enligt schablonmetoden (artiklarna 102 och 105.1 i CRR). De olika risker och metoder som är tillämpliga enligt CRR behandlas rad för rad. Den specifika risken i samband med de exponeringar som tas upp i mallarna MKR SA SEC och MKR SA CTP behöver bara rapporteras i den övergripande mallen för positionsrisker i omsatta skuldinstrument MKR SA TDI. Kapitalbaskraven som rapporteras i de mallarna ska överföras till cell 325;060 (värdepapperiseringar) respektive cell 330;060 (CTP)..

141.

Instituten ska fylla i mallen separat när det gäller ’totalbeloppet’ plus en i förväg angiven förteckning över följande valutor: EUR, ALL, BGN, CZK, DKK, EGP, GBP, HRK, HUF, ISK, JPY, LTL, MKD, NOK, PLN, RON, RUB, RSD, SEK, CHF, TRY, UAH och USD samt en restmall för alla övriga valutor.

5.1.2   Instruktioner avseende särskilda positioner

Kolumner

010–020

ALLA POSITIONER (LÅNGA OCH KORTA)

Artiklarna 102 och 105.1 i CRR. Detta är bruttopositioner som inte är nettade genom instrument, exklusive emissionsgarantipositioner som tecknats eller i sin tur garanterats av tredje man (artikel 345 andra meningen i CRR). När det gäller skillnaden mellan långa och korta positioner som även gäller dessa bruttopositioner, se artikel 328.2 i CRR.

030–040

NETTOPOSITIONER (LÅNGA OCH KORTA)

Artiklarna 327–329 och 334 i CRR. När det gäller skillnaden mellan långa och korta positioner, se artikel 328.2 i CRR.

050

POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITAL-KRAV

De nettopositioner som åsätts ett kapitalkrav i enlighet med de olika metoder som behandlas i del tre avdelning IV kapitel 2 i CRR.

060

KAPITALBASKRAV

Kapitalkravet för berörda positioner i enlighet med del tre avdelning IV kapitel 2 i CRR.

070

TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP

Artikel 92.4 b i CRR. Produkten av kapitalbaskraven multiplicerade med 12,5.


Rader

010–350

OMSATTA RÄNTEBÄRANDE INSTRUMENT I HANDELSLAGRET

Positioner i omsatta skuldinstrument i handelslagret och motsvarande kapitalbaskrav för positionsrisken i enlighet med artikel 92.3 b led i i CRR och del tre avdelning IV kapitel 2 i CRR rapporteras beroende på riskkategori, löptid och tillämpad metod.

011

GENERELL RISK

012

Derivat

Derivat som ingår i beräkningen av ränterisk för positioner i handelslagret med beaktande av artiklarna 328–331, i förekommande fall.

013

Övriga tillgångar och skulder

Instrument, förutom derivat, vilka ingår i beräkningen av ränterisk för positioner i handelslagret.

020–200

LÖPTIDSGRUNDAD METOD

Positioner i omsatta skuldinstrument för vilka institutet den löptidsbaserade metoden i enlighet med artikel 339.1–339.8 i CRR och motsvarande kapitalbaskrav som fastställs i artikel 339.9 i CRR. Positionen ska delas upp i zonerna 1, 2 och 3 och dessa i sin tur efter instrumentens löptid.

210–240

GENERELL RISK DURATIONSBASERAD METOD

Positioner i omsatta skuldinstrument för vilka institutet den durationsbaserade metoden i enlighet med artikel 340.1–340.6 i CRR och motsvarande kapitalbaskrav som fastställs i artikel 340.7 i CRR. Positionen ska delas upp i zonerna 1, 2 och 3.

250

SPECIFIK RISK

Summan av de belopp som rapporteras på raderna 251, 325 och 330.

Positioner i omsatta skuldinstrument som omfattas av kapitalkravet för specifik risk och de motsvarande kapitalkraven för positionerna i enlighet med artiklarna 92.3 b, 335, 336.1–336.3, 337 och 338 i CRR. Observera även artikel 327.1 sista meningen i CRR.

251–321

Kapitalbaskrav för skuldinstrument som inte är värdepapperiseringar

Summan av de belopp som rapporteras på raderna 260–321.

Kapitalbaskraven för de kreditderivat på n:te förfall som inte har ett externt kreditbetyg ska beräknas genom att riskvikterna för referensenheterna summeras (artikel 332.1 e första och andra stycket i CRR – ’genomlysning’). Kreditderivat på n:te förfall som har ett externt kreditbetyg (artikel 332.1 e tredje stycket i CRR) ska rapporteras separat på rad 321.

Rapportering av positioner som omfattas av artikel 336.3 i CRR:

Särskild behandling tillämpas för obligationer som uppfyller villkoren för riskvikten 10 % utanför handelslagret i enlighet med artikel 129.3 i CRR (säkerställda obligationer). De specifika kapitalbaskraven är halva den procentsats som anges för den andra kategorin i tabell 1 i artikel 336 i CRR. Uppgifterna ska föras till raderna 280–300 i enlighet med återstående löptid.

Om den generella risken för räntepositioner säkras genom ett kreditderivat ska artiklarna 346 och 347 tillämpas.

325

Kapitalbaskrav för värdepapperiseringsinstrument

De totala kapitalbaskrav som rapporteras i kolumn 610 i mall MKR SA SEC. Rapporteras bara på nivån ’totalt’ i mall MKR SA TDI.

330

Kapitalbaskrav för korrelationshandelsportföljen

De totala kapitalbaskrav som rapporteras i kolumn 450 i mall MKR SA CTP. Rapporteras bara på nivån ’totalt’ i mall MKR SA TDI.

340

SÄRSKILD METOD FÖR POSITIONSRISK I FÖRETAG FÖR KOLLEKTIVA INVESTERINGAR (FOND)

Artiklarna 348–350 i CRR. Tillämpligt för de positioner i fonder eller underliggande instrument som inte behandlas i enlighet med de metoder som fastställs i del tre avdelning IV kapitel 5 i CRR: Det innefattar, om så är fallet, även effekterna av tillämpliga övre gränser för kapitalbaskraven.

Vid tillämpning av den särskilda bestämmelsen i artikel 348 första meningen i CRR ska institutet rapportera ett belopp motsvarande 32 % av nettopositionen för fondexponeringen i fråga. Om institutet tillämpar den särskilda bestämmelsen i artikel 348 andra meningen i CRR ska det rapportera de lägsta av å ena sidan det belopp som motsvarar 32 % av nettopositionen för den relevanta fondexponeringen och å andra sidan det belopp som är skillnaden mellan 40 % av denna nettoposition och de kapitalbaskrav som härrör från valutakursrisken i samband med denna fondexponering.

350–390

YTTERLIGARE KRAV FÖR OPTIONER (ANDRA RISKER ÄN DELTARISKER)

Artikel 329.3 i CRR.

De ytterligare kraven för optioner i samband med risker som inte är deltarisker ska rapporteras i den metod som används för beräkningen av detta.

5.2   C 19.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR SPECIFIK RISK I VÄRDEPAPPERISERING (MKR SA SEC)

5.2.1   Allmänna kommentarer

142.

I denna mall lämnas uppgifter om positioner (samtliga positioner/nettopositioner och långa/korta) och de relaterade kapitalbaskraven för den specifika riskkomponenten i positionsrisken för värdepapperiseringar eller återvärdepapperiseringar i handelslagret (ej godtagbara korrelationshandelsportföljen) enligt schablonmetoden.

143.

I mallen MKR SA SEC fastställs kapitalbaskrav endast för den specifika risken för värdepapperiseringspositionerna i enlighet med artikel 335 jämförd med artikel 337 i CRR. Om värdepapperiseringspositionerna i handelslagret är säkrade genom kreditderivat tillämpas artiklarna 346 och 347 i CRR. Det finns bara en mall för alla positioner i handelslagret, oavsett om institutet använder schablonmetoden eller internmetoden för att fastställa riskvikten för varje position i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 i CRR. Kapitalbaskrav för den generella risken för dessa positioner rapporteras i mall MKR SA TDI eller i mall MKR IM.

144.

Positioner som åsätts riskvikten 1 250 % kan alternativt dras av från kärnprimärkapitalet (se artiklarna 243.1 b, 244.1 b och 258 i CRR). I så fall ska dessa positioner rapporteras på rad 460 i CA1.

5.2.2   Instruktioner avseende särskilda positioner

Kolumner

010–020

ALLA POSITIONER (LÅNGA OCH KORTA)

Artiklarna 102 och 105.1 i CRR jämförda med artikel 337 i CRR (värdepapperiseringspositioner). När det gäller skillnaden mellan långa och korta positioner som även gäller dessa bruttopositioner, se artikel 328.2 i CRR.

030–040

(–) POSITIONER AVDRAGNA FRÅN KAPITALBASEN (LÅNGA OCH KORTA)

Artikel 258 i CRR.

050–060

NETTOPOSITIONER (LÅNGA OCH KORTA)

Artiklarna 327–329 och 334 i CRR. När det gäller skillnaden mellan långa och korta positioner, se artikel 328.2 i CRR.

070–520

UPPDELNING AV NETTOPOSITIONERNA EFTER RISKVIKTER

Artiklarna 251 (tabell 1) och 261.1 (tabell 4) i CRR. Uppdelningen ska ske separat för långa och korta positioner.

230–240 och 460–470

1 250 %

Artiklarna 251 (tabell 1) och 261.1 (tabell 4) i CRR.

250–260 och 480–490

FORMELBASERAD METOD

Artikel 337.2 i CRR jämförd med artikel 262 i CRR.

Dessa kolumner ska rapporteras om instituten använder den alternativa formelbaserade metoden (SFA), enligt vilken kapitalbaskraven fastställs som en funktion av säkerhetsgruppens egenskaper och tranchens avtalsbestämmelser.

270 och 500

GENOMLYSNING

SA: Artiklarna 253, 254 och 256.5 i CRR. Genomlysningskolumnerna omfattar samtliga exponeringar utan kreditvärdering för vilka riskvikten baseras på den underliggande portföljen med exponeringar (genomsnittlig riskvikt för gruppen, högsta riskvikt i gruppen eller tillämpning av en koncentrationsfaktor).

Internmetoden: artikel 263.2 och 263.3 i CRR. För förtida amortering, se artiklarna 265.1 och 256.5 i CRR.

280–290/510–520

INTERNMETOD

Artiklarna 109.1 andra meningen och artikel 259.3 och 259.4 i CRR.

Dessa kolumner ska rapporteras om institutet använder internmetoden för att fastställa kapitalkraven för likviditetsfaciliteter och kreditförstärkningar som banker (inbegripet banker som är tredje part) tillhandahåller till kanaler för tillgångssäkrade företagscertifikat. Internmetoden (IAA) baserad på kreditvärderingsinstitutens metoder är bara tillämplig för exponeringar mot kanaler för tillgångssäkrade företagscertifikat som har en intern kreditvärdering som är i nivå med ursprunglig ’investment grade’.

530–540

ÖVERGRIPANDE EFFEKT (JUSTERING) PÅ GRUND AV ÖVERTRÄDELSE AV BESTÄMMELSERNA OM TILLBÖRLIG AKTSAMHET

Artikel 337.3 i CRR jämförd med artikel 407 i CRR. Artikel 13.2 i CRR.

550–570

FÖRE TAKET – VIKTADE LÅNGA/KORTA NETTOPOSITIONER OCH SUMMAN AV VIKTADE LÅNGA OCH KORTA NETTOPOSITIONER

Artikel 337 i CRR utan utnyttjande av valmöjligheten i artikel 335 i CRR, som innebär att ett institut får sätta en övre gräns för produkten av riskvikt och nettoposition vid den största möjliga förlusten vid obestånd.

580–600

EFTER TAKET – VIKTADE LÅNGA/KORTA NETTOPOSITIONER OCH SUMMAN AV VIKTADE LÅNGA OCH KORTA NETTOPOSITIONER

Artikel 337 i CRR med utnyttjande av valmöjligheten i artikel 335 i CRR.

610

SUMMA KAPITALBASKRAV

I enlighet med artikel 337.4 i CRR ska institutet under en övergångsperiod som löper ut den 31 december 2014 göra en separat summering av riskvägda långa nettopositioner (kolumn 580) och riskvägda korta nettopositioner. Kapitalbaskravet utgörs av den största av dessa summor (efter tillämpning av övre gräns). Från och med 2015 ska institutet i enlighet med artikel 337.4 i CRR beräkna kapitalbaskraven genom att summera de riskvägda nettopositionerna, oavsett om de är långa eller korta (kolumn 600).


Rader

010

SUMMA EXPONERINGAR

Det totala beloppet för utestående värdepapperiseringar (i handelslagret) rapporteras av de institut som agerar som originator och/eller investerare och/eller medverkande institut.

040, 070 och 100

VÄRDEPAPPERISERING

Artikel 4.1.38 i CRR.

020, 050, 080 och 110

ÅTERVÄRDEPAPPERISERING

Artikel 4.1.39 och 4.1.40 i CRR.

030–050

ORIGINATOR

Artikel 4.1.41 i CRR.

060–080

INVESTERARE

Kreditinstitut som innehar värdepapperiseringspositioner i en värdepapperiseringstransaktion för vilken det är varken originator eller medverkande institut.

090–110

MEDVERKANDE INSTITUT

Artikel 4.1.42 i CRR. Om ett medverkande institut också värdepapperiserar sina egna tillgångar ska det institutet fylla i den information som avser de egna värdepapperiserade tillgångarna på originatorraderna.

120–210

UPPDELNING AV DEN TOTALA SUMMAN AV VIKTADE LÅNGA OCH KORTA NETTOPOSITIONER PER UNDERLIGGANDE TYP

Artikel 337.4 sista meningen i CRR.

Uppdelningen av underliggande tillgångar sker enligt den klassificering som används i mallen SEC Details (kolumn ’typ’):

—

–

1

–

Panträtt i bostadsfastigheter.

—

–

2

–

Panträtt i kommersiella fastigheter.

—

–

3

–

Kreditkortsfordringar.

—

–

4

–

Leasing.

—

–

5

–

Lån till företag eller små och medelstora företag (behandlas som företag).

—

–

6

–

Konsumentlån.

—

–

7

–

Kundfordringar.

—

–

8

–

Övriga tillgångar.

—

–

9

–

Säkerställda obligationer.

—

–

10

–

Övriga skulder.

Om gruppen av värdepapperiseringar består av olika typer av tillgångar ska institutet beakta den mest relevanta typen.

5.3   C 20.00 – MARKNADSRISK: MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR SPECIFIK RISK I KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ (MKR SA CTP)

5.3.1   Allmänna kommentarer

145.

I denna mall lämnas information om positioner i korrelationshandelsportföljen (bestående av värdepapperiseringar, kreditderivat på n:te förfall och övriga positioner i korrelationshandelsportföljen som ingår i enlighet med artikel 338.3) samt motsvarande kapitalbaskrav enligt schablonmetoden.

146.

I mall MKR SA CTP fastställs kapitalbaskraven enbart för den specifika risken för positioner som placerats i korrelationshandelsportföljen i enlighet med artikel 335 jämförd med artikel 338.2 och 338.3 i CRR. Om positionerna i korrelationshandelsportföljen (nedan kallade CTP-positioner) är säkrade genom kreditderivat tillämpas artiklarna 346 och 347 i CRR. Det finns bara en mall för alla CTP-positioner i handelslagret, oavsett om institutet använder schablonmetoden eller internmetoden för att fastställa riskvikten för varje position i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 i CRR. Kapitalbaskrav för den generella risken för dessa positioner rapporteras i mall MKR SA TDI eller i mall MKR IM.

147.

Genom att mallen har denna struktur separeras värdepapperiseringspositioner, kreditderivat på n:te förfall och övriga CTP-positioner. Det innebär att värdepapperiseringspositioner alltid ska rapporteras på raderna 030, 060 eller 090 (beroende på institutets roll i värdepapperiseringen). Kreditderivat på n:te förfall ska alltid rapporteras på rad 110. ’Övriga CTP-positioner’ är varken värdepapperiseringspositioner eller kreditderivat på n:te förfall (se definitionen i artikel 338.3 i CRR), men de är uttryckligen kopplade (på grund av säkringssyftet) till en av dessa två positioner. De placeras därför under någon av underrubrikerna ’värdepapperisering’ och ’kreditderivat på n:te förfall’.

148.

Positioner som åsätts riskvikten 1 250 % kan alternativt dras av från kärnprimärkapitalet (se artiklarna 243.1 b, 244.1 b och 258 i CRR). I så fall ska dessa positioner rapporteras på rad 460 i CA1.

5.3.2   Instruktioner avseende särskilda positioner

Kolumner

010–020

ALLA POSITIONER (LÅNGA OCH KORTA)

Artiklarna 102 och 105.1 i CRR i samband med positioner som placerats i korrelationshandelsportföljen i enlighet med artikel 338.2 och 338.3 i CRR. När det gäller skillnaden mellan långa och korta positioner som även gäller dessa bruttopositioner, se artikel 328.2 i CRR.

030–040

(–) POSITIONER AVDRAGNA FRÅN KAPITALBASEN (LÅNGA OCH KORTA)

Artikel 258 i CRR.

050–060

NETTOPOSITIONER (LÅNGA OCH KORTA)

Artiklarna 327–329 och 334 i CRR. När det gäller skillnaden mellan långa och korta positioner, se artikel 328.2 i CRR.

070–400

UPPDELNING AV NETTOPOSITIONEN (LÅNGA) PER RISKVIKT (SCHABLONMETOD OCH INTERNMETOD)

Artiklarna 251 (tabell 1) och 261.1 (tabell 4) i CRR.

160 och 330

ÖVRIGT

Övriga riskvikter som inte uttryckligen nämns i föregående kolumner.

Endast de kreditderivat på n:te förfall som inte har ett externt kreditbetyg. Kreditderivat på n:te förfall som har ett externt kreditbetyg ska antingen rapporteras i mall MKR SA TDI (rad 321) eller – om de ingår i korrelationshandelsportföljen – placeras i kolumnen för respektive riskvikt.

170–180 och 360–370

1 250 %

Artiklarna 251 (tabell 1) och 261.1 (tabell 4) i CRR.

190–200 och 340–350

FORMELBASERAD METOD

Artikel 337.2 i CRR jämförd med artikel 262 i CRR.

210/380

GENOMLYSNING

SA: Artiklarna 253, 254 och 256.5 i CRR. Genomlysningskolumnerna omfattar samtliga exponeringar utan kreditvärdering för vilka riskvikten baseras på den underliggande portföljen med exponeringar (genomsnittlig riskvikt för gruppen, högsta riskvikt i gruppen eller tillämpning av en koncentrationsfaktor).

Internmetoden: artikel 263.2 och 263.3 i CRR. För förtida amortering, se artiklarna 265.1 och 256.5 i CRR.

220–230 och 390–400

INTERNMETOD

Artikel 259.3–259.4 i CRR.

410–420

FÖRE TAKET – VIKTADE LÅNGA/KORTA NETTOPOSITIONER

Artikel 338 i CRR utan utnyttjande av valmöjligheten i artikel 335 i CRR.

430 – 440

EFTER TAKET – VIKTADE LÅNGA/KORTA NETTOPOSITIONER

Artikel 338 i CRR med utnyttjande av valmöjligheten i artikel 335 i CRR.

450

SUMMA KAPITALBASKRAV

Kapitalbaskravet fastställs till det högsta av följande värden: i) den specifika risk om skulle gälla endast för de långa nettopositionerna (kolumn 430) eller ii) den specifika risk som skulle gälla endast för de korta nettopositionerna (kolumn 440).


Rader

010

SUMMA EXPONERINGAR

Det totala beloppet för utestående positioner (i korrelationshandelsportföljen) rapporteras av de institut som agerar som originator och/eller investerare och/eller medverkande institut.

020–040

ORIGINATOR

Artikel 4.13 i CRR.

050–070

INVESTERARE

Kreditinstitut som innehar värdepapperiseringspositioner i en värdepapperiseringstransaktion för vilken det är varken originator eller medverkande institut.

080–100

MEDVERKANDE INSTITUT

Artikel 4.14 i CRR. Om ett medverkande institut också värdepapperiserar sina egna tillgångar ska det institutet fylla i den information som avser de egna värdepapperiserade tillgångarna på originatorraderna.

030, 060 och 090

VÄRDEPAPPERISERING

Korrelationshandelsportföljen består av värdepapperiseringar, kreditderivat på n:te förfall och eventuellt övriga positioner för säkringsändamål som uppfyller kriterierna i artikel 338.2 och 338.3 i CRR.

Derivat av värdepapperiseringsexponeringar som ger en proportionell andel och likaså positioner som säkrar CTP-positioner ska tas med på raden ’övriga CTP-positioner’.

110

KREDITDERIVAT SOM FÖRFALLER PÅ DET N:TE FALLISSEMANGET

När det gäller kreditderivat på n:te förfall som är säkrade genom kreditderivat på n:te förfall i enlighet med artikel 347 i CRR ska båda rapporteras här.

Positioners originator, investerare och medverkande institut gäller inte för kreditderivat på n:te förfall. Detta innebär att uppdelningen av värdepapperiseringspositioner inte kan göras för kreditderivat på n:te förfall..

040, 070, 100 och 120

ÖVRIGA KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJPOSITIONER

Positionerna i

—

derivat av värdepapperiseringsexponeringar som ger en proportionell andel och likaså positioner som säkrar CTP-positioner ska tas med på raden ’övriga CTP-positioner’,

—

CTP-positioner som är säkrade genom kreditderivat i enlighet med artikel 346 i CRR, och

—

övriga positioner som uppfyller kriterierna i artikel 338.3 i CRR

rapporteras här.

5.4   C 21.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETODEN FÖR POSITIONSRISK I AKTIER (MKR SA EQU)

5.4.1   Allmänna kommentarer

149.

I denna mall lämnas uppgifter om positioner och motsvarande kapitalbaskrav för positionsrisk i aktier i handelslagret med tillämpning av schablonmetoden.

150.

Instituten ska fylla i mallen separat när det gäller ’totalbeloppet’ plus en statisk i förväg angiven förteckning över följande marknader: Bulgarien, Danmark, Egypten, Förenade kungariket, Polen, Rumänien, Sverige, Tjeckien, Ungern, Island, Kroatien, Liechtenstein, Norge, Albanien, Japan, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Ryssland, Serbien, Schweiz, Turkiet, Ukraina, Förenta staterna, Euroområdet plus en restmall för alla övriga marknader. Med ordet ’marknad’ avses i detta rapporteringskrav ’land’.

5.4.2   Instruktioner avseende särskilda positioner

Kolumner

010–020

ALLA POSITIONER (LÅNGA OCH KORTA)

Artiklarna 102 och 105.1 i CRR. Detta är bruttopositioner som inte är nettade genom instrument, exklusive emissionsgarantipositioner som tecknats eller i sin tur garanterats av tredje man (artikel 345 andra meningen i CRR).

030–040

NETTOPOSITIONER (LÅNGA OCH KORTA)

Artiklarna 327, 329, 332, 341 och 345 i CRR.

050

POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITAL-KRAV

De nettopositioner som åsätts ett kapitalkrav i enlighet med de olika metoder som behandlas i del tre avdelning IV kapitel 2 i CRR. Kapitalkravet ska beräknas separat för varje nationell marknad.

060

KAPITALBASKRAV

Kapitalkravet för berörda positioner i enlighet med del tre avdelning IV kapitel 2 i CRR.

070

TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP

Artikel 92.4 b i CRR. Produkten av kapitalbaskraven multiplicerade med 12,5.


Rader

010–130

AKTIER SOM INGÅR I HANDELSLAGRET

Kapitalbaskrav för positionsrisk i enlighet med artikel 92.3 b i i CRR och del tre avdelning IV kapitel 2 avsnitt 3 i CRR.

020 – 040

GENERELL RISK

Positioner i aktier som omfattas av generell risk (artikel 343 i CRR) och motsvarande kapitalbaskrav i enlighet med del tre avdelning IV kapitel 2 avsnitt 3 i CRR.

Var och en av uppdelningarna (021/022 och 030/040) är en uppdelning som rör alla positioner som omfattas av generell risk.

På raderna 021 och 022 anges uppgifter om uppdelningen efter instrument. Det är bara uppdelningen på raderna 030 och 040 som ligger till grund för beräkningen av kapitalbaskrav.

021

Derivat

Derivat som ingår i beräkningen av aktierisk för positioner i handelslagret med beaktande av artiklarna 329–332, i förekommande fall.

022

Övriga tillgångar och skulder

Instrument, förutom derivat, vilka ingår i beräkningen av aktierisk för positioner i handelslagret.

030

Omsatta aktieterminer som är brett diversifierade och som omfattas av en särskild metod

Brett diversifierade aktieterminer som omsätts på en börs och är föremål för särskild behandling i enlighet med artikel 344.1 och 344.4 i CRR. Dessa positioner omfattas endast av generell risk och behöver därmed inte rapporteras på rad 050.

040

Andra aktier än omsatta aktieterminer som är brett diversifierade

Övriga positioner i aktier som omfattas av specifik risk och de motsvarande kapitalbaskraven i enlighet med artiklarna 343 och 344.3 i CRR.

050

SPECIFIK RISK

Positioner i aktier som omfattas av specifik risk och de motsvarande kapitalbaskraven i enlighet med artiklarna 342 och 344.4 i CRR.

080

SÄRSKILD METOD FÖR POSITIONSRISK I FÖRETAG FÖR KOLLEKTIVA INVESTERINGAR (FOND)

Varken ränterisken eller aktierisken anges uttryckligen i CRR för dessa positioner. För rapporteringsändamål ska dessa positioner tas upp i mall MKR SA EQU.

Positioner i fonder om kapitalkraven beräknas i enlighet med artikel 348.1 i CRR. Tillämplig om positioner i fonder eller de underliggande instrumenten inte behandlas i enlighet med de metoder som fastställs i del tre avdelning IV kapitel 5 (hänvisning till ’Användning av interna modeller för beräkning av kapitalbaskrav’) i CRR.

Vid tillämpning av den särskilda bestämmelsen i artikel 348 första meningen i CRR ska institutet rapportera ett belopp motsvarande 32 % av nettopositionen för fondexponeringen i fråga. Om institutet tillämpar den särskilda bestämmelsen i artikel 348.1 andra meningen i CRR ska det rapportera det lägsta beloppet av, å ena sidan, det belopp som motsvarar 32 % av nettopositionen för den relevanta fondexponeringen och, å andra sidan, det belopp som är skillnaden mellan 40 % av denna nettoposition och de kapitalbaskrav som härrör från valutakursrisken i samband med denna fondexponering.

Om de specifika metoderna i artikel 350 i CRR är tillämpliga ska dessa positioner rapporteras på grundval av de underliggande investeringarna. I så fall ska dessa positioner rapporteras på de relevanta raderna i antingen mall MKR SA TDI eller mall MKR SA EQU.

090–130

YTTERLIGARE KRAV PÅ OPTIONER (ANDRA RISKER ÄN DELTARISKER)

Artikel 329.2 och 329.3 i CRR.

De ytterligare kraven för optioner i samband med risker som inte är deltarisker ska rapporteras i den metod som används för beräkningen av detta.

5.5   C 22.00 – Marknadsrisk: Schablonmetoder för valutakursrisk (MKR SA FX)

5.5.1   Allmänna kommentarer

151.

Institutet ska rapportera uppgifter om positioner i varje valuta (inbegripet rapportvaluta) och motsvarande kapitalbaskrav för utländsk valuta med tillämpning av schablonmetoden. Positionen beräknas för varje valuta (inbegripet euro), guld och positioner i fonder. Raderna 100–470 i denna mall ska rapporteras även om institut inte är skyldiga att beräkna kapitalbaskrav för valutarisk enligt artikel 351 i CRR.

152.

Memorandumposter i mallen ska fyllas i separat för alla valutor i Europeiska unionens medlemsstater och för följande valutor: USD, CHF, JPY, RUB, TRY, AUD, CAD, RSD, ALL, UAH, MKD, EGP, ARS, BRL, MXN, HKD, ICK, TWD, NZD, NOK, SGD, KRW, CNY och alla övriga valutor.

5.5.2   Instruktioner avseende särskilda positioner

Kolumner

020–030

ALLA POSITIONER (LÅNGA OCH KORTA)

Bruttopositioner på grund av tillgångar, tillgodohavanden och liknande poster som avses i artikel 352.1 i CRR. I enlighet med artikel 352.2 och efter tillstånd från behöriga myndigheter ska inte positioner som tagits för att säkra mot växelkursens negativa effekter på deras relationstal i enlighet med artikel 92.1 samt positioner som hänför sig till poster som redan har frånräknats vid beräkningen av kapitalbas rapporteras.

040–050

NETTOPOSITIONER (LÅNGA OCH KORTA)

Artikel 352.3 och 352.4 första och andra meningen och artikel 353 i CRR.

Nettopositioner beräknas i varje valuta. Det ka n alltså vara både långa och korta positioner samtidigt.

060–080

POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITAL-KRAV

Artiklarna 352.2, 352.4, 353 och 354 i CRR.

060–070

POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITALKRAV (LÅNGA OCH KORTA)

Långa och korta nettopositioner i varje valuta beräknas genom att summan av korta positioner dras från summan av långa positioner.

Den långa nettopositionen i en valuta beräknas genom att man adderar de långa nettopositionerna för varje transaktion i den valutan.

Den korta nettopositionen i en valuta beräknas genom att man adderar de korta nettopositionerna för varje transaktion i den valutan.

Icke avstämda positioner adderas till positioner som omfattas av kapitalkrav för andra valutor (rad 030) i kolumn 040 eller 050, beroende på om de är korta eller långa.

080

POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITALKRAV (AVSTÄMDA)

Avstämda positioner för nära sammanhängande valutor.

 

RISKKAPITALKRAV (%)

I enlighet med artiklarna 351 och 354. Riskkapitalkraven anges i procent.

090

KAPITALBASKRAV

Kapitalkravet för berörda positioner i enlighet med del tre avdelning IV kapitel 3 i CRR.

100

TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP

Artikel 92.4 b i CRR. Produkten av kapitalbaskraven multiplicerade med 12,5.


Rader

010

SUMMA POSITIONER I VALUTOR SOM INTE RAPPORTERAS

Positioner i andra valutor än rapportvalutor och motsvarande kapitalbaskrav i enlighet med artiklarna 92.3 c i, 352.2 och 352.4 i CRR (om omräkning till rapportvalutan).

020

NÄRA SAMMANHÄNGANDE VALUTOR

Positioner och motsvarande kapitalbaskrav för valutor i enlighet med artikel 354 i CRR.

030

ALLA ÖVRIGA VALUTOR (inklusive fonder som behandlas som olika valutor)

Positioner och motsvarande kapitalbaskrav för de valutor som omfattas av det allmänna förfarande som avses i artiklarna 351, 352.2 och 352.4 i CRR.

Rapportering av fonder som behandlas som separata valutor i enlighet med artikel 353 i CRR:

För fonder som behandlas som separata valutor kan kapitalbaskraven beräknas enligt någon av följande två metoder:

1.

Den modifierade guldmetoden tillämpas om inriktningen på fondens investeringar inte är känd (en sådan fond ska adderas till institutets totala nettoposition i valuta).

2.

Om inriktningen på fondens investeringar är känd ska fonden adderas till den totala öppna valutapositionen (lång eller kort, beroende på fondens inriktning).

Sådana fonder ska rapporteras i enlighet med respektive beräkning av kapitalbaskraven.

040

GULD

Positioner och motsvarande kapitalbaskrav för de valutor som omfattas av det allmänna förfarande som avses i artiklarna 351, 352.2 och 352.4 i CRR.

050–090

YTTERLIGARE KRAV PÅ OPTIONER (ANDRA RISKER ÄN DELTARISKER)

Artikel 352.5 och 352.6 i CRR.

De ytterligare kraven för optioner i samband med risker som inte är deltarisker ska rapporteras i den metod som används för beräkningen av detta.

100–120

Uppdelning av totala positioner (inklusive rapportvaluta) per exponeringstyp

De totala positionerna ska delas upp i derivat, övriga tillgångar och skulder samt poster utanför balansräkningen.

100

Övriga tillgångar och skulder, som inte är poster utanför balansräkningen och derivat

Här rapporteras de positioner som inte tas upp på rad 110 eller 120.

110

Poster utanför balansräkningen

Poster som tas upp i bilaga I till CRR, utom de som tas upp som transaktioner för värdepappersfinansiering, derivat eller transaktioner med långfristig avveckling eller som härrör från avtal om produktövergripande nettning.

120

Derivat

Positioner som värderas i enlighet med artikel 352 i CRR.

130–480

MEMORANDUMPOSTER: VALUTAPOSITIONER

Memorandumposter i mallen ska fyllas i separat för alla valutor i Europeiska unionens medlemsstater och för följande valutor: USD, CHF, JPY, RUB, TRY, AUD, CAD, RSD, ALL, UAH, MKD, EGP, ARS, BRL, MXN, HKD, ICK, TWD, NZD, NOK, SGD, KRW, CNY och alla övriga valutor.

5.6   C 23.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETODER FÖR RÅVAROR (MKR SA COM)

5.6.1   Allmänna kommentarer

153.

I denna mall lämnas uppgifter om positionerna i råvaror och motsvarande kapitalbaskrav med tillämpning av schablonmetoden.

5.6.2   Instruktioner avseende särskilda positioner

Kolumner

010–020

ALLA POSITIONER (LÅNGA OCH KORTA)

Långa/korta bruttopositioner som betraktas som positioner i samma råvara i enlighet med artikel 357.1 och 357.5 i CRR (se även artikel 359.1 i CRR).

030 – 040

NETTOPOSITIONER (LÅNGA OCH KORTA)

I enlighet med artikel 357.4 i CRR.

050

POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITAL-KRAV

De nettopositioner som åsätts ett kapitalkrav i enlighet med de olika metoder som behandlas i del tre avdelning IV kapitel 4 i CRR.

060

KAPITALBASKRAV

Kapitalkravet för berörda positioner i enlighet med del tre avdelning IV kapitel 4 i CRR.

070

TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP

Artikel 92.4 b i CRR. Produkten av kapitalbaskraven multiplicerade med 12,5.


Rader

010

SUMMA POSITIONER I RÅVAROR

Positioner i råvaror och respektive kapitalbaskrav för marknadsrisk i enlighet med artikel 92.3 c iii i CRR och del tre avdelning IV kapitel 4 i CRR.

020 – 060

POSITIONER INDELADE I RÅVARUKATEGORIER

Vid rapporteringen indelas råvarorna i de fyra huvudgrupper av råvaror som anges i artikel 361 tabell 2 i CRR.

070

LÖPTIDSMETOD

Positioner i råvaror som omfattas av löptidsmetoden i enlighet med artikel 359 i CRR.

080

UTÖKAD LÖPTIDSMETOD

Positioner i råvaror som omfattas av den utökade löptidsmetoden i enlighet med artikel 361 i CRR.

090

FÖRENKLAD METOD

Positioner i råvaror som omfattas av den förenklade metoden i enlighet med artikel 360 i CRR.

100–140

YTTERLIGARE KRAV PÅ OPTIONER (ANDRA RISKER ÄN DELTARISKER)

Artikel 358.4 i CRR.

De ytterligare kraven för optioner i samband med risker som inte är deltarisker ska rapporteras i den metod som används för beräkningen av detta.

5.7   C 24.00 – MARKNADSRISK INTERNA MODELLER (MKR IM)

5.7.1   Allmänna kommentarer

154.

Denna mall ger en uppdelning av Value at Risk (VaR) och stressjusterad Value at Risk (sVaR) enligt de olika marknadsriskerna (skuld-, aktie-, valutakurs- och råvarurisk) och annan information som är relevant för beräkningen av kapitalbaskrav.

155.

Generellt sett beror rapporteringen på hur institutens modeller är uppbyggda och om de rapporterar värden för generell och specifik risk separat eller tillsammans. Detsamma gäller indelningen av Value at Risk/stressjusterad Value at Risk i riskkategorier (ränterisk, aktierisk, råvarurisk och valutakursrisk). Ett institut kan avstå från att rapportera ovanstående indelning om det kan visa att rapporteringen av dessa värden skulle vara orimligt betungande.

5.7.2   Instruktioner avseende särskilda positioner

Kolumner

030–040

VaR

Den största potentiella förlust som skulle bli resultatet av en prisförändring med en viss sannolikhet och en given tidshorisont.

030

Multiplikationsfaktor (mc) x genomsnitt för Value-at-Risk-värdena för föregående 60 affärsdagar (VaRavg)

Artiklarna 364.1 a ii och 365.1 i CRR.

040

Value at Risk-värde för föregående dag (VaRt-1)

Artiklarna 364.1 a i och 365.1 i CRR.

050–060

Stressjusterat Value-at-Risk

Den största potentiella förlust som skulle bli resultatet av en prisförändring med viss sannolikhet och med angiven tidshorisont, beräknad med indata som kalibrerats mot historiska uppgifter från en sammanhängande tolvmånadersperiod med finansiell stress som är relevant för institutets portfölj.

050

Multiplikationsfaktor (ms) x genomsnitt för de stressjusterade Value-at-Risk-värdena för föregående 60 affärsdagar (sVaRavg)

Artiklarna 364.1 b ii och 365.1 i CRR.

060

Senast tillgängliga stressjusterade Value at Risk (sVaRt-1)

Artiklarna 364.1 b i och 365.1 i CRR.

070–080

KAPITALKRAV FÖR TILLKOMMANDE FALLISSEMANGS- OCH MIGRATIONSRISKER

Den största potentiella förlust som skulle bli resultatet av en prisförändring med anknytning till obeståndsrisk och migrationsrisk beräknad i enlighet med artikel 364.2 b jämförd med del tre avdelning IV kapitel 5 avsnitt 4 i CRR.

070

Genomsnittligt mått under 12 veckor

Artikel 364.2 b ii jämförd med del tre avdelning IV kapitel 5 avsnitt 4 i CRR.

080

Senaste mått

Artikel 364.2 b i jämförd med del tre avdelning IV kapitel 5 avsnitt 4 i CRR.

090–110

ALLA KAPITALKRAV FÖR SPECIFIK RISK FÖR KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ

090

MINIMIGRÄNS

Artikel 364.3 c i CRR.

= 8 % av det kapitalkrav som skulle beräknas i enlighet med artikel 388.1 i CRR för samtliga positioner som omfattas av kapitalkrav för ’alla prisrisker’.

100–110

GENOMSNITTLIGT MÅTT UNDER 12 VECKOR OCH SENASTE MÅTT

Artikel 364.3 b.

110

SENASTE MÅTT

Artikel 364.3 a.

120

KAPITALBASKRAV

De kapitalbaskrav som avses i artikel 364 i CRR för alla riskfaktorer med beaktande av korrelationseffekter, i förekommande fall, plus obeståndsrisk och migrationsrisk samt alla prisrisker för korrelationshandelsportföljer, men exklusive kapitalkrav för värdepapperisering och kreditderivat på n:te förfall i enlighet med artikel 364.2 i CRR.

130

TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP

Artikel 92.4 b i CRR. Produkten av kapitalbaskraven multiplicerade med 12,5.

140

Antal överskridanden under föregående 250 arbetsdagar

I enlighet med artikel 366 i CRR.

150–160

VaR-multiplikationsfaktor (mc) och SVaR-multiplikationsfaktor (ms)

I enlighet med artikel 366 i CRR.

170–180

ANTAGET KRAV FÖR MINIMIGRÄNSEN FÖR KORRELATIONS-HANDELSPORTFÖLJ – VIKTADE LÅNGA/KORTA NETTOPOSITIONER EFTER TAKET

De belopp som ska rapporteras och ligga till grund för beräkningen av golvkapitalkraven för alla prisrisker i enlighet med artikel 364.3 c i CRR med beaktande av valmöjligheten i artikel 335 i CRR, som innebär att institutet får sätta en övre gräns för produkten av riskvikt och nettoposition vid den största möjliga förlusten vid obestånd.


Rader

010

SUMMA POSITIONER

Motsvarar den del av positionsrisk, valutakursrisk och råvarurisk som avses i artikel 363.1 i CRR och som är kopplade till de riskfaktorer som anges i artikel 367.2 i CRR.

När det gäller kolumnerna 030–060 (VaR och stressjusterad VaR) är värdena i totalraden inte lika med uppdelningen av värden i VaR/stressjusterad VaR för de relevanta riskkomponenterna. Uppdelningen är alltså memorandumposter.

020

OMSATTA RÄNTEBÄRANDE INSTRUMENT

Motsvarar den del av positionsrisken som avses i artikel 363.1 i CRR och som är kopplad till de ränteriskfaktorer som anges i artikel 367.2 i CRR.

030

OMSATTA SKULDINSTRUMENT – GENERELL RISK

Generell risk i enlighet med artikel 362 i CRR.

040

OMSATTA RÄNTEBÄRANDE INSTRUMENT – SPECIFIK RISK

Specifik risk i enlighet med artikel 362 i CRR.

050

AKTIER

Motsvarar den del av positionsrisken som avses i artikel 363.1 i CRR och som är kopplad till de aktieriskfaktorer som anges i artikel 367.2 i CRR.

060

AKTIER – GENERELL RISK

Generell risk i enlighet med artikel 362 i CRR.

070

AKTIER – SPECIFIK RISK

Specifik risk i enlighet med artikel 362 i CRR.

080

VALUTARISK

Artiklarna 363.1 och 367.2 i CRR.

090

RÅVARURISK

Artiklarna 363.1 och 367.2 i CRR.

100

TOTALBELOPP FÖR GENERELL RISK

Marknadsrisker som orsakas av allmän rörelse på marknaden för omsatta skuldinstrument, aktier, utländsk valuta och råvaror. Value at Risk för generell risk avseende alla riskfaktorer (med beaktande av korrelationseffekter i förekommande fall).

110

TOTALBELOPP FÖR SPECIFIK RISK

Den specifika riskkomponenten för omsatta skuldinstrument och aktier. Value at Risk för den specifika risken avseende aktier och omsatta skuldinstrument i handelslagret (med beaktande av korrelationseffekter i förekommande fall).

