Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 62017TN0786

    Mål T-786/17: Talan väckt den 4 december 2017 – BTC mot kommissionen

    EUT C 42, 5.2.2018, p. 35–36 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

    5.2.2018   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    C 42/35


    Talan väckt den 4 december 2017 – BTC mot kommissionen

    (Mål T-786/17)

    (2018/C 042/49)

    Rättegångsspråk: tyska

    Parter

    Sökande: BTC GmbH (Bozen, Italien) (ombud: advokaterna L. von Lutterotti och A. Frei)

    Svarande: Europeiska kommissionen

    Yrkanden

    Sökanden yrkar att tribunalen ska

    ogiltigförklara Europeiska kommissionens åtgärd med referens Ares (2017) 4799558 av den 27 september 2017 om återbetalning av beviljade medel samt motsvarande debetnota (Nota di Addebito) nr 3241712708 av den 2 oktober 2017, jämte med anmälan Ares (2017) 4790311 av den 2 oktober 2017, vilka samtliga ingavs via e-mail den 4 oktober 2017 till info@btc-srl.com, samt alla ytterligare rättsakter (inklusive de som inte är kända) som föregick de två ovan nämnda, som är relaterade till dem eller som är utformade för att säkerställa att de verkställs,

    i andra hand, med anledning av skiljeförfarandet på grundval av artikel 272 FEUF och artikel 5.2 i bidragsavtalet nr C046311 av den 29 juni 2007, förklara att sökanden inte är betalningsskyldig för det belopp som Europeiska kommissionen begärde av sökanden i debetnota (Nota di Addebito) Nr 3241712708 av den 2 oktober 2017, och att sökanden är följaktligen berättigad att innehålla detta belopp,

    ytterligare i andra hand, också med anledning av skiljeförfarandet på grundval av artikel 272 FEUF och artikel 5.2 i bidragsavtalet nr C046311 av den 29 juni 2007, och endast om sökanden är skyldig att betala ett belopp till Europeiska gemenskapen med stöd av bidragsavtalet nr C046311 av den 29 juni 2007, fastställa att det belopp som trots allt ska betalas av sökanden är lägre än det belopp som Europeiska kommissionen angav i debetnota nr 3241712708 av den 2 oktober 2017,

    i vart fall förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna i enlighet med artikel 134 i rättegångsreglerna, varvid dessa kostnader bedöms till 30 000 euro på grundval av de italienska parametrarna för betalning av advokatavgifter, i enlighet med ministerdekret nr 55/2014 av det italienska justitieministeriet, jämte 15 procent schablonersättning enligt artikel 15 i ministerdekret nr 55/2014 av det italienska justitieministeriet, ett 4 procent lagstadgat bidrag till advokatfonden samt 22 procent mervärdesskatt, i den utsträckning den utgår, med förbehåll för en mer noggrann bedömning av de utgifter som uppkommit under förfarandet.

    Grunder och huvudargument

    Till stöd för sin talan åberopar sökanden sju grunder.

    1.

    Första grunden: Den angripna åtgärden är ogiltig på grund av preskription enligt artikel 3.1 fjärde stycket i förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 (1).

    2.

    Andra grunden: Den angripna åtgärden är ogiltig på grund av åsidosättande av artikel 296 FEUF och artikel 41 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna med hänsyn till den otillbörligt långa handläggningstid som krävts för att vidta åtgärden och ställa ut ovannämnda debetnota (åsidosättande av rättssäkerhetsprincipen och principen om en skälig tidsåtgång för förfarandet).

    3.

    Tredje grunden: Den angripna åtgärden är ogiltig på grund av åsidosättande av artikel 296 FEUF och artiklarna 41 och 42 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna med hänsyn till de fel som begåtts vid fastställandet av de faktiska omständigheterna, den felaktiga, otillräcklig och motsägelsefulla motivering av åtgärden och åsidosättande av rätten att få tillgång till handlingar.

    4.

    Fjärde grunden: Den angripna åtgärden är ogiltig på grund av åsidosättande av artiklarna 2 och 4 i förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 och åsidosättande av artikel 296 FEUF och artikel 41 i stadgan om de grundläggande rättigheterna med hänsyn till att det belopp som ska återbetalas är oproportionerligt, med hänsyn till brister eller felaktigheter i fastställandet av faktiska omständigheter och den otillräckliga eller motsägelsefulla motiveringen av åtgärden.

    5.

    Femte grunden: Sökanden är inte skyldig att betala det belopp som kommissionen krävde i debitnot (Nota di Addebito) nr 3241712708 av den 2 oktober 2017 på grund av att kommissionen har åsidosatt avtalsprincipen om tro och heder, fastställt faktiska omständigheter för sent och på ett otillräckligt sätt samt underlåtit att bedöma de tillgängliga bevisen eller har bedömt dessa felaktigt.

    6.

    Sjätte grunden: Sökanden är inte skyldig att betala det belopp som kommissionen krävde i debitnot (Nota di Addebito) nr 3241712708 av den 2 oktober 2017, eftersom de slutsatser som dragits av kommissionen på grundval av OLAF-rapporten inte överensstämmer med faktiska omständigheter.

    7.

    Den sjunde grunden: Sökanden är under alla