5.8   C 25.00 – KREDITVÄRDIGHETSJUSTERINGSRISK (CVA)

5.8.1   Instruktioner avseende särskilda positioner

Kolumner

010

Exponeringsvärde

Artikel 271 i CRR i enlighet med artikel 382 i CRR.

Totala fallerade exponeringar av alla transaktioner som är föremål för kreditvärdighetsjusteringskravet.

020

varav: Varav OTC-derivat

Artikel 271 i CRR i enlighet med artikel 382.1 i CRR.

Den del av den totala motpartsriskexponeringen som enbart härrör från OTC-derivat. Denna information behöver inte rapporteras av institut som tillämpar interna modeller och innehar OTC-derivat och transaktioner för värdepappersfinansiering inom samma nettningsmängd.

030

varav: SFT

Artikel 271 i CRR i enlighet med artikel 382.2 i CRR.

Den del av den totala motpartsriskexponeringen som enbart härrör från transaktioner för värdepappersfinansiering. Denna information behöver inte rapporteras av institut som tillämpar interna modeller och innehar OTC-derivat och transaktioner för värdepappersfinansiering inom samma nettningsmängd.

040

MULTIPLIKATIONS-FAKTOR (mc) × GENOMSNITT FÖR FÖREGÅENDE 60 ARBETSDAGAR (VaRavg)

Artikel 383 i CRR i enlighet med artikel 363.1 d i CRR.

Value at Risk beräknat utifrån interna modeller för marknadsrisk.

050

FÖREGÅENDE DAG (VaRt-1)

Se instruktionerna till kolumn 040.

060

MULTIPLIKATIONS-FAKTOR (ms) × GENOMSNITT FÖR FÖREGÅENDE 60 ARBETSDAGAR (SVaRavg)

Se instruktionerna till kolumn 040.

070

SENAST TILLGÄNGLIG (SVaRt-1)

Se instruktionerna till kolumn 040.

080

KAPITALBASKRAV

Artikel 92.3 d i CRR.

Kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk beräknad med den valda metoden.

090

TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP

Artikel 92.4 b i CRR.

Kapitalbaskraven multiplicerade med 12,5.

 

Memorandumposter

100

Antal motparter

Artikel 382 i CRR.

Antal motparter som ingår i beräkningen av kapitalbasen för kreditvärdighetsjusteringsrisk.

Motparterna är en undergrupp av gäldenärer. De existerar bara i samband med derivattransaktioner eller transaktioner för värdepappersfinansiering, där de helt enkelt utgör den andra avtalsparten.

110

Varav: proxyvariabel användes för att fastställa kreditspread

Antal motparter för vilka kreditspreaden har fastställts genom skattning i stället för genom direkt observerade marknadsuppgifter.

120

UPPKOMMEN KREDITVÄRDIGHETSJUSTERING

Avsättningar i bokföringen på grund av sänkt kreditvärdighet hos motparter för derivat

130

KREDIT-SWAPPAR SOM REFERERAR TILL ETT ENDA NAMN

Artikel 386.1 a i CRR.

Totalt teoretiskt belopp för kreditswappar som refererar till ett enda namn och som används som säkring för kreditvärdighetsjusteringsrisken.

140

INDEXERADE KREDITSWAPPAR

Artikel 386.1 b i CRR.

Totalt teoretiskt belopp för indexerade kreditswappar som används som säkring för kreditvärdighetsjusteringsrisken.


Rader

010

Kreditvärdighetsjusteringsrisk, totalt

Summan av raderna 020–040, beroende på vad som är tillämpligt.

020

Enligt avancerad metod

Tillämpning av avancerad metod avseende kreditvärdighetsjusteringsrisk i enlighet med artikel 383 i CRR.

030

Enligt standardiserad metod

Tillämpning av schablonmetoden avseende kreditvärdighetsjusteringsrisk i enlighet med artikel 384 i CRR.

040

Baserad på OEM

Belopp som beräknas i enlighet med artikel 385 i CRR.”

(1)  De uppgifter som begärs om instituten i denna mall ska rapporteras i ackumulerad form för kalenderåret eller rapporteringsåret (dvs. sedan den 1 januari det aktuella året).

(2)  ’Självständiga institut’ ingår inte i någon grupp och konsoliderar sig heller inte i samma land där de omfattas av kapitalbaskraven.

BILAGA III

1.   Balansräkning [rapport över finansiell ställning]

1.3   Eget kapital

 

Hänvisningar

Uppdelning i tabell

Redovisat värde

010

010

Kapital

IAS 1.54 r, 86/635/EEG art. 22

46

 

020

Inbetalat kapital

IAS 1.78 e

 

 

030

Kapital som är infordrat men ännu inte inbetalt

IAS 1.78 e, Bilaga V del 2.14

 

 

040

Överkurs vid aktieemission

IAS 1.78 e, Kapitalkravsförordn. art. 4.1 124

46

 

050

Andra utfärdade egetkapitalinstrument än kapital

Bilaga V del 2.15-16

46

 

060

Egetkapitalkomponent i sammansatta finansiella instrument

IAS 32.28-29, Bilaga V del 2.15

 

 

070

Andra utfärdade egetkapitalinstrument

Bilaga V del 2.16

 

 

080

Övrigt eget kapital

IFRS 2.10, Bilaga V del 2.17

 

 

090

Ackumulerat annat totalresultat

Kapitalkravsförordn. art. 4.1 100

46

 

095

Poster som inte kommer att omklassificeras till resultatet

IAS 1.82 A a

 

 

100

Materiella tillgångar

IAS 16.39–41

 

 

110

Immateriella tillgångar

IAS 38.85-87

 

 

120

Försäkringstekniska (–) vinster och förluster på förmånsbestämda pensionsplaner

IAS 1.7

 

 

122

Långfristiga tillgångar och avyttringsgrupper som klassificeras som att de innehas för försäljning

IFRS 5.38, IG exempel 12

 

 

124

Andel av övriga redovisade intäkter och utgifter för investeringar i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag

IAS 1.82 h, IAS 28.11

 

 

128

Poster som kan komma att omklassificeras till resultatet

IAS 1.82 A a

 

 

130

Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet [effektiv del]

IAS 39.102 a

 

 

140

Omräkning av utländsk valuta

IAS 21.52 b, IAS 21.32, 38–49

 

 

150

Säkringsderivat. Kassaflödessäkringar [effektiv del]

IFRS 7.23 c, IAS 39.95-101

 

 

160

Finansiella tillgångar som kan säljas

IFRS 7.20 a ii, IAS 39.55 b

 

 

170

Långfristiga tillgångar och avyttringsgrupper som klassificeras som att de innehas för försäljning

IFRS 5.38, IG exempel 12

 

 

180

Andel av övriga redovisade intäkter och utgifter för investeringar i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag

IAS 1.82 h, IAS 28.11

 

 

190

Ej utdelade vinstmedel

Kapitalkravsförordn. art. 4.1 123

 

 

200

Uppskrivningsfonder

IFRS 1.30, D5–D8, Bilaga V del 2.18

 

 

210

Övriga reserver

IAS 1.54, IAS 1.78 e

 

 

220

Reserver eller ackumulerade förluster från investeringar i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag

IAS 28.11, Bilaga V del 2.19

 

 

230

Övrigt

Bilaga V del 2.19

 

 

240

(–) Egna aktier

IAS 1.79 a vi, IAS 32.33–34, AG 14, AG 36, Bilaga V del 2.20

46

 

250

Vinst eller förlust som kan hänföras till moderföretagets ägare

IAS 27.28, IAS 1.83 a ii

2

 

260

(–) Utdelningar under verksamhetsåret

IAS 32.35

 

 

270

Minoritetsintressen [innehav utan bestämmande inflytande]

IAS 27.4, IAS 1.54 q, IAS 27.27

 

 

280

Ackumulerat annat totalresultat

IAS 27.27–28, Kapitalkravsförordn. art. 4.1 100

46

 

290

Övriga poster

IAS 27.27-28

46

 

300

SUMMA EGET KAPITAL

IAS 1.9 c, IG 6

46

 

310

SUMMA EGET KAPITAL OCH SUMMA SKULDER

IAS 1.IG6

 

 

16.   Uppdelning av valda poster i resultaträkningen

16.1   Ränteintäkter och räntekostnader per instrumentet och motpartssektor

 

Innevarande period

 

Hänvisningar

Inkomst

Kostnader

Bilaga V del 2.95

Bilaga V del 2.95

010

020

010

Derivat – Handel

IAS 39.9, Bilaga V del 2.96

 

 

020

Skuldebrev

Bilaga V del 1.26

 

 

030

Centralbanker

Bilaga V del 1.35 a

 

 

040

Offentlig sektor

Bilaga V del 1.35 b

 

 

050

Kreditinstitut

Bilaga V del 1.35 c

 

 

060

Andra finansiella företag

Bilaga V del 1.35 d

 

 

070

Icke-finansiella företag

Bilaga V del 1.35 e

 

 

080

Lån och förskott

Bilaga V del 1.27

 

 

090

Centralbanker

Bilaga V del 1.35 a

 

 

100

Offentlig sektor

Bilaga V del 1.35 b

 

 

110

Kreditinstitut

Bilaga V del 1.35 c

 

 

120

Andra finansiella företag

Bilaga V del 1.35 d

 

 

130

Icke-finansiella företag

Bilaga V del 1.35 e

 

 

140

Hushåll

Bilaga V del 1.35 f

 

 

150

Övriga tillgångar

Bilaga V del 1.51

 

 

160

Inlåning

ECB/2008/32 bilaga 2 del 2.9

 

 

170

Centralbanker

Bilaga V del 1.35 a

 

 

180

Offentlig sektor

Bilaga V del 1.35 b

 

 

190

Kreditinstitut

Bilaga V del 1.35 c

 

 

200

Andra finansiella företag

Bilaga V del 1.35 d

 

 

210

Icke-finansiella företag

Bilaga V del 1.35 e

 

 

220

Hushåll

Bilaga V del 1.35 f

 

 

230

Emitterade räntebärande värdepapper

Bilaga V del 1.31

 

 

240

Övriga finansiella skulder

Bilaga V del 1.32-34

 

 

250

Derivat – Säkringsredovisning, ränterisk

Bilaga V del 2.95

 

 

260

Övriga skulder

Bilaga V del 2.10

 

 

270

RÄNTA

IAS 18.35 b, IAS 1.97

 

 

16.2   Resultat till följd av borttagande från rapporten över finansiell ställning av finansiella tillgångar och skulder som inte värderats till verkligt värde via resultatet, per instrument

 

Hänvisningar

Innevarande period

010

010

Egetkapitalinstrument

IAS 32.11

 

020

Skuldebrev

Bilaga V del 1.26

 

030

Lån och förskott

Bilaga V del 1.27

 

040

Inlåning

ECB/2008/32 bilaga 2 del 2.9

 

050

Emitterade räntebärande värdepapper

Bilaga V del 1.31

 

060

Övriga finansiella skulder

Bilaga V del 1.32-34

 

070

VINSTER ELLER (–) FÖRLUSTER TILL FÖLJD AV BORTTAGANDE FRÅN RAPPORTEN ÖVER FINANSIELL STÄLLNING AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER SOM INTE VÄRDERATS TILL VERKLIGT VÄRDE VIA RESULTATET, NETTO

IFRS 7.20 a v–vii, IAS 39.55 a

 

16.3   Resultat för finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel per instrument

 

Hänvisningar

Innevarande period

 

010

010

Derivat

IAS 39.9

 

020

Egetkapitalinstrument

IAS 32.11

 

030

Skuldebrev

Bilaga V del 1.26

 

040

Lån och förskott

Bilaga V del 1.27

 

050

Korta positioner

IAS 39, AG 15 b

 

060

Inlåning

ECB/2008/32 bilaga 2 del 2.9

 

070

Emitterade räntebärande värdepapper

Bilaga V del 1.31

 

080

Övriga finansiella skulder

Bilaga V del 1.32-34

 

090

VINSTER ELLER (–) FÖRLUSTER FÖR FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER SOM INNEHAS FÖR HANDEL, NETTO

IFRS 7.20 a i

 

16.4.   Resultat för finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel per risk

 

Hänvisningar

Innevarande period

 

010

010

Ränteinstrument och tillhörande derivat

Bilaga V del 2.99 a

 

020

Egetkapitalinstrument och tillhörande derivat

Bilaga V del 2.99 b

 

030

Valutahandel och derivat relaterade till utländsk valuta och guld

Bilaga V del 2.99 c

 

040

Kreditriskinstrument och tillhörande derivat

Bilaga V del 2.99 d

 

050

Derivat relaterade till råvaror

Bilaga V del 2.99 e

 

060

Övrigt

Bilaga V del 2.99 f

 

070

VINSTER ELLER (–) FÖRLUSTER FÖR FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER SOM INNEHAS FÖR HANDEL, NETTO

IFRS 7.20 a i

 

16.5   Resultat för finansiella tillgångar och skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet per instrument

 

Hänvisningar

Innevarande period

Ackumulerade förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk

 

Bilaga V del 2.100

010

020

010

Egetkapitalinstrument

IAS 32.11

 

 

020

Skuldebrev

Bilaga V del 1.26

 

 

030

Lån och förskott

Bilaga V del 1.27

 

 

040

Inlåning

ECB/2008/32 bilaga 2 del 2.9

 

 

050

Emitterade räntebärande värdepapper

Bilaga V del 1.31

 

 

060

Övriga finansiella skulder

Bilaga V del 1.32-34

 

 

070

VINSTER ELLER (–) FÖRLUSTER FÖR FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER SOM IDENTIFIERAS SOM VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE VIA RESULTATET, NETTO

IFRS 7.20 a i

 

 

16.6   Resultat av säkringsredovisning

 

Hänvisningar

Innevarande period

010

010

Förändringar i verkligt värde för säkringsinstrumentet [inbegripet avbrott]

IFRS 7.24 a i

 

020

Förändringar i verkligt värde av den säkrade posten som kan hänföras till den säkrade risken

IFRS 7.24 a ii

 

030

Ineffektivitet för kassaflödessäkringar som har redovisats i resultatet

IFRS 7.24 b

 

040

Ineffektivitet för säkringar av nettoinvestering i utlandsverksamheter som har redovisats i resultatet

IFRS 7.24 c

 

050

VINSTER ELLER (–) FÖRLUSTER AV SÄKRINGSREDOVISNING, NETTO

IFRS 7.24

 

16.7   Nedskrivning av finansiella och icke-finansiella tillgångar

 

Innevarande period

 

 

Hänvisningar

Tillägg

Bilaga V del 2.102

Återföringar

Bilaga V del 2.102

Totalt

Ackumulerad nedskrivning

010

020

030

040

010

Nedskrivning eller (–) återföring av nedskrivning av finansiella tillgångar som inte värderats till verkligt värde via resultatet

IFRS 7.20 e

 

 

 

 

020

Finansiella tillgångar som värderas till anskaffningsvärde

IFRS 7.20 e, IAS 39.66

 

 

 

 

030

Finansiella tillgångar som kan säljas

IFRS 7.20 e, IAS 39.67-70

 

 

 

 

040

Lån och fordringar

IFRS 7.20 e, IAS 39.63-65

 

 

 

 

050

Investeringar som innehas till förfallodagen

IFRS 7.20 e, IAS 39.63-65

 

 

 

 

060

Nedskrivning eller (–) återföring av nedskrivning av investeringar i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag

IAS 28.40-43

 

 

 

 

070

Dotterföretag

IFRS 10 bilaga A

 

 

 

 

080

Joint ventures

IAS 28.3

 

 

 

 

090

Intresseföretag

IAS 28.3

 

 

 

 

100

Nedskrivning eller (–) återföring av nedskrivning av icke-finansiella tillgångar

IAS 36.126 a, b

 

 

 

 

110

Egendom, anläggningar och utrustning

IAS 16.73 e v–vi

 

 

 

 

120

Förvaltningsfastigheter

IAS 40.79 d v

 

 

 

 

130

Goodwill

IAS 36.10b, IAS 36.88-99, 124, IFRS 3 bilaga B67 d v

 

 

 

 

140

Övriga immateriella tillgångar

IAS 38.118 e iv v

 

 

 

 

145

Övrigt

IAS 36.126 a, b

 

 

 

 

150

TOTALT

 

 

 

 

 

160

Ränteintäkter från nedskrivna finansiella tillgångar

IFRS 7.20 d, IAS 39.AG 93

 

 

 

 

20.   Geografisk uppdelning

20.1   Geografisk uppdelning av tillgångar efter verksamheternas lokalisering

 

Hänvisningar

Redovisat värde

Inhemsk verksamhet

Icke-inhemsk verksamhet

Bilaga V del 2.107

Bilaga V del 2.107

010

020

010

Kontanta medel, kassabehållning hos centralbanker och övriga avista inlåning

IAS 1.54 i.

 

 

020

Kassabehållning

Bilaga V del 2.1

 

 

030

Kassabehållning hos centralbanker

Bilaga V del 2.2

 

 

040

Andra checkkonton

Bilaga V del 2.3

 

 

050

Finansiella tillgångar som innehas för handel

IFRS 7.8 a ii, IAS 39.9, AG 14

 

 

060

Derivat

IAS 39.9

 

 

070

Egetkapitalinstrument

IAS 32.11

 

 

080

Skuldebrev

Bilaga V del 1.24, 26

 

 

090

Lån och förskott

Bilaga V del 1.24, 27

 

 

100

Finansiella tillgångar som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet

IFRS 7.8 a i, IAS 39.9

 

 

110

Egetkapitalinstrument

IAS 32.11

 

 

120

Skuldebrev

Bilaga V del 1.24, 26

 

 

130

Lån och förskott

Bilaga V del 1.24, 27

 

 

140

Finansiella tillgångar som kan säljas

IFRS 7.8 d, IAS 39.9

 

 

150

Egetkapitalinstrument

IAS 32.11

 

 

160

Skuldebrev

Bilaga V del 1.24, 26

 

 

170

Lån och förskott

Bilaga V del 1.24, 27

 

 

180

Lån och fordringar

IFRS 7.8 c, IAS 39.9, AG16, AG26 Bilaga V del 1.16

 

 

190

Skuldebrev

Bilaga V del 1.24, 26

 

 

200

Lån och förskott

Bilaga V del 1.24, 27

 

 

210

Investeringar som innehas till förfallodagen

IFRS 7.8 b, IAS 39.9, AG16, AG26

 

 

220

Skuldebrev

Bilaga V del 1.24, 26

 

 

230

Lån och förskott

Bilaga V del 1.24, 27

 

 

240

Derivat – Säkringsredovisning

IFRS 7.22 b, IAS 39.9

 

 

250

Förändringar i verkligt värde för säkrade poster i portföljsäkring av ränterisk

IAS 39.89 A a

 

 

260

Materiella tillgångar

 

 

 

270

Immateriella tillgångar

IAS 1.54 c, Kapitalkravsförordn. art. 4.1 115

 

 

280

Investeringar i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag

IAS 1.54 e, Bilaga V del 2.4

 

 

290

Skattefordringar

IAS 1.54 n–o

 

 

300

Övriga tillgångar

Bilaga V del 2.5

 

 

310

Långfristiga tillgångar och avyttringsgrupper som klassificeras som att de innehas för försäljning

IAS 1.54 j, IFRS 5.38

 

 

320

TILLGÅNGAR

IAS 1.9 a, IG 6

 

 

46.   Rapport över förändringar i eget kapital

Källor till förändring i eget kapital

Hänvisningar

Kapital

Överkurs vid aktieemission

Andra utfärdade egetkapitalinstrument än kapital

Övrigt eget kapital

Ackumulerat annat totalresultat

Ej utdelade vinstmedel

Uppskrivningsfonder

IAS 1.106, 54 r

IAS 1.106, 78 e

IAS 1.106, bilaga V del 2.15–16

IAS 1.106, Bilaga V del 2.17

IAS 1.106

Kapitalkravsförordn. art. 4.1 123

IFRS 1.30, D5–D8

010

020

030

040

050

060

070

010

Ingående balans [före omräkning]

 

 

 

 

 

 

 

 

020

Effekter av rättningar av fel

IAS 1.106 b, IAS 8.42

 

 

 

 

 

 

 

030

Effekter av förändringar i redovisningsprinciper

IAS 1.106 b, IAS 1.IG6, IAS 8.22

 

 

 

 

 

 

 

040

Ingående balans [innevarande period]

 

 

 

 

 

 

 

 

050

Emittering av stamaktier

IAS 1.106 d iii

 

 

 

 

 

 

 

060

Emittering av preferensaktier

IAS 1.106 d iii

 

 

 

 

 

 

 

070

Utfärdande av andra egetkapitalinstrument

IAS 1.106 d iii

 

 

 

 

 

 

 

080

Andra utfärdade egetkapitalinstrument som utnyttjas eller löper ut

IAS 1.106 d iii

 

 

 

 

 

 

 

090

Konvertering av skulder till eget kapital

IAS 1.106 d iii

 

 

 

 

 

 

 

100

Kapitalminskning

IAS 1.106 d iii

 

 

 

 

 

 

 

110

Utdelning från bolag

IAS 1.106 d iii, IAS 32.35, IAS 1.IG6

 

 

 

 

 

 

 

120

Köp av egna aktier

IAS 1.106 d iii, IAS 32.33

 

 

 

 

 

 

 

130

Försäljning eller annullering av egna aktier

IAS 1.106 d iii, IAS 32.33

 

 

 

 

 

 

 

140

Omklassificering av finansiella instrument från eget kapital till skuld

IAS 1.106 d iii

 

 

 

 

 

 

 

150

Omklassificering av finansiella instrument från skuld till eget kapital

IAS 1.106 d iii

 

 

 

 

 

 

 

160

Överföringar mellan komponenter i eget kapital

IAS 1.106 d iii

 

 

 

 

 

 

 

170

Ökning eller (–) minskning av eget kapital till följd av rörelseförvärv

IAS 1.106 d iii

 

 

 

 

 

 

 

180

Aktierelaterade ersättningar

IAS 1.106 d iii, IFRS 2.10

 

 

 

 

 

 

 

190

Övriga ökningar eller (–) minskningar i eget kapital

IAS 1.106 d

 

 

 

 

 

 

 

200

Summa totalresultat för året

IAS 1.106 d i–ii, IAS 1.81A c, IAS 1.IG6

 

 

 

 

 

 

 

210

Utgående balans [innevarande period]

 

 

 

 

 

 

 

 


Källor till förändring i eget kapital

Hänvisningar

Övriga reserver

(–) Egna aktier

Vinst eller (–) förlust som kan hänföras till moderföretagets ägare

(–) Utdelningar under verksamhetsåret

Minoritetsintressen

Totalt

Ackumulerat annat totalresultat

Övriga poster

IAS 1.106, 54 c

IAS 1.106, IAS 32.34, 33, Bilaga V del 2.20

IAS 1.106 a, 83 a ii

IAS 1.106, IAS 32.35

IAS 1.54 q, 106 a, IAS 27.27-28

IAS 1.54 q, 106 a, IAS 27.27-28

IAS 1.9 c, IG6

080

090

100

110

120

130

140

010

Ingående balans [före omräkning]

 

 

 

 

 

 

 

 

020

Effekter av rättningar av fel

IAS 1.106 b, IAS 8.42

 

 

 

 

 

 

 

030

Effekter av förändringar i redovisningsprinciper

IAS 1.106 b, IAS 1.IG6, IAS 8.22

 

 

 

 

 

 

 

040

Ingående balans [innevarande period]

 

 

 

 

 

 

 

 

050

Emittering av stamaktier

IAS 1.106 d iii

 

 

 

 

 

 

 

060

Emittering av preferensaktier

IAS 1.106 d iii

 

 

 

 

 

 

 

070

Utfärdande av andra egetkapitalinstrument

IAS 1.106 d iii

 

 

 

 

 

 

 

080

Andra utfärdade egetkapitalinstrument som utnyttjas eller löper ut

IAS 1.106 d iii

 

 

 

 

 

 

 

090

Konvertering av skulder till eget kapital

IAS 1.106 d iii

 

 

 

 

 

 

 

100

Kapitalminskning

IAS 1.106 d iii

 

 

 

 

 

 

 

110

Utdelning från bolag

IAS 1.106 d iii, IAS 32.35, IAS 1.IG6

 

 

 

 

 

 

 

120

Köp av egna aktier

IAS 1.106 d iii, IAS 32.33

 

 

 

 

 

 

 

130

Försäljning eller annullering av egna aktier

IAS 1.106 d iii, IAS 32.33

 

 

 

 

 

 

 

140

Omklassificering av finansiella instrument från eget kapital till skuld

IAS 1.106 d iii

 

 

 

 

 

 

 

150

Omklassificering av finansiella instrument från skuld till eget kapital

IAS 1.106 d iii

 

 

 

 

 

 

 

160

Överföringar mellan komponenter i eget kapital

IAS 1.106 d iii

 

 

 

 

 

 

 

170

Ökning eller (–) minskning av eget kapital till följd av rörelseförvärv

IAS 1.106 d iii

 

 

 

 

 

 

 

180

Aktierelaterade ersättningar

IAS 1.106 d iii, IFRS 2.10

 

 

 

 

 

 

 

190

Övriga ökningar eller (–) minskningar i eget kapital

IAS 1.106 d

 

 

 

 

 

 

 

200

Summa totalresultat för året

IAS 1.106 d i–ii, IAS 1.81A c, IAS 1.IG6

 

 

 

 

 

 

 

210

Utgående balans [innevarande period]

 

 

 

 

 

 

 

 

BILAGA IV

1.   Balansräkning [rapport över finansiell ställning]

1.3   Eget kapital

 

Referenser för nationell redovisnings-ram baserad på direktiv 86/635/EEG

Referenser för nationell redovisningsram baserad på IFRS

Uppdelning i tabell

Redovisat värde

010

010

Kapital

86/635/EEG art. 4.9 Skulder, 86/635/EEG art. 22

IAS 1.54 r, 86/635/EEG art. 22

46

 

020

Inbetalat kapital

86/635/EEG art. 4.9 Skulder

IAS 1.78 e

 

 

030

Kapital som är infordrat men ännu inte inbetalt

86/635/EEG art. 4.9 Skulder

IAS 1.78 e, Bilaga V del 2.14

 

 

040

Överkurs vid aktieemission

86/635/EEG art. 4.10 Skulder, kapitalkravsförordn. art. 4.1 124

IAS 1.78 e, kapitalkravsförordn. art. 4.1 124

46

 

050

Andra utfärdade egetkapitalinstrument än kapital

Bilaga V del 2.15-16

Bilaga V del 2.15-16

46

 

060

Egetkapitalkomponent i sammansatta finansiella instrument

4:e direktivet art. 42a.5a, Bilaga V del 2.15

IAS 32.28-29, Bilaga V del 2.15

 

 

070

Andra utfärdade egetkapitalinstrument

Bilaga V del 2.16

Bilaga V del 2.16

 

 

080

Övrigt eget kapital

Bilaga V del 2.17

IFRS 2.10, Bilaga V del 2.17

 

 

090

Ackumulerat annat totalresultat

kapitalkravsförordn. art. 4.1 100

kapitalkravsförordn. art. 4.1 100

46

 

095

Poster som inte kommer att omklassificeras till resultatet

 

IAS 1.82 A a

 

 

100

Materiella tillgångar

 

IAS 16.39–41

 

 

110

Immateriella tillgångar

 

IAS 38.85-87

 

 

120

Försäkringstekniska (–) vinster och förluster på förmånsbestämda pensionsplaner

 

IAS 1.7

 

 

122

Långfristiga tillgångar och avyttringsgrupper som klassificeras som att de innehas för försäljning

 

IFRS 5.38, IG exempel 12

 

 

124

Andel av övriga redovisade intäkter och utgifter för investeringar i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag

 

IAS 1.82 h, IAS 28.11

 

 

128

Poster som kan komma att omklassificeras till resultatet

 

IAS 1.82 A b

 

 

130

Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet [effektiv del]

4:e direktivet art. 42a.1, 42a.5a

IAS 39.102 a

 

 

140

Omräkning av utländsk valuta

86/635/EEG art. 39.6

IAS 21.52 b, IAS 21.32, 38–49

 

 

150

Säkringsderivat – Kassaflödessäkringar [effektiv del]

4:e direktivet art. 42a.1, 42a.5a

IFRS 7.23 c, IAS 39.95-101

 

 

160

Finansiella tillgångar som kan säljas

4:e direktivet art. 42a.1, 42a.5a

IFRS 7.20 a ii, IAS 39.55 b

 

 

170

Långfristiga tillgångar och avyttringsgrupper som klassificeras som att de innehas för försäljning

 

IFRS 5.38, IG exempel 12

 

 

180

Andel av övriga redovisade intäkter och utgifter för investeringar i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag

 

IAS 1.82 h, IAS 28.11

 

 

190

Ej utdelade vinstmedel

86/635/EEG art. 4.13 Skulder, kapitalkravsförordn. art. 4.1 123

kapitalkravsförordn. art. 4.1 123

 

 

200

Uppskrivningsfonder

86/635/EEG art. 4.12 Skulder

IFRS 1.30, D5–D8, Bilaga V del 2.18

 

 

201

Materiella tillgångar

4:e direktivet art. 33.1 c

 

 

 

202

Egetkapitalinstrument

4:e direktivet art. 33.1 c

 

 

 

203

Skuldebrev

4:e direktivet art. 33.1 c

 

 

 

204

Övrigt

4:e direktivet art. 33.1 c

 

 

 

205

Reserver för verkligt värde

4:e direktivet art. 42a.1

 

 

 

206

Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter

4:e direktivet art. 42a.1, art. 42c.1 b

 

 

 

207

Säkringsderivat – Kassaflödessäkringar

4:e direktivet art. 42a.1, art. 42c.1 a kapitalkravsförordn. art. 30 a

 

 

 

208

Säkringsderivat – Andra säkringar

4:e direktivet art. 42a.1, art. 42c.1 a

 

 

 

209

Finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas till verkligt värde i förhållande till eget kapital

4:e direktivet art. 42a.1, art. 42c.2

 

 

 

210

Övriga reserver

86/635/EEG art. 4.11–4.13 Skulder

IAS 1.54, IAS 1.78 e

 

 

215

Allmänna reserveringar för risk i bankrörelse [om de redovisas under eget kapital]

86/635/EEG art. 38.1, Kapitalkravsförordn. art. 4.1 112, Bilaga V del 1.38

 

 

 

220

Reserver eller ackumulerade förluster från investeringar i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag

4:e direktivet art. 59.4, bilaga V del 2.19

IAS 28.11, Bilaga V del 2.19

 

 

230

Övrigt

Bilaga V del 2.19

Bilaga V del 2.19

 

 

235

Differenser vid första sammanställning

7:e direktivet art. 19.1 c

 

 

 

240

(–) Egna aktier

4:e direktivet, Tillgångar C III.7, D III.2, Bilaga V del 2.20

IAS 1.79 a vi, IAS 32.33–34, AG 14, AG 36, Bilaga V del 2.20

46

 

250

Vinst eller förlust som kan hänföras till moderföretagets ägare

86/635/EEG art. 4.14 Skulder

IAS 27.28, IAS 1.83 a ii

2

 

260

(–) Utdelningar under verksamhetsåret

Kapitalkravs-förordn. art. 26.2b

IAS 32.35

 

 

270

Minoritetsintressen [innehav utan bestämmande inflytande]

7:e direktivet art. 21

IAS 27.4, IAS 1.54 q, IAS 27.27

 

 

280

Ackumulerat annat totalresultat

kapitalkravsförordn. art. 4.1 100

IAS 27.27–28, kapitalkravsförordn. art. 4.1 100

46

 

290

Övriga poster

 

IAS 27.27-28

46

 

300

SUMMA EGET KAPITAL

 

IAS 1.9 c, IG 6

46

 

310

SUMMA EGET KAPITAL OCH SUMMA SKULDER

86/635/EEG art. 4 Skulder

IAS 1.IG6

 

 

16.   Uppdelning av valda poster i resultaträkningen

16.1   Ränteintäkter och räntekostnader per instrumentet och motpartssektor

 

Referenser för nationell redovisnings-ram baserad på direktiv 86/635/EEG

Referenser för nationell redovisningsram baserad på IFRS

Innevarande period

Inkomst

Kostnader

Bilaga V del 2.95

Bilaga V del 2.95

010

020

010

Derivat – Handel

Kapitalkravsförordn. bilaga II, Bilaga V del 2.96

IAS 39.9, Bilaga V del 2.96

 

 

020

Skuldebrev

Bilaga V del 1.26

Bilaga V del 1.26

 

 

030

Centralbanker

Bilaga V del 1.35 a

Bilaga V del 1.35 a

 

 

040

Offentlig sektor

Bilaga V del 1.35 b

Bilaga V del 1.35 b

 

 

050

Kreditinstitut

Bilaga V del 1.35 c

Bilaga V del 1.35 c

 

 

060

Andra finansiella företag

Bilaga V del 1.35 d

Bilaga V del 1.35 d

 

 

070

Icke-finansiella företag

Bilaga V del 1.35 e

Bilaga V del 1.35 e

 

 

080

Lån och förskott

Bilaga V del 1.27

Bilaga V del 1.27

 

 

090

Centralbanker

Bilaga V del 1.35 a

Bilaga V del 1.35 a

 

 

100

Offentlig sektor

Bilaga V del 1.35 b

Bilaga V del 1.35 b

 

 

110

Kreditinstitut

Bilaga V del 1.35 c

Bilaga V del 1.35 c

 

 

120

Andra finansiella företag

Bilaga V del 1.35 d

Bilaga V del 1.35 d

 

 

130

Icke-finansiella företag

Bilaga V del 1.35 e

Bilaga V del 1.35 e

 

 

140

Hushåll

Bilaga V del 1.35 f

Bilaga V del 1.35 f

 

 

150

Övriga tillgångar

Bilaga V del 1.51

Bilaga V del 1.51

 

 

160

Inlåning

ECB/2008/32 bilaga 2 del 2.9

ECB/2008/32 bilaga 2 del 2.9

 

 

170

Centralbanker

Bilaga V del 1.35 a

Bilaga V del 1.35 a

 

 

180

Offentlig sektor

Bilaga V del 1.35 b

Bilaga V del 1.35 b

 

 

190

Kreditinstitut

Bilaga V del 1.35 c

Bilaga V del 1.35 c

 

 

200

Andra finansiella företag

Bilaga V del 1.35 d

Bilaga V del 1.35 d

 

 

210

Icke-finansiella företag

Bilaga V del 1.35 e

Bilaga V del 1.35 e

 

 

220

Hushåll

Bilaga V del 1.35 f

Bilaga V del 1.35 f

 

 

230

Emitterade räntebärande värdepapper

Bilaga V del 1.31

Bilaga V del 1.31

 

 

240

Övriga finansiella skulder

Bilaga V del 1.32-34

Bilaga V del 1.32-34

 

 

250

Derivat – Säkringsredovisning, ränterisk

Bilaga V del 2.95

Bilaga V del 2.95

 

 

260

Övriga skulder

Bilaga V del 2.10

Bilaga V del 2.10

 

 

270

RÄNTA

86/635/EEG art. 27.1, 27.2 Vertikal layout

IAS 18.35 b, IAS 1.97

 

 

16.2   Resultat till följd av borttagande från rapporten över finansiell ställning av finansiella tillgångar och skulder som inte värderats till verkligt värde via resultatet, per instrument

 

Referenser för nationell redovisnings-ram baserad på direktiv 86/635/EEG

Referenser för nationell redovisningsram baserad på IFRS

Innevarande period

010

010

Egetkapitalinstrument

ECB/2008/32 bilaga 2 del 2.4–2.5

IAS 32.11

 

020

Skuldebrev

Bilaga V del 1.26

Bilaga V del 1.26

 

030

Lån och förskott

Bilaga V del 1.27

Bilaga V del 1.27

 

040

Inlåning

ECB/2008/32 bilaga 2 del 2.9

ECB/2008/32 bilaga 2 del 2.9

 

050

Emitterade räntebärande värdepapper

Bilaga V del 1.31

Bilaga V del 1.31

 

060

Övriga finansiella skulder

Bilaga V del 1.32-34

Bilaga V del 1.32-34

 

070

VINSTER ELLER (–) FÖRLUSTER TILL FÖLJD AV BORTTAGANDE FRÅN RAPPORTEN ÖVER FINANSIELL STÄLLNING AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER SOM INTE VÄRDERATS TILL VERKLIGT VÄRDE VIA RESULTATET, NETTO

86/635/EEG art. 27.6 Vertikal layout

IFRS 7.20 a v–vii, IAS 39.55 a

 

16.3   Resultat för finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel per instrument

 

Referenser för nationell redovisnings-ram baserad på direktiv 86/635/EEG

Referenser för nationell redovisningsram baserad på IFRS

Innevarande period

010

010

Derivat

Kapitalkravsförordn. bilaga II

IAS 39.9

 

020

Egetkapitalinstrument

ECB/2008/32 bilaga 2 del 2.4–2.5

IAS 32.11

 

030

Skuldebrev

Bilaga V del 1.26

Bilaga V del 1.26

 

040

Lån och förskott

Bilaga V del 1.27

Bilaga V del 1.27

 

050

Korta positioner

 

IAS 39, AG 15 b

 

060

Inlåning

ECB/2008/32 bilaga 2 del 2.9

ECB/2008/32 bilaga 2 del 2.9

 

070

Emitterade räntebärande värdepapper

Bilaga V del 1.31

Bilaga V del 1.31

 

080

Övriga finansiella skulder

Bilaga V del 1.32-34

Bilaga V del 1.32-34

 

090

VINSTER ELLER (–) FÖRLUSTER FÖR FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER SOM INNEHAS FÖR HANDEL, NETTO

86/635/EEG art. 27.6 Vertikal layout

IFRS 7.20 a i

 

100

Derivat

Kapitalkravsförordn. bilaga II

 

 

110

Egetkapitalinstrument

ECB/2008/32 bilaga 2 del 2.4–2.5

 

 

120

Skuldebrev

Bilaga V del 1.26

 

 

130

Lån och förskott

Bilaga V del 1.27

 

 

140

Korta positioner

 

 

 

150

Inlåning

ECB/2008/32 bilaga 2 del 2.9

 

 

160

Emitterade räntebärande värdepapper

Bilaga V del 1.31

 

 

170

Övriga finansiella skulder

Bilaga V del 1.32-34

 

 

180

VINSTER ELLER (–) FÖRLUSTER AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER FÖRENADE MED HANDEL, NETTO

86/635/EEG art. 27.6 Vertikal layout

 

 

16.4   Vinster eller förluster av finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel, efter risk

 

Referenser för nationell redovisnings-ram baserad på direktiv 86/635/EEG

Referenser för nationell redovisningsram baserad på IFRS

Innevarande period

010

010

Ränteinstrument och tillhörande derivat

Bilaga V del 2.99 a

Bilaga V del 2.99 a

 

020

Egetkapitalinstrument och tillhörande derivat

Bilaga V del 2.99 b

Bilaga V del 2.99 b

 

030

Valutahandel och derivat relaterade till utländsk valuta och guld

Bilaga V del 2.99 c

Bilaga V del 2.99 c

 

040

Kreditriskinstrument och tillhörande derivat

Bilaga V del 2.99 d

Bilaga V del 2.99 d

 

050

Derivat relaterade till råvaror

Bilaga V del 2.99 e

Bilaga V del 2.99 e

 

060

Övrigt

Bilaga V del 2.99 f

Bilaga V del 2.99 f

 

070

VINSTER ELLER (–) FÖRLUSTER FÖR FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER SOM INNEHAS FÖR HANDEL, NETTO

86/635/EEG art. 27.6 Vertikal layout

IFRS 7.20 a i

 

080

Ränteinstrument och tillhörande derivat

Bilaga V del 2.99 a

 

 

090

Egetkapitalinstrument och tillhörande derivat

Bilaga V del 2.99 b

 

 

100

Valutahandel och derivat relaterade till utländsk valuta och guld

Bilaga V del 2.99 c

 

 

110

Kreditriskinstrument och tillhörande derivat

Bilaga V del 2.99 d

 

 

120

Derivat relaterade till råvaror

Bilaga V del 2.99 e

 

 

130

Övrigt

Bilaga V del 2.99 f

 

 

140

VINSTER ELLER (–) FÖRLUSTER AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER FÖRENADE MED HANDEL, NETTO

86/635/EEG art. 27.6 Vertikal layout

 

 

16.5   Resultat för finansiella tillgångar och skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet per instrument

 

Referenser för nationell redovisnings-ram baserad på direktiv 86/635/EEG

Referenser för nationell redovisningsram baserad på IFRS

Innevarande period

Förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk

 

Bilaga V del 2.100

010

020

010

Egetkapitalinstrument

ECB/2008/32 bilaga 2 del 2.4–2.5

IAS 32.11

 

 

020

Skuldebrev

Bilaga V del 1.26

Bilaga V del 1.26

 

 

030

Lån och förskott

Bilaga V del 1.27

Bilaga V del 1.27

 

 

040

Inlåning

ECB/2008/32 bilaga 2 del 2.9

ECB/2008/32 bilaga 2 del 2.9

 

 

050

Emitterade räntebärande värdepapper

Bilaga V del 1.31

Bilaga V del 1.31

 

 

060

Övriga finansiella skulder

Bilaga V del 1.32-34

Bilaga V del 1.32-34

 

 

070

VINSTER ELLER (–) FÖRLUSTER FÖR FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER SOM IDENTIFIERAS SOM VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE VIA RESULTATET, NETTO

86/635/EEG art. 27.6 Vertikal layout

IFRS 7.20 a i

 

 

080

Egetkapitalinstrument

ECB/2008/32 bilaga 2 del 2.4–2.5

 

 

 

090

Skuldebrev

Bilaga V del 1.26

 

 

 

100

Lån och förskott

Bilaga V del 1.27

 

 

 

110

Inlåning

ECB/2008/32 bilaga 2 del 2.9

 

 

 

120

Emitterade räntebärande värdepapper

Bilaga V del 1.31

 

 

 

130

Övriga finansiella skulder

Bilaga V del 1.32-34

 

 

 

140

VINSTER ELLER (–) FÖRLUSTER AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER SOM INTE ÄR FÖRENADE MED HANDEL, NETTO

86/635/EEG art. 27.6 Vertikal layout

 

 

 

16.6   Resultat av säkringsredovisning

 

Referenser för nationell redovisnings-ram baserad på direktiv 86/635/EEG

Referenser för nationell redovisningsram baserad på IFRS

Innevarande period

010

010

Förändringar i verkligt värde för säkringsinstrumentet [inbegripet avbrott]

4:e direktivet art. 42a.1, 42a.5a, art. 42c.1 a

IFRS 7.24 a i

 

020

Förändringar i verkligt värde av den säkrade posten som kan hänföras till den säkrade risken

4:e direktivet art. 42a.1, 42a.5a, art. 42c.1 a

IFRS 7.24 a ii

 

030

Ineffektivitet för kassaflödessäkringar som har redovisats i resultatet

4:e direktivet art. 42a.1, 42a.5a, art. 42c.1 a

IFRS 7.24 b

 

040

Ineffektivitet för säkringar av nettoinvestering i utlandsverksamheter som har redovisats i resultatet

4:e direktivet art. 42a.1, 42a.5a, art. 42c.1 a

IFRS 7.24 c

 

050

VINSTER ELLER (–) FÖRLUSTER AV SÄKRINGSREDOVISNING, NETTO

4:e direktivet art. 42a.1, 42a.5a, art. 42c.1 a

IFRS 7.24

 

16.7   Nedskrivning av finansiella och icke-finansiella tillgångar

 

Referenser för nationell redovisnings-ram baserad på direktiv 86/635/EEG

Referenser för nationell redovisningsram baserad på IFRS

Innevarande period

 

Tillägg

Bilaga V del 2.102

Återföringar

Bilaga V del 2.102

Totalt

Ackumulerad nedskrivning

010

020

030

040

010

Nedskrivning eller (–) återföring av nedskrivning av finansiella tillgångar som inte värderats till verkligt värde via resultatet

86/635/EEG art. 35–37

IFRS 7.20 e

 

 

 

 

020

Finansiella tillgångar som värderas till anskaffningsvärde

 

IFRS 7.20 e, IAS 39.66

 

 

 

 

030

Finansiella tillgångar som kan säljas

 

IFRS 7.20 e, IAS 39.67-70

 

 

 

 

040

Lån och fordringar

 

IFRS 7.20 e, IAS 39.63-65

 

 

 

 

050

Investeringar som innehas till förfallodagen

 

IFRS 7.20 e, IAS 39.63-65

 

 

 

 

060

Nedskrivning eller (–) återföring av nedskrivning av investeringar i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag

86/635/EEG art. 27.13–27.14 Vertikal layout

IAS 28.40-43

 

 

 

 

070

Dotterföretag

 

IFRS 10 bilaga A

 

 

 

 

080

Joint ventures

 

IAS 28.3

 

 

 

 

090

Intresseföretag

4:e direktivet art. 17

IAS 28.3

 

 

 

 

100

Nedskrivning eller (–) återföring av nedskrivning av icke-finansiella tillgångar

 

IAS 36.126 a, b

 

 

 

 

110

Egendom, anläggningar och utrustning

86/635/EEG art. 27.9 Vertikal layout

IAS 16.73 e v–vi

 

 

 

 

120

Förvaltningsfastigheter

86/635/EEG art. 27.9 Vertikal layout

IAS 40.79 d v

 

 

 

 

130

Goodwill

86/635/EEG art. 27.9 Vertikal layout

IAS 36.10b IAS 36.88-99, 124 IFRS 3 bilaga B67 d v

 

 

 

 

140

Övriga immateriella tillgångar

86/635/EEG art. 27.9 Vertikal layout

IAS 38.118 e iv v

 

 

 

 

145

Övrigt

 

IAS 36.126 a, b

 

 

 

 

150

TOTALT

 

 

 

 

 

 

160

Ränteintäkter från nedskrivna finansiella tillgångar

 

IFRS 7.20 d, IAS 39.AG 93

 

 

 

 

20.   Geografisk uppdelning

20.1   Geografisk uppdelning av tillgångar efter verksamheternas lokalisering

 

Referenser för nationell redovisnings-ram baserad på direktiv 86/635/EEG

Referenser för nationell redovisningsram baserad på IFRS

Redovisat värde

Inhemsk verksamhet

Icke-inhemsk verksamhet

Bilaga V del 2.107

Bilaga V del 2.107

010

020

010

Kontanta medel, kassabehållning hos centralbanker och övriga avista inlåning

86/635/EEG art. 4.1 Tillgångar

IAS 1.54 i.

 

 

020

Kassabehållning

Bilaga V del 2.1

Bilaga V del 2.1

 

 

030

Kassabehållning hos centralbanker

86/635/EEG art. 13.2 Bilaga V del 2.2

Bilaga V del 2.2

 

 

040

Andra checkkonton

 

Bilaga V del 2.3

 

 

050

Finansiella tillgångar som innehas för handel

4:e direktivet art. 42a.1, 42a.5a, IAS 39.9

IFRS 7.8 a ii, IAS 39.9, AG 14

 

 

060

Derivat

Kapitalkravsförordn. bilaga II

IAS 39.9

 

 

070

Egetkapitalinstrument

ECB/2008/32 bilaga 2 del 2.4–2.5

IAS 32.11

 

 

080

Skuldebrev

Bilaga V del 1.24, 26

Bilaga V del 1.24, 26

 

 

090

Lån och förskott

Bilaga V del 1.24, 27

Bilaga V del 1.24, 27

 

 

091

Finansiella tillgångar förenade med handel

Bilaga V del 1.15

 

 

 

092

Derivat

Kapitalkravsförordn. bilaga II, Bilaga V del 1.15

 

 

 

093

Egetkapitalinstrument

ECB/2008/32 bilaga 2 del 2.4–2.5

 

 

 

094

Skuldebrev

Bilaga V del 1.24, 26

 

 

 

095

Lån och förskott

Bilaga V del 1.24, 27

 

 

 

100

Finansiella tillgångar som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet

4:e direktivet art. 42a.1, 42a.5a, IAS 39.9

IFRS 7.8 a ii, IAS 39.9

 

 

110

Egetkapitalinstrument

ECB/2008/32 bilaga 2 del 2.4–2.5

IAS 32.11

 

 

120

Skuldebrev

Bilaga V del 1.24, 26

Bilaga V del 1.24, 26

 

 

130

Lån och förskott

Bilaga V del 1.24, 27

Bilaga V del 1.24, 27

 

 

140

Finansiella tillgångar som kan säljas

4:e direktivet art. 42a.1, 42a.5a, IAS 39.9

IFRS 7.8 d, IAS 39.9

 

 

150

Egetkapitalinstrument

ECB/2008/32 bilaga 2 del 2.4–2.5

IAS 32.11

 

 

160

Skuldebrev

Bilaga V del 1.24, 26

Bilaga V del 1.24, 26

 

 

170

Lån och förskott

Bilaga V del 1.24, 27

Bilaga V del 1.24, 27

 

 

171

Finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas till verkligt värde via resultatet

4:e direktivet art. 42a.1, 42a.4

 

 

 

172

Egetkapitalinstrument

ECB/2008/32 bilaga 2 del 2.4–2.5

 

 

 

173

Skuldebrev

Bilaga V del 1.24, 26

 

 

 

174

Lån och förskott

4:e direktivet art. 42a.1, 42a.4 b; Bilaga V del 1.24, 27

 

 

 

175

Finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas till verkligt värde i förhållande till eget kapital

4:e direktivet art. 42a.1, art. 42c.2

 

 

 

176

Egetkapitalinstrument

ECB/2008/32 bilaga 2 del 2.4–2.5

 

 

 

177

Skuldebrev

Bilaga V del 1.24, 26

 

 

 

178

Lån och förskott

4:e direktivet art. 42a.1, 42a.4 b; Bilaga V del 1.24, 27

 

 

 

180

Lån och fordringar

4:e direktivet art. 42a.4 b, 42a.5a, IAS 39.9

IFRS 7.8 c, IAS 39.9, AG16, AG26 Bilaga V del 1.16

 

 

190

Skuldebrev

Bilaga V del 1.24, 26

Bilaga V del 1.24, 26

 

 

200

Lån och förskott

Bilaga V del 1.24, 27

Bilaga V del 1.24, 27

 

 

210

Investeringar som innehas till förfallodagen

4:e direktivet art. 42a.4 a, 42a.5a, IAS 39.9

IFRS 7.8 b, IAS 39.9, AG16, AG26

 

 

220

Skuldebrev

Bilaga V del 1.24, 26

Bilaga V del 1.24, 26

 

 

230

Lån och förskott

Bilaga V del 1.24, 27

Bilaga V del 1.24, 27

 

 

231

Skuldinstrument som inte är förenade med handel och som värderas enligt en kostnadsbaserad metod

86/635/EEG art. 37.1, art. 42a.4 b, Bilaga V del 1.16

 

 

 

232

Skuldebrev

Bilaga V del 1.24, 26

 

 

 

233

Lån och förskott

Bilaga V del 1.24, 27

 

 

 

234

Övriga finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat

86/635/EEG art. 35–37 Bilaga V del 1.17

 

 

 

235

Egetkapitalinstrument

ECB/2008/32 bilaga 2 del 2.4–2.5

 

 

 

236

Skuldebrev

Bilaga V del 1.24, 26

 

 

 

237

Lån och förskott

Bilaga V del 1.24, 27

 

 

 

240

Derivat – Säkringsredovisning

4:e direktivet art. 42a.1, 42a.5a, art. 42c.1 a IAS 39.9, Bilaga V del 1.19

IFRS 7.22 b, IAS 39.9

 

 

250

Förändringar i verkligt värde för säkrade poster i portföljsäkring av ränterisk

4:e direktivet art. 42a.5, 43.5a, IAS 39.89 A a

IAS 39.89 A a

 

 

260

Materiella tillgångar

86/635/EEG art. 4.10 Tillgångar

 

 

 

270

Immateriella tillgångar

86/635/EEG art. 4.9 Tillgångar kapitalkravsförordn. art. 4.1 115

IAS 1.54 c, kapitalkravsförordn. art. 4.1 115

 

 

280

Investeringar i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag

86/635/EEG art. 4.7-8 Tillgångar 4:e direktivet art. 17, Bilaga V del 2.4

IAS 1.54 e, Bilaga V del 2.4

 

 

290

Skattefordringar

 

IAS 1.54 n–o

 

 

300

Övriga tillgångar

Bilaga V del 2.5

Bilaga V del 2.5

 

 

310

Långfristiga tillgångar och avyttringsgrupper som klassificeras som att de innehas för försäljning

 

IAS 1.54 j, IFRS 5.38

 

 

320

TILLGÅNGAR

86/635/EEG art. 4 Tillgångar

IAS 1.9 a, IG 6

 

 

46.   Rapport över förändringar i eget kapital

Källor till förändring i eget kapital

 

 

Kapital

Överkurs vid aktieemission

Andra utfärdade egetkapitalinstrument än kapital

Övrigt eget kapital

Ackumulerat annat totalresultat

Ej utdelade vinstmedel

Uppskrivningsfonder

Reserver för verkligt värde

Referenser för nationell redovisningsram baserad på IFRS

IAS 1.106, 54 r

IAS 1.106, 78 e

IAS 1.106, bilaga V del 2.15–16

IAS 1.106, Bilaga V del 2.17

IAS 1.106

kapitalkravsförordn. art. 4.1 123

IFRS 1.30, D5–D8

 

Referenser för nationell redovisnings-ram baserad på direktiv 86/635/EEG

86/635/EEG art. 4.9 Skulder, 86/635/EEG art. 22

86/635/EEG art. 4.10 Skulder, kapitalkravsförordn. art. 4.1 124

Bilaga V del 2.15-17

Bilaga V del 2.17

4:e direktivet art. 42a.1, 42a.5a

86/635/EEG art. 4.13 Skulder, kapitalkravsförordn. art. 4.1 123

 

86/635/EEG art. 4.12 Skulder

010

020

030

040

050

060

070

075

010

Ingående balans [före omräkning]

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

020

Effekter av rättningar av fel

 

IAS 1.106 b, IAS 8.42

 

 

 

 

 

 

 

 

030

Effekter av förändringar i redovisningsprinciper

 

IAS 1.106 b, IAS 1.IG6, IAS 8.22

 

 

 

 

 

 

 

 

040

Ingående balans [innevarande period]

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

050

Emittering av stamaktier

 

IAS 1.106 d iii

 

 

 

 

 

 

 

 

060

Emittering av preferensaktier

 

IAS 1.106 d iii

 

 

 

 

 

 

 

 

070

Utfärdande av andra egetkapitalinstrument

 

IAS 1.106 d iii

 

 

 

 

 

 

 

 

080

Andra utfärdade egetkapitalinstrument som utnyttjas eller löper ut

 

IAS 1.106 d iii

 

 

 

 

 

 

 

 

090

Konvertering av skulder till eget kapital

 

IAS 1.106 d iii

 

 

 

 

 

 

 

 

100

Kapitalminskning

 

IAS 1.106 d iii

 

 

 

 

 

 

 

 

110

Utdelning från bolag

 

IAS 1.106 d iii, IAS 32.35, IAS 1.IG6

 

 

 

 

 

 

 

 

120

Köp av egna aktier

 

IAS 1.106 d iii, IAS 32.33

 

 

 

 

 

 

 

 

130

Försäljning eller annullering av egna aktier

 

IAS 1.106 d iii, IAS 32.33

 

 

 

 

 

 

 

 

140

Omklassificering av finansiella instrument från eget kapital till skuld

 

IAS 1.106 d iii

 

 

 

 

 

 

 

 

150

Omklassificering av finansiella instrument från skuld till eget kapital

 

IAS 1.106 d iii

 

 

 

 

 

 

 

 

160

Överföringar mellan komponenter i eget kapital

 

IAS 1.106 d iii

 

 

 

 

 

 

 

 

170

Ökning eller (–) minskning av eget kapital till följd av rörelseförvärv

 

IAS 1.106 d iii

 

 

 

 

 

 

 

 

180

Aktierelaterade ersättningar

 

IAS 1.106 d iii, IFRS 2.10

 

 

 

 

 

 

 

 

190

Övriga ökningar eller (–) minskningar i eget kapital

 

IAS 1.106 d

 

 

 

 

 

 

 

 

200

Summa totalresultat för året

 

IAS 1.106 d i–ii, IAS 1.81A c, IAS 1.IG6

 

 

 

 

 

 

 

 

210

Utgående balans [innevarande period]

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Källor till förändring i eget kapital

 

 

Övriga reserver

Differenser vid första sammanställning

(–) Egna aktier

Vinst eller (–) förlust som kan hänföras till moderföretagets ägare

(–) Utdelningar under verksamhetsåret

Minoritetsintressen

Totalt

Ackumulerat annat totalresultat

Övriga poster

Referenser för nationell redovisningsram baserad på IFRS

IAS 1.106, 54 c

 

IAS 1.106, IAS 32.34, 33, Bilaga V del 2.20

IAS 1.106 a, 83 a ii

IAS 1.106, IAS 32.35

IAS 1.54 q, 106 a, IAS 27.27-28

IAS 1.54 q, 106 a, IAS 27.27-28

IAS 1.9 c, IG6

Referenser för nationell redovisnings-ram baserad på direktiv 86/635/EEG

 

7:e direktivet art. 19.1 c

4:e direktivet, Tillgångar C III.7, D III.2, Bilaga V del 2.20

86/635/EEG art. 4.14 Skulder

Kapitalkravs-förordn. art. 26.2b

7:e direktivet art. 21

7:e direktivet art. 21

 

080

085

090

100

110

120

130

140

010

Ingående balans [före omräkning]

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

020

Effekter av rättningar av fel

 

IAS 1.106 b, IAS 8.42

 

 

 

 

 

 

 

 

030

Effekter av förändringar i redovisningsprinciper

 

IAS 1.106 b, IAS 1.IG6, IAS 8.22

 

 

 

 

 

 

 

 

040

Ingående balans [innevarande period]

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

050

Emittering av stamaktier

 

IAS 1.106 d iii

 

 

 

 

 

 

 

 

060

Emittering av preferensaktier

 

IAS 1.106 d iii

 

 

 

 

 

 

 

 

070

Utfärdande av andra egetkapitalinstrument

 

IAS 1.106 d iii

 

 

 

 

 

 

 

 

080

Andra utfärdade egetkapitalinstrument som utnyttjas eller löper ut

 

IAS 1.106 d iii

 

 

 

 

 

 

 

 

090

Konvertering av skulder till eget kapital

 

IAS 1.106 d iii

 

 

 

 

 

 

 

 

100

Kapitalminskning

 

IAS 1.106 d iii

 

 

 

 

 

 

 

 

110

Utdelning från bolag

 

IAS 1.106 d iii, IAS 32.35, IAS 1.IG6

 

 

 

 

 

 

 

 

120

Köp av egna aktier

 

IAS 1.106 d iii, IAS 32.33

 

 

 

 

 

 

 

 

130

Försäljning eller annullering av egna aktier

 

IAS 1.106 d iii, IAS 32.33

 

 

 

 

 

 

 

 

140

Omklassificering av finansiella instrument från eget kapital till skuld

 

IAS 1.106 d iii

 

 

 

 

 

 

 

 

150

Omklassificering av finansiella instrument från skuld till eget kapital

 

IAS 1.106 d iii

 

 

 

 

 

 

 

 

160

Överföringar mellan komponenter i eget kapital

 

IAS 1.106 d iii

 

 

 

 

 

 

 

 

170

Ökning eller (–) minskning av eget kapital till följd av rörelseförvärv

 

IAS 1.106 d iii

 

 

 

 

 

 

 

 

180

Aktierelaterade ersättningar

 

IAS 1.106 d iii, IFRS 2.10

 

 

 

 

 

 

 

 

190

Övriga ökningar eller (–) minskningar i eget kapital

 

IAS 1.106 d

 

 

 

 

 

 

 

 

200

Summa totalresultat för året

 

IAS 1.106 d i–ii, IAS 1.81A c, IAS 1.IG6

 

 

 

 

 

 

 

 

210

Utgående balans [innevarande period]

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

BILAGA V

”BILAGA V

RAPPORTERING AV FINANSIELL INFORMATION

Innehållsförteckning

ALLMÄNNA INSTRUKTIONER 224

1.

 Hänvisningar 224

2.

 Skrivkonventioner 225

3.

 Konsolidering 226

4.

 Redovisningskategorier 226

4.1

 Tillgångar 226

4.2

 Skulder 227

5.

 Finansiella instrument 227

5.1

 Finansiella tillgångar 227

5.2

 Finansiella skulder 228

6.

 Uppdelning per motpart 228
MALLRELATERADE INSTRUKTIONER 229

1.

 Balansräkning 229

1.1

 Tillgångar (1.1) 229

1.2

 Skulder (1.2) 229

1.3

 Eget kapital (1.3) 230

2.

 Resultaträkning (2) 230

3.

 Rapport över totalresultat (3) 232

4.

 Uppdelning av finansiella tillgångar per instrument och motpartssektor (4) 232

5.

 Uppdelning av lån och förskott per produkt (5) 232

6.

 Uppdelning av lån och förskott till icke-finansiella företag per Nace-kod (6) 233

7.

 Finansiella tillgångar med avdrag för värdeminskning som har förfallit eller skrivits ned (7) 234

8.

 Uppdelning av finansiella skulder (8) 234

9.

 Låneåtaganden, finansiella garantier och andra åtaganden (9) 234

10.

 Derivat (10 och 11) 236

10.1

 Klassificering av derivat efter typ av risk 236

10.2

 Belopp som ska rapporteras för derivat 237

10.3

 Derivat som klassificeras som ekonomiska säkringar 238

10.4

 Uppdelning av derivat per motpartssektor 238

11.

 Förändringar i avsättningar för kreditförluster och nedskrivning av aktieinstrument (12) 239

12.

 Erhållna säkerheter och garantier (13) 239

12.1

 Uppdelning av lån och förskott per säkerhet och garanti (13.1) 239

12.2

 Säkerhet som har erhållits genom övertagande av kontroll under perioden [innehav på balansdagen] (13.2) 239

12.3

 Säkerhet som har erhållits genom övertagande av kontroll [materiella tillgångar], ackumulerad (13.3) 240

13.

 Verkligt värde-hierarki: Finansiella instrument till verkligt värde (14) 240

14.

 Borttagande från rapporten över finansiell ställning och finansiella skulder som är knutna till överförda finansiella tillgångar (15) 240

15.

 Uppdelning av valda poster i resultaträkningen (16) 241

15.1

 Ränteintäkter och räntekostnader per instrument och motpartssektor (16.1) 241

15.2

 Vinster eller förluster till följd av borttagande från rapporten över finansiell ställning av finansiella tillgångar och skulder som inte värderats till verkligt värde via resultatet, per instrument (16.2) 241

15.3

 Vinster eller förluster för finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel per instrument (16.3) 241

15.4

 Vinster eller förluster för finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel per risk (16.4) 241

15.5

 Vinster eller förluster för finansiella tillgångar och skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet per instrument (16.5) 242

15.6

 Resultat av säkringsredovisning (16.6) 242

15.7

 Nedskrivning av finansiella och icke-finansiella tillgångar (16.7) 242

16.

 Jämförelse mellan den sammanställda redovisningen och konsolideringen enligt kapitalkravsförordningen (17) 242

17.

 Geografisk uppdelning (20) 242

18.

 Materiella och immateriella tillgångar: tillgångar som ingår i leasing (21) 243

19.

 Kapitalförvaltning, förvaringstjänster och andra tjänster (22) 243

19.1

 Avgifts- och provisionsintäkter och avgifts- och provisionskostnader per verksamhet (22.1) 243

19.2

 Tillgångar som berörs av de tjänster som tillhandahålls (22.2) 244

20.

 Intressen i icke-konsoliderade strukturerade företag (30) 245

21.

 Närstående (31) 245

21.1

 Närstående: förfallna belopp och utestående fordringar från (31.1) 245

21.2

 Närstående: kostnader och intäkter som genereras av transaktioner med (31.2) 245

22.

 Koncernstruktur (40) 246

22.1

 Gruppstruktur: enhet-för-enhet (40.1) 246

22.2

 Koncernstruktur: ’instrument-för-instrument’ (40.2) 247

23.

 Verkligt värde (41) 247

23.1

 Verkligt värde-hierarki: finansiella instrument till upplupet anskaffningsvärde (41.1) 247

23.2

 Användning av alternativet med verkligt värde (41.2) 247

23.3

 Hybridinstrument som inte identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet (41.3) 247

24.

 Materiella och immateriella tillgångar: redovisat värde per mätmetod (42) 247

25.

 Avsättningar (43) 247

26.

 Förmånsbestämda planer och ersättningar till anställda (44) 248

26.1

 Komponenter i nettotillgångar och nettoskulder i förmånsbestämda planer (44.1) 248

26.2

 Förändringar i förmånsbestämda förpliktelser (44.2) 248

26.3

 Memorandumposter [relaterade till personalkostnader] (44.3) 248

27.

 Uppdelning av valda poster i resultaträkningen (45) 248

27.1

 Vinster eller förluster till följd av borttagande från rapporten över finansiell ställning av icke-finansiella tillgångar som inte innehas för försäljning (45.2) 248

27.2

 Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader (45.3) 248

28.

 Rapport över förändringar i eget kapital (46) 249

29.

 Nödlidande exponeringar (18) 249

30.

 Exponeringar med anstånd (19) 251
INDELNING AV EXPONERINGSKLASSER OCH MOTPARTSSEKTORER 255

DEL 1

ALLMÄNNA INSTRUKTIONER

1.   HÄNVISNINGAR

1.

I denna bilaga finns ytterligare anvisningar för hur de mallar för finansiell information ska fyllas i (nedan kallade Finrep) som ingår i bilagorna III och IV till denna förordning. Denna bilaga kompletterar de anvisningar som ges i form av hänvisningar i mallarna i bilagorna III och IV.

2.

Dataposterna i mallarna ska uppställas i enlighet med reglerna för redovisning, kvittning och värdering i tillämpliga redovisningsregler, så som detta begrepp definieras i artikel 4.1.77 i förordning (EU) nr 575/2013 (kapitalkravsförordningen, CRR).

3.

Instituten ska endast skicka in de delar av mallarna som rör

a)

tillgångar, skulder, eget kapital, intäkter och kostnader som redovisats av institutet,

b)

exponeringar och verksamheter utanför balansräkningen som berör institutet,

c)

transaktioner utförda av institutet,

d)

värderingsregler, inbegripet metoder för beräkning av reserveringar för kreditrisker, som tillämpas av institutet.

4.

I bilagorna III och IV samt i denna bilaga gäller följande definitioner:

a)    IAS-förordningen : Förordning (EG) nr 1606/2002;

b)    IAS eller IFRS : internationella redovisningsstandarder, så som dessa definieras i artikel 2 i IAS-förordningen och antagna av kommissionen.

c)    Europeiska centralbankens BSI-förordning eller ECB/2008/32 : Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 25/2009 (1).

d)    Nace-förordningen : Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 (2).

e)    BAD : rådets direktiv 86/635/EEG (3).

f)    Fjärde direktivet : rådets fjärde direktiv 78/660/EEG (4).

g)    Nationell god redovisningssed : nationella redovisningsstandarder som tagits fram i enlighet med BAD.

h)    SMF : små och medelstora företag: mikroföretag samt små och medelstora företag enligt definitionen i kommissionens rekommendation C(2003)1422 (5);

i)    ISIN kod : den internationella säkerhetskod för värdepapper som tilldelas värdepapper. Koden består av tolv alfanumeriska tecken och är unik för en värdepappersemission.

j)    LEI-kod : den globala identifieringskoden för juridiska personer, ett unikt nummer som identifierar en part i en ekonomisk transaktion.

2.   SKRIVKONVENTIONER

5.

I bilagorna III och IV innebär en datapost som är skuggad i grått att denna inte är obligatorisk eller inte möjlig att rapportera. I bilaga IV innebär en rad eller kolumn vars hänvisningar är skuggade i svart att tillhörande dataposter inte ska skickas in av de institut som följer de hänvisningar som anges i denna rad eller kolumn.

6.

Mallarna i bilagorna III och IV innehåller underliggande värderingsregler som beskrivs i själva mallarna genom användning av konventioner.

7.

Parenteser i en malls postrubrik betyder att denna post ska subtraheras för att en totalsumma ska erhållas. Det betyder dock inte att den ska rapporteras som ett negativt tal.

8.

Poster som ska rapporteras med negativa tal anges i de sammanställda mallarna med ett ’(–)’ i början av rubriken, t.ex. ’(–) Egna aktier’.

9.

I den datapostmodell (DPM) för mallar för rapportering av finansiell information som beskrivs i bilagorna III och IV, har varje datapost (cell) en baspost som tilldelas attributet ’kredit/debet’. På detta sätt säkerställs att alla företag som rapporterar dataposter följer teckenkonventionen och att man vet om en datapost är ’kredit’ eller ’debet’.

10.

Rent schematiskt fungerar detta som tabell 1 visar.

Tabell 1

Princip för kredit/debet, plus- och minustecken

Datapost

Kredit/debet

Saldo/förändring

Rapporterad siffra

Tillgångar

Debet

Tillgångar, saldo

Positiv (’Normal’, inget tecken behövs)

Ökning av tillgångar

Positiv (’Normal’, inget tecken behövs)

Negativt saldo för tillgångar

Negativ (Minustecken ’–’ behövs)

Minskning av tillgångar

Negativ (Minustecken ’–’ behövs)

Kostnader

Kostnader, saldo

Positiv (’Normal’, inget tecken behövs)

Ökning av kostnader

Positiv (’Normal’, inget tecken behövs)

Negativt kostnadssaldo (inkluderar återföringar)

Negativ (Minustecken ’–’ behövs)

Minskning av kostnader

Negativ (Minustecken ’–’ behövs)

Skulder

Kredit

Skulder, saldo Positiv

Positiv (’Normal’, inget tecken behövs)

Ökning av skulder Positiv

Positiv (’Normal’, inget tecken behövs)

Negativt skuldsaldo Negativ

Negativ (Minustecken ’–’ behövs)

Minskning av skulder

Negativ (Minustecken ’–’ behövs)

Aktier

Eget kapital, saldo

Positiv (’Normal’, inget tecken behövs)

Ökning av eget kapital

Positiv (’Normal’, inget tecken behövs)

Negativt saldo för eget kapital

Negativ (Minustecken ’–’ behövs)

Minskning av eget kapital

Negativ (Minustecken ’–’ behövs)

Intäkter

Intäkter, saldo

Positiv (’Normal’, inget tecken behövs)

Ökning av intäkter

Positiv (’Normal’, inget tecken behövs)

Negativt intäktssaldo (inkluderar återföringar)

Negativ (Minustecken ’–’ behövs)

Minskning av intäkter

Negativ (Minustecken ’–’ behövs)

3.   KONSOLIDERING

11.

Om inte annat anges i denna bilaga ska Finrep-mallarna fyllas i i enlighet med kraven på konsolidering under tillsyn som anges i del ett, avdelning II, kapitel 2, avsnitt 2 i kapitalkravsförordningen. Instituten ska redovisa sina dotterföretag och joint ventures med samma metoder som för konsolidering under tillsyn:

a)

Instituten kan tillåtas eller avkrävas att kapitalandelsmetoden används för investeringar i försäkringsbolag och icke-finansiella dotterföretag i enlighet med artikel 18.5 i kapitalkravsförordningen.

b)

Instituten kan tillåtas att använda proportionell konsolidering för finansiella dotterföretag i enlighet med artikel 18.2 i kapitalkravsförordningen.

c)

Instituten kan avkrävas att använda proportionell konsolidering för investeringar i joint ventures i enlighet med artikel 18.4 i kapitalkravsförordningen.

4.   REDOVISNINGSKATEGORIER

4.1   Tillgångar

12.

Med redovisningskategorier avses finansiella instrument som summeras ihop enligt värderingsreglerna. I dessa summor ingår inte innehav i dotterföretag, joint ventures och intressebolag, tillgodohavanden som betalas ut på anfordran och klassificeras som Kontanta medel och kassabehållning hos centralbanker och annan anvista inlåning, eller sådana finansiella instrument som Innehas för försäljning under posterna Anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som innehas för försäljning och Skulder som ingår i avyttringsgrupper som innehas för försäljning.

13.

Följande redovisningskategorier som grundas på IFRS ska användas för finansiella tillgångar:

a)

Finansiella tillgångar som innehas för handel.

b)

Finansiella tillgångar som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet.

c)

Finansiella tillgångar som kan säljas.

d)

Lån och fordringar.

e)

Investeringar som innehas till förfallodagen.

14.

Följande redovisningskategorier som grundas på nationell god redovisningssed ska användas för finansiella tillgångar:

a)

Finansiella tillgångar förenade med handel.

b)

Finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas till verkligt värde via resultatet.

c)

Finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas till verkligt värde via eget kapital.

d)

Skuldinstrument som inte är förenade med handel och som värderas enligt en kostnadsbaserad metod.

e)

Övriga finansiella tillgångar som ej innehas för handel och ej är derivat.

15.

Finansiella tillgångar förenade med handel har samma innebörd som i tillämplig nationell god redovisningssed grundad på BAD. Enligt sådan ska derivat som inte innehas för säkringsredovisning rapporteras under denna post, utan hänsyn till vilken metod som används för att värdera kontrakten. Instituten ska endast redovisa derivatkontrakt i balansräkningen, om dessa har redovisats i enlighet med gällande redovisningsram.

16.

När det gäller finansiella tillgångar ingår det i kostnadsbaserade metoder sådana värderingsregler enligt vilka den finansiella tillgången värderas till anskaffningsvärde plus upplupen ränta minus nedskrivningar.

17.

Enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD ska under Övriga finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat ingå finansiella tillgångar som inte inkluderas i andra redovisningskategorier. Denna redovisningskategori omfattar bland annat finansiella tillgångar som värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde (dvs. Enligt lägsta värdets princip eller ’LVP’).

18.

Enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD ska institut som tillåts eller måste tillämpa vissa värderingsregler för finansiella instrument i IFRS rapportera, i den mån dessa tillämpas, tillämpliga redovisningskategorier.

19.

Derivat – säkringsredovisning ska omfatta derivat som innehas för säkringsredovisning enligt gällande redovisningsram.

4.2   Skulder

20.

Följande redovisningskategorier som grundas på IFRS ska användas för finansiella skulder:

a)

Finansiella skulder som innehas för handel.

b)

Finansiella skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet.

c)

Finansiella skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde.

21.

Följande redovisningskategorier grundade på nationell god redovisningssed ska användas för finansiella skulder:

a)

Finansiella skulder förenade med handel.

b)

Finansiella skulder som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas enligt en kostnadsbaserad metod.

22.

Enligt nationell god redovisningssed ska institut som tillåts eller måste tillämpa vissa värderingsregler för finansiella instrument i IFRS rapportera, i den mån dessa tillämpas, tillämpliga redovisningskategorier.

23.

Derivat – säkringsredovisning ska, både enligt IFRS och nationell god redovisningssed, omfatta derivat som innehas för säkringsredovisning enligt tillämplig redovisningsram.

5.   FINANSIELLA INSTRUMENT

5.1   Finansiella tillgångar

24.

Det redovisade värdet är den summa som ska rapporteras på tillgångssidan i balansräkningen. I det redovisade värdet för finansiella tillgångar ska även ingå upplupen ränta.

25.

Finansiella tillgångar ska delas upp i följande typer av instrument: kassabehållning, derivat, aktieinstrument, värdepapper och lån och förskott.

26.

Värdepapper är skuldinstrument som innehas av institutet, utgivna som värdepapper som inte utgör lån i enlighet med Europeiska centralbankens BSI-förordning.

27.

Lån och förskott är skuldinstrument som innehas av institutet och som inte är säkerheter. Häri ingår lån enligt definitionen i Europeiska centralbankens BSI-förordning, liksom sådana förskott som inte kan betraktas som lån enligt Europeiska centralbankens BSI-förordning. Förskott som inte är lån beskrivs mer utförligt i del 1, punkt 41 g i denna bilaga. Skuldinstrument omfattar alltså lån och förskott och värdepapper.

5.2   Finansiella skulder

28.

Det redovisade värdet är den summa som ska rapporteras på skuldsidan i balansräkningen. I det redovisade värdet för finansiella skulder ska även ingå upplupen ränta.

29.

Finansiella skulder ska delas upp i följande typer av instrument: derivat, korta positioner, inlåning, emitterade räntebärande värdepapper och övriga finansiella skulder.

30.

Inlåning definieras på samma sätt som i Europeiska centralbankens BSI-förordning.

31.

Emitterade räntebärande värdepapper är skuldinstrument som utgetts av institutet och som inte är inlåning i enlighet med Europeiska centralbankens BSI-förordning.

32.

Övriga finansiella skulder omfattar alla finansiella skulder undantaget derivat, korta positioner, inlåning och emitterade räntebärande värdepapper.

33.

Enligt IFRS eller kompatibel nationell god redovisningssed kan under Övriga finansiella skulder ingå finansiella garantier om dessa värderats antingen till verkligt värde via resultaträkningen (IAS 39.47 a) eller till det värde som uppgavs första gången lånet redovisades minus ackumulerad amortering (IAS 39.47 c ii). Låneåtaganden ska rapporteras som Övriga finansiella skulder om de betraktas som finansiella skulder till verkligt värde via resultaträkningen (IAS 39.4 a) eller om de är åtaganden för ett lån till en ränta som understiger marknadsräntan (IAS 39.4 b, 47 d). Avsättningar med anledning av dessa kontrakt (IAS 39.47 c i, 39.47 d i) rapporteras som avsättningar för Åtaganden och lämnade garantier.

34.

Övriga finansiella skulder kan även innefatta utdelningar som förfallit till betalning, belopp att betala för poster som är under avveckling eller i transit, samt belopp att betala som avser framtida avräkningstransaktioner för värdepapper eller valutakurstransaktioner (belopp som ska betalas för transaktioner som redovisats före betalningsdagen).

6.   UPPDELNING PER MOTPART

35.

Om en uppdelning per motpart krävs ska följande typer av motparter användas:

a)

Centralbanker.

b)

Offentlig sektor: nationella regeringar, statliga och regionala myndigheter samt lokala myndigheter, däribland administrativa organ och icke-kommersiella företag, dock undantaget offentliga företag och privata företag som ägs av dessa administrativa organ och har kommersiell verksamhet (dessa ska rapporteras under icke-finansiella företag); socialförsäkring; internationella organisationer såsom Europeiska gemenskapen, Internationella valutafonden och Banken för internationell betalningsutjämning.

c)

Kreditinstitut: alla institut som omfattas av definitionen i artikel 4.1.1 i kapitalkravsförordningen (företag vars verksamhet består i att från allmänheten ta emot insättningar eller andra återbetalbara medel och att bevilja krediter för egen räkning) och multilaterala utvecklingsbanker.

d)

Övriga finansiella företag: alla finansiella företag och kvasibolag som inte är kreditinstitut, såsom värdepappersföretag, värdepappersfonder, försäkringsbolag, pensionsfonder, fondbolag och clearingorganisationer liksom återstående finansiella mellanhänder och finansiella serviceföretag.

e)

Icke-finansiella företag: företag och kvasibolag som inte ägnar sig åt finansförmedling utan åt produktion av handelsvaror och icke-finansiella tjänster i enlighet med Europeiska centralbankens BSI-förordning.

f)

Hushåll: individer eller grupper av individer som konsumenter, som producenter av varor och icke-finansiella tjänster uteslutande för egen slutlig användning, samt som producenter av handelsvaror och icke-finansiella och finansiella tjänster, såvida verksamheten inte liknar den som bedrivs av kvasibolag. Här ingår hushållens ideella organisationer som betjänar hushåll och som främst ägnar sig åt produktion av varor och tjänster avsedda för specifika grupper av hushåll.

36.

Indelningen efter motpartssektor grundas uteslutande på den direkta motpartens egenskaper. Klassificering av exponeringar som ingåtts gemensamt av mer än en gäldenär ska göras på grundval av egenskaperna hos den gäldenär som var mest relevant, eller bestämmande, för institutets beviljande av exponeringen. För övriga klassificeringar ska uppdelningen av gemensamt ingångna exponeringar i typ av motpart, det land där företaget har sin hemvist samt Nace-koder styras av egenskaperna hos den mest relevanta eller bestämmande gäldenären.

DEL 2

MALLRELATERADE INSTRUKTIONER

1.   BALANSRÄKNING

1.1   Tillgångar (1.1)

1.

Kassabehållning omfattar innehav av utelöpande inhemska och utländska sedlar och mynt som är vanliga vid betalningar.

2.

Kassabehållning hos centralbanker omfattar behållning hos centralbanker som utbetalas på anfordran.

3.

Andra checkkonton omfattar behållning hos kreditinstitut som utbetalas på anfordran.

4.

Investeringar i dotterföretag, joint ventures och intressebolag omfattar investeringar i intressebolag, joint ventures och dotterföretag som inte är fullständigt eller proportionellt konsoliderade. I den redovisade summan av investeringar som redovisas med kapitalandelsmetoden ingår även goodwill.

5.

Tillgångar som inte utgör finansiella tillgångar och som på grund av sin natur inte kan delas upp i specifika poster på balansräkningen ska rapporteras under Övriga tillgångar. Övriga tillgångar kan vara guld, silver och andra råvaror, även i de fall de innehas med avsikt att bedriva handel.

6.

Anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som innehas för försäljning har samma innebörd som i IFRS 5.

1.2   Skulder (1.2)

7.

Avsättningar till Pensioner och andra förmånsbestämda förpliktelser efter anställningen inkluderar nettobeloppet av förmånsbestämda pensionsförpliktelser.

8.

Enligt IFRS eller kompatibel nationell god redovisningssed omfattar avsättningar för Övriga långfristiga ersättningar till anställda summan av underskotten i de långfristiga pensionsplanerna enligt IAS 19.153. Den upplupna kostnaden för kortfristiga ersättningar till anställda (IAS 19.11 a), avgiftsbestämda planer (IAS 19.51 a) och ersättningar vid uppsägning (IAS 19.169 a) ska ingå i Övriga skulder.

9.

Aktiekapital som återbetalas på begäran omfattar kapitalinstrument som getts ut av institutet och som inte uppfyller kriterierna för att klassificeras under eget kapital. Instituten ska i denna post inräkna sådana kooperativa aktier som inte uppfyller kriterierna för att klassificeras som eget kapital.

10.

Skulder som inte utgör finansiella skulder och som på grund av sin natur inte kan delas upp i specifika poster på balansräkningen ska rapporteras under Övriga skulder.

11.

Skulder som ingår i avyttringsgrupper som innehas för försäljning har samma innebörd som i IFRS 5.

12.

Allmänna avsättningar för risk i bankrörelse omfattar belopp som har avsatts i enlighet med artikel 38 i BAD. Dessa ska redovisas separat, antingen som skulder under avsättningar eller under eget kapitel som övriga reserver.

1.3   Eget kapital (1.3)

13.

Enligt IFRS eller kompatibel nationell god redovisningssed innefattar egetkapitalinstrument som är finansiella instrument även sådana kontrakt som åsyftas i IAS 32.

14.

Kapital som är infordrat men ännu inte inbetalt innefattar det redovisade värdet av kapital som getts ut av institutet och har infordrats från tecknarna men inte har betalats på referensdatum.

15.

Egetkapitalkomponent i sammansatta finansiella instrument omfattar egetkapitaldelen av sammansatta finansiella instrument (dvs. Finansiella instrument som innehåller såväl en skuldkomponent som en egetkapitalkomponent) emitterade av institutet, när dessa delats upp i enlighet med gällande redovisningsram (inklusive sammansatta finansiella instrument med inbäddade derivat vilkas värden är beroende av varandra).

16.

Andra utfärdade egetkapitalinstrument omfattar egetkapitalinstrument som är finansiella instrument andra än Kapital och Egetkapitalkomponent i sammansatta finansiella instrument.

17.

Övrigt eget kapital ska omfatta samtliga egetkapitalinstrument som inte är finansiella instrument, däribland aktierelaterade ersättningar som regleras med egetkapitalinstrument (IFRS 2.10).

18.

Enligt IFRS eller kompatibel nationell god redovisningssed omfattar Uppskrivningsfonder värdet av de reserver som skapades då IAS först antogs, eller kompatibel nationell god redovisningssed, och som inte har övergått till andra typer av reserver.

19.

Övriga reserver delas upp i Reserver eller ackumulerade förluster från investeringar i dotterföretag, joint ventures och intressebolag och Övriga reserver. Reserver eller ackumulerade förluster från investeringar i dotterföretag, joint ventures och intressebolag omfattar den ackumulerade summan av intäkter och kostnader skapade genom ovan nämnda investeringar genom vinst eller förlust tidigare år. Övriga reserver omfattar tillgångar som inte redovisas separat under andra poster och som kan bestå av reservfonder.

20.

Egna aktier omfattar alla finansiella instrument som är av typen egetkapitalinstrument som har återköpts av institutet.

2.   RESULTATRÄKNING (2)

21.

Ränteintäkter och räntekostnader som härrör från finansiella instrument som innehas för handel och från finansiella instrument som värderas till verkligt värde via resultaträkningen, ska antingen rapporteras separat från övriga vinster och förluster under posterna Ränteintäkter respektive Räntekostnader (så kallat ’clean price’) eller som del av vinst eller förlust av dessa kategorier av instrument (så kallat ’dirty price’).

22.

Instituten ska rapportera följande poster uppdelade per redovisningskategori:

a)

Ränteintäkter.

b)

Räntekostnader.

c)

Intäkter från utdelningar.

d)

Vinster eller förluster till följd av borttagande från rapporten över finansiell ställning av finansiella tillgångar och skulder som inte värderats till verkligt värde via resultatet, netto.

e)

Nedskrivning eller (–) återföring av nedskrivning av finansiella tillgångar som inte värderats till verkligt värde via resultatet.

23.

Ränteintäkter: Derivat – Säkringsredovisning, ränterisk och Ränteutgifter: Derivat – Säkringsredovisning, ränterisk omfattar de belopp som avser de derivat som klassificerats i kategorin Säkringsredovisning och som täcker ränterisk. Dessa ska rapporteras som bruttobeloppen av ränteintäkter och räntekostnader för att visa korrekt ränteintäkt och räntekostnad för de säkrade poster till vilka de är kopplade.

24.

De summor som avser de derivat som klassificerats i kategorin Innehas för handel som är säkringsinstrument ur ekonomisk synvinkel men inte ur redovisningssynvinkel, får rapporteras som ränteintäkter och räntekostnader, för att visa korrekt ränteintäkt och räntekostnad för de säkrade finansiella instrumenten. Dessa belopp ska inkluderas som en del av posterna Ränteintäkter – Finansiella tillgångar som innehas för handel och Räntekostnader – Finansiella skulder som innehas för handel.

25.

Ränteintäkter – Andra tillgångar omfattar ränteintäkter som inte ingår i någon annan post. Denna post kan innehålla ränteintäkter från kassa, tillgodohavanden hos centralbanker och anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som innehas för försäljning, samt nettoränteintäkter från en förmånsbestämd nettotillgång.

26.

Räntekostnader – Övriga skulder omfattar räntekostnader som inte ingår i någon annan post. Denna post kan innehålla räntekostnader för skulder som ingår i avyttringsgrupper som innehas för försäljning, kostnader som härrör från ökningar av det redovisade värdet av en avsättning när en viss tid har förflutit, eller nettoräntekostnader för förmånsbestämda nettoskulder.

27.

Vinst eller förlust från anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som innehas för försäljning och inte är avvecklade verksamheter omfattar det resultat som genereras av anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som innehas för försäljning och inte är avvecklade verksamheter.

28.

Utdelningsintäkter från finansiella tillgångar som innehas för handel och från finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen ska rapporteras antingen som Intäkter från utdelningar åtskilt från andra vinster och förluster av dessa kategorier eller som delar av vinster eller förluster av dessa kategorier av instrument. Utdelningsintäkter från dotterföretag, intressebolag och joint ventures som inte ska konsolideras ska rapporteras under Andel av vinsten eller (–) förlusten på investeringar i dotterföretag, joint ventures och intressebolag och, enligt IAS 28.10 ska det redovisade värdet av innehavet reduceras enligt kapitalandelsmetoden. Enligt IFRS ska Vinster eller förluster av borttagande från rapporten över finansiell ställning av investeringar i dotterföretag, joint ventures och intressebolag rapporteras inom Andel av vinsten eller (–) förlusten på investeringar i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag.

29.

Enligt IFRS eller kompatibel nationell god redovisningssed omfattar nedskrivning av Finansiella tillgångar som värderas till anskaffningsvärde nedskrivningar som följer av tillämpning av nedskrivningsreglerna i IAS 39.66.

30.

När det gäller Vinster eller (–) förluster av säkringsredovisning, netto ska instituten rapportera förändring av verkligt värde av säkringsinstrument och säkrade poster, inklusive resultatet av ineffektivitet i kassaflödessäkring och av säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter.

3.   RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT (3)

31.

Enligt IFRS eller kompatibel nationell god redovisningssed ska Inkomstskatt för poster som inte kommer att omklassificeras och Inkomstskatt för poster som kan omklassificeras till vinst eller (–) förlust (IAS 1.91 b, IG6) rapporteras på separata rader.

4.   UPPDELNING AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR PER INSTRUMENT OCH MOTPARTSSEKTOR (4)

32.

De finansiella tillgångarna ska delas upp per instrument, vid behov per motpart.

33.

Enligt IFRS eller kompatibel nationell god redovisningssed ska egetkapitalinstrument rapporteras med en specifik uppdelning (varav) för att enbart visa instrument som värderats till anskaffningsvärde och specifika motpartssektorer. Enligt nationell god redovisningssed baserad på BAD ska egetkapitalinstrument rapporteras med en specifik uppdelning (varav) för att enbart visa onoterade aktier och specifika motpartssektorer.

34.

När det gäller finansiella tillgångar som innehas för försäljning ska instituten rapportera det verkliga värdet av nedskrivna tillgångar respektive icke nedskrivna tillgångar, samt det ackumulerade beloppet av nedskrivningarna redovisade i resultaträkningen vid rapporteringsdatum. Summan av det verkliga värdet av ej nedskrivna tillgångar och anskaffningsvärdet för nedskrivna tillgångar ska utgöra det redovisade värdet av dessa tillgångar.

35.

Enligt IFRS eller kompatibel nationell god redovisningssed ska det redovisade bruttovärdet av ej nedskrivna respektive nedskrivna tillgångar rapporteras för finansiella tillgångar som klassificeras som Lån och fordringar eller Innehas till förfallodagen. Reserveringarna ska delas upp i Specifika reserveringar för individuellt bedömda finansiella tillgångar, Specifika reserveringar för kollektivt bedömda finansiella tillgångar och Kollektiva reserveringar för förluster som har uppstått men som inte har redovisats. Enligt nationell god redovisningssed baserad på BAD ska det redovisade bruttovärdet för ej nedskrivna respektive nedskrivna tillgångar rapporteras för sådana finansiella tillgångar som klassificeras som finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas enligt en kostnadsbaserad metod.

36.

Specifika reserveringar för individuellt bedömda finansiella tillgångar ska omfatta ackumulerat belopp av nedskrivningar av finansiella tillgångar som har bedömts individuellt.

37.

Specifika reserveringar för kollektivt bedömda finansiella tillgångar ska omfatta ackumulerat belopp av kollektivt beräknade nedskrivningar på mindre lån som skrivs ned individuellt och för vilka institutet beslutar att använda statistisk metod (baserad på kategori). Denna metod utesluter inte att man gör en individuell bedömning av nedskrivning på lån som var för sig är obetydliga och rapporterar dem som specifika reserveringar för individuellt bedömda finansiella tillgångar.

38.

Kollektiva reserveringar för förluster som har uppstått men som inte har redovisats ska omfatta ackumulerat belopp av kollektiva nedskrivningar på finansiella tillgångar som inte skrivits ned individuellt. När det gäller Reserveringar för förluster som har uppstått men som inte har redovisats kan IAS 39.59 f, AG87 och AG90 följas.

39.

Summan av ej nedskrivna tillgångar och nettobeloppet för nedskrivna tillgångar efter samtliga reserveringar ska utgöra det redovisade beloppet.

40.

Mall 4.5 innehåller det redovisade värdet av Lån och förskott samt Värdepapper som uppfyller kriteriet för efterställda skulder i punkt 54 i denna del.

5.   UPPDELNING AV LÅN OCH FÖRSKOTT PER PRODUKT (5)

41.

Det redovisade värdet av lån och förskott ska rapporteras per produkttyp minus gjorda reserveringar på grund av nedskrivningar. Tillgodohavanden som betalas ut på anfordran och som klassificeras som Kontanta medel och kassabehållning hos centralbanker och annan avista inlåning ska också rapporteras i den här mallen, oavsett vilken redovisningskategori de ingår i, och fördelas på följande produkter:

a)

På begäran (avista) och med kort varsel (löpande räkning) omfattar tillgodohavanden som utbetalas på anfordran, med kort framförhållning, saldon på bankkonton och motsvarande tillgodohavanden, vilket kan inkludera inlåning över natten för låntagaren, oavsett deras rättsliga form. Det omfattar även checkräkningskrediter som är debetsaldon på bankkonton.

b)

Kreditkortsfordringar omfattar krediter som beviljats antingen via betalkort eller kreditkort (Europeiska centralbankens BSI-förordning).

c)

Kundfordringar omfattar lån till andra gäldenärer grundade på fakturor eller andra dokument som ger rätt till intäkter från försäljning av varor eller tillhandahållande av tjänster. I denna post ingår alla factoringtransaktioner (med eller utan regress).

d)

Finansiell leasing avser det redovisade värdet av fordringar från finansiell leasing. Enligt IFRS eller kompatibel nationell god redovisningssed ska fordringar från finansiell leasing definieras som i IAS 17.

e)

Omvända repolån omfattar lånebelopp som beviljats i utbyte mot värdepapper köpta enligt repoavtal eller utlånat mot säkerheter.

f)

Lån med andra villkor avser sådana debetsaldon med avtalsmässigt fastställd löptid eller villkor som inte ingår i andra poster.

g)

Förskott som inte är lån omfattar förskott som inte kan klassificeras som lån enligt Europeiska centralbankens BSI-förordning. Denna post omfattar bland annat bruttobeloppet av utestående fordringar som avser poster under avveckling (t.ex. medel i avvaktan på investering, överföring eller avveckling) och poster som är under transport (t.ex. checkar och andra former av betalningar som har skickats).

h)

Hypotekslån [lån med säkerhet i fastigheter] avser lån formellt säkrade av fastigheter oberoende av kvoten mellan lånebelopp och säkerhet (så kallad belåningsgrad).

i)

Övriga lån mot säkerhet omfattar formellt säkerställda lån, oberoende av kvoten mellan lånebelopp och säkerhet (så kallad belåningsgrad), som inte är Lån med säkerhet i fastigheter, Finansiell leasing eller Omvända repolån. I denna säkerhet ingår panter, kontanta medel och andra säkerheter.

j)

Konsumtionskredit omfattar lån som beviljats främst för personlig konsumtion av varor och tjänster (Europeiska centralbankens BSI-förordning).

k)

Bostadslån omfattar krediter till hushåll för inköp av bostad för eget bruk eller uthyrning, inklusive lån för byggnation och renovering (Europeiska centralbankens BSI-förordning).

l)

Projektfinansieringslån är lån som helt och hållet återbetalas genom intäkterna från de projekt lånen finansierar.

6.   UPPDELNING AV LÅN OCH FÖRSKOTT TILL ICKE-FINANSIELLA FÖRETAG PER NACE-KOD (6)

42.

Redovisat bruttovärde av lån och förskott till icke-finansiella företag ska klassificeras efter näringsgren enligt Nace-förordningen (Nace-koder) på grundval av motpartens huvudsakliga näringsgren.

43.

Klassificering av exponeringar som ingåtts gemensamt av mer än en gäldenär ska ske i enlighet med punkt 36 i del 1.

44.

Rapportering av Nace-koder ska ske med uppdelning på första nivån (per avdelning).

45.

För skuldinstrument som redovisas till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde via övrigt totalresultat ska Redovisat bruttovärde vara bruttovärdet exklusive Ackumulerad nedskrivning. För skuldinstrument värderade till verkligt värde via resultaträkningen ska Redovisat bruttovärde vara redovisat värde exklusive Ackumulerade förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk.

46.

Ackumulerad nedskrivning ska rapporteras för finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde via övrigt totalresultat. Ackumulerade förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk ska rapporteras för finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen. Ackumulerad nedskrivning ska inkludera specifika reserveringar för individuellt och kollektivt bedömda finansiella tillgångar enligt definitionen i punkterna 36 och 37 samt Kollektiva reserveringar för förluster som har uppstått men som inte har redovisats enligt definitionen i punkt 38, men inkluderar inte Ackumulerade avskrivningar enligt definitionen i punkt 49 i denna del.

7.   FINANSIELLA TILLGÅNGAR MED AVDRAG FÖR VÄRDEMINSKNING SOM HAR FÖRFALLIT ELLER SKRIVITS NED (7)

47.

Skuldinstrument som är förfallna till betalning men ej nedskrivna vid referensdatum för rapporten ska rapporteras för sådana redovisningskategorier som är föremål för nedskrivning. Enligt IFRS eller kompatibel nationell god redovisningssed ska dessa redovisningskategorier omfatta kategorierna Som kan säljas, Lån och fordringar och Innehas till förfallodagen. Enligt nationell god redovisningssed baserad på BAD omfattar dessa redovisningskategorier också Skuldinstrument som inte innehas för handel och som värderas enligt en kostnadsbaserad metod och Övriga finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat.

48.

Tillgångarna anses vara förfallna till betalning när motparten inte har betalat inom den avtalsenliga tiden. Summorna för sådana tillgångar ska rapporteras och delas upp efter antal dagar efter förfallodatum. Analysen av fordringar som är förfallna till betalning ska inte inkludera några nedskrivna tillgångar. Det redovisade värdet av nedskrivna finansiella tillgångar ska rapporteras åtskilt från tillgångar förfallna till betalning.

49.

I kolumnen Ackumulerade avskrivningar ska ingå det ackumulerade beloppet av kapital och dröjsmålsränta för alla skuldinstrument som institutet inte längre redovisar eftersom de betraktas som ej indrivningsbara, oberoende av i vilken kategori de redovisats. Dessa belopp ska rapporteras till dess alla institutets rättigheter är utsläckta (genom att preskriptionstiden löpt ut, skulden har efterskänkts eller av andra anledningar) eller skulden har betalats.

50.

Bortskrivningar kan orsakas av minskning av det redovisade värdet av finansiella tillgångar direkt i resultaträkningen eller minskning av beloppet på avsättningskontona för kreditförluster mot det redovisade värdet av finansiella tillgångar.

8.   UPPDELNING AV FINANSIELLA SKULDER (8)

51.

Eftersom Inlåning enligt ECB definieras på samma sätt som i Europeiska centralbankens BSI-förordning, ska reglerad sparinlåning klassificeras i enlighet med Europeiska centralbankens BSI-förordning och delas upp per motpart. I synnerhet ska icke överförbara avistasparkonton, även om de juridiskt sett kan lyftas vid anfordran, vara föremål för avsevärda straffavgifter och begränsningar och har egenskaper som ligger mycket nära konton med inlåning över natten, klassificeras som inlåning med uppsägningstid.

52.

Emitterade värdepapper ska delas upp på följande produkter:

a)

Depositionsbevis: säkerheter som tillåter innehavaren att ta ut pengar från ett konto.

b)

Värdepapper mot säkerhet av tillgångar (asset-backed) i enlighet med artikel 4.1.61 i kapitalkravsförordningen.

c)

Säkerställda obligationer i enlighet med artikel 129.1 i kapitalkravsförordningen.

d)

Hybridkontrakt som omfattar instrument med inbäddade derivat.

e)

Andra emitterade värdepapper som inkluderar värdepapper som inte redovisats på de föregående raderna och där man skiljer på konvertibla och icke-konvertibla instrument.

53.

Efterställda finansiella skulder som emitterats behandlas på samma sätt som andra finansiella skulder. Efterställda skulder som emitterats i form av värdepapper ska klassificeras som Emitterade värdepapper, medan efterställda skulder som emitterats i form av inlåning klassificeras som Inlåning.

54.

I mall 8.2 ingår det redovisade värdet av Inlåning och Emitterade värdepapper som uppfyller definitionen på efterställda skulder klassificerade per redovisningskategori. Efterställda skulder medför en underordnad fordran på utställarinstitutet, som endast kan göras gällande sedan alla bättre ställda fordringar tillgodosetts (Europeiska centralbankens BSI-förordning).

9.   LÅNEÅTAGANDEN, FINANSIELLA GARANTIER OCH ANDRA ÅTAGANDEN (9)

55.

Exponeringar utanför balansräkningen innefattar de poster utanför balansräkningen som anges i bilaga I till kapitalkravsförordningen. Exponeringar utanför balansräkningen ska brytas ned till avgivna låneåtaganden, utfärdade finansiella garantier och andra åtaganden.

56.

Information om låneåtaganden, finansiella garantier och andra avgivna och erhållna åtaganden innefattar både sådana åtaganden som kan återkallas och sådana som inte kan återkallas.

57.

Låneåtaganden är bindande åtaganden om krediter med förutbestämda villkor, undantaget sådana som är derivat eftersom dessa kan nettoregleras i kontanter eller genom att överlämna eller emittera ett annat finansiellt instrument. Följande poster i bilaga I till kapitalkravsförordningen ska klassificeras som Låneåtaganden:

a)

Avtalad utlåning på termin (forward deposits).

b)

Outnyttjade kreditmöjligheter som omfattar avtal om utlåning eller bankväxlar med förutbestämda villkor.

58.

Finansiella garantier är avtal som kräver att emittenten gör angivna betalningar för att ersätta innehavaren för en förlust denne ådrar sig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör betalning vid förfall enligt de ursprungliga eller ändrade villkoren i ett skuldinstrument. Enligt IFRS eller kompatibel nationell god redovisningssed uppfyller dessa avtal definitionen av finansiella garantiavtal i IAS 39.9 och IFRS 4.A. Följande poster i bilaga I till kapitalkravsförordningen ska klassificeras som finansiella garantier:

a)

Garantier knutna till kreditgivning.

b)

Kreditderivat som uppfyller definitionen på en finansiell garanti.

c)

Oåterkalleliga kreditlöften med karaktär av kreditsubstitut.

59.

Övriga åtaganden omfattar följande poster i bilaga I till kapitalkravsförordningen.

a)

Obetald del av betalning för aktier och andra värdepapper.

b)

Emitterade eller bekräftade remburser.

c)

Handelsfinansiering av poster utanför balansräkningen.

d)

Remburser för vilka levererade varor utgör säkerhet samt andra självlikviderande transaktioner.

e)

Garantier och säkerheter (inbegripet anbuds- och fullgörandegarantier) och garantier som inte har karaktär av kreditsubstitut.

f)

Sjöfartsgarantier, tull och skattegarantier.

g)

Note issuance facilities (NIF) och revolving underwriting facilities (RUF).

h)

Outnyttjade kreditmöjligheter som omfattar avtal om att lämna kredit eller utfärda accepter utan att villkoren är fastställda i förväg.

i)

Outnyttjade kreditmöjligheter som omfattar avtal om att köpa värdepapper eller utfärda garantier.

j)

Outnyttjade kreditmöjligheter för anbuds- och fullgörandegarantier.

k)

Andra poster utanför balansräkningen i bilaga I till kapitalkravsförordningen.

60.

Enligt IFRS eller kompatibel nationell god redovisningssed redovisas följande poster i balansräkningen och ska därför inte rapporteras som exponering utanför balansräkningen:

a)

Kreditderivat som inte uppfyller definitionen på finansiella garantier är derivat enligt IAS 39.

b)

Bankaccepter är åtaganden från ett institut att efter löptidens slut betala en växels nominella värde, vilket i normala fall motsvarar försäljningen av varorna. Dessa klassificeras därför som kundfordringar på balansräkningen.

c)

Endosserade växlar som inte uppfyller kriterierna för borttagande enligt IAS 39.

d)

Transaktioner med regress som inte uppfyller kriterierna för borttagande enligt IAS 39.

e)

Tillgångar som förvärvats genom rena terminskontrakt är derivat enligt IAS 39.

f)

Sådana repoavtal som avses i artikel 12.3 och 12.5 i direktiv 86/635/EEG. Enligt dessa avtal har förvärvaren rätt, men inte skyldighet, att återlämna tillgången till ett i förväg fastställt pris på en bestämd dag (eller dag som ska bestämmas). Därmed uppfyller dessa avtal kriterierna för derivat enligt IAS 39.9. Varav:

61.

Varav: nödlidande ska inbegripa det nominella beloppet för dessa låneåtaganden, finansiella garantier och övriga åtaganden, vars motpart har hamnat på obestånd enligt artikel 178 i kapitalkravsförordningen.

62.

När det gäller exponeringar utanför balansräkningen är Nominellt belopp det belopp som bäst motsvarar institutets maximala kreditriskexponering utan hänsyn till eventuella säkerheter eller andra kreditförstärkningar. För utfärdade finansiella garantier är det nominella beloppet det högsta belopp som företaget skulle behöva betala om garantin åberopas. När det gäller låneåtaganden är det nominella beloppet det outnyttjade belopp som institutet har åtagit sig att låna ut. Nominella belopp är exponeringsvärden före omräkning med konverteringsfaktorer och tekniker för kreditriskreducering.

63.

I mall 9.2 är det nominella beloppet, när det gäller erhållna lånelöften, det totala outnyttjade belopp som motparten åtagit sig att låna ut till institutet. För övriga erhållna åtaganden gäller att det nominella beloppet är det totala belopp som den andra parten åtagit sig i transaktionen. När det gäller erhållna finansiella garantier, är Maximalt garantibelopp som kan komma i fråga det högsta belopp som motparten skulle behöva betala om garantin åberopas. Om en erhållen finansiell garanti har utfärdats av mer än en garantigivare, ska det garanterade beloppet endast rapporteras en gång i denna mall. Beloppet ska anges för den garantigivare som är mest relevant för kreditriskreduceringen.

10.   DERIVAT (10 OCH 11)

64.

Redovisat värde och nominellt värde av derivat som innehas för handel och derivat som innehas för säkringsredovisning ska rapporteras uppdelade per typ av underliggande risk, typ av marknad (OTC eller reglerad marknad) samt typ av produkt.

65.

Instituten ska när det gäller derivat som innehas för säkringsredovisning rapportera dessa per typ av säkring.

66.

Derivat som ingår i hybridinstrument och som har avskilts från värdkontraktet ska rapporteras i mallarna 10 och 11 efter typen av derivat. Summan för värdkontraktet ingår inte i dessa mallar. Om hybridinstrumentet emellertid värderas till verkligt värde via resultaträkningen ska hela kontraktet ingå i kategorin som innehas för handel eller finansiella instrument redovisade till verkligt värde via resultaträkningen (inbäddade derivat rapporteras alltså inte i mall 10 och 11).

10.1   Klassificering av derivat efter typ av risk

67.

Alla derivat ska klassificeras i någon av följande riskkategorier:

a)   Ränteintäkter: Räntederivat är kontrakt kopplade till ett räntebärande finansiellt instrument vars kassaflöden bestäms av referensräntor eller ett annat räntebaserat kontrakt, till exempel en option om ett terminskontrakt för förvärv av en statsobligation. Denna kategori är förbehållen sådana kontrakt där samtliga delar är exponerade för ränta i endast en valuta. Därmed utesluts sådana kontrakt som innefattar en eller flera utländska valutor såsom räntevalutaswappar i mer än en valuta och valutaoptioner, samt andra kontrakt där valutarisker utgör den huvudsakliga riskfaktorn. Dessa ska rapporteras som valutakurskontrakt. Räntebaserade kontrakt inbegriper ränteterminskontrakt, ränteswappar i en valuta, räntefutureskontrakt, ränteoptioner (caps, floors, collars och corridors), ränteswaptioner (optioner att ingå swappavtal) och räntegarantier.

b)   Eget kapital: Aktiederivat är kontrakt vars avkastning, eller delar av avkastningen, är kopplad till priset på en specifik aktie eller ett aktieprisindex.

c)   Utländsk valuta och guld: Dessa derivat inbegriper kontrakt som rör valutakurser på terminsmarknaden och investeringar i guld. Häri ingår därför rena terminskontrakt, valutamarknadsswappar, valutaswappar (inklusive valutaränteswappar), valutaterminskontrakt, valutaoptioner, valutaswaptioner och valutagarantier. Valutakursderivat inkluderar alla kontrakt som innebär exponering för mer än en valuta, vare sig det gäller räntesatser eller valutakurser. Guldkontrakt omfattar alla överenskommelser där denna råvara är inblandad.

d)   Kredit: Kreditderivat är kontrakt som inte uppfyller definitionen på finansiella garantier och där utbetalningen främst är kopplad till något mått på kreditvärdigheten hos en särskild referenskredit. I kontrakten fastställs ett betalningsutbyte där minst ett av de två betalningsbenen bestäms av hur referenskrediten utvecklas. Betalning kan utlösas av flera olika händelser, till exempel obestånd, sänkt kreditvärdering eller en föreskriven ändring av kreditspread för referenstillgången.

e)   Vara: Dessa derivat är kontrakt vars avkastning, eller en del av avkastningen, är kopplad till priset på, eller ett prisindex för, en råvara som t.ex. Ädelmetall (annan än guld), olja, timmer eller jordbruksprodukter.

f)   Övriga: Häri ingår alla övriga derivatkontrakt som inte innebär exponering för valuta-, ränte-, aktie-, råvaru- eller kreditrisker, t.ex. Väderderivat och försäkringsderivat.

68.

Om ett derivat påverkas av mer än en typ av underliggande risk ska instrumentet anses tillhöra den känsligaste av risktyperna. Vid osäkerhet vad gäller derivat med flera exponeringar ska följande prioriteringsordning gälla:

a)   Vara: Alla derivattransaktioner med exponering för en råvara eller ett råvaruindex, oavsett om det finns en samtidig exponering i råvaror och en annan riskkategori såsom valuta, ränta eller aktiekapitel eller ej, ska rapporteras i denna kategori.

b)   Eget kapital: Med undantag av kontrakt med samtidig exponering för råvaror och aktiekapitel, vilka ska rapporteras som råvaruderivat, ska alla derivattransaktioner med koppling till aktiekapitalutveckling eller aktiemarknadsindex rapporteras i kategorin aktiederivat. Aktiederivat med exponering för utländsk valuta eller räntor ska ingå i denna kategori.

c)   Utländsk valuta och guld: I denna kategori ska ingå alla derivattransaktioner (med undantag av dem som redan rapporterats i kategorierna vara eller eget kapital) med exponering för mer än en valuta, vare sig den avser räntebärande finansiella instrument eller valutakurser.

10.2   Belopp som ska rapporteras för derivat

69.

Redovisat värde för alla derivat (för säkring eller för handel) är det verkliga värdet. Derivat med ett positivt verkligt värde (över noll) är finansiella tillgångar och derivat med ett negativt verkligt värde (under noll) är finansiella skulder. Det redovisade beloppet ska rapporteras separat för derivat med ett positivt verkligt värde (finansiella tillgångar) och för derivat med ett negativt verkligt värde (finansiella skulder). Det datum då derivatet redovisas för första gången klassificeras det som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld beroende på det initiala verkliga värdet. Efter det första redovisningstillfället ökar eller minskar derivatets verkliga värde varvid handelsavtalet kan bli antingen positivt (derivatet klassas därmed som en finansiell tillgång) eller negativt (derivatet klassas som en finansiell skuld) för institutet

70.

Teoretiskt belopp är det nominella bruttobeloppet för alla ingångna avtal som ännu inte fastställts vid referensdatum. Vid fastställande av det teoretiska beloppet ska särskilt följande punkter beaktas:

a)

När det gäller kontrakt med varierande nominella eller teoretiska kapitalbelopp utgör det nominella eller teoretiska kapitalbeloppet på referensdatum grund för rapporteringen.

b)

Det teoretiska belopp som ska rapporteras för ett derivatkontrakt som består av olika komponenter är kontraktets effektiva teoretiska belopp eller nominella värde.

c)

Swappar: Det teoretiska beloppet för en swap är det underliggande kapitalbeloppet på vilket ränteförändring, växelkurs eller andra intäkter och kostnader beräknas.

d)

Kontrakt kopplade till eget kapital och varor: Det teoretiska belopp som ska rapporteras för ett aktiekapital- eller råvarukontrakt är den kvantitet av råvaran eller aktiekapitalet som avtalats för förvärv eller försäljning multiplicerad med det avtalade priset för en enhet. Det teoretiska belopp som ska rapporteras för råvarukontrakt där kapitalbeloppet utväxlas vid flera tillfällen är det avtalade beloppet multiplicerat med antalet återstående utväxlingar av kapitalbelopp enligt avtalet.

e)

Kreditderivat: Det kontraktsbelopp som ska rapporteras för kreditderivat är det nominella värdet för relevant referenskredit.

f)

Digitala optioner har en förutbestämd avkastning som antingen kan vara ett penningbelopp eller ett antal kontrakt om ett underliggande. Det teoretiska beloppet för digitala optioner är antingen det förutbestämda penningbeloppet eller det verkliga värdet på det underliggande på referensdatum.

71.

I kolumnen Teoretiskt belopp för derivat inkluderas, för varje linjepost, summan av de teoretiska värdena för samtliga kontrakt där institutet är motpart, oberoende av om derivaten betraktas som tillgångar eller skulder på balansräkningen. Alla teoretiska belopp ska rapporteras oavsett om derivatens verkliga värde är positiva, negativa eller lika med noll. Nettning mellan de teoretiska beloppen är inte tillåtet.

72.

Teoretiskt belopp ska rapporteras som Summa och Varav: sålda för linjeposterna: OTC-optioner, Optioner i en organiserad marknad, Vara och Övriga. I posten Varav: sålda ingår de teoretiska belopp (lösenbelopp) för avtalen där motparterna (optionsinnehavarna) till institutet (optionsutfärdaren) har rätt att utnyttja optionen och när det gäller poster relaterade till kreditriskderivat de teoretiska belopp för avtalen där institutet (säljare av skydd) har sålt (ger) skydd till sina motparter (köpare av skydd).

10.3   Derivat som klassificeras som ekonomiska säkringar

73.

Derivat som inte är effektiva säkringsinstrument enligt IAS 39 ska ingå i portföljen som innehas för handel. Detta gäller även derivat som innehas för säkring och inte uppfyller kraven i IAS 39 på att vara effektiva säkringsinstrument, liksom derivat kopplade till onoterade egetkapitalinstrument vars verkliga värde inte tillförlitligt kan mätas.

74.

Derivat som innehas för handel och uppfyller definitionen på ekonomiska säkringar ska rapporteras separat för varje typ av risk. I posten ekonomiska säkringar ingår sådana derivat som klassificeras som innehas för handel, men de ingår inte i handelslagret enligt definitionen i artikel 4.1.86 i kapitalkravsförordningen. I denna post ingår inte derivat som innehas för egenhandel.

10.4   Uppdelning av derivat per motpartssektor

75.

Det redovisade värdet och det totala teoretiska beloppet för derivat som innehas för handel, samt för derivat som innehas för säkringsredovisning, som säljs och köps på OTC-marknaden, ska rapporteras per motpart i följande kategorier:

a)

Kreditinstitut.

b)

Övriga finansiella företag.

c)

Rest, som omfattar alla övriga motparter.

76.

Samtliga OTC-derivat, oavsett vilken typ av risk de tillhör, ska delas upp på dessa motparter. Uppdelningen på motparter för kreditriskderivat ska ske efter den sektor där institutets motpart i kontraktet (köpare eller säljare av skydd) är placerad.

11.   FÖRÄNDRINGAR I AVSÄTTNINGAR FÖR KREDITFÖRLUSTER OCH NEDSKRIVNING AV AKTIEINSTRUMENT (12)

77.

Ökningar på grund av belopp som avsatts för beräknade låneförluster under perioden ska rapporteras när, för huvudkategorin av tillgångar eller motparter, den beräknade nedskrivningen för perioden resulterar i redovisning av nettokostnader, dvs. För den givna kategorin eller motparten är ökningen av nedskrivningarna under perioden större än minskningarna. Minskningar på grund av belopp som avsatts för beräknade låneförluster under perioden ska rapporteras när, för huvudkategorin av tillgångar eller motparter, den beräknade nedskrivningen för perioden resulterar i redovisning av nettointäkter, dvs. För den givna kategorin eller motparten är minskningen av nedskrivningarna under perioden större än ökningarna.

78.

Som förklarats i punkt 50 i denna del, kan bortskrivningar göras antingen genom direkt minskning av den finansiella tillgången i resultaträkningen (utan användning av avsättningskonto), eller genom minskning av summan på avsättningskontot för en finansiell tillgång. Minskningar på grund av belopp som avsatts för reserveringar betyder minskningar av det ackumulerade beloppet för reserveringar på grund av bortskrivningar som gjorts under perioden med anledning av att skuldinstrumenten i fråga bedömts vara ej indrivningsbara. Värdejusteringar som redovisas direkt i resultatet är bortskrivningar som gjorts under perioden direkt mot värdet av den finansiella tillgången.

12.   ERHÅLLNA SÄKERHETER OCH GARANTIER (13)

12.1   Uppdelning av lån och förskott per säkerhet och garanti (13.1)

79.

Panter och garantier som ligger till grund för lån och förskott ska rapporteras per typ av pant: hypotekslån och andra lån mot säkerhet, och per finansiell garanti. Lån och förskott ska delas upp per motpart.

80.

I mall 13.1 ska Maximalt belopp för säkerhet eller garanti som kan komma i fråga rapporteras. Summan av beloppen för en finansiell garanti och/eller säkerhet som redovisas i härför avsedda kolumner i mall 13.1 ska inte överskrida det redovisade beloppet för tillhörande lån.

81.

När det gäller lån och förskott som rapporteras per typ av pant ska följande definitioner användas:

a)

Hypotekslån [lån med säkerhet i fastigheter], Bostadsfastighet: lån säkrade av bostadsfastigheter, Kommersiell fastighet: lån säkrade av pant i kommersiella fastigheter (se definition av dessa i kapitalkravsförordningen).

b)

Övriga lån mot säkerhet, Kontant [utfärdade skuldinstrument]: panträtt i insättningar i eller räntebärande värdepapper som emitterats av institutet; Övrigt: panträtt i övriga värdepapper eller tillgångar. Termen institut ska här förstås som en hänvisning till det institut som tillhandahåller det räntebärande värdepapper som ska användas som säkerhet (vilket faktiskt utfärdar det) och som tar emot lånet och förskottet, inte det rapporterande institutet, vilket är det som tar emot säkerheten och beviljar lån och förskott.

c)

Erhållna finansiella garantier: avtal som kräver att emittenten gör angivna betalningar för att ersätta institutet för en förlust detta ådrar sig, på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör betalning vid förfall enligt de ursprungliga eller ändrade villkoren i ett skuldinstrument.

82.

När det gäller lån och förskott som samtidigt säkras av mer än en typ av säkerhet eller garanti, ska Maximalt belopp för säkerhet eller garanti som kan komma i fråga rangordnas efter kvalitet med början med den som har högst kvalitet.

12.2   Säkerhet som har erhållits genom övertagande av kontroll under perioden [innehav på balansdagen] (13.2)

83.

I denna mall ingår det redovisade beloppet för en säkerhet som har övertagits mellan första och sista dagen av referensperioden och som fortfarande på referensdatum redovisas i balansräkningen.

12.3   Säkerhet som har erhållits genom övertagande av kontroll [materiella tillgångar], ackumulerad (13.3)

84.

Fallissemang [materiella tillgångar] är det ackumulerade redovisade värdet av materiella anläggningstillgångar som erhållits genom övertagande av en säkerhet som finns kvar i balansräkningen på referensdatum, förutom de som klassificeras som Egendom, anläggningar och utrustning.

13.   VERKLIGT VÄRDE-HIERARKI: FINANSIELLA INSTRUMENT TILL VERKLIGT VÄRDE (14)

85.

Instituten ska redovisa finansiella instrument värderade enligt verkligt värde och i den rangordning som anges i IRFS 13.72.

86.

Förändring i verkligt värde för perioden ska innefatta vinster och förluster på grund av omvärderingar av instrumenten som gjorts under perioden. Dessa vinster och förluster rapporteras som i resultaträkningen, dvs. Beloppen rapporteras före skatt.

87.

Ackumulerad förändring i verkligt värde före skatt ska innefatta vinster eller förluster efter omvärdering av instrumenten, ackumulerade från det första redovisningstillfället fram till referensdatum.

14.   BORTTAGANDE FRÅN RAPPORTEN ÖVER FINANSIELL STÄLLNING OCH FINANSIELLA SKULDER SOM ÄR KNUTNA TILL ÖVERFÖRDA FINANSIELLA TILLGÅNGAR (15)

88.

I mall 15 ingår information om finansiella tillgångar som överlåtits och som helt eller delvis inte uppfyller kraven för borttagande, samt finansiella tillgångar som helt tagits bort men för vilka institutet har kvar förvaltningsrätten.

89.

De tillhörande skulderna ska rapporteras i den kategori där de överlåtna finansiella tillgångarna ingick på tillgångssidan, och inte i den kategori där de ingick på skuldsidan.

90.

Kolumnen Belopp som har tagits bort från rapporten över finansiell ställning för kapitaländamål innehåller det redovisade värdet av de finansiella tillgångar som redovisats av redovisningsskäl men tagits bort av försiktighetsskäl eftersom institutet behandlar dem som värdepapperiseringspositioner för kapitaländamål i enlighet med artikel 109 i kapitalkravsförordningen eftersom betydande kreditrisk har överförts, såsom avses i artiklarna 243 och 244 i kapitalkravsförordningen.

91.

Repoavtal (repor) är transaktioner varigenom institutet erhåller kontanter i utbyte mot finansiella tillgångar som säljs till ett givet pris enligt ett avtal om återköp av samma (eller identiska) tillgångar till ett fast pris vid en fastställd tidpunkt i framtiden. Transaktioner som inbegriper en tillfällig överföring av guld mot likvidsäkerhet ska också anses vara repoliknande transaktioner (repor). Belopp som mottagits av institutet i utbyte mot finansiella tillgångar som tillfälligt överlåtits till tredje part (tillfällig förvärvare) ska klassificeras som repoavtal om det finns ett åtagande om återköp och inte endast en option till återköp. Repoavtal inkluderar också repoliknande transaktioner som kan inbegripa:

a)

Belopp som erhållits i utbyte mot värdepapper, som tillfälligt överlåtits till tredje part i form av obligationslån mot likvidsäkerhet.

b)

Belopp som erhållits i utbyte mot värdepapper, som tillfälligt överlåtits till tredje part i form av ett återköpsavtal (sale/buy-back).

92.

Repoavtal (repor) och omvända repolån (omvända repor) omfattar kontanter som erhållits eller lånats ut av institutet.

93.

Vid en värdepapperisering, när de överförda finansiella tillgångarna har tagits bort ur rapporten över finansiell ställning, ska instituten redovisa vinster (förluster) som genererats i den post i resultaträkningen som motsvarar de redovisningskategorier i vilka de finansiella tillgångarna ingick före borttagandet.

15.   UPPDELNING AV VALDA POSTER I RESULTATRÄKNINGEN (16)

94.

För vissa poster i resultaträkningen ska ytterligare uppdelning av vinster (eller intäkter) och förluster (eller kostnader) göras.

15.1   Ränteintäkter och räntekostnader per instrument och motpartssektor (16.1)

95.

Räntan ska delas upp mellan ränteintäkter av finansiella tillgångar och övriga tillgångar samt räntekostnader av finansiella skulder och övriga skulder. Ränteintäkter av finansiella tillgångar omfattar ränteintäkter av derivat som innehas för handel, räntebärande värdepapper samt lån och förskott. Räntekostnader av finansiella skulder omfattar räntekostnader för derivat som innehas för handel, inlåning, emitterade räntebärande värdepapper och andra finansiella skulder. Vid tillämpning av mall 16.1 ska korta positioner beaktas inom övriga finansiella skulder. Alla instrument i de olika kategorierna ska inräknas utom de som ingår i posten Derivat – säkringsredovisning som inte används för säkring av ränterisken.

96.

Räntor på derivat som innehas för handel inkluderar de belopp som tillhör derivat som innehas för handel och uppfyller villkoren för ekonomiska säkringar som inräknas som ränteintäkter eller räntekostnader för korrigering av intäkt och kostnad för de säkrade finansiella instrumenten ur ekonomisk men inte redovisningsmässig synvinkel.

15.2   Vinster eller förluster till följd av borttagande från rapporten över finansiell ställning av finansiella tillgångar och skulder som inte värderats till verkligt värde via resultatet, per instrument (16.2)

97.

Vinster eller förluster till följd av borttagande från rapporten över finansiell ställning av finansiella tillgångar och skulder som inte värderats till verkligt värde via resultatet ska delas upp per typ av finansiellt instrument och per redovisningskategori. För varje post ska realiserad nettovinst eller -förlust som härrör från den borttagna transaktionen rapporteras. Nettobeloppet visar skillnaden mellan realiserade vinster och realiserade förluster.

15.3   Vinster eller förluster för finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel per instrument (16.3)

98.

Vinster eller förluster för finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel ska delas upp per typ av instrument. Varje uppdelad post visar nettobeloppet av realiserade och orealiserade belopp (vinster minus förluster) för det finansiella instrumentet.

15.4   Vinster eller förluster för finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel per risk (16.4)

99.

Vinster eller förluster för finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel ska också delas upp per risktyp. Varje uppdelad post visar nettobeloppet av realiserade och orealiserade belopp (vinster minus förluster) för den underliggande risken (ränta, aktiekapital, växelkurs, kredit, råvaror och övriga) för exponeringen, inbegripet tillhörande derivat. Vinster och förluster från valutakursdifferenser ska räknas in i den post i vilken resterande vinster och förluster från det omräknade instrumentet ingår. Vinster och förluster från tillgångar och skulder andra än derivat ska redovisas enligt följande:

a)

Ränteinstrument: omfattar handel med lån och förskott, inlåning och räntebärande värdepapper (som innehas eller emitterats).

b)

Egetkapitalinstrument: omfattar handel med aktier, andelar i fondföretag och andra aktieinstrument.

c)

Valutahandel: omfattar enbart handel med utländsk valuta.

d)

Kreditriskinstrument: omfattar handel med kreditlänkade obligationer.

e)

Råvaror: I denna post ingår endast derivat eftersom råvaror som innehas för handel ska rapporteras under Övriga tillgångar och inte under Finansiella tillgångar som innehas för handel.

f)

Övriga: omfattar handel med finansiella instrument som inte kan klassificeras på annat ställe.

15.5   Vinster eller förluster för finansiella tillgångar och skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet per instrument (16.5)

100.

Vinster eller förluster för finansiella tillgångar och skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet ska delas upp per typ av instrument. Instituten ska rapportera nettovärdet för realiserade och orealiserade vinster och förluster samt förändringen av det verkliga värdet under perioden på grund av förändrad kreditrisk (egen kreditrisk eller låntagarens eller långivarens kreditrisk).

15.6   Resultat av säkringsredovisning (16.6)

101.

Vinster och förluster av säkringsredovisning ska redovisas per typ av säkringsredovisning: säkring av verkligt värde, kassaflödessäkring och säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter. Resultat av säkring av verkligt värde ska delas upp per säkringsinstrument och säkrad post.

15.7   Nedskrivning av finansiella och icke-finansiella tillgångar (16.7)

102.

Tillägg ska rapporteras när beräkningen av periodens nedskrivning resulterar i redovisning av nettokostnader för redovisningskategorin eller huvudkategorin av tillgångar i fråga. Återföringar ska rapporteras när beräkningen av periodens nedskrivning resulterar i redovisning av nettointäkter för redovisningskategorin eller huvudkategorin av tillgångar.

16.   JÄMFÖRELSE MELLAN DEN SAMMANSTÄLLDA REDOVISNINGEN OCH KONSOLIDERINGEN ENLIGT KAPITALKRAVSFÖRORDNINGEN (17)

103.

Sammanställd redovisning omfattar det redovisade värdet av tillgångar, skulder och eget kapital samt nominella belopp för exponeringar utanför balansräkningen som ställts upp enligt redovisningsreglerna för konsolidering, dvs. Som även omfattar försäkringsföretag och icke-finansiella företag.

104.

I den här mallen ska posten Innehav i dotterföretag, joint ventures och intressebolag inte omfatta dotterföretag, eftersom alla dotterföretag är fullständigt konsoliderade enligt redovisningsreglerna.

105.

Tillgångar som omfattas av återförsäkrings- och försäkringsavtal ska innehålla tillgångar för vilka återförsäkring överlåtits och, i förekommande fall, tillgångar kopplade till försäkrings- och återförsäkringsavtal.

106.

Skulder som omfattas av försäkrings- och återförsäkringsavtal ska innehålla skulder som omfattas av utfärdade försäkrings- och återförsäkringsavtal.

17.   GEOGRAFISK UPPDELNING (20)

107.

Mall 20 ska användas för rapportering i de fall institutet överskrider det tröskelvärde som anges i artikel 5.1 a iv. Den geografiska uppdelningen efter var verksamheten är lokaliserad i mallarna 20.1–20.3 skiljer mellan inhemsk verksamhet och icke-inhemsk verksamhet. Med lokaliserad avses den jurisdiktion som den juridiska person som redovisar motsvarande tillgång eller skuld tillhör. För filialer avses jurisdiktionen där filialen har sin hemvist. I detta hänseende ska under Inhemsk verksamhet ingå verksamheter som redovisas i den medlemsstat där institutet är lokaliserat.

108.

I mallarna 20.4–20.7 ska information för varje land anges med utgångspunkt i var den direkta motparten har sin hemvist. I de uppdelade posterna ska exponeringar eller skulder redovisas för varje annat land där institutet har exponeringar. Exponeringar eller skulder mot överstatliga organisationer ska inte hänföras till institutets hemviststat utan till det geografiska området Övriga länder.

109.

I mall 20.4 för skuldinstrument ska redovisat bruttovärde rapporteras på det sätt som anges i punkt 45 i del 2. När det gäller derivat och egetkapitalinstrument ska det redovisade värdet rapporteras. Varav: nödlidande lån och förskott ska rapporteras på det sätt som anges i punkterna 145–157 i denna bilaga. Lånefordring som beviljats eftergifter omfattar alla skuldkontrakt vid tillämpning av mall 19 med anståndsåtgärder enligt definitionen i punkterna 163–179 i denna bilaga. I mall 20.7 ska rapporteringen följa Nace-klassificeringen och vara uppdelad per land. Nace-koder ska rapporteras med uppdelning på första nivån (per avdelning).

18.   MATERIELLA OCH IMMATERIELLA TILLGÅNGAR: TILLGÅNGAR SOM INGÅR I LEASING (21)

110.

Vid beräkning av tröskelvärdet i artikel 9 e ska materiella anläggningstillgångar som hyrs ut av institutet (leasegivare) till tredje parter enligt avtal som uppfyller villkoren för operationell leasing i tillämpliga redovisningsregler delas med totalvärdet för materiella anläggningstillgångar.

111.

Enligt IFRS eller kompatibel nationell god redovisningssed ska tillgångar som har hyrts ut av institutet (som leasegivare) till tredje parter i operationella leasingavtal rapporteras uppdelade per värderingsmetod.

19.   KAPITALFÖRVALTNING, FÖRVARINGSTJÄNSTER OCH ANDRA TJÄNSTER (22)

112.

För beräkning av tröskelvärdet i artikel 9 f är beloppet för nettovärdet av avgifts- och provisionsintäkter det absoluta beloppet för skillnaden mellan avgifts- och provisionsintäkter och avgifts- och provisionskostnader. För samma beräkning är värdet av nettoränta det absoluta beloppet av skillnaden mellan ränteintäkt och räntekostnad.

19.1   Avgifts- och provisionsintäkter och avgifts- och provisionskostnader per verksamhet (22.1)

113.

Avgifts- och provisionsintäkter och avgifts- och provisionskostnader ska rapporteras per typ av verksamhet. Enligt IFRS eller kompatibel nationell god redovisningssed innehåller denna mall avgifts- och provisionsintäkter och avgifts- och provisionskostnader andra än

a)

belopp som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan för finansiella instrument [IFRS 7.20 c], och

b)

belopp som härrör från finansiella instrument som värderas till verkligt värde via resultaträkningen [IFRS 7.20 c i].

114.

Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till förvärv eller emission av finansiella instrument som inte värderats till verkligt värde via resultaträkningen ska inte inkluderas. Dessa utgör en del av det ursprungliga värdet för förvärv/emission av dessa instrument och periodiseras över resultaträkningen under den återstående löptiden med användning av den effektiva räntan [se IAS 39.43].

115.

Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till förvärv eller emission av finansiella instrument som värderats till verkligt värde via resultaträkningen ska ingå som en del av Vinster eller förluster för finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel, netto eller Vinster eller förluster för finansiella tillgångar och skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet, netto. De ska inte ingå i det ursprungliga beloppet för förvärvet eller emissionen av dessa instrument och redovisas direkt i resultaträkningen.

116.

Instituten ska rapportera avgifts- och provisionsintäkter och -kostnader efter följande kriterier:

a)

Värdepapper – Emissioner inkluderar avgifter och provisioner som erhållits för deltagande i upplägg eller emission av säkerheter som inte lagts upp eller emitterats av institutet.

b)

Värdepapper – Överföringsuppdrag inkluderar avgifter och provisioner för mottagande, vidarebefordran och genomförande av kundorder om köp eller försäljning av säkerheter.

c)

Värdepapper – Övriga inkluderar avgifter och provisioner genererade av institutet vid tillhandahållande av övriga tjänster som rör säkerheter som inte lagts upp eller emitterats av institutet.

d)

Clearing och avveckling omfattar avgifts- och provisionsintäkter (-kostnader) som genererats av (debiterats) institutet vid deltagande i motparts-, clearing- och avvecklingstjänster.

e)

Kapitalförvaltning, förvaringstjänster, centrala administrativa tjänster för kollektiva investeringar, förvaltningstransaktioner och betaltjänster inkluderar avgifts- och provisionsintäkter (-kostnader) som genererats av (debiterats) institutet vid tillhandahållandet av dessa tjänster.

f)

Strukturerad finansiering inkluderar avgifter och provisioner som erhållits för deltagande i upplägg eller emission av andra finansiella instrument än säkerheter som lagts upp eller emitterats av institutet.

g)

Tjänster i samband med värdepapperiseringsverksamhet innefattar, på intäktssidan, avgifts- och provisionsintäkter som genererats av institutet vid finansieringstjänster och på kostnadssidan avgifts- och provisionskostnader som debiteras institutet av långivaren.

h)

Låneåtaganden och Utställda finansiella garantier inkluderar det belopp som redovisats som intäkt under perioden och avser betalning av avgifter och provisioner för de åtaganden som inledningsvis redovisats som Övriga finansiella skulder.

i)

Erhållna lånelöften och Erhållna finansiella garantier inkluderar avgifts- och provisionskostnader som redovisats av institutet efter debitering av den motpart som avgett lånelöftet eller den finansiella garantin.

j)

Övrigt inkluderar övriga avgifts- och provisionsintäkter (-kostnader) som genererats av (debiterats) institutet, till exempel sådana som härrör från andra förpliktelser, från valutatransaktioner (t.ex. växling av utländska sedlar och mynt) eller från tillhandahållande (mottagande) av andra avgiftsbaserade rådgivningstjänster och andra tjänster.

19.2   Tillgångar som berörs av de tjänster som tillhandahålls (22.2)

117.

Verksamhet som rör kapitalförvaltning, förvaring och andra tjänster som institutet erbjuder ska redovisas varvid följande definitioner ska användas:

a)    Kapitalförvaltning : tillgångar som direkt tillhör kunderna och för vilka institutet erbjuder förvaltning. Kapitalförvaltning ska rapporteras per typ av kund: kollektiva investeringar, pensionsinstitut, kundportföljer som förvaltas på skönsmässig grund samt andra investeringsverktyg.

b)    Förvaringstillgångar : tjänster som tillhandahålls av institutet för förvaring och handhavande av finansiella instrument, samt tjänster som rör förvaltning av kontanta medel och finansiella säkerheter. Förvaringstillgångar ska rapporteras per typ av kund för vilken institutet förvarar tillgångar och därvid skilja mellan fondbolag och övriga. Posten Varav: överlämnade till andra enheter avser det tillgångsbelopp som ingår i förvaringsverksamheten och för vilket institutet har överlåtit förvaringen till andra enheter.

c)    Centrala administrativa tjänster för kollektiva investeringar : de administrativa tjänster som institutet erbjuder till företag för kollektiva investeringar. Här ingår bland annat tjänster som överföringsförmedling, sammanställande av räkenskaper. framtagande av prospekt, finansiella rapporter och alla övriga dokument avsedda för investerarna, distribution av finansiella rapporter och alla övriga dokument avsedda för investerarna, genomförande av emissioner och inlösen och att föra register över investerarna samt beräkna tillgångarnas nettovärde.

d)    Förvaltningstransaktioner : sådan verksamhet där institutet agerar i eget namn men för kundens räkning och på kundens risk. Vid förvaltningstransaktioner tillhandahåller institutet ofta tjänster, t.ex. kapitalförvaringstjänster till en strukturerad enhet, eller diskretionär portföljförvaltning. Alla förvaltningstransaktioner ska rapporteras under denna post oavsett om institutet även tillhandahåller andra tjänster eller ej.

e)    Betaltjänster : att för kundens räkning ta hand om inbetalningar avseende skuldinstrument som varken redovisas i institutets balansräkning eller har lagts upp av institutet.

f)    Kundresurser som säljs men inte förvaltas : produkter som emitterats av företag utanför koncernen som institutet har distribuerat till sina nuvarande kunder. Denna post ska rapporteras per typ av produkt.

g)    Belopp för de tillgångar som berörs av de tjänster som tillhandahålls : de tillgångssummor i relation till vilka institutet agerar, värderade till verkligt värde. Om verkligt värde inte finns tillgängligt kan andra värderingsgrunder användas, t.ex. nominellt värde. I de fall där institutet tillhandahåller tjänster till företag såsom fondbolag eller pensionsfonder, får de berörda tillgångarna visas med det värde som dessa företag redovisar i sina egna balansräkningar. De redovisade beloppen ska i tillämpliga fall innehålla upplupen ränta.

20.   INTRESSEN I ICKE-KONSOLIDERADE STRUKTURERADE FÖRETAG (30)

118.

Utnyttjat likviditetsstöd: summan av det redovisade värdet av lån och förskott som beviljats icke konsoliderade strukturerade företag och det redovisade värdet av innehavet av skuldförbindelser som emitterats av icke konsoliderade strukturerade enheter.

21.   NÄRSTÅENDE (31)

119.

Instituten ska rapportera belopp och/eller transaktioner som hör till balansräkningen samt exponeringar utanför balansräkningen i de fall motparten är ett närstående företag.

120.

Koncerninterna transaktioner och koncerninterna utestående saldon ska elimineras. Under Dotterföretag och andra enheter i samma grupp ska instituten rapportera saldon och transaktioner med dotterföretag som inte har eliminerats, antingen på grund av att dotterföretagen inte är fullständigt konsoliderade enligt kraven på konsolidering under tillsyn eller på grund av att, i enlighet med artikel 19 i kapitalkravsförordningen, dotterföretagen är undantagna från konsolideringskravet då de är immateriella, eller på grund av att instituten ingår i en större koncern och dotterföretaget är dotter till det yttersta moderföretaget och inte till institutet. Under Intresseföretag och joint ventures ska instituten redovisa de delar av saldon och transaktioner med joint ventures och intressebolag i den koncern till vilket enheten hör, som inte har eliminerats med varken proportionell konsolidering eller kapitalandelsmetoden.

21.1   Närstående: förfallna belopp och utestående fordringar från (31.1)

121.

När det gäller Låneåtaganden, finansiella garantier och andra erhållna förpliktelser är det belopp som ska rapporteras summan av det nominella beloppet för erhållna lånelöften, maximalt belopp för säkerhet eller garanti som kan komma i fråga för erhållna finansiella garantier och det nominella beloppet för övriga erhållna förpliktelser.

21.2   Närstående: kostnader och intäkter som genereras av transaktioner med (31.2)

122.

Vinster eller förluster av borttagande från rapporten över finansiell ställning av icke-finansiella tillgångar ska innefatta samtliga vinster och förluster vid borttagande av icke-finansiella tillgångar som genererats av transaktioner med närstående företag. I denna post ska ingå vinster och förluster vid borttagande av icke-finansiella tillgångar, som har genererats genom transaktioner med närstående företag och som ingår i följande linjeposter för Resultaträkningen:

a)

Vinster eller förluster av borttagande från rapporten över finansiell ställning av investeringar i dotterföretag, joint ventures och intressebolag.

b)

Vinster eller förluster till följd av borttagande från rapporten över finansiell ställning av icke-finansiella tillgångar som inte innehas för försäljning.

c)

Vinst eller förlust från anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som innehas för försäljning och inte är avvecklade verksamheter.

d)

Vinst eller förlust efter skatt för avvecklade verksamheter.

22.   KONCERNSTRUKTUR (40)

123.

Instituten ska lämna detaljerade uppgifter om dotterföretag, joint ventures och intressebolag på rapporteringsdatum. Alla dotterföretag ska rapporteras oavsett vilken verksamhet de bedriver. Värdepapper klassificerade som Finansiella tillgångar som innehas för handel, Finansiella tillgångar som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet, Finansiella tillgångar som kan säljas och Egna aktier, dvs. Egna aktier i det rapporterande institut som ägs av det, ska undantas från denna malls tillämpningsområde.

22.1   Gruppstruktur: enhet-för-enhet (40.1)

124.

Följande uppgifter ska rapporteras ’enhet-för-enhet’:

a)

LEI-kod: LEI-koden för investeringsobjektet.

b)

Enhetskod: id-koden för investeringsobjektet. Enhetskoden identifierar rader och ska vara unik för varje rad i mall 40.1.

c)

Enhetsnamn: investeringsobjektets namn.

d)

Registreringsdatum: det datum då investeringsobjektet blev en del av koncernen.

e)

Aktiekapital: summan av totalt kapitel som emitterats av investeringsobjektet per referensdatum.

f)

Investeringsobjektets kapital, Investeringsobjektets totala tillgångar och Investeringsobjektets vinst eller förlust: inkluderar beloppen för dessa poster som de redovisades i investeringsobjektets senaste årsredovisning.

g)

Investeringsobjektets hemvist: det land där investeringsobjektet har sin hemvist.

h)

Investeringsobjektets sektor: motpartens sektor enligt definitionen i punkt 35 i del 1.

i)

Nace-kod: ska anges grundat på investeringsobjektets huvudsakliga verksamhet. För icke-finansiella företag ska Nace-koder rapporteras med uppdelning på första nivån (per avdelning). För finansiella företag ska Nace-koder rapporteras på andra nivån (per huvudgrupp).

j)

Ackumulerat intresse i eget kapital (%): den procentandel av ägarinstrumenten som innehas av institutet per referensdatum.

k)

Rösträtt (%): den procentandel av rösterna som hör till de ägarinstrument som innehas av institutet per referensdatum.

l)

Koncernstruktur [relation]: ska visa förhållandet mellan moderföretag och investeringsobjekt (dotterföretag, joint venture eller intressebolag).

m)

Behandling i redovisningen [redovisningsgrupp]: ska visa redovisningsmetod med konsolidering enligt redovisningen (fullständig konsolidering, proportionell konsolidering, kapitalandelsmetod eller annat).

n)

Behandling i redovisningen [CRR-grupp]: ska visa redovisningsmetod med konsolidering enligt CRR (fullständig konsolidering, proportionell konsolidering, kapitalandelsmetod eller annat).

o)

Redovisat värde: de belopp som rapporteras på institutets balansräkning för investeringsobjekt som varken är fullständigt eller proportionellt konsoliderade.

p)

Förvärvskostnad: det belopp som betalats av investerarna.

q)

Goodwillkoppling till investeraren är det goodwillbelopp som rapporterats på institutets konsoliderade balansräkning för investeringsobjektet under posterna Goodwill eller Investeringar i dotterföretag, joint ventures och intressebolag.

r)

Verkligt värde för investeringar för vilka det finns offentliggjorda prisnoteringar: anger priset på referensdatum. Det ska endast anges om instrumenten är noterade.

22.2   Koncernstruktur: instrument-för-instrument (40.2)

125.

Följande uppgifter ska rapporteras för varje instrument:

a)

Säkerhetsidentifieringskod: ISIN-koden för värdepapperet. När det gäller värdepapper som inte tilldelats någon ISIN-kod anges här en annan kod som ger ett unikt id till värdepapperet. Säkerhetsidentifieringskod och Holdingföretagets kod identifierar rader på ett sammansatt sätt, och ska vara unika för varje rad i mall 40.2;

b)

Holdingföretagets kod: enhetens id-kod i den koncern som innehar investeringen.

c)

Enhetskod, Ackumulerat intresse i eget kapital (%), Redovisat värde och Förvärvskostnad har definierats ovan. Beloppen ska gälla det värdepapper som innehas av berört holdingföretag.

23.   VERKLIGT VÄRDE (41)

23.1   Verkligt värde-hierarki: finansiella instrument till upplupet anskaffningsvärde (41.1)

126.

Uppgifter om verkligt värde av finansiella instrument, värderade till upplupet anskaffningsvärde, i enlighet med den rangordning som anges i IFRS 7.27A, ska rapporteras i denna mall.

23.2   Användning av alternativet med verkligt värde (41.2)

127.

Uppgift om användning av alternativet med verkligt värde för finansiella tillgångar och skulder som anges till verkligt värde via resultaträkningen ska rapporteras i denna mall. Hybridkontrakt innefattar det redovisade värdet av hybridinstrument som klassificeras, i sin helhet, i dessa redovisningskategorier, dvs. Här ingår icke uppdelade hybridinstrument i sin helhet.

23.3   Hybridinstrument som inte identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet (41.3)

128.

I denna mall ska uppgifter om hybridinstrument rapporteras, undantaget sådana hybridinstrument som värderas till verkligt värde via resultaträkningen eller under alternativet med verkligt värde, vilka rapporteras i mall 41.2.

129.

Innehas för handel innefattar det redovisade värdet av hybridinstrument som klassificeras, i sin helhet, som Finansiella tillgångar som innehas för handel eller Finansiella skulder som innehas för handel, dvs. Här ingår icke-uppdelade hybridinstrument i sin helhet.

130.

På övriga rader anges det redovisade värdet av de värdkontrakt som har avskilts från inbäddade derivat i enlighet med tillämpliga redovisningsregler. De redovisade värdena för de inbäddade derivat som avskilts från dessa värdkontrakt, i enlighet med tillämpliga redovisningsregler, ska rapporteras i mallarna 10 och 11.

24.   MATERIELLA OCH IMMATERIELLA TILLGÅNGAR: REDOVISAT VÄRDE PER MÄTMETOD (42)

131.

Egendom, anläggningar och utrustning, Förvaltningsfastigheter och Övriga immateriella tillgångar ska rapporteras efter de kriterier som användes när de tillgångarna värderades.

132.

I Övriga immateriella tillgångar ingår alla övriga immateriella tillgångar förutom goodwill.

25.   AVSÄTTNINGAR (43)

133.

I denna mall görs en avstämning mellan det redovisade beloppet för posten Avsättningar vid periodens början och periodens slut, indelat efter typen av förändring.

26.   FÖRMÅNSBESTÄMDA PLANER OCH ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA (44)

134.

I dessa mallar redovisas ackumulerade uppgifter för institutets samtliga förmånsbestämda pensionsplaner. Om det finns mer än en förmånsbestämd pensionsplan ska summan för samtliga planer rapporteras.

26.1   Komponenter i nettotillgångar och nettoskulder i förmånsbestämda planer (44.1)

135.

Under posten Komponenter i nettotillgångar och nettoskulder i förmånsbestämda planer görs en avstämning av ackumulerat nuvärde av samtliga förmånsbestämda nettoskulder (tillgångar) och rättigheter till ersättning (IAS 19.140 a och b).

136.

Nettotillgångar i förmånsbestämda planer omfattar, i händelse av ett överskott, de överskottsbelopp som ska redovisas i balansräkningen eftersom de inte är berörda av de gränsvärden som fastställts i IAS 19.63. Beloppet i denna post och det belopp som redovisas i memorandumposten Verkligt värde av eventuell återbetalningsrätt som redovisas som en tillgång ingår i posten Andra tillgångar i balansräkningen.

26.2   Förändringar i förmånsbestämda förpliktelser (44.2)

137.

Förändringar i förmånsbestämda förpliktelser visar avstämningen mellan ingående och utgående balans för det ackumulerade nuvärdet av institutets samtliga förmånsbestämda förpliktelser. Effekten under perioden av de olika delar som anges i IAS 19.141 redovisas var för sig.

138.

Beloppet för Utgående balans [nuvärde] i mallen för förändringar av förmånsbestämda pensionsförpliktelser ska vara detsamma som för Nuvärde för förmånsbestämda förpliktelser.

26.3   Memorandumposter [relaterade till personalkostnader] (44.3)

139.

Vid rapportering av memorandumposter relaterade till personalkostnader ska följande definitioner användas:

a)

Pensioner och liknande kostnader omfattar det belopp som redovisats under perioden som personalkostnader för någon typ av pensionsförpliktelse (såväl friplaner som förmånsbestämda pensionsplaner).

b)

Aktierelaterade ersättningar innefattar det belopp som redovisats under perioden som personalkostnader för aktiebaserade utbetalningar.

27.   UPPDELNING AV VALDA POSTER I RESULTATRÄKNINGEN (45)

27.1   Vinster eller förluster till följd av borttagande från rapporten över finansiell ställning av icke-finansiella tillgångar som inte innehas för försäljning (45.2)

140.

Vinster och förluster till följd av borttagande från rapporten över finansiell ställning av icke-finansiella tillgångar som inte innehas för försäljning ska delas upp per typ av tillgång. På varje rad ska anges vinst eller förlust som härrör från den tillgång (t.ex. Fastighet, programvara, maskinvara, guld, investering) som har tagits bort.

27.2   Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader (45.3)

141.

Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader ska delas upp i följande poster: förändringar i verkligt värde av materiella tillgångar som värderas med hjälp av modellen för verkligt värde, hyresintäkter och direkta kostnader för förvaltningsfastigheter. Ränteintäkter och direkta rörelsekostnader för förvaltningsfastigheter, intäkter och kostnader för operationell leasing förutom förvaltningsfastigheter samt resterande driftsintäkter och -kostnader.

142.

Andra operationella leasingavtal än förvaltningsfastigheter ska i kolumnen inkomster innehålla erhållen avkastning och i kolumnen kostnader de kostnader som institutet ådragit sig i egenskap av leasegivare i sina operationella leasingverksamheter, förutom de där tillgången klassificerats som förvaltningsfastighet. Kostnaden för institutet som leasetagare ska ingå i posten Övriga administrationskostnader.

143.

Vinst eller förlust efter omvärdering av innehav av ädelmetaller och andra råvaror som värderats till verkligt värde minus försäljningskostnad ska rapporteras under Övriga rörelseintäkter: Övriga eller Övriga rörelsekostnader: Övriga.

28.   RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL (46)

144.

Rapport över förändringar i eget kapital visar en avstämning mellan redovisat belopp i början av perioden (ingående balans) och i slutet av perioden (utgående balans) för varje komponent i det egna kapitalet.

29.   NÖDLIDANDE EXPONERINGAR (18)

145.

Vid tillämpning av mall 18 är nödlidande exponeringar de exponeringar som uppfyller något av följande kriterier:

a)

Väsentliga exponeringar som är förfallna till betalning mer än 90 dagar efter förfallodagen.

b)

Det bedöms som osannolikt att gäldenären kommer att betala sina låneförpliktelser fullt ut utan att säkerheter tas i anspråk, oberoende av eventuella förfallna belopp eller antal dagar sedan de förfallit till betalning.

146.

Denna kategorisering som nödlidande exponeringar ska gälla trots att en exponering har klassificerats som fallerad i tillsynshänseende i enlighet med artikel 178 i kapitalkravsförordningen eller som nedskriven i redovisningshänseende i enlighet med den tillämpliga redovisningsramen.

147.

Exponeringar med avseende på vilka ett fallissemang anses ha inträffat i enlighet med artikel 178 i kapitalkravsförordningen och exponeringar som har skrivits ned i enlighet med den tillämpliga redovisningsramen ska alltid betraktas som nödlidande exponeringar. Exponeringar för kollektiva reserveringar för förluster som har uppstått men som inte har redovisats som avses i punkt 38 i denna bilaga ska inte betraktas som nödlidande exponeringar om de inte uppfyller kriterierna för att betraktas som nödlidande exponeringar.

148.

Exponeringar ska kategoribestämmas till sitt fulla belopp och utan att ta hänsyn till förekomsten av säkerheter. Väsentlighet ska bedömas i enlighet med artikel 178 i kapitalkravsförordningen.

149.

Vid tillämpning av mall 18 omfattar exponeringar alla skuldinstrument (lån och förskott, som även omfattar kassabehållning hos centralbanker och annan avista inlåning, och skuldebrev) och exponeringar utanför balansräkningen, utom de exponeringar som innehas för handel. Exponeringar utanför balansräkningen omfattar följande upphävbara och oåterkalleliga poster:

a)

Ingångna låneåtaganden.

b)

Utställda finansiella garantier.

c)

Övriga ingångna åtaganden.

Exponeringar innefattar anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som klassificeras som att de innehas för försäljning i enlighet med IFRS 5.

150.

Vid tillämpning av mall 18 är en exponering förfallen när ett kapitalbelopp, ränta eller avgift inte har betalats den dag när den förfallit till betalning.

151.

Vid tillämpning av mall 18 avses med gäldenär en gäldenär i den mening som avses i artikel 178 i kapitalkravsförordningen.

152.

Ett åtagande ska betraktas som en nödlidande exponering till sitt nominella belopp när det, om det tas i anspråk eller på annat sätt används, skulle leda till exponeringar som medför en risk för att inte till fullo betalas tillbaka utan att säkerheter tas i anspråk.

153.

Utställda finansiella garantier ska betraktas som nödlidande exponeringar till sina nominella belopp, om den finansiella säkerheten riskerar att åberopas av motparten (den garanterade parten), särskilt om den underliggande garanterade exponeringen uppfyller kriterierna för att betraktas som nödlidande, som avses i punkt 145. Om beloppet i det finansiella garantiavtalet har förfallit för den part som omfattas av garantier ska det rapporterande institutet bedöma huruvida den uppkomna fordran uppfyller kriterierna för nödlidande exponeringar.

154.

Exponeringar som klassificeras som nödlidande i enlighet med punkt 145 ska kategoriseras som antingen nödlidande på individuell grund (’transaktionsbaserade’) eller som nödlidande för den sammanlagda exponeringen mot en viss gäldenär (’gäldenärsbaserade’). För kategoriseringen av nödlidande exponeringar på individuell grund eller till en viss gäldenär ska följande kategoriseringsmetoder användas för de olika typerna av nödlidande exponeringar:

a)

För exponeringar som har förfallit i enlighet med artikel 178 i kapitalkravsförordningen ska den kategoriseringsmetod som anges i artikel 178 tillämpas.

b)

För exponeringar som klassificeras som nödlidande på grund av nedskrivningar enligt den tillämpliga redovisningsramen ska kriterierna för upptagande i redovisningen av nedskrivning enligt den tillämpliga redovisningsramen tillämpas.

c)

För andra nödlidande exponeringar som varken klassificeras som fallerade eller värdeminskade ska bestämmelserna i artikel 178 i kapitalkravsförordningen för fallerade exponeringar tillämpas.

155.

Om ett institut har exponeringar i balansräkningen till en gäldenär som har förfallit till betalning sedan mer än 90 dagar och det redovisade bruttovärdet av de förfallna exponeringarna utgör mer än 20 % av det redovisade bruttovärdet för alla exponeringar i balansräkningen till den gäldenären, ska alla exponeringar inom och utanför balansräkningen för den gäldenären betraktas som nödlidande. När en gäldenär tillhör en koncern måste man göra en bedömning av om även andra exponeringar mot andra enheter i koncernen ska anses vara nödlidande, om de inte redan anses vara värdeminskade eller fallerade i enlighet med artikel 178 i kapitalkravsförordningen, utom för exponeringar som påverkas av enstaka tvister som inte är kopplade till motpartens solvens.

156.

Exponeringar ska anses ha upphört att vara nödlidande när samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)

Exponeringen uppfyller de avslutskriterier som tillämpas av det rapporterande institutet för att avbryta nedskrivnings- och fallissemangsklassificeringar.

b)

Gäldenärens situation har förbättrats i sådan omfattning att fullständig återbetalning, enligt de ursprungliga eller i tillämpliga fall de ändrade villkoren, sannolikt kommer att göras.

c)

Gäldenärens inte har något belopp som förfallit till betalning mer än 90 dagar efter förfallodagen.

En exponering ska fortsätta att klassificeras som nödlidande så länge som dessa villkor inte är uppfyllda, även om exponeringen redan har uppfyllt kriteriet för avbrytande som det rapporterande institutet tillämpar för nedskrivnings- och fallerandeklassificeringen enligt den tillämpliga redovisningsramen och artikel 178 i kapitalkravsförordningen.

Klassificeringen av nödlidande exponeringar som anläggningstillgångar som innehas för försäljning i enlighet med IFRS 5 innebär inte att de inte längre klassificeras som nödlidande exponeringar, eftersom anläggningstillgångar som innehas för försäljning omfattas av definitionen av nödlidande exponeringar.

157.

Vad gäller nödlidande exponeringar med anståndsåtgärder (6) ska sådana exponeringar anses ha upphört att vara nödlidande om samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)

Exponeringar anses inte vara nedskrivna eller fallerade.

b)

Ett år har gått sedan anståndsåtgärderna tillämpades.

c)

Det finns inte, efter eventuella anståndsåtgärder, några förfallna belopp eller problem vad gäller full återbetalning av exponeringar enligt villkoren efter anståndet. Avsaknaden av problem ska fastställas efter det att institutet gjort en analys av gäldenärens ekonomiska situation. Problemen kan betraktas som inte längre befintliga när gäldenären har betalat, via sina regelbundna betalningar enligt villkoren efter anståndet, ett totalt belopp som tidigare var förfallet (där det fanns förfallna belopp) eller som har skrivits av (där det inte fanns några förfallna belopp) enligt anståndsåtgärderna eller gäldenären på något annat sätt har visat sin förmåga att uppfylla villkoren efter anståndet.

Dessa särskilda exitvillkor ska tillämpas utöver de kriterier som tillämpats av rapporterande institut för nedskrivna och fallerade exponeringar enligt den tillämpliga redovisningsramen respektive artikel 178 i kapitalkravsförordningen.

158.

Förfallna exponeringar ska rapporteras separat inom de presterande (icke-nödlidande) och nödlidande kategorierna till deras hela belopp. Presterande (icke-nödlidande) exponeringar som har förfallit till betalning sedan mindre än 90 dagar tillbaka ska rapporteras separat till hela beloppet.

159.

Nödlidande exponeringar ska rapporteras uppdelade efter förfallsintervall. Exponeringar som inte har förfallit eller som har förfallit med 90 dagar eller mindre, men som ändå identifieras som nödlidande på grund av sannolikheten för att de ska återbetalas till fullo ska rapporteras i en särskild kolumn. Exponeringar som innehåller både förfallna belopp och sannolikheten för att inte återbetalas fullt ut ska fördelas efter tidsintervall inom vilka de har förfallit till betalning som överensstämmer med antalet dagar efter förfallodatum.

Kassabehållning hos centralbanker och annan avista inlåning ska rapporteras på rad 070 och på raderna 080 och 100 i mall 18.

Nödlidande lån som klassificeras som att de innehas för försäljning i enlighet med IFRS 5 ska inte rapporteras i mall 18.

160.

Följande exponeringar ska anges i separata kolumner:

a)

Exponeringar som betraktas som värdeminskade i enlighet med den tillämpliga redovisningsramen, utom när de är exponeringar med förluster som har uppstått men som inte har redovisats.

b)

Exponeringar för vilka ett fallissemang anses ha inträffat i enlighet med artikel 178 i kapitalkravsförordningen.

161.

Siffrorna för Ackumulerad nedskrivning eller Ackumulerade förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk ska rapporteras i enlighet med punkt 46. Ackumulerad nedskrivning betyder nedsättning av exponeringens redovisade värde, antingen direkt eller genom användningen av ett avsättningskonto. Ackumulerad nedskrivning som redovisas för nödlidande exponeringar ska inte omfatta förluster som har uppstått men som inte har redovisats. Förluster som har uppstått men som inte har redovisats ska rapporteras under ackumulerad nedskrivning på presterande exponeringar. Ackumulerade förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk ska rapporteras för exponeringar som anges till verkligt värde via resultaträkningen i enlighet med den tillämpliga redovisningsramen.

162.

Information om säkerheter som innehas och finansiell säkerhet som mottagits för nödlidande lån ska rapporteras separat. Belopp som rapporterats för utställda säkerheter och finansiella garantier ska beräknas i enlighet med punkterna 79–82. Därför ska summan av de belopp som anges för både säkerheter och finansiella garantier begränsas till exponeringens redovisade värde.

30.   EXPONERINGAR MED ANSTÅND (19)

163.

Vid tillämpning av mall 19 är exponeringar med anstånd räntebärande kontrakt för vilka anståndsåtgärder har tillämpats. Anståndsåtgärder består av eftergifter gentemot en gäldenär som har eller håller på att få svårigheter med att fullgöra sina finansiella åtaganden (finansiella svårigheter).

164.

Vid tillämpning av mall 19 avser en koncession någon av följande åtgärder:

a)

En ändring av de tidigare villkoren för ett avtal som gäldenären är oförmögen att uppfylla på grund av sina finansiella svårigheter (problemskuld) som leder till oförmåga att hantera skulder och som inte skulle ha beviljats om gäldenären inte hade befunnit sig i ekonomiska svårigheter.

b)

Total eller partiell refinansiering av ett problemskuldavtal, som inte skulle ha beviljats om gäldenären inte hade befunnit sig i ekonomiska svårigheter.

En eftergift kan innebära en förlust för långivaren.

165.

Bevis på en eftergift omfattar följande:

a)

En skillnad till förmån för gäldenären mellan de ändrade villkoren i avtalet och villkoren i det föregående avtalet.

b)

Införande av mer förmånliga villkor i ett ändrat avtal än vad andra gäldenärer med en liknande riskprofil kunde ha fått från samma institut vid den tidpunkten.

166.

Tillämpningen av klausuler som, när de används av gäldenären, gör det möjligt för gäldenären att ändra avtalsvillkoren (inbäddade anståndsklausuler) ska betraktas som en koncession när institutet godkänner genomförandet av dessa klausuler och drar slutsatsen att gäldenären har ekonomiska problem.

167.

Refinansiering avser användningen av skuldavtal för att säkerställa total betalning eller delbetalning av andra skuldavtal vars befintliga villkor gäldenären inte kan uppfylla.

168.

Vid tillämpning av mall 19 omfattar gäldenär alla fysiska och juridiska personer i gäldenärens koncern som omfattas av koncernredovisningens tillämpningsområde.

169.

För mall 19 omfattar skuld lån och förskott (som även omfattar kassabehållning hos centralbanker och annan avista inlåning), skuldebrev och uppsägbara och oåterkalleliga låneåtaganden, men inte exponeringar som innehas för handel. Skuld innefattar anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som klassificeras som att de innehas för försäljning i enlighet med IFRS 5.

170.

Vid tillämpning av mall 19 har exponering samma innebörd som den som anges för skuld i punkt 169.

171.

Vid tillämpning av mall 19 avser institut det institut som tillämpade anståndsåtgärderna.

172.

Exponeringar ska betraktas som anstånd om en eftergift har gjorts, oberoende av om något belopp har förfallit till betalning eller klassificerats som exponeringar som nedskrivits i enlighet med den tillämpliga redovisningsramen eller som fallerat i enlighet med artikel 178 i kapitalkravsförordningen. Exponeringar ska inte behandlas som anstånd om gäldenären inte befinner sig i finansiella svårigheter. De följande ska dock behandlas som anståndsåtgärder:

a)

Ett ändrat avtal som klassificerats som nödlidande innan ändringarna eller som i avsaknad av ändringar skulle klassificeras som nödlidande.

b)

De ändringar som har gjorts till ett avtal medför en total eller partiell återföring av skuldbortskrivningarna.

c)

Institutet godkänner användningen av inbäddade anståndsklausuler för en gäldenär som är nödlidande eller som skulle betraktas som nödlidande utan användning av dessa klausuler.

d)

Samtidigt med eller nära i tiden med institutets eftergift av ytterligare skuld, betalade gäldenären kapitalbelopp eller ränta på ett annat låneavtal med institutet vilket var nödlidande eller som i avsaknad av refinansiering skulle ha klassificerats som nödlidande.

173.

En ändring som inbegriper återbetalningar som har gjorts genom att ta säkerheter i beslag ska behandlas som en anståndsåtgärd om denna ändring utgör en eftergift.

174.

Det finns en motbevisbar presumtion att anstånd har ägt rum under följande omständigheter:

a)

Det ändrade avtalet hade helt eller delvis förfallit till betalning sedan mer än 30 dagar (utan att vara nödlidande) minst en gång under de tre månader som föregick ändringen av det eller skulle med mer än 30 dagar överskrida förfallodagen, helt eller delvis, utan ändringar.

b)

Samtidigt med eller nära i tiden med institutets eftergift av ytterligare skuld, betalade gäldenären kapitalbelopp eller räntor på ett annat avtal med det institut som helt eller delvis förfallit med 30 dagar minst en gång under de tre månader som föregick dess refinansiering.

c)

Institutet godkänner användningen av inbäddade anståndsklausuler för gäldenärer med skulder som förfallit till betalning sedan mer än 30 dagar eller gäldenärer vars skulder skulle ha förfallit till betalning mer än 30 dagar efter förfallodagen om inte dessa klausuler hade tillämpats.

175.

Ekonomiska svårigheter ska bedömas på gäldenärsnivå på det sätt som det hänvisas till i punkt 168. Bara exponeringar för vilka anståndsåtgärder har tillämpats ska identifieras som anståndsexponeringar.

176.

Anståndsexponeringar innefattas av kategorin nödlidande exponeringar eller kategorin presterande exponeringar i enlighet med punkterna 145–162 och 177–179. Klassificeringen som anståndsexponering ska upphöra när samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)

Anståndsexponeringen anses ha förfallit, även om den har omklassificerats från kategorin nödlidande efter det att gäldenären gjort en analys av företagets finansiella tillstånd som visat att den inte längre uppfyller villkoren för att betraktas som nödlidande.

b)

Minst två års prövoperiod har förlupit från den dag då anståndsexponeringen ansågs vara nödlidande.

c)

Regelbundna betalningar av mer än ett obetydligt sammanlagt kapital- eller räntebelopp har gjorts under minst hälften av prövotiden.

d)

Ingen av exponeringarna mot gäldenären är förfallen till betalning mer än 30 dagar efter förfallodagen i slutet av prövoperioden.

177.

Om villkoren i punkt 176 inte är uppfyllda i slutet av prövoperioden ska exponeringen fortsätta att klassificeras som presterande med anstånd under prövning intill dess att alla villkor uppfyllts. Anståndsexponeringar som klassificeras som anläggningstillgångar som innehas för försäljning i enlighet med IFRS 5 klassificeras även fortsättningsvis som anståndsexponeringar, eftersom anläggningstillgångar som innehas för försäljning omfattas av definitionen av nödlidande exponeringar.

178.

En exponering med anstånd kan anses vara pressterande från och med den dag anståndsåtgärderna tillämpades om ett av följande villkor är uppfyllt:

a)

Förlängningen har inte lett till att exponeringen klassificerats som nödlidande.

b)

Exponeringen ansågs inte vara en nödlidande exponering vid den tidpunkt när anståndsåtgärderna förlängdes.

179.

Om ytterligare anståndsåtgärder tillämpas på en presterande anståndsexponering under prövoperioden som har omklassificerats från kategorin nödlidande exponeringar, eller om den är förfallen till betalning sedan mer än 30 dagar, ska den klassificeras som nödlidande.

180.

Presterande exponeringar med anståndsåtgärder (presterande anståndsexponeringar) omfattar anståndsexponeringar som inte uppfyller kriterierna för att betraktas som nödlidande och ingår i kategorin presterande exponeringar. Presterande anståndsexponeringar är under prövning enligt punkt 176, även när punkt 178 är tillämplig. Exponeringar med anstånd under prövning som har omklassificerats från kategorin nödlidande exponeringar ska rapporteras separat inom presterande exponeringar med anståndsåtgärder i kolumnen Varav: Presterande exponeringar med anstånd under prövning.

Nödlidande exponeringar med anståndsåtgärder (nödlidande anståndsexponeringar) omfattar anståndsexponeringar som uppfyller kriterierna för att betraktas som nödlidande och ingår i kategorin nödlidande exponeringar. Sådana nödlidande anståndsexponeringar omfattar följande:

a)

Exponeringar som blivit nödlidande till följd av tillämpningen av anståndsåtgärder.

b)

Exponeringar som var nödlidande före förlängningen av anståndsåtgärder.

c)

Anståndsexponeringar som klassats om från kategorin presterande, inbegripet exponeringar som omklassificerats i enlighet med punkt 179.

Om anståndsåtgärder utvidgas till att även omfatta nödlidande exponeringar ska beloppet för dessa anståndsexponeringar identifieras separat i kolumnen Varav: Nödlidande exponeringar med anståndsåtgärder.

Anståndsexponeringar som klassificeras som kassabehållning hos centralbanker och annan avista inlåning ska rapporteras på rad 070 och på raderna 080 och 100 i mall 19.

Anståndsexponeringar som klassificeras som att de innehas för försäljning i enlighet med IFRS 5 ska inte rapporteras i mall 19.

181.

Kolumnen Refinansiering omfattar det nya avtalets redovisade bruttovärde (refinansiering av skuld) som beviljats som en del av en refinansieringstransaktion som uppfyller kraven på en anståndsåtgärd, liksom det redovisade bruttovärdet för det gamla återbetalda avtalet som fortfarande är utestående.

182.

Exponeringar med anstånd som kombinerar ändringar och refinansiering ska hänföras till kolumnen Instrument med ändrade villkor eller kolumnen Refinansiering enligt den åtgärd som har störst kassaflödespåverkan. Refinansiering av en bankpool ska rapporteras i kolumnen Refinansiering för den totala mängden refinansierad skuld som tillhandahållits av det rapporterande institutet eller som fortfarande är utestående hos det rapporterande institutet. Ompaketering av flera skulder till en ny skuld ska rapporteras som en ändring, såvida det inte också finns en refinansieringstransaktion som har en större kassaflödespåverkan. När anstånd genom ändring av villkoren i en problemexponering leder till att den borttas från balansräkningen och till att en ny exponering tas upp i balansräkningen, ska den nya exponeringen behandlas som en skuld med anstånd.

183.

Ackumulerad nedskrivning eller ackumulerade förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk ska rapporteras i enlighet med punkt 46. Ackumulerad nedskrivning betyder nedsättning av exponeringens redovisade värde, antingen direkt eller genom användningen av ett avsättningskonto. Beloppet för ackumulerad nedskrivning som ska rapporteras i kolumnen nödlidande exponeringar med anståndsåtgärder för nödlidande exponeringar ska inte inbegripa förluster som har uppstått men som inte har redovisats. Förluster som har uppstått men som inte har redovisats ska rapporteras i kolumnen för presterande exponeringar med anståndsåtgärder. Ackumulerade förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk rapporteras för exponeringar som anges till verkligt värde via resultaträkningen i enlighet med den tillämpliga redovisningsramen.

DEL 3

INDELNING AV EXPONERINGSKLASSER OCH MOTPARTSSEKTORER

1.

I följande tabell visas de exponeringsklasser som används för att beräkna kapitalkrav enligt kapitalkravsförordningen i jämförelse med de motpartssektorer som används i Finrep-tabellerna.

Tabell 2

Schablonmetod

Exponeringsklasser enligt schablonmetoden (artikel 112 i kapitalkravsförordningen)

Motpartssektorer i Finrep

Kommentarer

a)

Nationella regeringar eller centralbanker

1)

Centralbanker

2)

Offentlig sektor

Dessa exponeringar ska hänföras till den Finrep-motpartssektor som motsvarar den direkta motpartens verksamhet

b)

Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter

2)

Offentlig sektor

 

c)

Offentliga organ

2)

Offentlig sektor

 

d)

Multilaterala utvecklingsbanker

3)

Kreditinstitut

 

e)

Internationella organisationer

2)

Offentlig sektor

 

f)

Institut (dvs. kreditinstitut och värdepappersföretag)

3)

Kreditinstitut

4)

Övriga finansiella företag

Dessa exponeringar ska hänföras till den Finrep-motpartssektor som motsvarar den direkta motpartens verksamhet

g)

Företag

2)

Offentlig sektor

4)

Övriga finansiella företag

5)

Övriga finansiella företag

6)

Hushåll

 

h)

Hushåll

4)

Övriga finansiella företag

5)

Icke-finansiella företag

6)

Hushåll

Dessa exponeringar ska hänföras till den Finrep-motpartssektor som motsvarar den direkta motpartens verksamhet

i)

Säkrade genom panträtt i fastigheter

2)

Offentlig sektor

3)

Kreditinstitut

4)

Övriga finansiella företag

5)

Icke-finansiella företag

6)

Hushåll

Dessa exponeringar ska hänföras till den Finrep-motpartssektor som motsvarar den direkta motpartens verksamhet

j)

Fallerande exponeringar

1)

Centralbanker

2)

Offentlig sektor

3)

Kreditinstitut

4)

Övriga finansiella företag

5)

Icke-finansiella företag

6)

Hushåll

Dessa exponeringar ska hänföras till den Finrep-motpartssektor som motsvarar den direkta motpartens verksamhet

ja)

Poster förenade med särskilt hög risk

1)

Centralbanker

2)

Offentlig sektor

3)

Kreditinstitut

4)

Övriga finansiella företag

5)

Icke-finansiella företag

6)

Hushåll

Dessa exponeringar ska hänföras till den Finrep-motpartssektor som motsvarar den direkta motpartens verksamhet

k)

Säkerställda obligationer

3)

Kreditinstitut

4)

Övriga finansiella företag

5)

Icke-finansiella företag

Dessa exponeringar ska hänföras till den Finrep-motpartssektor som motsvarar den direkta motpartens verksamhet

l)

Positioner i värdepapperisering

2)

Offentlig sektor

3)

Kreditinstitut

4)

Övriga finansiella företag

5)

Icke-finansiella företag

6)

Hushåll

Dessa exponeringar ska hänföras till Finrep-motpartssektorer alltefter den underliggande risken för värdepapperiseringen. När positioner i värdepapperisering redovisas i balansräkningen, ska i Finrep motpartssektorerna vara de sektorer dit de direkta motparterna för dessa positioner hör.

m)

Institut och företag med kortfristigt kreditbetyg

3)

Kreditinstitut

4)

Övriga finansiella företag

5)

Icke-finansiella företag

Dessa exponeringar ska hänföras till den Finrep-motpartssektor som motsvarar den direkta motpartens verksamhet

n)

Företag för kollektiva investeringar (fonder)

Egetkapitalinstrument

Investeringar i fondföretag ska klassificeras som egetkapitalinstrument i Finrep, oavsett om kapitalkravsförordningen medger genomlysning.

o)

Aktier

Egetkapitalinstrument

I Finrep delas aktieinstrument upp i olika kategorier av finansiella tillgångar

p)

Övriga poster

Diverse poster i balansräkningen

I Finrep kan övriga poster ingå i olika tillgångskategorier


Tabell 3

Internmetoden

Exponeringsklasser enligt internmetoden (artikel 147 i kapitalkravsförordningen)

Motpartssektorer i Finrep

Kommentarer

a)

Nationella regeringar och centralbanker

1)

Centralbanker

2)

Offentlig sektor

3)

Kreditinstitut

Dessa exponeringar ska hänföras till den Finrep-motpartssektor som motsvarar den direkta motpartens verksamhet

b)

Institut (dvs. kreditinstitut och värdepappersföretag, samt viss offentlig sektor och multilaterala banker)

2)

Offentlig sektor

3)

Kreditinstitut

4)

Övriga finansiella företag

Dessa exponeringar ska hänföras till den Finrep-motpartssektor som motsvarar den direkta motpartens verksamhet

c)

Företag

4)

Övriga finansiella företag

5)

Icke-finansiella företag

6)

Hushåll

Dessa exponeringar ska hänföras till den Finrep-motpartssektor som motsvarar den direkta motpartens verksamhet

d)

Hushåll

4)

Övriga finansiella företag

5)

Icke-finansiella företag

6)

Hushåll

Dessa exponeringar ska hänföras till den Finrep-motpartssektor som motsvarar den direkta motpartens verksamhet

e)

Aktier

Egetkapitalinstrument

I Finrep delas aktieinstrument upp i olika kategorier av finansiella tillgångar

f)

Positioner i värdepapperisering

2)

Offentlig sektor

3)

Kreditinstitut

4)

Övriga finansiella företag

5)

Icke-finansiella företag

6)

Hushåll

Dessa exponeringar ska hänföras till Finrep-motpartssektorer alltefter den underliggande risken för värdepapperiseringen. När positioner i värdepapperisering redovisas i balansräkningen, ska i Finrep motpartssektorerna vara de sektorer dit de direkta motparterna för dessa positioner hör.

g)

Övriga motpartslösa exponeringar

Diverse poster i balansräkningen

I Finrep kan övriga poster ingå i olika tillgångskategorier”

(1)  Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 25/2009 av den 19 december 2008 om de monetära finansinstitutens balansräkningar (omarbetning) (ECB/2008/32) (EUT L 15, 20.1.2009, s. 14).

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90 och vissa EG-förordningar om särskilda statistikområden (EUT L 393, 30.12.2006, s. 1).

(3)  Rådets direktiv 86/635/EEG av den 8 december 1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut (EGT L 372, 31.12.1986, s. 1).

(4)  Rådets fjärde direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om årsbokslut i vissa typer av bolag (EGT L 222, 14.8.1978, s. 11).

(5)  Kommissionens rekommendation av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (C(2003)1422) (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36).

(6)  Nödlidande exponeringar med anståndsåtgärder avser exponeringar som anges i punkt 180.

BILAGA VI

”BILAGA IX

INSTRUKTIONER FÖR RAPPORTERING OM STORA EXPONERINGAR OCH KONCENTRATIONSRISK

Innehåll

DEL I: ALLMÄNNA INSTRUKTIONER 259

1.

 Struktur och praxis 259
DEL II: MALLRELATERADE INSTRUKTIONER 259

1.

 Rapporteringen av stora exponeringar (LE) – omfattning och nivå 259

2.

 LE-mallens struktur 260

3.

 Definitioner för LE-rapporteringen grupp av kunder med inbördes anknytning: 260

4.

 C 26.00 Mall för begränsningar i fråga om stora exponeringar 261

4.1

 Instruktioner för särskilda rader 261

5.

 C 27.00 – Identifiering av motparten (LE1) 262

5.1

 Instruktioner för särskilda kolumner 262

6.

 C 28.00 Exponeringar utanför eller i handelslagret (LE2) 264

6.1

 Instruktioner för särskilda kolumner 264

7.

 C 29.00 Uppgifter om exponeringar mot enskilda kunder inom grupper av kunder med inbördes anknytning (LE3) 269

7.1

 Instruktioner för särskilda kolumner 269

8.

 C 30.00 – löptidsintervall för de tio största exponeringarna mot institut och de tio största exponeringarna mot oreglerade enheter i den finansiella sektorn (mallen LE 4) 270

8.1

 Instruktioner för särskilda kolumner 270

9.

 C 31.00 – löptidsintervall för de tio största exponeringarna mot institut och de tio största exponeringarna mot oreglerade finansiella enheter: uppgifter om exponeringar mot enskilda kunder inom grupper av kunder med inbördes anknytning (mallen LE5). 271

9.1

 Instruktioner för särskilda kolumner 271

DEL I: ALLMÄNNA INSTRUKTIONER

1.   Struktur och praxis

1.

Rapporteringsramen för stora exponeringar (’LE’) ska omfatta sex mallar som innehåller följande information:

a)

Gränser för stora exponeringar.

b)

Identifiering av motparten (mallen LE1).

c)

Exponeringar utanför eller i handelslagret (mallen LE2).

d)

Uppgifter om exponeringar mot enskilda kunder inom grupper av kunder med inbördes anknytning (mallen LE3).

e)

Löptidsintervall för de tio största exponeringarna mot institut och de tio största exponeringarna mot oreglerade finansiella enheter (mallen LE4).

f)

Löptidsintervall för de tio största exponeringarna mot institut och de tio största exponeringarna mot oreglerade finansiella enheter: uppgifter om exponeringar mot enskilda kunder inom grupper av kunder med inbördes anknytning (mallen LE5).

2.

Instruktionerna omfattar rättsliga hänvisningar samt detaljerad information om vilka uppgifter som ska rapporteras i varje mall.

3.

Instruktionerna och valideringsreglerna följer den märkningspraxis som anges i följande punkter när det hänvisas till kolumner, rader och celler i mallarna.

4.

Följande praxis används normalt i instruktioner och valideringsregler: {Mall;Rad;Kolumn}. En asterisk ska användas för att visa att samtliga rapporterade rader har validerats.

5.

När det gäller valideringar inom en mall där endast data inom mallen används avser beteckningarna inte någon mall: {Rad;Kolumn}.

6.

ABS(Värde): avser det absoluta värdet utan tecken. Varje belopp som ökar exponeringarna ska stället rapporteras som ett positivt tal. Varje belopp som minskar exponeringarna ska i stället rapporteras som ett negativt tal. Om ett negativt tecken (–) föregår märkningen av en post ska det inte rapporteras något positivt tal för den posten.

DEL II: MALLRELATERADE INSTRUKTIONER

I denna bilaga ska instruktioner för rapporteringen av stora exponeringar också gälla för rapporteringen av väsentliga exponeringar enligt artiklarna 9 och 11, och i enlighet med det tillämpningsområde som definieras i de artiklarna.

1.   Rapporteringen av stora exponeringar (LE) – omfattning och nivå

1.

För att rapportera information om stora exponeringar mot kunder eller grupper av kunder med inbördes anknytning i enlighet med artikel 394.1 i förordning (EU) 575/2013 (kapitalkravsförordningen, nedan kallad CRR) på enskild nivå ska instituten använda mallarna LE1, LE2 och LE3.

2.

För att rapportera information om stora exponeringar mot kunder eller grupper av kunder med inbördes anknytning i enlighet med artikel 394.1 i CRR på koncernnivå ska moderinstituten i en medlemsstat använda mallarna LE1, LE2 och LE3.

3.

Varje stor exponering som har definierats i enlighet med artikel 392 i CRR ska rapporteras, inklusive de stora exponeringar som inte ska beaktas för att följa den gräns för stora exponeringar som fastställs i artikel 395 i CRR.

4.

För att rapportera information om de tjugo största exponeringarna mot kunder eller grupper av kunder med inbördes anknytning i enlighet med artikel 394.1 sista meningen i CRR på koncernnivå, ska de moderinstitut i en medlemsstat som omfattas av del tre avdelning II kapitel 3 i CRR använda mallarna LE1, LE2 och LE3. Det exponeringsvärde som följer av att beloppet i kolumn 320 (’Undantagna belopp’) i mallen LE2 dras av från beloppet i kolumn 210 (’Totalt’) i samma mall är det belopp som ska användas för att fastställa dessa tjugo största exponeringar.

5.

För att rapportera information om de tio största exponeringarna mot institut samt de tio största exponeringarna mot oreglerade enheter i den finansiella sektorn i enlighet med artikel 394.2 a–d i CRR på koncernnivå ska moderinstituten i en medlemsstat använda mallarna LE1, LE2 och LE3. För att rapportera löptidsstrukturen för dessa exponeringar i enlighet med artikel 394.2 e i CRR ska moderinstituten i en medlemsstat använda mallarna LE4 och LE5. Det exponeringsvärde som beräknas i kolumn 210 (’Totalt’) i mallen LE2 är det belopp som ska användas för att fastställa dessa tjugo största exponeringar.

6.

Uppgifterna om stora exponeringar och de relevanta största exponeringarna mot grupper av kunder med inbördes anknytning samt enskilda kunder som inte ingår i en grupp av kunder med inbördes anknytning ska rapporteras i mallen LE2 (där en grupp av kunder med inbördes anknytning ska rapporteras som en enda exponering).

7.

I mallen LE3 ska instituten rapportera uppgifter om exponeringar mot enskilda kunder som ingår i de grupper av kunder med inbördes anknytning som rapporteras i LE2-mallen. Rapporteringen av en exponering mot en enskild kund i LE2-mallen ska inte upprepas i LE3-mallen.

2.   LE-mallens struktur

8.

Kolumnerna i LE1-mallen ska ange information gällande identifiering av enskilda kunder eller grupper av kunder med inbördes anknytning som ett institut har en exponering mot.

9.

Kolumnerna i mallarna LE2 och LE3 ska ange följande information:

a)

Exponeringsvärdet innan undantagen tillämpats och innan hänsyn har tagits till effekten av kreditriskreduceringen, inklusive den direkta, indirekta exponeringen och ytterligare exponeringar som härrör från transaktioner där det finns en exponering mot underliggande tillgångar.

b)

Effekten av undantagen och kreditriskreducerande metoder.

c)

Exponeringsvärdet efter det att undantagen tillämpats och efter det att hänsyn har tagits till effekten av kreditriskreduceringen, som beräknats enligt artikel 395.1 i CRR.

10.

Kolumnerna i mallarna LE4 och LE5 ska ange information om vilka löptidsintervall som de förväntade förfallobeloppen för de tio största exponeringarna mot institut och de tio största exponeringarna mot oreglerade finansiella enheter ska hänföras till.

3.   Definitioner för LE-rapporteringen grupp av kunder med inbördes anknytning:

11.

grupp av kunder med inbördes anknytning: definieras i artikel 4.1 39 i CRR,

12.

oreglerade enheter i den finansiella sektorn: definieras i artikel 142.1 5 i CRR,

13.

institut: definieras i artikel 4.1 3 i CRR.

14.

Exponeringar mot civilrättsliga sammanslutningar ska rapporteras. Utöver detta ska instituten lägga till den civilrättsliga sammanslutningens kreditbelopp till varje partner skuldsättning. Exponeringar mot civilrättsliga sammanslutningar som innehåller andelar ska divideras eller fördelas mellan varje partner efter deras respektive andel. Vissa konstruktioner (t.ex. gemensamma konton, oskiftade dödsbon, lån genom ombud) som i själva verket avser civilrättsliga sammanslutningar ska rapporteras på samma sätt som de rapporteras.

15.

Tillgångsposter och poster utanför balansräkningen ska tillämpas utan riskvikter eller grader av risk i enlighet med artikel 389 i CRR. Framför allt ska konverteringsfaktorer för krediter inte tillämpas för poster utanför balansräkningen.

16.

Exponeringar definieras i artikel 389 i CRR och ska avse följande:

a)

Varje tillgångspost eller post utanför balansräkningen utanför eller i handelslagret, inklusive de poster som anges i artikel 400 i CRR, men exklusive poster som omfattas av artikel 390.6 a–d i CRR.

b)

Indirekta exponeringar är exponeringar som hänförs till garantigivaren eller emittenten av säkerheten i stället för till den direkta låntagaren i enlighet med artikel 403 i CRR. Definitionerna får inte på något sätt avvika från de definitioner som ges i den grundläggande rättsakten.]

Exponeringar mot grupper av kunder med inbördes anknytning ska beräknas i enlighet med artikel 390.5.

17.

Det ska vara tillåtet att beakta nettningsavtal när det gäller effekterna av stora exponeringars exponeringsvärde i enlighet med artikel 390.1–3 i CRR. Det exponeringsvärde för ett derivatinstrument som ingår i förteckningen i bilaga II i CRR ska fastställas i enlighet med del tre avdelning II kapitel 6, varvid effekterna av avtal om novation och andra nettningsöverenskommelser ska beaktas vid tillämpningen av dessa metoder i enlighet med del tre avdelning II kapitel 6. Exponeringsvärdet för repor, värdepappers- eller råvarulån, långfristiga transaktioner och marginallån kan fastställas antingen i enlighet med del tre avdelning II kapitel 4 eller del tre avdelning II kapitel 6. I enlighet med artikel 296 i CRR ska exponeringsvärdet för en enda rättslig förpliktelse som härrör från det produktövergripande nettningsavtalet med en motpart från det rapporterande institutet rapporteras som ’andra förpliktelser’ i LE-mallarna.

18.

Exponeringsvärdet ska beräknas enligt artikel 390 i CRR.

19.

Effekten av att undantag och godtagbar kreditriskreducering tillämpas helt eller delvis för beräkningen av exponeringar med avseende på artikel 395.1 beskrivs i artiklarna 399–403 i CRR.

20.

Omvända repor som omfattas av rapporteringen för stora exponeringar ska rapporteras i enlighet med artikel 402.3 i CRR. Förutsatt att kriterierna i artikel 402.3 i CRR är uppfyllda ska institutet rapportera stora exponeringar mot varje tredje part motsvarande beloppet för det anspråk som motparten till transaktionen har på denna tredje part och inte beloppet för exponeringen mot motparten.

4.   C 26.00 Mall för begränsningar i fråga om stora exponeringar

4.1   Instruktioner för särskilda rader

Rader

Rättsliga hänvisningar och instruktioner

010

Icke-institut

Artiklarna 395.1, 458.2 d ii, 458.10 och 459 b i CRR.

Den tillämpliga beloppsgränsen för andra motparter än institut ska rapporteras. Detta belopp är 25 % av det godtagbara kapital som rapporteras i rad 226 i bilaga I mall 4, om inte en restriktivare procentandel tillämpas på grund av tillämpning av nationella åtgärder i enlighet med artikel 458 i CRR eller de delegerade akter som har fastställts i överensstämmelse med artikel 459 b i CRR.

020

Institut

Artiklarna 395.1, 458.2 d ii, 458.10 och 459 b i CRR.

Den tillämpliga beloppsgränsen för motparter som är institut ska rapporteras. Enligt artikel 395.1 i CRR ska detta belopp vara som följer:

—

Om 25 % av det godtagbara kapitalet överstiger 150 miljoner euro (eller om den behöriga myndigheten har fastställt ett lägre gränsvärde än 150 miljoner euro i enlighet med artikel 395.1 tredje stycket i CRR), ska 25 % av det godtagbara kapitalet rapporteras.

—

Om 150 miljoner euro (eller ett lägre gränsvärde än 395 miljoner euro som den behöriga myndigheten har fastställt i enlighet med artikel 1.25 tredje stycket i CRR) överstiger 150 % av institutets godtagbara kapital, ska 395 miljoner (eller det lägre gränsvärde som fastställts av den behöriga myndigheten) rapporteras. Om institutet har fastställt ett lägre gränsvärde i förhållande till institutets godtagbara kapital i enlighet med det andra stycket i artikel 395.1 i CRR ska detta gränsvärde rapporteras.

Dessa gränsvärden får vara striktare vid tillämpning av nationella åtgärder i enlighet med artikel 396.6 eller artikel 458 i CRR eller europeiska delegerade akter som har antagits i överensstämmelse med artikel 459 b i CRR.

030

Institut i %

Artiklarna 395.1 och 459 a i CRR.

Det belopp som ska rapporteras är det absoluta gränsvärdet (som rapporteras i rad 020) uttryckt som procent av det godtagbara kapitalet.

5.   C 27.00 – Identifiering av motparten (LE1)

5.1   Instruktioner för särskilda kolumner

Kolumn

Rättsliga hänvisningar och instruktioner

010–070

Identifiering av motparten:

Institut ska rapportera identifieringen av de motparter för vilka uppgifter lämnas in i någon av mallarna C 28.00–C 31.00. Identifieringen av gruppen av kunder med inbördes anknytning ska inte rapporteras, såvida inte de nationella rapporteringssystemen ger en unik kod för gruppen av kunder med inbördes anknytning.

Enligt artikel 394.1 a i CRR ska institut rapportera identifieringen av den motpart gentemot vilken de har en stor exponering i enlighet med definitionen i artikel 392 i CRR.

Enligt artikel 394.2 a i CRR ska institut rapportera identifieringen av den motpart gentemot vilken de har de största exponeringarna (i de fall då motparten är ett institut eller en oreglerad enhet i den finansiella sektorn).

010

Kod

Koden identifierar raden och måste vara unik för varje rad i tabellen.

Koden skall användas för att identifiera den enskilda motparten. Emellertid är syftet med denna kolumn att koppla uppgift om motpart i C 27.00 med exponeringar som rapporteras i C 28.00–C 31.00. Koden för gruppen av kunder med inbördes anknytning ska inte rapporteras, såvida inte de nationella rapporteringssystemen ger en unik kod för gruppen av kunder med inbördes anknytning. Dessa koder ska användas på ett enhetligt sätt över tid.

Kodens sammansättning fastställs utifrån det nationella rapporteringssystemet, om det inte finns en enhetlig kodifiering inom unionen.

020

Namn

Namnet ska motsvara namnet på gruppen när en grupp av kunder med inbördes anknytning rapporterats. I alla övriga fall ska namnet motsvara den enskilda motparten.

För en grupp av kunder med inbördes anknytning ska det namn som rapporteras vara namnet på moderföretaget eller, när gruppen av kunder med inbördes anknytning inte har något moderföretag, gruppens kommersiella beteckning.

030

LEI-kod

Motpartens LEI-kod (identifieringskod för juridiska personer).

040

Motpartens hemvist

ISO-kod enligt 3166–1 alpha-2 ska användas för motpartens registreringsland (inklusive pseudo-ISO-koder för internationella organisationer som finns i den senaste utgåvan av Eurostats anvisningar för uppgifter om betalningsbalansen, Balance of Payments Vademecum).)

För grupper av kunder med inbördes anknytning ska ingen hemvist rapporteras.

050

Motpartens sektor

En sektor ska hänföras till varje motpart på grundval av Finreps näringsgrensklasser:

i) Centralbanker. ii) Offentlig sektor iii) Kreditinstitut. iv) Övriga finansiella företag. v) Icke-finansiella företag. vi) Hushåll.

För grupper av kunder med inbördes anknytning ska ingen sektor rapporteras.

060

Nace-kod

När det gäller näringsgrenar ska Nace-koderna (Nomenclature statistique des activités économiques dans l'Union européenne = statistisk näringsgrensindelning i Europeiska unionen) användas.

Denna kolumn ska endast tillämpas för motparterna ’Övriga finansiella bolag’ och ’Icke-finansiella bolag’. Nace-koder ska användas med detaljering på en nivå för ’Icke-finansiella bolag’ (t.ex. ’F – Byggverksamhet’) samt med detaljering på två nivåer för ’Övriga finansiella bolag’, som innehåller separat information om försäkringsverksamhet (t.ex. ’K65 – Försäkring, återförsäkring och pensionsfondsverksamhet utom obligatorisk socialförsäkring’).

Näringsgrenarna för ’övriga finansiella bolag’ och ’icke-finansiella bolag’ ska klassificeras på grundval av Finrep-uppdelningen av motparter.

För grupper av kunder med inbördes anknytning ska ingen Nace-kod rapporteras.

070

Typ av motpart

Artikel 394.2 i CRR.

För de tio största exponeringarna mot institut och de tio största exponeringarna mot oreglerade enheter i den finansiella sektorn ska typen av motpart anges med ’I’ för institut eller ’U’ för oreglerade enheter i den finansiella sektorn.

6.   C 28.00 Exponeringar utanför eller i handelslagret (LE2)

6.1   Instruktioner för särskilda kolumner

Kolumn

Rättsliga hänvisningar och instruktioner

010

Kod

Om det finns en unik kod tillgänglig på nationell nivå för en grupp av kunder med inbördes anknytning ska denna kod rapporteras som koden för gruppen av kunder med inbördes anknytning. Om det inte finns någon unik kod på nationell nivå, ska den kod som rapporteras vara koden för moderbolaget i C 27.00.

Om gruppen av kunder med inbördes anknytning inte har något moderföretag, ska den kod som rapporteras vara koden för den enskilda enhet som institutet bedömer vara mest betydande inom gruppen av kunder med inbördes anknytning. I alla övriga fall ska koden motsvara den enskilda motparten.

Dessa koder ska användas på ett enhetligt sätt över tid.

Kodens sammansättning fastställs utifrån det nationella rapporteringssystemet, om det inte finns en enhetlig kodifiering inom EU.

020

Grupp eller enskild

Instituten ska rapportera ’1’ för rapportering av exponeringar mot enskilda kunder eller ’2’ för rapportering av exponeringar mot grupper av kunder med inbördes anknytning.

030

Transaktioner där det finns en exponering mot underliggande tillgångar

Artikel 390.7 i CRR

I enlighet med de nationella behöriga myndigheternas ytterligare tekniska specifikationer ska ’Ja’ rapporteras när institutet har exponeringar mot den rapporterade motparten genom en transaktion där det finns en exponering mot underliggande tillgångar. I annat fall ska ’Nej’ rapporteras.

040–180

Ursprungliga exponeringar

Artiklarna 24, 389, 390 och 392 iCRR.

I dessa kolumner ska institutet rapportera de ursprungliga exponeringarna för direkta exponeringar, indirekta exponeringar och ytterligare exponeringar som härrör från transaktioner där det finns en exponering mot underliggande tillgångar.

Enligt artikel 389 i CRRska tillgångsposter och poster utanför balansräkningen tillämpas utan riskvikter eller grader av risk. Framför allt ska konverteringsfaktorer för krediter inte tillämpas för poster utanför balansräkningen.

Dessa kolumner ska innehålla den ursprungliga exponeringen, dvs. exponeringsvärdet utan hänsyn till värdejusteringar och avsättningar, som ska dras av i kolumn 210.

Definition och beräkning av exponeringsvärdet fastställs i artiklarna 389 och 390 i CRR. Värderingen av tillgångsposter och poster utanför balansräkningen ska utföras i enlighet med den redovisningsram som institutet ska följa i överensstämmelse med artikel 24 i CRR.

Exponeringar som har dragits av från kapitalbasen och som inte är exponeringar enligt artikel 390.6 e ska ingå i dessa kolumner. Dessa exponeringar ska dras av i kolumn 200.

De exponeringar som avses i artikel 390.6 a–d i CRR ska inte ingå i dessa kolumner.

Ursprungliga exponeringar ska omfatta alla tillgångsposter och poster utanför balansräkningen enligt artikel 400 i CRR. Undantagen ska dras av i enlighet med artikel 395.1 i CRR i kolumn 320.

Exponeringar såväl utanför som i handelslagret ska inkluderas.

För uppdelningen av exponeringar i finansiella instrument där olika exponeringar som härrör från nettningsavtal utgör en enskild exponering, ska denna hänföras till det finansiella instrument som motsvarar den huvudtillgång som ingår i nettningsavtalet (se även inledningen).

040

Total ursprunglig exponering

Institutet ska rapportera summan av direkta exponeringar och indirekta exponeringar samt ytterligare exponeringar som härrör från exponeringen mot transaktioner där det finns en exponering mot underliggande tillgångar.

050

Varav fallerande exponeringar

Artikel 178 i CRR.

Institutet ska rapportera hur stor andel av den totala ursprungliga exponeringen som motsvarar fallerande exponeringar.

060–110

Direkta exponeringar

Direkta exponeringar ska avse exponeringar på basis av ’direkt låntagare’.

060

Skuldinstrument

Förordning (EG) nr 25/2009 (’ECB/2008/32’) bilaga II del 2 tabellen, kategorierna 2 och 3.

Skuldinstrument ska omfatta räntebärande värdepapper samt lån och förskott.

De instrument som ingår i denna kolumn ska vara de som är kvalificerade som ’lån med ursprunglig löptid upp till ett år/över ett år och upp till fem år/över fem år’, eller ’Obligationer och andra räntebärande värdepapper’, enligt ECB/2008/32.

Repor, värdepappers- och råvarulån (transaktioner för värdepappersfinansiering) och marginalutlåning ska ingå i denna kolumn.

070

Egetkapitalinstrument

ECB/2008/32 bilaga II, del 2, tabellen, kategorierna 4 och 5.

De instrument som ingår i denna kolumn ska vara de som är kvalificerade som ’Aktier och andra andelar’ eller ’Andelar i penningmarknadsfonder’ enligt ECB/2008/32.

080

Derivat

Artikel 272.2 och bilaga II i CRR.

De instrument som ska rapporteras i denna kolumn ska omfatta derivat som ingår i förteckningen i bilaga II till CRRsamt transaktioner med lång avvecklingscykel enligt definitionen i artikel 272.2 i CRR.

Kreditderivat som omfattas av motpartsrisk ska ingå i denna kolumn. Poster utanför balansräkningen

090–110

Poster utanför balansräkningen

Bilaga I i CRR.

Det värde som ska rapporteras i dessa kolumner ska vara det nominella värdet före eventuella minskningar av specifika kreditriskjusteringar och utan tillämpning av konverteringsfaktorer.

090

Låneåtaganden

Bilaga I punkterna 1 c och 1 h, 2 b ii, 3 b i och 4 a i CRR.

Låneåtaganden är fasta åtaganden om att tillhandahålla kredit enligt tidigare fastställda villkor, förutom åtaganden som utgör derivat eftersom dessa kan regleras netto med kontanter eller genom att ett annat finansiellt instrument levereras eller emitteras.

100

Finansiella garantier

Bilaga I punkterna 1 a, b och f i CRR.

Finansiella garantier är avtal som kräver att emittenten gör angivna betalningar för att ersätta innehavaren för en förlust denne ådrar sig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör betalning vid förfall enligt de ursprungliga eller ändrade villkoren i ett skuldinstrument. Kreditderivat som inte ingår i kolumnen ’derivat’ ska rapporteras i denna kolumn.

110

Andra förpliktelser

Andra förpliktelser är de poster i bilaga I till CRR som inte ingår i ovannämnda kategorier. Exponeringsvärdet för en enda rättslig förpliktelse som följer av avtal om produktövergripande nettning med en motpart till institutet ska rapporteras i denna kolumn.

120–180

Indirekta exponeringar

Artikel 403 i CRR.

Enligt artikel 403 i CRR får ett kreditinstitut använda substitutionsmetoden när en exponering gentemot en kund garanterats av en tredje part eller genom säkerhet i form av värdepapper utgivna av en tredje part.

I dessa kolumner ska institutet rapportera beloppen för de direkta exponeringar som ska återföras till garantigivaren eller emittenten av säkerheter, förutsatt att denne skulle ha tilldelats en motsvarande eller lägre riskvikt jämfört med riskvikten för tredje part enligt del tre avdelning II kapitel 2 i CRR. Den skyddade ursprungliga exponeringen som utgör referens (direkt exponering) ska dras av från exponeringen mot den ursprungliga låntagaren i kolumnerna ’Godtagbara kreditriskreducerande metoder’. Den indirekta exponeringen ska öka exponeringen mot garantigivaren eller emittenten av säkerheter genom substitutionseffekt. Detta ska även gälla för garantier som ges inom en grupp av kunder med inbördes anknytning.

När den direkta exponering som ska garanteras är ett skuldinstrument ska t.ex. det belopp för ’Indirekt exponering’ som hänförts till garantigivaren rapporteras under kolumnen ’Skuldinstrument’.

Exponeringar som härrör från kreditlänkade obligationer ska också rapporteras i dessa kolumner enligt artikel 399 i CRR.

120

Skuldinstrument

Se kolumn 060.

130

Egetkapitalinstrument

Se kolumn 070.

140

Derivat

Se kolumn 080.

150–170

Poster utanför balansräkningen

Värdet i dessa kolumner ska vara det nominella värdet före tillämpning av eventuella minskningar av specifika kreditriskjusteringar och konverteringsfaktorer.

150

Låneåtaganden

Se kolumn 090.

160

Finansiella garantier

Se kolumn 100.

170

Andra förpliktelser

Se kolumn 110.

180

Ytterligare exponeringar som härrör från transaktioner där det finns en exponering mot underliggande tillgångar

Artikel 390.7 i CRR.

Ytterligare exponeringar som härrör från transaktioner där det finns en exponering mot underliggande tillgångar.

190

(–) Värdejusteringar och avsättningar

Artiklarna 34, 24, 110 och 111 i CRR.

Värdejuste ringar och avsättningar som ingår i motsvarande redovisningsram (direktiv 86/635/EEG eller förordning (EG) nr 1606/2002) som påverkar värderingen av exponeringar enligt artiklarna 24 och 110 i CRR.

Värdejusteringar och avsättningar mot den bruttoexponering som anges i kolumn 040 ska rapporteras i denna kolumn.

200

(–) Exponeringar som har dragits av från kapitalbasen

Artikel 390.6 e i CRR.

Exponeringar som har dragits av från kapitalbasen, som ska inkluderas i de olika kolumnerna för Total ursprunglig exponering, ska rapporteras.

210–230

Exponeringsvärde före tillämpning av undantag och kreditriskreducering

Artikel 394.1 b i CRR.

Institut ska rapportera exponeringsvärdet innan man, i tillämpliga fall, tar hänsyn till effekten av kreditriskreduceringen.

210

Totalt

Exponeringsvärdet som ska rapporteras i denna kolumn ska vara det belopp som används för att fastställa om en exponering är en stor exponering enligt definitionen i artikel 392 i CRR.

Detta ska omfatta den ursprungliga exponeringen efter avdrag för värdejusteringar och avsättningar samt beloppet för de exponeringar som har dragits av från kapitalbasen.

220

varav: Verksamhet utanför handelslagret

Beloppet för verksamhet utanför handelslagret från den totala exponeringen före undantag och kreditriskreducering.

230

% av godtagbart kapital

Artiklarna 4.1.71 b och 395 iCRR.

Det belopp som ska rapporteras är exponeringsvärdets procentandel före tillämpning av undantag och kreditriskreducering som avser institutets godtagbara kapital enligt definitionen i artikel 4.71 i CRR.

240–310

(–) Godtagbara kreditriskreducerande metoder

Artiklarna 399 och 401–403 i CRR.

metoder för kreditriskreducering (CRM): definieras i artikel 4.1 57 i CRR.

För denna rapportering ska de kreditriskreducerande metoder som har godkänts enligt del tre avdelning II kapitel 3 och 4 användas i enlighet med artiklarna 401–403 i CRR.

De kreditriskreducerande metoderna kan ha tre olika effekter i regelsystemet för stora exponeringar: substitutionseffekter, annat betalt kreditriskskydd än substitutionseffekt och behandling av fastigheter.

240–290

(–) Substitutionseffekt för godtagbara kreditriskreducerande metoder

Artikel 403 i CRR.

Det belopp för betalt och obetalt kreditriskskydd som ska rapporteras i dessa kolumner ska motsvara de exponeringar som har garanterats av en tredje part eller genom säkerhet i form av värdepapper utgivna av en tredje part, när institutet beslutar att behandla den exponering som garantigivaren eller emittenten av säkerheter ådragit sig.

240

(–) Skuldinstrument

Se kolumn 060.

250

(–) Aktieinstrument

Se kolumn 070.

260

(–) Derivat

Se kolumn 080.

270–290

(–) Poster utanför balansräkningen

Konverteringsfaktorer ska inte tillämpas på värdet i dessa kolumner.

270

(–) Låneåtaganden

Se kolumn 090.

280

(–) Finansiella garantier

Se kolumn 100.

290

(–) Andra förpliktelser

Se kolumn 110.

300

(–) Annat betalt kreditriskskydd än substitutionseffekt

Artikel 401 i CRR.

Institutet ska rapportera de belopp för betalt kreditriskskydd såsom det definieras i artikel 4.58 i CRR som har dragits av från exponeringsvärdet på grund av tillämpning av artikel 401 i CRR.

310

(–) Fastigheter

Artikel 402 i CRR.

Institutet ska rapportera de belopp som har dragits av från exponeringsvärdet på grund av tillämpning av artikel 402 i CRR.

320

(–) Undantagna belopp

Artikel 400 i CRR.

Institutet ska rapportera de belopp som har undantagits från regelsystemet för stora exponeringar.

330–350

Exponeringsvärde efter tillämpning av undantag och kreditriskreducering

Artikel 394.1 d i CRR.

Institutet ska rapportera exponeringsbeloppet sedan man tagit hänsyn till effekten av undantagen och kreditriskreduceringen, som beräknats enligt artikel 395.1 i CRR.

330

Totalt

Denna kolumn ska omfatta det belopp som ska beaktas för att följa den gräns för stora exponeringar som anges i artikel 395 i CRR.

340

varav: Verksamhet utanför handelslagret

Institutet ska rapportera den totala exponeringen sedan undantag har tillämpats och effekten av kreditriskreduceringen utanför handelslagret har beaktats.

350

% av godtagbart kapital

Institutet ska rapportera exponeringsvärdets procentandel efter tillämpning av undantag och kreditriskreducering som avser institutets godtagbara kapital enligt definitionen i artikel 4.71 i CRR.

7.   C 29.00 Uppgifter om exponeringar mot enskilda kunder inom grupper av kunder med inbördes anknytning (LE3)

7.1   Instruktioner för särskilda kolumner

Kolumn

Rättsliga hänvisningar och instruktioner

010–360

I mallen LE3 ska institutet rapportera uppgifter om enskilda kunder som ingår i de grupper av kunder med inbördes anknytning som står med på LE2-mallens rader.

010

Kod

Kolumnerna 010 och 020 är en sammansatt radidentifierare, och måste tillsammans vara unika för varje rad i tabellen.

Koden för varje enskild motpart som tillhör grupperna av kunder med inbördes anknytning ska rapporteras.

020

Gruppkod

Kolumnerna 010 och 020 är en sammansatt radidentifierare, och måste tillsammans vara unika för varje rad i tabellen.

Om en unik kod för en grupp av kunder med inbördes anknytning är tillgänglig på nationell nivå, ska denna kod rapporteras. Om det inte finns någon unik kod på nationell nivå, ska den kod som rapporteras ska vara koden som används för rapportering av exponeringar mot gruppen av kunder med inbördes anknytning i C 28.00 (LE2).

När en kund ingår i flera olika grupper av kunder med inbördes anknytning, ska den rapporteras tillhöra samtliga grupper av kunder med inbördes anknytning.

030

Transaktioner där det finns en exponering mot underliggande tillgångar

Se kolumn 030 i mallen LE2.

040

Typ av anknytning

Vilken typ av anknytning som föreligger mellan den enskilda enheten och gruppen av kunder med inbördes anknytning ska anges med hjälp av antingen

 

’a’, vilket avser artikel 4.1.39 a i CRR (kontroll), eller

 

’b’, vilket avser artikel 4.39 b i CRR (inbördes anknytning).

050–360

När finansiella instrument i mallen LE2 tillhandahålls till hela gruppen av kunder med inbördes anknytning ska de hänföras till de enskilda motparterna i mallen LE3 i enlighet med institutets affärskriterier.

Övriga instruktioner är desamma som för mallen LE2.

8.   C 30.00 – löptidsintervall för de tio största exponeringarna mot institut och de tio största exponeringarna mot oreglerade enheter i den finansiella sektorn (mallen LE 4)

8.1   Instruktioner för särskilda kolumner

Kolumn

Rättsliga hänvisningar och instruktioner

010

Kod

Rättsliga hänvisningar och instruktioner Kod

Se kolumn 010 i mallen LEI.

020–250

Löptidsintervall för exponeringen

Artikel 394.2 e iCRR

Institutet ska rapportera denna information för de tio största exponeringarna mot institut och de tio största exponeringarna mot oreglerade enheter i den finansiella sektorn.

Löptidsintervallen definieras med månadsintervall upp till ett år, med kvartalsintervall från ett år och upp till tre år och med större intervall från tre år och uppåt.

Varje exponeringsvärde före tillämpning av undantag och kreditriskreducering (kolumn 210 i mallen LE2) ska rapporteras med hela det utestående beloppet i respektive löptidsintervall av dess förväntade återstående löptid. Om en exponering gentemot en kund utgörs av flera separata relationer ska var och en av dessa exponeringsdelar rapporteras med hela det utestående beloppet i respektive löptidsintervall av dess förväntade återstående löptid. Instrument som inte har en fast löptid, t.ex. aktier, ska ingå i kolumnen ’obestämd löptid’.

Exponeringens förväntade löptid ska rapporteras för såväl direkta som indirekta exponeringar.

För direkta exponeringar ska instruktionerna i löptidsmallen för ytterligare likviditetsmått användas (se samrådsdokument CP18 publicerat den 23 maj 2013) när de förväntade beloppen för aktieinstrument, skuldinstrument och derivat hänförs till de olika löptidsintervallen i denna mall.

När det gäller poster utanför balansräkningen ska man utgå från löptiden för den underliggande risken när de förväntade beloppen hänförs till löptidsintervall. För avtalad utlåning på termin (forward deposits) innebär detta alltså inlåningens löptidsstruktur, för finansiella garantier, löptiden på den underliggande finansiella tillgång, för outnyttjade möjligheter till låneåtaganden, löptiden för lånet och för andra åtaganden, löptiden för åtagandet.

När det gäller indirekta exponeringar ska fördelningen i löptidsintervall göras på grundval av löptiden för de garanterade transaktioner som genererar den direkta exponeringen.

9.   C 31.00 – löptidsintervall för de tio största exponeringarna mot institut och de tio största exponeringarna mot oreglerade finansiella enheter: uppgifter om exponeringar mot enskilda kunder inom grupper av kunder med inbördes anknytning (mallen LE5).

9.1   Instruktioner för särskilda kolumner

Kolumn

Rättsliga hänvisningar och instruktioner

010–260

I mallen LE5 ska institutet rapportera uppgifter om enskilda motparter som ingår i de grupper av kunder med inbördes anknytning som står med på LE4-mallens rader.

010

Kod

Kolumnerna 010 och 020 är en sammansatt radidentifierare, och måste tillsammans vara unika för varje rad i tabellen.

Se kolumn 010 i mallen LE1.

020

Gruppkod

Kolumnerna 010 och 020 är en sammansatt radidentifierare, och måste tillsammans vara unika för varje rad i tabellen.

Se kolumn 020 i mallen LE1.

030–260

Löptidsintervall för exponeringarna

Se kolumnerna 020–250 i mallen LE4.”

BILAGA VII

”BILAGA XVII

RAPPORTERING OM INTECKNING AV TILLGÅNGAR

Innehåll

ALLMÄNNA INSTRUKTIONER 273

1.

 STRUKTUR OCH SYSTEM 273

1.1

 STRUKTUR 273

1.2

 REDOVISNINGSSTANDARD 274

1.3

 NUMRERINGSSYSTEM 274

1.4

 TECKENSYSTEM 274

1.5

 TILLÄMPNINGSNIVÅ 274

1.6

 PROPORTIONALITET 274

1.7

 DEFINITION AV INTECKNING 275
INSTRUKTIONER AVSEENDE MALLEN 275

2.

 DEL A: INTECKNINGSÖVERSIKT 275

2.1

 MALL: AE-ASS. DET RAPPORTERANDE INSTITUTETS TILLGÅNGAR 276

2.1.1

 ALLMÄNNA KOMMENTARER 276

2.1.2

 INSTRUKTIONER FÖR SÄRSKILDA RADER 278

2.1.3

 INSTRUKTIONER FÖR SÄRSKILDA KOLUMNER 279

2.2

 MALL: AE-COL. SÄKERHET SOM ERHÅLLITS AV DET RAPPORTERANDE INSTITUTET 281

2.2.1

 ALLMÄNNA KOMMENTARER 281

2.2.2

 INSTRUKTIONER FÖR SÄRSKILDA RADER 281

2.2.3

 INSTRUKTIONER FÖR SÄRSKILDA KOLUMNER 283

2.3

 MALL: AE-NPL. EGNA SÄKERSTÄLLDA OBLIGATIONER OCH VÄRDEPAPPER MED BAKOMLIGGANDE TILLGÅNGAR SOM SÄKERHET SOM EMITTERATS OCH ÄNNU INTE INTECKNATS 284

2.3.1

 ALLMÄNNA KOMMENTARER 284

2.3.2

 INSTRUKTIONER FÖR SÄRSKILDA RADER 284

2.3.3

 INSTRUKTIONER FÖR SÄRSKILDA KOLUMNER 285

2.4

 MALL: AE-SOU. INTECKNINGSKÄLLOR 285

2.4.1

 ALLMÄNNA KOMMENTARER 285

2.4.2

 INSTRUKTIONER FÖR SÄRSKILDA RADER 285

2.4.3

 INSTRUKTIONER FÖR SÄRSKILDA KOLUMNER 287

3.

 DEL B: UPPGIFTER OM LÖPTIDER 288

3.1

 ALLMÄNNA KOMMENTARER 288

3.2

 MALL: AE-MAT. UPPGIFTER OM LÖPTIDER 288

3.2.1

 INSTRUKTIONER FÖR SÄRSKILDA RADER 288

3.2.2

 INSTRUKTIONER FÖR SÄRSKILDA KOLUMNER 289

4.

 DEL C: POTENTIELLA INTECKNINGAR 290

4.1

 ALLMÄNNA KOMMENTARER 290

4.1.1

 SCENARIO A: MINSKNING MED 30 % AV INTECKNADE TILLGÅNGAR 290

4.1.2

 SCENARIO B: DEPRECIERING PÅ 10 % AV BETYDANDE VALUTOR 290

4.2

 MALL: AE-CONT. POTENTIELLA INTECKNINGAR 291

4.2.1

 INSTRUKTIONER FÖR SÄRSKILDA RADER 291

4.2.2

 INSTRUKTIONER FÖR SÄRSKILDA KOLUMNER 291

5.

 DEL D: SÄKERSTÄLLDA OBLIGATIONER 291

5.1

 ALLMÄNNA KOMMENTARER 291

5.2

 MALL: AE-CB. EMISSION AV SÄKERSTÄLLDA OBLIGATIONER 292

5.2.1

 INSTRUKTIONER FÖR Z-AXELN 292

5.2.2

 INSTRUKTIONER FÖR SÄRSKILDA RADER 292

5.2.3

 INSTRUKTIONER FÖR SÄRSKILDA KOLUMNER 292

6.

 DEL E: DETALJERADE UPPGIFTER 295

6.1

 ALLMÄNNA KOMMENTARER 295

6.2

 MALL: AE-ADV1. DETALJERAD MALL FÖR DET RAPPORTERANDE INSTITUTETS TILLGÅNGAR 295

6.2.1

 INSTRUKTIONER FÖR SÄRSKILDA RADER 295

6.2.2

 INSTRUKTIONER FÖR SÄRSKILDA KOLUMNER 297

6.3

 MALL: AE-ADV2. DETALJERAD MALL FÖR SÄKERHETER SOM ERHÅLLITS AV DET RAPPORTERANDE INSTITUTET 298

6.3.1

 INSTRUKTIONER FÖR SÄRSKILDA RADER 298

6.3.2

 INSTRUKTIONER FÖR SÄRSKILDA KOLUMNER 299

ALLMÄNNA INSTRUKTIONER

1.   STRUKTUR OCH SYSTEM

1.1   Struktur

1.

Ramen består av fem grupper av mallar som består av sammanlagt nio mallar enligt följande schema:

a)

Del A: Inteckningsöversikt:

—

AE-ASS-mall. Det rapporterande institutets tillgångar

—

AE-COL-mall. Säkerhet som erhållits av det rapporterande institutet

—

AE-NPL. Egna säkerställda obligationer och värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet (nedan ’ABS’) som emitterats och ännu inte intecknats

—

AE-SOU. Inteckningskällor

b)

Del B: Uppgifter om löptider:

—

AE-MAT-mall. Uppgifter om löptider

c)

Del C: Potentiella inteckningar

—

AE-CONT-mall. Potentiella inteckningar

d)

Del D: Säkerställda obligationer

—

AE-CB-mall. Emission av säkerställda obligationer

e)

Del E: Detaljerade uppgifter:

—

AE-ADV-1-mall. Detaljerad mall för det rapporterande institutets tillgångar

—

AE-ADV-2-mall. Detaljerad mall för säkerheter som erhållits av det rapporterande institutet

2.

För varje mall ges hänvisningar till lagstiftningen samt till utförligare information om mer allmänna aspekter av rapporteringen.

1.2   Redovisningsstandard

3.

Institutet ska rapportera redovisade värden enligt den redovisningsram som de använder för att rapportera finansiell information i enlighet med artiklarna 9–11. Institut som inte är skyldiga att rapportera finansiell information ska använda sina respektive redovisningsramar.

4.

I denna bilaga avses med IAS och IFRS de internationella redovisningsstandarder som definieras i artikel 2 i förordning (EG) nr 1606/2002. För institut som rapporterar enligt IFRS-standarder har hänvisningar infogats till berörda IFRS-standarder.

1.3   Numreringssystem

5.

Följande allmänna beteckningssystem används i dessa instruktioner och i bilaga XIIIA för att hänvisa till kolumner, rader och celler i en mall: {mall; rad; kolumn}. En asterisk betyder att valideringen avser hela raden eller kolumnen. Exempel: Med {AE-ASS; *; 2} avses dataposten på någon rad i kolumn 2 i AE-ASS-mallen.

6.

För valideringar inom en mall används följande beteckning för att hänvisa till dataposter från den mallen: {rad; kolumn}.

1.4   Teckensystem

7.

Mallar i bilaga XVI ska följa det teckensystem som beskrivs i bilaga V del I punkterna 9 och 10.

1.5   Tillämpningsnivå

8.

Tillämpningsnivån för rapporteringen om inteckning av tillgångar ska följa rapporteringskraven för kapitalbasen i artikel 99.1 första stycket i förordning (EU) nr 575/2013 (kapitalkravsförordningen, nedan kallad CRR). Institut som inte omfattas av tillsynskrav i enlighet med artikel 7 i CRR är således inte skyldiga att rapportera information om inteckning av tillgångar.

1.6   Proportionalitet

9.

Vid tillämpning av artikel 16a.2 b ska nivån för inteckning av tillgångar beräknas enligt följande:

—

Det redovisade värdet av intecknade tillgångar och säkerheter = {AE-ASS;010;010} + {AE-COL;130;010}.

—

Summa tillgångar och säkerheter = {AE-ASS;010;010} + {AE-ASS;010;060} + {AE-COL;130;010} + {AE-COL;130;040}.

—

Tillgångsinteckningskvot = (det redovisade värdet av intecknade tillgångar och säkerheter)/(summa tillgångar och säkerheter)

10.

Vid tillämpning av artikel 16a 2 a ska summan av tillgångar beräknas på följande sätt:

—

Summa tillgångar = {AE-ASS;010;010} + {AE-ASS;010;060}

1.7   Definition av inteckning

11.

Vid tillämpning av denna bilaga och bilaga XVI ska en tillgång behandlas som intecknad om den är pantsatt eller om den är föremål för någon form av arrangemang för att säkra, kollateralisera eller kreditförstärka en transaktion från vilken den fritt kan återtas.

Det är viktigt att notera att pantsatta tillgångar som är föremål för någon form av begränsningar beträffande återtagandet, exempelvis tillgångar för vilka godkännande krävs innan de kan återtas eller ersättas av andra tillgångar, bör betraktas som intecknade. Definitionen grundas inte på någon uttrycklig legaldefinition, såsom överföring av äganderätten, utan på ekonomiska principer eftersom de rättsliga bestämmelserna i detta avseende kan skilja sig mellan olika länder. Definitionen är dock nära förknippad med avtalsvillkor. EBA anser att följande typer av avtal gott och väl täcks av definitionen (detta är en icke-uttömmande uppräkning):

—

Transaktioner med säkerställd finansiering, inklusive repoavtal och återköpsavtal, värdepapperslån och andra former av utlåning mot säkerhet.

—

Olika avtal om säkerhet, exempelvis säkerhet som ställts för marknadsvärdet av transaktioner med derivat.

—

Finansiella garantier som är säkrade. Det bör noteras att om det inte finns några hinder för återtagande av säkerhet, såsom förhandsgodkännande, för den del av garantin som inte tagits i anspråk, bör endast det utnyttjade beloppet fördelas (enligt en proportionell fördelning).

—

Säkerhet som ställts i clearingsystem, centrala motparter och andra infrastrukturinstitutet som ett villkor för att få tillgång till tjänster. Detta inbegriper obeståndsfonder och initialsäkerheter.

—

Centralbanksfaciliteter. Förpositionerade tillgångar bör inte betraktas som intecknade, annat än om centralbanken inte tillåter uttag av några placerade tillgångar utan förhandsgodkännande. I fråga om finansiella garantier som inte tagits i anspråk bör den del som inte tagits i anspråk, dvs. utöver det minimibelopp som centralbanken kräver, fördelas proportionellt mellan de tillgångar som placerats i centralbanken.

—

Underliggande tillgångar från värdepapperiseringsstrukturer, där de finansiella tillgångarna inte har tagits bort från institutets finansiella tillgångar i balansräkningen. Tillgångar som underligger innehållna värdepapper (retained securities) räknas inte som intecknade, såvida inte dessa värdepapper på något vis är pantsatta eller värdepapperiserade för att säkra en transaktion.

—

Tillgångar i säkerhetsmassor som används för emission av säkerställda obligationer. De tillgångar som underligger säkerställda obligationer räknas som intecknade, utom i vissa situationer då institutet innehar motsvarade säkrade obligationer (obligationer som är emitterade av institutet).

—

Tillgångar som är placerade i faciliteter som inte har tagits i anspråk och som fritt kan tas ut bör som allmän regel inte betraktas som intecknade.

INSTRUKTIONER AVSEENDE MALLEN

2.   DEL A: INTECKNINGSÖVERSIKT

12.

I mallarna för inteckningsöversikten görs åtskillnad mellan tillgångar som används för att stödja finansierings- eller säkringsbehov på balansdagen (’nuvarande inteckningar’) och tillgångar som är tillgängliga för potentiella finansieringsbehov.

13.

I översiktsmallen redovisas det rapporterade institutets intecknade tillgångar och icke-intecknade tillgångar i en tabell ordnade efter produkt. Samma uppdelning gäller även för erhållna säkerheter och andra emitterade egna räntebärande värdepapper än säkerställda obligationer och värdepapperiseringar.

2.1   Mall: AE-ASS. Det rapporterande institutets tillgångar

2.1.1   Allmänna kommentarer

14.

Denna punkt innehåller instruktioner som är tillämpliga på de huvudtyper av transaktioner som är relevanta när AE-mallar fylls i:

Alla transaktioner som ökar ett instituts inteckningsnivå har två aspekter som ska rapporteras oberoende av varandra i samtliga AE-mallar. Sådana transaktioner ska rapporteras både som inteckningskällor och som en intecknad tillgång eller säkerhet.

I följande exempel beskrivs hur en typ av transaktion ska rapporteras i denna del men samma regler gäller även för andra AE-mallar.

a)   Värdepapperiserad inlåning

En värdepapperiserad inlåning rapporteras på följande sätt:

(i)

Det redovisade värdet av inlåningen rapporteras som inteckningskälla i {AE-SOU; r070; c010}.

(ii)

Om säkerheten är en tillgång i det rapporterande institutet rapporteras dess redovisade värde i {AE-ASS; *; c010} and {AE-SOU; r070; c030}; dess verkliga värde rapporteras i {AE-ASS; *; c040}.

(iii)

Om säkerheten har tagits emot av det rapporterande institutet rapporteras dess verkliga värde i {AE-COL; *; c010}, {AE-SOU; r070; c030} och {AE-SOU; r070; c040}.

b)   Repor/omvända repor

Ett återköpsavtal (nedan ’repa’) rapporteras på följande sätt:

(i)

Det redovisade värdet av repan rapporteras som inteckningskälla i {AE-SOU; r050; c010}.

(ii)

Säkerheten i form av repan ska redovisas på följande sätt:

(iii)

Om säkerheten är en tillgång i det rapporterande institutet rapporteras dess redovisade värde i {AE-ASS; *; c010} and {AE-SOU; r050; c030}; dess verkliga värde rapporteras i {AE-ASS; *; c040}.

(iv)

Om säkerheten har tagits emot av det rapporterande institutet genom ett tidigare omvänt återköpsavtal (omvänd repa) rapporteras dess verkliga värde i {AE-COL; *; c010}, {AE-SOU; r050; c030} och i {AE-SOU; r050; c040}.

c)   Centralbanksfinansiering

Eftersom centralbanksfinansiering mot säkerhet endast är ett specialfall av värdepapperiserad inlåning eller en repotransaktion där motparten är en centralbank är reglerna i led i och ii ovan tillämpliga.

För transaktioner där det inte är möjligt att identifiera den specifika säkerheten för varje transaktion eftersom säkerheten är sammanlagd, kan säkerheten fördelas proportionellt på grundval av säkerhetsmassans sammansättning.

Tillgångar som inte har förpositionerats hos centralbanker är inte intecknade tillgångar, annat än om centralbanken inte tillåter uttag av placerade tillgångar utan förhandsgodkännande. I fråga om finansiella garantier som inte tagits i anspråk fördelas den del som inte tagits i anspråk, dvs. utöver det minimibelopp som centralbanken kräver, proportionellt mellan de tillgångar som placerats i centralbanken.

d)   Värdepapperslån

För värdepapperslån med likvidsäkerhet är reglerna för repor/omvända repor tillämpliga.

Värdepapperslån utan likvidsäkerhet rapporteras på följande sätt:

(i)

Det verkliga värdet av lånade värdepapper rapporteras som inteckningskälla i {AE-SOU; r150; c010}. Om utlånaren inte får någon säkerhet för de utlånade värdepapperen utan en avgift, rapporteras {AE-SOU; r150; c010} som noll.

(ii)

Om de värdepapper som utlånats som säkerhet är en tillgång i det rapporterande institutet rapporteras dess redovisade värde i {AE-ASS; *; c010} and {AE-SOU; r150; c030}; dess verkliga värde rapporteras i {AE-ASS; *; c040}.

(iii)

Om de värdepapper som utlånats som säkerhet tagits emot av det rapporterande institutet, rapporteras deras verkliga värde i {AE-COL; *; c010}, {AE-SOU; r150; c030} och {AE-SOU; r150; c040}.

e)   Derivat (skulder)

Värdepapperiserade derivat med ett negativt verkligt värde rapporteras på följande sätt:

(i)

Det redovisade värdet av derivatet rapporteras som inteckningskälla i {AE-SOU; r020; c010}.

(ii)

Säkerheten (de initialsäkerheter som krävs för att öppna positionen och eventuell säkerhet som ställts för marknadsvärdet av derivattransaktionen) rapporteras på följande sätt:

(i)

Om den är en tillgång i det rapporterande institutet rapporteras dess redovisade värde i {AE-ASS; *; c010} and {AE-SOU; r020; c030}; dess verkliga värde rapporteras i {AE-ASS; *; c040}.

(ii)

Om säkerheten har tagits emot av det rapporterade institutet rapporteras dess verkliga värde i {AE-COL; *; c010}, {AE-SOU; r020; c030} och {AE-SOU; r020; c040}.

f)   Säkerställda obligationer

Säkerställda obligationer för hela tillgångsinteckningen rapporteras som de instrument som avses i artikel 52.4 i direktiv 2009/65/EG, oberoende av om instrumenten har den rättsliga formen av säkerhet eller inte.

Inga särskilda regler är tillämpliga på säkerställda obligationer om det rapporterande institutet inte innehållit någon del av de säkerheter som det emitterat.

Om institutet innehållit någon del av emissionen tillämpas följande föreslagna behandling för att undvika dubbelräkning:

(i)

Om de egna säkerställda obligationerna inte är pantsatta, rapporteras beloppet för säkerhetsmassan som ligger till grund för de värdepapper som innehållits och ännu inte pantsatts som icke-intecknade tillgångar i AE-ASS-mallarna. Ytterligare uppgifter om de innehållna säkerställda men ännu inte pantsatta obligationerna (underliggande tillgångar, verkligt värde och godtagbarhet för dem som kan intecknas samt nominellt värde för dem som inte kan intecknas) rapporteras i mallen AE-NPL.

(ii)

Om de egna säkerställda obligationerna är pantsatta, rapporteras beloppet för säkerhetsmassan som ligger till grund för de innehållna och pantsatta värdepapperen som intecknade tillgångar i AE-ASS-mallen.

I följande tabell beskrivs rapporteringen av en säkerställd obligationsemission på EUR 100 varav 15 % är innehållen och inte pantsatt och 10 % är innehållen och ställd som säkerhet i en repotransaktion på EUR 11 med en centralbank, där säkerhetsmassan består av lån utan säkerhet och det redovisade värdet av lånen är EUR 150.

SOURCES OF ENCUMBRANCE

Type

Amount

Cells

Loans encumbered

Cells

Covered bonds

75% (100) = 75

{AE-Sources, r110, c010}

75% (150) = 112,5

{AE-Assets, r100, c10}

{AE-Sources, r110, c030}

Central bank funding

11

{AE-Sources, r060, c010}

10% (150) = 15

{AE-Assets, r100, c10}

{AE-Sources, r060, c030}

NON ENCUMBRANCE

Type

Amount

Cells

Non-encumbered loans

Cells

Own covered bonds retained

15% 100 = 15

{AE-Not pledged, r010, c040}

15% (150) = 22,5

{AE-Assets, r100, c60}

{AE-Not pledged, r020, c010}

g)   Värdepapperisering

Värdepapperiseringar är räntebärande värdepapper som innehas av det rapporterande institutet och har sitt upphov i en värdepapperiseringstransaktion enligt definitionen i artikel 4.61 i CRR.

För värdepapperiseringar som finns kvar i balansräkningen ska reglerna för säkerställda obligationer tillämpas.

För värdepapperiseringar som tagits bort från balansräkningen finns det ingen inteckning där institutet innehar vissa värdepapper. Värdepappren tas upp i det rapporterande institutets handelslager som vilken annan säkerhet som helst som ställts av en tredje part.

2.1.2   Instruktioner för särskilda rader

Rader

Hänvisningar till lagstiftningen och instruktioner

010

Det rapporterande institutets tillgångar

IAS 1.9 a, Genomföranderiktlinje IG 6.

Det rapporterande institutets sammanlagda tillgångar som redovisas i dess balansräkning.

020

Beviljade kreditlimiter

IAS 1.54 i

Detta inbegriper saldon i centralbanker och andra institut som erhålls på anfordran. Kassamedel, dvs. innehav av utelöpande nationella och utländska sedlar och mynt som allmänt används som betalningsmedel och som ingår i raden ’Övriga tillgångar’.

030

Egetkapitalinstrument

Egetkapitalinstrument enligt definitionen i IAS 32.1 som innehas av det rapporterande institutet.

040

Skuldebrev

Punkt 26, del 1 i bilaga V.

Räntebärande värdepapper som innehas av det rapporterade institutet som emitterats som säkerheter och som inte är lån i den mening som avses i Europeiska centralbankens BSI-förordning.

050

Varav: säkerställda obligationer

Räntebärande värdepapper som innehas av det rapporterande institutet och som är obligationer i den mening som avses i artikel 52.4 första stycket i direktiv 2009/65/EG.

060

Varav: värdepapperiseringar

Räntebärande värdepapper som innehas av det rapporterande institutet som är värdepapperiseringar enligt definitionen i artikel 4.61 i CRR.

070

Varav: emitterade av nationell offentlig sektor

Räntebärande värdepapper som innehas av det rapporterande institutet och som emitterats av nationella regeringar.

080

Varav: emitterade av finansiella företag

Räntebärande värdepapper som innehas av det rapporterande institutet och som emitterats av finansiella företag enligt definitionen i bilaga V del I punkterna 35 c och 35 d.

090

Varav: emitterade av icke-finansiella företag

Räntebärande värdepapper som innehas av det rapporterande institutet som emitterats av icke-finansiella företag enligt definitionen i bilaga V del I punkt 35 e.

100

Andra lån och förskott än beviljade kreditlimiter

Lån och förskott, dvs. låneinstrument som innehas av det rapporterande institutet som inte är värdepapper, förutom saldon som erhålls på anfordran.

110

Varav: hypotekslån

Andra lån och förskott än beviljade kreditlimiter som är hypotekslån i enlighet med bilaga V del 2 punkt 41 h.

120

Övriga tillgångar

Det rapporterande institutets övriga tillgångar som redovisas i balansräkningen än de som nämns på ovanstående rader och som inte är egna räntebärande värdepapper och egetkapitalinstrument som inte får tas bort från balansräkningen av ett icke-IFRS-institut. I detta fall ska egna räntebärande värdepapper tas upp på rad 240 i AE-COL-mallen och egetkapitalinstrument undantas från rapporteringen av tillgångsinteckningar.

2.1.3   Instruktioner för särskilda kolumner

Kolumner

Hänvisningar till lagstiftningen och instruktioner

010

Redovisat värde av intecknade tillgångar

Det redovisade värdet av tillgångar som innehas av det rapporterande institutet som är intecknade enligt den tillhandahållna definitionen av intecknade tillgångar. Med redovisat värde avses det värde som redovisas på tillgångssidan i balansräkningen.

020

Varav: emitterade av andra enheter i gruppen

Det redovisade värdet av intecknade tillgångar som innehas av det rapporterande institutet som emitterats av någon annan enhet som ingår i institutets konsolidering under tillsyn.

030

varav godtagbara för centralbanker

Det redovisade värdet av intecknade tillgångar som innehas av det rapporterande institutet som är godtagbara för transaktioner med de centralbanker som det rapporterande institutet har tillgång till. Rapporterande institut som inte kan faktiskt fastställa godtagbarheten hos centralbanker för en post, exempelvis i jurisdiktioner som inte har en tydlig definition av tillgångar som är godtagbara för centralbanksrepor eller som inte har tillgång till en kontinuerlig marknad för centralbanksrepor, kan avstå från att rapportera det berörda beloppet för den posten, dvs.lämna rapporteringsfältet tomt.

040

Verkligt värde av intecknade tillgångar

IFRS 13 och artikel 8 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU (1) för icke-IFRS-institut.

Det redovisade värdet av räntebärande värdepapper som innehas av det rapporterande institutet och som är intecknade enligt den tillhandahållna definitionen av intecknade tillgångar. Det verkliga värdet av ett finansiellt instrument är det pris som vid värderingspunkten skulle erhållas vid försäljning av en tillgång eller betalas vid överlåtelse av en skuld genom en ordnad transaktion mellan marknadsaktörer. (Se IFRS 13 Värdering till verkligt värde.)

050

varav godtagbara för centralbanker

Det redovisade värdet av intecknade räntebärande värdepapper som innehas av det rapporterande institutet som är godtagbara för transaktioner med de centralbanker som det rapporterande institutet har tillgång till. Rapporterande institut som inte kan faktiskt fastställa godtagbarheten hos centralbanker för en post, exempelvis i jurisdiktioner som inte har en tydlig definition av tillgångar som är godtagbara för centralbanksrepor eller som inte har tillgång till en kontinuerlig marknad för centralbanksrepor, kan avstå från att rapportera det berörda beloppet för den posten, dvs.lämna rapporteringsfältet tomt.

060

Redovisat värde av icke-intecknade tillgångar

Det redovisade värdet av tillgångar som innehas av det rapporterande institutet som är icke-intecknade enligt den tillhandahållna definitionen av intecknade tillgångar. Med redovisat värde avses det värde som redovisas på tillgångssidan i balansräkningen.

070

Varav: emitterade av andra enheter i gruppen

Det redovisade värdet av icke-intecknade tillgångar som innehas av det rapporterande institutet som emitterats av någon annan enhet som ingår i institutets konsolidering under tillsyn.

080

varav godtagbara för centralbanker

Det redovisade värdet av icke-intecknade tillgångar som innehas av det rapporterande institutet som är godtagbara för transaktioner med de centralbanker som det rapporterande institutet har tillgång till. Rapporterande institut som inte kan faktiskt fastställa godtagbarheten hos centralbanker för en post, exempelvis i jurisdiktioner som inte har en tydlig definition av tillgångar som är godtagbara för centralbanksrepor eller som inte har tillgång till en kontinuerlig marknad för centralbanksrepor, kan avstå från att rapportera det berörda beloppet för den posten, dvs.lämna rapporteringsfältet tomt.

090

Verkligt värde av icke-intecknade tillgångar

IFRS 13 och artikel 8 i direktiv 2013/34/EU för icke-IFRS-institut.

Det redovisade värdet av räntebärande värdepapper som innehas av det rapporterande institutet och som är icke-intecknade enligt den tillhandahållna definitionen av intecknade tillgångar. Det verkliga värdet av ett finansiellt instrument är det pris som vid värderingspunkten skulle erhållas vid försäljning av en tillgång eller betalas vid överlåtelse av en skuld genom en ordnad transaktion mellan marknadsaktörer. (Se IFRS 13 Värdering till verkligt värde.)

100

varav godtagbara för centralbanker

Det redovisade värdet av icke-intecknade räntebärande värdepapper som innehas av det rapporterande institutet som är godtagbara för transaktioner med de centralbanker som det rapporterande institutet har tillgång till. Rapporterande institut som inte kan faktiskt fastställa godtagbarheten hos centralbanker för en post, exempelvis i jurisdiktioner som inte har en tydlig definition av tillgångar som är godtagbara för centralbanksrepor eller som inte har tillgång till en kontinuerlig marknad för centralbanksrepor, kan avstå från att rapportera det berörda beloppet för den posten, dvs.lämna rapporteringsfältet tomt.

2.2   Mall: AE-COL. Säkerhet som erhållits av det rapporterande institutet

2.2.1   Allmänna kommentarer

15.

För den säkerhet som erhålls av det rapporterande institutet och emitterade andra egna räntebärande värdepapper än säkerställda obligationer eller värdepapper med bakomliggande säkerhet delas kategorin icke-intecknade tillgångar upp mellan de som kan intecknas eller som potentiellt kan intecknas och de som inte kan intecknas.

16.

Tillgångar kan inte intecknas om de har tagits emot som säkerhet och det rapporterande institutet inte har tillåtelse att sälja eller återbelåna säkerheten, förutom i händelse av fallissemang för ägaren av säkerheten. Andra egna emitterade räntebärande värdepapper än egna säkerställda obligationer eller värdepapperiseringar kan inte intecknas om det finns någon begränsning i villkoren för emitteringen av möjligheten att sälja eller återbelåna de värdepapper som innehas.

17.

Vid rapportering av tillgångsinteckningar rapporteras värdepapper som lånats mot en avgift utan ställande av likvidsäkerhet eller andra säkerheter än kontanter som erhållna säkerheter.

2.2.2   Instruktioner för särskilda rader

Rader

Hänvisningar till lagstiftningen och instruktioner

130

Säkerhet som erhållits av det rapporterande institutet

Alla klasser av säkerheter som erhållits av det rapporterande institutet.

140

Beviljade kreditlimiter

Säkerhet som erhållits av det rapporterande institutet som består av beviljade kreditlimiter. (Se rättsliga hänvisningar och instruktioner avseende rad 020 i AE-ASS-mallen.)

150

Egetkapitalinstrument

Säkerhet som erhållits av det rapporterande institutet och som består av egetkapitalinstrument. (Se rättsliga hänvisningar och instruktioner avseende rad 030 i AE-ASS-mallen.)

160

Skuldebrev

Säkerhet som erhållits av det rapporterande institutet och som består av räntebärande värdepapper. (Se rättsliga hänvisningar och instruktioner avseende rad 040 i AE-ASS-mallen.)

170

Varav: säkerställda obligationer

Säkerhet som erhållits av det rapporterande institutet och som består av säkerställda obligationer. (Se rättsliga hänvisningar och instruktioner avseende rad 050 i AE-ASS-mallen.)

180

Varav: värdepapperiseringar

Säkerhet som erhållits av det rapporterande institutet och som består av värdepapperiseringar. (Se rättsliga hänvisningar och instruktioner avseende rad 060 i AE-ASS-mallen.)

190

Varav: emitterade av nationell offentlig sektor

Säkerhet som erhållits av det rapporterande institutet och som består av räntebärande värdepapper som emitterats av nationella regeringar. (Se rättsliga hänvisningar och instruktioner avseende rad 070 i AE-ASS-mallen.)

200

Varav: emitterade av finansiella företag

Säkerhet som erhållits av det rapporterande institutet och som består av räntebärande värdepapper som emitterats av finansiella företag. (Se rättsliga hänvisningar och instruktioner avseende rad 080 i AE-ASS-mallen.)

210

Varav: emitterade av icke-finansiella företag

Säkerhet som erhållits av det rapporterande institutet och som består av räntebärande värdepapper som emitterats av icke-finansiella företag. (Se rättsliga hänvisningar och instruktioner avseende rad 090 i AE-ASS-mallen.)

220

Andra lån och förskott än beviljade kreditlimiter

Säkerhet som erhållits av det rapporterande institutet och som består av andra lån och förskott än beviljade kreditlimiter. (Se rättsliga hänvisningar och instruktioner avseende rad 100 i AE-ASS-mallen.)

230

Övriga erhållna säkerheter

Säkerhet som erhållits av det rapporterande institutet och som består av andra tillgångar. (Se rättsliga hänvisningar och instruktioner avseende rad 120 i AE-ASS-mallen.)

240

Andra emitterade värdepapper än egna säkerställda obligationer eller värdepapper med bakomliggande säkerhet

Egna räntebärande värdepapper som innehållits av det rapporterande institutet som inte är emitterade egna säkerställda obligationer eller emitterade egna värdepapperiseringar. Eftersom innehållna eller återköpta emitterade egna räntebärande värdepapper enligt IAS 39.42 minskar de relaterade finansiella skulderna, inkluderas inte dessa värdepapper i det rapporterade företagets tillgångskategori (rad 010 i AE-ASS-mallen). Egna räntebärande värdepapper som inte får tas bort från balansräkningen av ett icke-IFRS-institutet ska tas upp på denna rad.

Emitterade egna säkerställda obligationer eller egna emitterade värdepapperiseringar rapporteras inte i denna kategori eftersom olika regler är tillämpliga i de fallen för att undvika dubbelräkning:

a)

Om de egna räntebärande värdepapperen är pantsatta, rapporteras beloppet för säkerhetsmassan/underliggande tillgångar som ligger till grund för de innehållna och pantsatta värdepapperen som intecknade tillgångar i AE-ASS-mallen.

b)

Om de egna räntebärande värdepapperen inte ännu är pantsatta, rapporteras beloppet för säkerhetsmassan/underliggande tillgångar som ligger till grund för de innehållna och ännu inte pantsatta värdepapperen som icke-intecknade tillgångar i AE-ASS-mallarna. Ytterligare uppgifter om denna andra typ av egna räntebärande värdepapper som ännu inte pantsatts (underliggande tillgångar, verkligt värde och deras godtagbarhet för dem som kan intecknas samt nominellt värde för dem som inte kan intecknas) rapporteras i mallen AE-NPL.

250

TOTALA TILLGÅNGAR, ERHÅLLNA SÄKERHETER OCH EMITTERADE EGNA RÄNTEBÄRANDE VÄRDEPAPPER

Det rapporterande institutets samtliga tillgångar som redovisas i dess balansräkning, alla klasser av säkerheter som erhållits av det rapporterande institutet samt emitterade egna räntebärande värdepapper som innehållits av det rapporterande institutet som inte är emitterade egna säkerställda obligationer eller emitterade egna värdepapperiseringar.

2.2.3   Instruktioner för särskilda kolumner

Kolumner

Hänvisningar till lagstiftningen och instruktioner

010

Verkligt värde av erhållna intecknade säkerheter eller emitterade egna räntebärande värdepapper

Det verkliga värdet av erhållna säkerheter eller emitterade egna räntebärande värdepapper som innehas/innehålls av det rapporterande institutet och som är intecknade enligt den tillhandahållna definitionen av intecknade tillgångar.

Det verkliga värdet av ett finansiellt instrument är det pris som vid värderingspunkten skulle erhållas vid försäljning av en tillgång eller betalas vid överlåtelse av en skuld genom en ordnad transaktion mellan marknadsaktörer. (Se IFRS 13 Värdering till verkligt värde.)

020

Varav: emitterade av andra enheter i gruppen

Det verkliga värdet av intecknade erhållna säkerheter eller emitterade egna räntebärande värdepapper som innehas/innehålls av det rapporterande institutet och som är emitterade av någon enhet inom konsolideringen under tillsyn.

030

varav godtagbara för centralbanker

Det verkliga värdet av intecknad säkerhet eller emitterade egna räntebärande värdepapper som innehas/innehålls av det rapporterande institutet som är godtagbara för transaktioner med de centralbanker som det rapporterande institutet har tillgång till. Rapporterande institut som inte kan faktiskt fastställa godtagbarheten hos centralbanker för en post, exempelvis i jurisdiktioner som inte har en tydlig definition av tillgångar som är godtagbara för centralbanksrepor eller som inte har tillgång till en kontinuerlig marknad för centralbanksrepor, kan avstå från att rapportera det berörda beloppet för den posten, dvs.lämna rapporteringsfältet tomt.

040

Verkligt värde av erhållna säkerheter eller emitterade egna räntebärande värdepapper som kan intecknas

Det verkliga värdet av det rapporterande institutets erhålla säkerheter som inte är intecknade men som kan intecknas eftersom det rapporterande institutet har tillåtelse att sälja eller återbelåna dem utan fallissemang för ägaren av säkerheten. Det innefattar även det verkliga värdet av andra emitterade egna räntebärande värdepapper än egna säkerställda obligationer eller värdepapperiseringar som inte är intecknade men som kan intecknas.

050

Varav: emitterade av andra enheter i gruppen

Det verkliga värdet av erhållna säkerheter eller av andra emitterade egna räntebärande värdepapper än egna säkerställda obligationer eller värdepapper mot säkerhet av tillgångar som kan intecknas och som är emitterade av någon enhet inom konsolideringen under tillsyn.

060

varav godtagbara för centralbanker

Det verkliga värdet av erhållna säkerheter eller emitterade andra egna räntebärande värdepapper eller värdepapperiseringar som kan intecknas och som är godtagbara för transaktioner med de centralbanker som det rapporterande institutet har tillgång till. Rapporterande institut som inte kan faktiskt fastställa godtagbarheten hos centralbanker för en post, exempelvis i jurisdiktioner som inte har en tydlig definition av tillgångar som är godtagbara för centralbanksrepor eller som inte har tillgång till en kontinuerlig marknad för centralbanksrepor, kan avstå från att rapportera det berörda beloppet för den posten, dvs.lämna rapporteringsfältet tomt.

070

Nominellt värde av erhållna säkerheter eller emitterade egna räntebärande värdepapper som inte kan intecknas

Det nominella värdet av erhållna säkerheter som innehas av det rapporterade institutet som inte är intecknade och som inte kan intecknas. Det innefattar även det nominella värdet av andra emitterade egna räntebärande värdepapper än egna säkerställda obligationer eller värdepapperiseringar som innehålls av det rapporterade institutet som inte är intecknade och som inte heller kan intecknas.

2.3   Mall: AE-NPL. Egna säkerställda obligationer och värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet som emitterats och ännu inte intecknats

2.3.1   Allmänna kommentarer

18.

För att undvika dubbelräkning gäller följande regler för emitterade egna säkerställda obligationer och värdepapperiseringar som emitterats och innehållits av det rapporterande institutet:

a)

Om dessa värdepapper är pantsatta, rapporteras beloppet för säkerhetsmassan/underliggande tillgångar som ligger till grund för intecknade tillgångar i AE-ASS-mallen. Finansieringskällan i händelse av pantsättning av egna säkerställda obligationer och värdepapperiseringar är den nya transaktion där värdepapper pantsätts (centralbanksfinansiering eller annan typ av säkrad finansiering), inte den ursprungliga emissionen av säkerställda obligationer eller värdepapperiseringar.

b)

Om dessa värdepapper ännu inte är pantsatta, rapporteras beloppet för säkerhetsmassan/underliggande tillgångar som ligger till grund för värdepapperen som icke-intecknade tillgångar i AE-ASS-mallen.

2.3.2   Instruktioner för särskilda rader

Rader

Hänvisningar till lagstiftningen och instruktioner

010

Egna säkerställda obligationer och värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet som emitterats och ännu inte intecknats

Egna säkerställda obligationer och emitterade värdepapperiseringar som innehålls av det rapporterande institutet och som inte är intecknade.

020

Innehållna emitterade säkerställda obligationer

Emitterade egna säkerställda obligationer som innehålls av det rapporterande institutet och som inte är intecknade.

030

Innehållna emitterade värdepapperiseringar

Emitterade egna värdepapperiseringar som innehålls av det rapporterande institutet och som inte är intecknade.

040

Bättre rangordning

Trancher av emitterade egna värdepapperiseringar med bättre rangordning som innehålls av det rapporterande institutet och som inte är intecknade. Se artikel 4.67 i CRR.

050

Mellanliggande positioner

Trancher i mellanliggande positioner av emitterade egna värdepapperiseringar som innehålls av det rapporterande institutet och som inte är intecknade. Alla trancher som inte är trancher med bättre rangordning, dvs. sist att täcka förluster eller trancher i första-förlustläge, ska anses vara trancher i mellanliggande positioner. Se artikel 4.67 i CRR.

060

Första förlust

Trancher i första-förlustläge av emitterade egna värdepapperiseringar som innehålls av det rapporterande institutet och som inte är intecknade. Se artikel 4.67 i CRR.

2.3.3   Instruktioner för särskilda kolumner

Kolumner

Hänvisningar till lagstiftningen och instruktioner

010

Redovisat värde av underliggande pool av tillgångar

Det redovisade värdet av säkerhetsmassan/underliggande tillgångar som ligger till grund för de egna säkerställda obligationerna och egna värdepapperiseringarna som innehålls och som ännu inte har pantsatts.

020

Verkligt värde av emitterade räntebärande värdepapper som kan intecknas

Det verkliga värdet av egna säkerställda obligationer och egna värdepapperiseringar som innehålls och som inte är intecknade men som kan intecknas.

030

Varav: godtagbara för centralbanker

Det verkliga värdet av egna säkerställda obligationer och egna värdepapperiseringar som innehålls och som uppfyller följande villkor:

i)

De är inte intecknade.

ii)

De kan intecknas.

iii)

De är godtagbara för transaktioner med de centralbanker som det rapporterande institutet har tillgång till.

Rapporterande institut som inte kan faktiskt fastställa godtagbarheten hos centralbanker för en post, exempelvis i jurisdiktioner som inte har en tydlig definition av tillgångar som är godtagbara för centralbanksrepor eller som inte har tillgång till en kontinuerlig marknad för centralbanksrepor, kan avstå från att rapportera det berörda beloppet för den posten, dvs.lämna rapporteringsfältet tomt.

040

Det nominella värdet av egna ränte-bärande värdepapper som inte kan intecknas

Det nominella värdet av egna säkerställda obligationer och egna värde-papperiseringar som innehålls och som inte är intecknade och som inte heller kan intecknas.

2.4   MALL: AE-SOU. INTECKNINGSKÄLLOR

2.4.1   Allmänna kommentarer

19.

Denna mall tillhandahåller information om vikten av att det rapporterande institutet gör åtskillnad mellan olika inteckningskällor, inklusive sådana utan tillhörande finansiering som låneåtaganden eller erhållna finansiella garantier och obligationslån utan likvid-säkerhet.

20.

Det totala beloppet för tillgångar och erhålla säkerheter i mallarna AE-ASS och AE-COL uppfyller följande valideringskrav: {AE-SOU; r170; c030} = {AE-ASS; r010; c010} + {AE-COL; r130; c010} + {AE-COL; r240; c010}.

2.4.2   Instruktioner för särskilda rader

Rader

Hänvisningar till lagstiftningen och instruktioner

010

Redovisat värde av valda finansiella skulder

Det redovisade värdet av valda värdepapperiserade finansiella skulder för det rapporterande institutet, i den mån dessa skulder medför tillgångsinteckning för institutet.

020

Derivat

Det redovisade värdet av det rapporterande institutets värdepapperiserade derivat som är finansiella skulder, dvs. med ett negativt verkligt värde, i den mån dessa derivat medför tillgångsinteckning för institutet.

030

Varav: OTC (Over-the-Counter)

Det redovisade värdet av det rapporterande institutets värdepapperiserade derivat som är finansiella och OTC-baserade skulder, i den mån dessa derivat medför tillgångsinteckning.

040

Inlåning

Det redovisade värdet av det rapporterande institutets värdepapperiserade inlåning, i den mån denna inlåning medför tillgångsinteckning för institutet.

050

Repoavtal

Det redovisade värdet av det rapporterande institutets återköpsavtal, i den mån dessa transaktioner medför tillgångsinteckning för institutet.

Återköpsavtal (repor) är transaktioner där det rapporterande institutet erhåller likvida medel i utbyte mot finansiella tillgångar som säljs till ett givet pris med åtagande om att återköpa samma (eller motsvarande) tillgångar till ett fast pris på en viss dag i framtiden. Samtliga följande varianter av repo-liknande transaktioner ska rapporteras som återköpsavtal: – belopp som erhållits i utbyte mot värdepapper som tillfälligt överlåtits till tredje part i form av värdepapperslån mot likvidsäkerhet och – belopp som erhållits i utbyte mot värdepapper som tillfälligt överlåtits till tredje part i form av återköpsavtal (sale/buy-back).

060

Varav: centralbanker

Det redovisade värdet av det rapporterande institutets återköpsavtal med centralbanker, i den mån dessa transaktioner medför tillgångsinteckning.

070

Annan värdepapperiserad inlåning än återköpsavtal

Det redovisade värdet av annan inlåning för det rapporterande institutet än återköpsavtal, i den mån denna inlåning medför tillgångsinteckning för institutet.

080

Varav: centralbanker

Det redovisade värdet av annan värdepapperiserad inlåning än återköpsavtal med centralbanker för det rapporterande institutet, i den mån denna inlåning medför tillgångsinteckning för institutet.

090

Emitterade räntebärande värdepapper

Det redovisade värdet av räntebärande värdepapper som emitterats av det rapporterande institutet, i den mån dessa värdepapper medför tillgångsinteckning för institutet.

Den innehållna delen av en emission ska följa den särskilda behandling som föreskrivs i del 1 punkt 15 iv så att endast den procentandel av de räntebärande värdepapperen som placeras utanför enheter i gruppen tas med i denna kategori.

100

Varav: emitterade säkerställda obligationer

Det redovisade värdet av säkerställda obligationer vars tillgångar har sitt ursprung hos det rapporterade institutet, i den mån som dessa emitterade värdepapper medför tillgångsinteckning för institutet.

110

Varav: emitterade värdepappersiseringar

Det redovisade värdet av värdepapperiseringar som emitterats av det rapporterande institutet, i den mån dessa värdepapper medför tillgångsinteckning för institutet.

120

Andra inteckningskällor

Beloppet för andra värdepapperiserade transaktioner för det rapporterande institutet än finansiella skulder, i den mån dessa transaktioner medför tillgångsinteckning för institutet.

130

Nominellt värde av erhållna låneåtaganden

Det nominella värdet av låneåtaganden som erhållits av det rapporterande institutet, i den mån dessa åtaganden medför tillgångsinteckning för institutet.

140

Nominellt värde av erhållna finansiella garantier

Det nominella värdet av finansiella garantier som erhållits av det rapporterande institutet, i den mån dessa garantier medför tillgångsinteckning för institutet.

150

Verkligt värde av värdepapper som lånats utan likvid-säkerhet

Det verkliga värdet av värdepapper som det rapporterande institutet lånat utan likvidsäkerhet, i den mån dessa transaktioner medför tillgångsinteckning för institutet.

160

Övriga

Beloppet för andra värdepapperiserade transaktioner för det rapporterande institutet än finansiella skulder som inte täcks av ovanstående poster, i den mån dessa transaktioner medför tillgångsinteckning för institutet.

170

TOTALT FÖR INTECKNINGSKÄLLOR

Beloppet för alla värdepapperiserade transaktioner för det rapporterande institutet, i den mån dessa transaktioner medför tillgångsinteckning för institutet.

2.4.3   Instruktioner för särskilda kolumner

Kolumner

Hänvisningar till lagstiftningen och instruktioner

010

Motsvarande skulder, ansvarsförbindelser eller utlånade värdepapper

Beloppet för motsvarande finansiella skulder, ansvarsförbindelser (erhållna låneåtaganden och erhållna finansiella garantier) och för utlånande andra värdepapper med icke-likvidsäkerhet, i den mån som dessa transaktioner medför tillgångsinteckning för institutet.

Finansiella skulder rapporteras till redovisat värde, ansvarsförbindelser rapporteras till sitt nominella värde och utlånade värdepapper med icke-likvidsäkerhet rapporteras till sitt verkliga värde.

020

Varav: från andra enheter i gruppen

Beloppet för motsvarande finansiella skulder, ansvarsförbindelser (erhållna låneåtaganden och erhållna finansiella garantier) och för utlånade värdepapper med icke-likvidsäkerhet, i den mån motparten är någon annan enhet inom konsolideringen under tillsyn och transaktionen medför tillgångsinteckning för det rapporterande institutet.

För regler om beloppstyper, se instruktionerna för kolumn 010.

030

Tillgångar, erhållna säkerheter och andra emitterade egna värdepapper än säkerställda obligationer och intecknade värdepapper med bakomliggande säkerhet

Belopp för tillgångarna, erhållna säkerheter och andra emitterade egna värdepapper än säkerställda obligationer och värdepapperiseringar som är intecknade till följd av olika typer av transaktioner som specificeras på raderna.

För att säkerställa konsekvens med kriterierna i mallarna AE-ASS och AE-COL, rapporteras det rapporterande institutets tillgångar som är redovisade i balansräkningen till sina redovisade värden. Återanvända erhållna säkerheter och andra emitterade egna värdepapper som intecknats än säkerställda obligationer och värdepapperiseringar rapporteras till sina verkliga värden.

040

Varav: återanvänd erhållen säkerhet

Det verkliga värdet av erhållen säkerhet som återanvänts/intecknats till följd av de olika typer av transaktioner som specificeras på raderna.

050

Varav: intecknade egna räntebärande värdepapper

Det verkliga värdet av andra emitterade egna räntebärande värdepapper än säkerställda obligationer och värdepapperiseringar som är intecknade till följd av de olika typer av transaktioner som specificeras på raderna.

3.   DEL B: UPPGIFTER OM LÖPTIDER

3.1   Allmänna kommentarer

21.

Den mall som ingår i del B ger en allmän översikt over beloppet för intecknade tillgångar och återanvända erhållna säkerheter som omfattas av de definierade intervallen för motsvarande skulders återstående löptid.

3.2   Mall: AE-MAT. Uppgifter om löptider

3.2.1   Instruktioner för särskilda rader

Rader

Hänvisningar till lagstiftningen och instruktioner

010

Intecknade tillgångar

Vid tillämpning av denna mall innefattar intecknade tillgångar samtliga följande:

a)

Det rapporterande institutets tillgångar (se instruktionen för rad 010 i AE-ASS-mallen) som rapporteras till sitt redovisade värde.

b)

Andra emitterade egna låneinstrument än säkerställda obligationer eller värdepapperiseringar (se instruktioner för rad 240 i mall AE-COL) som rapporteras till sitt verkliga värde.

Dessa belopp fördelas mellan en uppsättning kvarvarande förfalloperioder som specificeras i kolumnerna enligt den återstående löptiden för källan till deras inteckning (motsvarande skuld, ansvarsförbindelse eller värdepapperslånetransaktion).

020

Återanvänd erhållen säkerhet (mottagande enhet)

Se instruktionerna för rad 130 i AE-COL-mallen och kolumn 040 i AE-SOU-mallen.

Beloppen rapporteras till verkligt värde och fördelas mellan en uppsättning kvarvarande förfalloperioder som specificeras i kolumnerna i enlighet med den återstående löptiden för den transaktion som genereras för den enhet för vilken säkerheten återanvänds (mottagande enhet).

030

Återanvänd erhållen säkerhet (återanvändande enhet)

Se instruktionerna för rad 130 i AE-COL-mallen och kolumn 040 i AE-SOU-mallen.

Beloppen rapporteras till verkligt värde och fördelas mellan en uppsättning kvarvarande förfalloperioder som specificeras i kolumnerna i enlighet med den återstående löptiden för källan till dess inteckning (återanvändande enhet): Motsvarande skulder, ansvarsförbindelser eller utlånade värdepapper.

3.2.2   Instruktioner för särskilda kolumner

Kolumner

Hänvisningar till lagstiftningen och instruktioner

010

Öppen löptid

Beviljad kreditlimit utan angiven förfallodag.

020

En dag

Förfallodag tidigare än eller lika med 1 dag.

030

> 1 dag <= 1 vecka

Förfallodag senare än 1 dag och tidigare än eller lika med 1 vecka.

040

> 1 vecka <= 2 veckor

Förfallodag senare än 1 vecka och tidigare än eller lika med 2 veckor.

050

> 2 veckor <= 1 månad

Förfallodag senare än 2 veckor och tidigare än eller lika med 1 månad.

060

> 1 månad <= 3 månader

Förfallodag senare än 1 månad och tidigare än eller lika med 3 månader.

070

> 3 månader <= 6 månader

Förfallodag senare än 3 månader och tidigare än eller lika med 6 månader.

080

> 6 månader <= 1 år

Förfallodag senare än 6 månader och tidigare än eller lika med 1 år.

090

> 1 år <= 2 år

Förfallodag senare än 1 år och tidigare än eller lika med 2 år.

100

> 2 år <= 3 år

Förfallodag senare än 2 år och tidigare än eller lika med 3 år.

110

> 3 år <= 5 år

Förfallodag senare än 3 år och tidigare än eller lika med 5 år.

120

> 5 år <= 10 år

Förfallodag senare än 5 år och tidigare än eller lika med 10 år.

130

> 10 år

Förfallodag senare än 10 år.

4.   DEL C: POTENTIELLA INTECKNINGAR

4.1   Allmänna kommentarer

22.

Denna mall ska instituten använda för att beräkna nivån på tillgångsinteckningen under en rad stresscenarier.

23.

Med potentiella inteckningar avses de ytterligare tillgångar som kan behöva intecknas om de rapporterande instituten tvingas möta en negativ utveckling som utlösts av en extern händelse utanför det rapporterande institutets kontroll (exempelvis en nedgradering, minskning av det verkliga värdet av intecknade tillgångar eller en allmän förlust av förtroende). I sådana fall behöver det rapporterande institutet inteckna ytterligare tillgångar till följd av redan existerande transaktioner. Det ytterligare beloppet för intecknade tillgångar ska vara exklusive effekterna av institutets säkringstransaktioner mot de händelser som beskrivs under de ovannämnda stresscenarierna.

24.

Mallen innehåller följande två scenarier för att rapportera potentiella inteckningar som beskrivs närmare i avsnitten 4.1.1. och 4.1.2. Den information som rapporteras ska vara institutets rimliga uppskattning baserad på den bästa tillgängliga informationen.

a)

Minskning av det verkliga värdet av intecknade tillgångar med 30 %. Detta scenario täcker endast en förändring av det underliggande verkliga värdet av tillgångarna och inte någon annan förändring som kan påverka dess redovisade värde, exempelvis valutakursvinster eller valutakursförluster eller potentiell nedskrivning. Det rapporterande institutet kan då tvingas ställa mer säkerhet för att bevara värdet av säkerhetskonstanten.

b)

En depreciering på 10 % av varje valuta där institutet har samlade skulder som uppgår till minst 5 % av institutets totala skulder.

25.

Scenarierna ska rapporteras oberoende av varandra och betydande valutadeprecieringar ska också rapporteras oberoende av deprecieringar av andra betydande valutor. Instituten ska således inte beakta korrelationer mellan scenarierna.

4.1.1   Scenario A: Minskning med 30 % av intecknade tillgångar

26.

Det ska antas att alla intecknade tillgångar minskar med 30 % i värde. För beräkningen av behovet av ytterligare säkerhet som uppkommer av en sådan minskning ska instituten ta hänsyn till befintliga nivåer av övervärde i säkerhetsmassan så att endast en miniminivå av inteckningar bibehålls. För beräkningen av behovet av ytterligare säkerhet ska instituten också beakta avtalade krav i de berörda kontrakten och avtalen, inklusive utlösande tröskelvärden.

27.

Endast kontrakt och avtal där det finns en lagstadgad skyldighet att tillhandahålla ytterligare säkerhet ska inbegripas. I detta ingår emissioner av säkerställda obligationer där det finns ett lagstadgat krav om att upprätthålla miniminivåer av övervärde i säkerhetsmassan men inget krav på att bibehålla befintliga värderingsnivåer för den säkerställda obligationen.

4.1.2   Scenario B: Depreciering på 10 % av betydande valutor

28.

En valuta är en väsentlig valuta om det rapporterande institutet har samlade skulder i den valutan som uppgår till minst 5 % av institutets samlade skulder.

29.

I beräkningen av en depreciering på 10 % ska hänsyn tas till förändringar både på tillgångs- och skuldsidan, dvs. instituten ska fokusera på obalanser mellan tillgångar och skulder. Exempel: Repotransaktioner i USD som grundas på tillgångar i USD ger inte upphov till ytterligare inteckning, medan en repotransaktion i USD som grundas på en tillgång i EUR ger upphov till ytterligare inteckning.

30.

Alla transaktioner som berör mer än en valuta ska omfattas av denna beräkning.

4.2   Mall: AE-CONT. Potentiella inteckningar

4.2.1   Instruktioner för särskilda rader

31.

Se instruktionerna för särskilda kolumner i AE-SOU i avsnitt 1.5.1. Innehållet i kolumnerna i den här mallen, AE-CONT, skiljer sig inte från AE-SOU-mallen.

4.2.2   Instruktioner för särskilda kolumner

Kolumner

Hänvisningar till lagstiftningen och instruktioner

010

Motsvarande skulder, ansvarsförbindelser eller utlånade värdepapper

Samma instruktioner och uppgifter som för kolumn 010 i AE-SOU-mallen.

Beloppet för motsvarande finansiella skulder, ansvarsförbindelser (erhållna låneåtaganden och erhållna finansiella garantier) och för utlånande andra värdepapper med icke-likvidsäkerhet, i den mån som dessa transaktioner medför tillgångsinteckningar för institutet.

Så som anges för varje rad i mallen ska finansiella skulder rapporteras till sitt redovisade värde, ansvarsförbindelser till sitt nominella värde och utlånade värdepapper till sitt verkliga värde.

020

A.   Ytterligare belopp för intecknade tillgångar

Ytterligare belopp för tillgångar som skulle bli intecknade på grund av lagstadgade, tillsynsmässiga eller avtalsenliga krav som utlöses i händelse av scenario A.

I enlighet med instruktionerna i del I av denna bilaga ska dessa belopp rapporteras till sina redovisade värden om beloppet är relaterat till det rapporterande institutets tillgångar eller till sitt verkliga värde om de är relaterade till erhållna säkerheter. Belopp som överskrider institutets icke-intecknade tillgångar och säkerhet rapporteras till verkligt värde.

030

B.   Ytterligare belopp för intecknade tillgångar. Väsentlig valuta 1

Ytterligare belopp för tillgångar som skulle bli intecknade på grund av lagstadgade, tillsynsmässiga eller avtalsenliga krav som utlöses i händelse av depreciering av väsentlig valuta 1 i scenario B.

Se regler för beloppstyper på rad 020.

040

B.   Ytterligare belopp för intecknade tillgångar. Väsentlig valuta 2

Ytterligare belopp för tillgångar som skulle bli intecknade på grund av lagstadgade, tillsynsmässiga eller avtalsenliga krav som utlöses i händelse av depreciering av väsentlig valuta 2 i scenario B.

Se regler för beloppstyper på rad 020.

5.   DEL D: SÄKERSTÄLLDA OBLIGATIONER

5.1   Allmänna kommentarer

32.

Informationen i denna mall rapporteras för alla säkerställda obligationer som uppfyller kraven för överlåtbara värdepapper och som emitteras av det rapporterande institutet. Säkerställda obligationer som uppfyller kraven för överlåtbara värdepapper är de obligationer som avses i artikel 52.4 första stycket i direktiv 2009/65/EG. De är säkerställda obligationer som emitterats av det rapporterande institutet om det rapporterande institutet avseende den säkerställda obligationen enligt lag omfattas av särskild offentlig tillsyn avsedd att skydda obligationsinnehavare och om det för den säkerställda obligationen enligt lag krävs att de belopp som härrör från emissionen av dessa obligationer ska investeras i tillgångar som, under obligationens hela giltighetstid, kan täcka de med obligationerna förenade fordringarna och som i händelse av emittentens fallissemang med prioritet ska användas för återbetalning av kapital och upplupen ränta.

33.

Säkerställda obligationer som emitteras av eller för det rapporterande institutet som inte uppfyller kraven för överlåtbara värdepapper ska inte rapporteras i AE-CB-mallarna.

34.

Rapporteringen ska baseras på den lagstadgade ordningen för säkerställda obligationer, dvs. de rättsliga bestämmelser som är tillämpliga på programmet för säkerställda obligationer.

5.2   Mall: AE-CB. Emission av säkerställda obligationer

5.2.1   Instruktioner för z-axeln

z-axel

Hänvisningar till lagstiftningen och instruktioner

010

Identifierare för säkerhetsmassan (öppen)

Identifieraren för säkerhetsmassan består av namnet eller en entydig förkortning för den enhet som emitterar säkerhetsmassan och beteckningen på den säkerhetsmassa som enskilt är föremål för de berörda skyddsåtgärderna för säkerställda obligationer.

5.2.2   Instruktioner för särskilda rader

Rader

Hänvisningar till lagstiftningen och instruktioner

010

Nominellt värde

Det nominella värdet är summan av krav på betalning av huvudbeloppet, som fastställts i enlighet med reglerna i respektive lagstadgade ordning för säkerställda obligationer som är tillämplig för att fastställa tillräcklig täckning.

020

Nuvärde (swapp)/Marknadsvärde

Nuvärdet (swap) är summan av krav på betalning av huvudbeloppet och räntan, diskonterat på grundval av en valutaspecifik riskfri avkastningskurva, som fastställts i enlighet med reglerna i den berörda lagstadgade ordningen för säkerställda obligationer som är tillämpliga för fastställandet av tillräcklig täckning.

För kolumnerna 080 och 210 som avser derivatpositioner i säkerhetsmassan ska beloppet för deras marknadsvärde rapporteras.

030

Tillgångsspecifikt värde

Det tillgångsspecifika värdet är det ekonomiska värdet av tillgångarna i säkerhetsmassan, som kan beskrivas av ett verkligt värde i enlighet med IFRS 13, ett marknadsvärde som konstaterats av genomförda transaktioner på likvida marknader, eller ett nuvärde som diskonterar framtida kassaflöden för en tillgång på grundval av en tillgångsspecifik räntekurva.

040

Redovisat värde

Det redovisade värdet av en säkerställd obligationsskuld eller en tillgång i säkerhetsmassan är det redovisade värdet för emittenten av den säkerställda obligationen.

5.2.3   Instruktioner för särskilda kolumner

Kolumner

Hänvisningar till lagstiftningen och instruktioner

010

Överensstämmelse med art. 129 CRR? [JA/NEJ]

Instituten ska ange om säkerhetsmassan uppfyller kraven i artikel 129 i CRR för att vara kvalificerad för den förmånsbehandling som beskrivs i artikel 129.4 och 129.5 i den förordningen.

012

Om JA, ange den primära tillgångsklassen för säkerhetsmassan.

Om säkerhetsmassan är kvalificerad för den förmånsbehandling som beskrivs i artikel 129.4 och 129.5 i CRR (svar JA i kolumn 011), ska den primära tillgångsklassen för säkerhetsmassan anges i denna cell. Klassificeringen i artikel 129.1 i den förordningen ska användas för detta ändamål, och koderna ’a’, ’b’, ’c’, ’d’, ’e’, ’f’ och ’g’ ska anges i enlighet därmed. Koden ’h’ används om den primära tillgångsklassen för säkerhetsmassan inte faller under någon av kategorierna ovan.

020–140

Säkerställda obligationsskulder

Säkerställda obligationsskulder är skulder som den emitterande enheten ådragit sig genom att emittera säkerställda obligationer och omfattar alla positioner som definieras av respektive lagstadgade ordning för säkerställda obligationer som är föremål för de berörda skyddsåtgärderna för säkerställda obligationer (detta kan t.ex. vara värdepapper i omlopp samt motpartspositionen för emittenten av den säkerställda obligationen i derivatpositioner med ett i emittentens perspektiv negativt marknadsvärde hänfört till säkerhetsmassan och behandlat som skulder liknande säkerställda obligationsskulder i enlighet med den berörda lagstadgade ordningen för säkerställda obligationer).

020

Rapporteringsdag

Beloppen för säkerställda obligationsskulder, exklusive derivatpositioner i säkerhetsmassan, i enlighet med olika framtida datumintervall.

030

+ 6 månader

Dagen ’+ 6 månader’ är en tidpunkt som infaller sex månader efter referensdagen för rapporteringen. Belopp ska tillhandahållas med antagandet om oförändrade säkerställda obligationsskulder jämfört med referensdagen för rapporteringen förutom avskrivning. Om det inte finns en fast betalningsplan ska den förväntade löptiden användas på ett konsekvent sätt för utestående belopp vid framtida tidpunkter.

040–070

+ 12 månader – + 10 år

Anges precis som för ’+ 6 månader’ (kolumn 030) för respektive tidpunkt i förhållande till referensdagen för rapporteringen.

080

Derivatpositioner med negativt nettomarknadsvärde i säkerhetsmassan

Det negativa nettomarknadsvärdet för derivatpositioner i säkerhetsmassan som för emittenten av den säkerställda obligationen har ett negativt nettomarknadsvärde. Derivatpositioner i säkerhetsmassan är sådana nettoderivatpositioner som i enlighet med den berörda lagstadgade ordningen för säkerställda obligationer har inbegripits i säkerhetsmassan och är föremål för respektive skyddsåtgärder för säkerställda obligationer genom att sådana derivatpositioner med ett negativt marknadsvärde kräver täckning av godtagbara tillgångar i säkerhetsmassan.

Det negativa nettomarknadsvärdet ska rapporteras enbart för referensdagen för rapporteringen.

090–140

Extern kreditvärdering av säkerställd obligation

Information ska tillhandahållas om externa kreditvärderingar av respektive säkerställd obligation om sådana finns på rapporteringsdagen.

090

Kreditvärderingsinstitut 1

Om det finns minst ett kreditvärderingsinstitut på rapporteringsdagen ska namnet på dessa kreditvärderingsinstitut anges här. Om det finns kreditvärderingar från fler än tre kreditvärderingsinstitut på rapporteringsdagen ska de tre kreditvärderingsinstitut för vilka information lämnas väljas utifrån deras respektive marknadsutbredning.

100

Kreditvärdering 1

Den kreditvärdering som utfärdats av det kreditvärderingsinstitut som rapporteras i kolumn 090 för den säkerställda obligationen per referensdagen för rapporteringen. Om det finns lång- och kortsiktiga kreditvärderingar från samma kreditvärderingsinstitut, ska den långsiktiga kreditvärderingen rapporteras. Den rapporterade kreditvärderingen ska inbegripa eventuella modifieringar.

110, 130

Kreditvärderingsinstitut 2 och kreditvärderingsinstitut 3

Ytterligare kreditvärderingsinstitut som utfärdat kreditvärderingar av den säkerställda obligationen per referensdagen för rapporteringen ska anges på samma sätt som för kreditvärderingsinstitut 1 (kolumn 090).

120, 140

Kreditvärdering 2 och kreditvärdering 3

Ytterligare kreditvärderingar av den säkerställda obligationen som utfärdats av kreditvärderingsinstitut 2 och 3 per referensdagen för rapporteringen ska anges på samma sätt som för kreditvärdering 1 (kolumn 100).

150–250

Säkerhetsmassa

Säkerhetsmassan består av alla positioner, inklusive derivatpositioner för emittenten av den säkerställda obligationen, med ett positivt nettomarknadsvärde som är föremål för respektive skyddsåtgärder för säkerställda obligationer.

150

Rapporteringsdag

Beloppen för tillgångar i säkerhetsmassan, exklusive derivatpositioner i säkerhetsmassan. Detta belopp innefattar minimikrav på övervärde i säkerhetsmassan plus eventuellt ytterligare övervärde i säkerhetsmassan utöver minimikravet, i den mån respektive säkerställd obligation är föremål för skyddsåtgärder.

160

+ 6 månader

Rapporteringdagen ’+ 6 månader’ är en tidpunkt som infaller sex månader efter referensdagen för rapporteringen. Belopp ska tillhandahållas med antagandet om oförändrad säkerhetsmassa jämfört med referensdagen för rapporteringen förutom avskrivning. Om det inte finns en fast betalningsplan ska den förväntade löptiden användas på ett konsekvent sätt för utestående belopp vid framtida tidpunkter.

170–200

+ 12 månader – + 10 år

Anges precis som för ’+ 6 månader’ (kolumn 160) för respektive tidpunkt i förhållande till referensdagen för rapporteringen.

210

Derivatpositioner i säkerhetsmassan med negativt nettomarknadsvärde

Det positiva nettomarknadsvärdet för derivatpositioner i säkerhetsmassan som för emittenten av den säkerställda obligationen har ett positivt nettomarknadsvärde. Derivatpositioner i säkerhetsmassan är sådana nettoderivatpositioner som i enlighet med den berörda lagstadgade ordningen för säkerställda obligationer har inbegripits i säkerhetsmassan och är föremål för respektive skyddsåtgärder för säkerställda obligationer genom att sådana derivatpositioner med ett positivt marknadsvärde inte ingår i konkursboet för emittenten av den säkerställda obligationen.

Det positiva nettomarknadsvärdet ska rapporteras enbart för referensdagen för rapporteringen.

220–250

Säkerhetsmassa utöver minimitäckningskraven

Belopp i säkerhetsmassan, inklusive derivatpositioner med positivt nettomarknadsvärde, utöver kraven på minimitäckning (övervärde i säkerhetsmassan).

220

i enlighet med berörd lagstadgad ordning för säkerställda obligationer

Belopp för övervärde i säkerhetsmassan i förhållande till den minimitäckning som krävs i den berörda lagstadgade ordningen för säkerställda obligationer.

230–250

i enlighet med kreditvärderingsinstitutens metod för att bibehålla aktuell kreditvärdering av den säkerställda obligationen

Belopp för övervärde i säkerhetsmassan jämfört med den nivå som i enlighet med den information om respektive kreditvärderingsinstituts metod som är tillgänglig för emittenten av den säkerställda obligationen minst skulle krävas för att upprätthålla den befintliga kreditvärderingen som utfärdats av respektive kreditvärderingsinstitut.

230

Kreditvärderingsinstitut 1

Belopp för övervärde i säkerhetsmassan jämfört med den nivå som i enlighet med den information om den metod som tillämpas av kreditvärderingsinstitut 1 (kolumn 090) som är tillgänglig för emittenten av den säkerställda obligationen minst skulle krävas för att upprätthålla kreditvärdering 1 (kolumn 100).

240–250

Kreditvärderingsinstitut 2 och kreditvärderingsinstitut 3

Instruktionerna för kreditvärderingsinstitut 1 (kolumn 230) är även tillämpliga för kreditvärderingsinstitut 2 (kolumn 110) och kreditvärderingsinstitut 3 (kolumn 130).

6.   DEL E: DETALJERADE UPPGIFTER

6.1   Allmänna kommentarer

35.

Del E har samma struktur som i inteckningsöversiktsmallen i del A i bilaga I, med olika mallar för det rapporterande institutets inteckning av tillgångar och för erhållen säkerhet: AE-ADV1 respektive AE-ADV2. Motsvarande skulder är således skulder som säkras av intecknade tillgångar och det behöver inte finnas någon en-till-en-relation.

6.2   Mall: AE-ADV1. Detaljerad mall för det rapporterande institutets tillgångar

6.2.1   Instruktioner för särskilda rader

Rader

Hänvisningar till lagstiftningen och instruktioner

010–020

Centralbanksfinansiering (av alla slag, inklusive bland annat repor)

Alla slags skulder för det rapporterande institutet där motparten för transaktionen är en centralbank.

Tillgångar som har förpositionerats hos centralbanker ska inte behandlas som intecknade tillgångar, annat än om centralbanken inte tillåter uttag av placerade tillgångar utan förhandsgodkännande. I fråga om finansiella garantier fördelas den del som inte tagits i anspråk, dvs. utöver det minimibelopp som centralbanken kräver, proportionellt mellan de tillgångar som placerats i centralbanken.

030–040

Börshandlade derivat

Redovisat värde av det rapporterande institutets värdepapperiserade derivat som är finansiella skulder, i den mån dessa derivat är noterade och handlas med på en godkänd handelsbörs och de medför tillgångsinteckning för institutet.

050–060

OTC-derivat

Det redovisade värdet av det rapporterande institutets värdepapperiserade derivat som är finansiella skulder, i den mån derivaten är OTC-baserade och medför tillgångsinteckning för institutet. (Samma instruktion som i rad 030 i AE-SOU-mallen.)

070–080

Repoavtal

Det redovisade värdet av det rapporterande institutets återköpsavtal där motparten för transaktionen inte är en centralbank, i den mån dessa transaktioner medför tillgångsinteckning för institutet. För återköpsavtal med tre parter ska samma behandling tillämpas som för återköpsavtalen, i den mån dessa transaktioner medför tillgångsinteckning för det rapporterande institutet.

090–100

Annan värdepapperiserad inlåning än återköpsavtal

Det redovisade värdet av annan inlåning för det rapporterande institutet än återköpsavtal där motparten för transaktionen inte är en centralbank, i den mån dessa inlåningar medför tillgångsinteckning för institutet.

110–120

Emitterade säkerställda obligationsvärdepapper

Se instruktionerna på rad 100 i AE-SOU-mallen.

130–140

Emitterade värdepapperiseringar

Se instruktionerna på rad 110 i AE-SOU-mallen.

150–160

Andra emitterade räntebärande värdepapper än säkerställda obligationer och värdepapper med bakomliggande säkerhet

Det redovisade värdet av andra räntebärande värdepapper som emitterats av det rapporterande institutet, i den mån dessa värdepapper medför tillgångsinteckning för institutet.

Om det rapporterande institutet har innehållit vissa av de emitterade räntebärande värdepapperen, antingen från emissionsdagen eller därefter till följd av återköp, ska dessa innehållna värdepapper inte tas med i denna post. Den säkerhet som tilldelas till dem ska inte heller klassificeras som icke-intecknad vid tillämpning av denna mall.

170–180

Andra inteckningskällor

Se instruktionerna på rad 120 i AE-SOU-mallen.

190

Summa intecknade tillgångar

Det redovisade beloppet för de tillgångar som innehas av det rapporterande institutet som är intecknade för varje typ av tillgång som anges på raderna i AE-ADV1-mallen.

200

varav godtagbara för centralbanker

Det redovisade värdet av de tillgångar som innehas av det rapporterande institutet som är intecknade och som är godtagbara för transaktioner med de centralbanker som det rapporterande institutet har tillgång till, för varje typ av tillgång som anges på raderna i AE-ADV1-mallen. Rapporterande institut som inte kan faktiskt fastställa godtagbarheten hos centralbanker för en post, exempelvis i jurisdiktioner som inte har en tydlig definition av tillgångar som är godtagbara för centralbanksrepor eller som inte har tillgång till en kontinuerlig marknad för centralbanksrepor, kan avstå från att rapportera det berörda beloppet för den posten, dvs.lämna rapporteringsfältet tomt.

210

Summa icke-intecknade tillgångar

Det redovisade beloppet för de tillgångar som innehas av det rapporterande institutet som inte är intecknade för varje typ av tillgång som anges på raderna i AE-ADV1-mallen. Med redovisat värde avses det värde som redovisas på tillgångssidan i balansräkningen.

220

varav godtagbara för centralbanker

Det redovisade värdet av de tillgångar som innehas av det rapporterande institutet som inte är intecknade och som är godtagbara för transaktioner med de centralbanker som det rapporterande institutet har tillgång till, för varje typ av tillgång som anges på raderna i AE-ADV1-mallen. Rapporterande institut som inte kan faktiskt fastställa godtagbarheten hos centralbanker för en post, exempelvis i jurisdiktioner som inte har en tydlig definition av tillgångar som är godtagbara för centralbanksrepor eller som inte har tillgång till en kontinuerlig marknad för centralbanksrepor, kan avstå från att rapportera det berörda beloppet för den posten, dvs.lämna rapporteringsfältet tomt.

230

Intecknade + Icke-intecknade tillgångar

Det redovisade beloppet för de tillgångar som innehas av det rapporterande institutet för varje typ av tillgång som anges på raderna i AE-ADV1-mallen.

6.2.2   Instruktioner för särskilda kolumner

Kolumner

Hänvisningar till lagstiftningen och instruktioner

010

Beviljade kreditlimiter

Se instruktionerna för rad 020 i AE-ASS-mallen.

020

Egetkapitalinstrument

Se instruktionerna för rad 030 i AE-ASS-mallen.

030

Totalt

Se instruktionerna för rad 040 i AE-ASS-mallen.

040

Varav: säkerställda obligationer

Se instruktioner för rad 050 i AE-ASS-mallen.

050

Varav: emitterade av andra enheter i gruppen

Säkerställda obligationer enligt beskrivningen i instruktionerna för rad 050 i AE-ASS-mallen som är emitterade av någon annan enhet i konsolideringen under tillsyn.

060

Varav: värdepapperiseringar

Se instruktionerna för rad 060 i AE-ASS-mallen.

070

Varav: emitterade av andra enheter i gruppen

Värdepapperiseringar enligt beskrivningen i instruktionerna för rad 060 i AE-ASS-mallen som är emitterade av någon annan enhet i konsolideringen under tillsyn.

080

Varav: emitterade av nationell offentlig sektor

Se instruktionerna för rad 070 i AE-ASS-mallen.

090

Varav: emitterade av finansiella företag

Se instruktionerna för rad 080 i AE-ASS-mallen.

100

Varav: emitterade av icke-finansiella företag

Se instruktionerna för rad 090 i AE-ASS-mallen.

110

Centralbanker och nationella regeringar

Andra lån och förskott än beviljade kreditlimiter till centralbanker eller nationella regeringar.

120

Finansiella företag

Andra lån och förskott än beviljade kreditlimiter till finansiella företag.

130

Icke-finansiella företag

Andra lån och förskott än beviljade kreditlimiter till icke-finansiella företag.

140

Varav: hypotekslån

Andra lån och förskott än beviljade kreditlimiter med hypotek som säkerhet till icke-finansiella företag.

150

Hushåll

Andra lån och förskott än beviljade kreditlimiter till hushåll.

160

Varav: hypotekslån

Andra lån och förskott än beviljade kreditlimiter med hypotek som säkerhet till hushåll.

170

Övriga tillgångar

Se instruktionen för rad 120 i AE-ASS-mallen.

180

Totalt

Se instruktionen för rad 010 i AE-ASS-mallen.

6.3   Mall: AE-ADV2. Detaljerad mall för säkerheter som erhållits av det rapporterande institutet

6.3.1   Instruktioner för särskilda rader

36.

Se punkt 6.2.1 eftersom instruktionerna är desamma för båda mallarna.

6.3.2   Instruktioner för särskilda kolumner

Kolumner

Hänvisningar till lagstiftningen och instruktioner

010

Beviljade kreditlimiter

Se instruktionerna för rad 140 i AE-COL-mallen.

020

Egetkapitalinstrument

Se instruktionerna för rad 150 i AE-COL-mallen.

030

Totalt

Se instruktionerna för rad 160 i AE-COL-mallen.

040

Varav: säkerställda obligationer

Se instruktionerna på rad 170 i AE-COL-mallen.

050

Varav: emitterade av andra enheter i gruppen

Säkerhet som erhållits av det rapporterande institutet som är säkerställda obligationer som emitterats av en annan enhet inom institutets konsolidering under tillsyn.

060

Varav: värdepapperiseringar

Se instruktionerna för rad 180 i AE-COL-mallen.

070

Varav: emitterade av andra enheter i gruppen

Säkerhet som erhållits av det rapporterande institutet som är värdepapperiseringar som emitterats av en annan enhet inom institutets konsolidering under tillsyn.

080

Varav: emitterade av nationell offentlig sektor

Se instruktionerna för rad 190 i AE-COL-mallen.

090

Varav: emitterade av finansiella företag

Se instruktionerna för rad 200 i AE-COL-mallen.

100

Varav: emitterade av icke-finansiella företag

Se instruktionerna för rad 210 i AE-COL-mallen.

110

Centralbanker och nationell offentlig sektor.

Säkerheter som erhållits av det rapporterande institutet som består av andra lån och förskott än beviljade kreditlimiter till centralbanker eller nationell offentlig sektor.

120

Finansiella företag

Säkerhet som erhållits av det rapporterande institutet och som består av andra lån och förskott än beviljade kreditlimiter till finansiella företag.

130

Icke-finansiella företag

Säkerhet som erhållits av det rapporterande institutet och som består av andra lån och förskott än beviljade kreditlimiter till icke-finansiella företag.

140

Varav: hypotekslån

Säkerhet som erhållits av det rapporterande institutet och som består av andra lån och förskott med hypotek som säkerhet än beviljade kreditlimiter till icke-finansiella företag.

150

Hushåll

Säkerhet som erhållits av det rapporterande institutet och som består av andra lån och förskott än beviljade kreditlimiter till hushåll.

160

Varav: hypotekslån

Säkerhet som erhållits av det rapporterande institutet och som består av andra lån och förskott med hypotek som säkerhet än beviljade kreditlimiter till hushåll.

170

Övriga tillgångar

Se instruktionerna för rad 230 i AE-COL-mallen.

180

Andra emitterade värdepapper än egna säkerställda obligationer eller värdepapper med bakomliggande säkerhet

Se instruktionerna för rad 240 i AE-COL-mallen.

190

Totalt

Se instruktionerna för raderna 130 och 140 i AE-COL-mallen.”

(1)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG (EUT L 182, 29.6.2013, s. 19).

Top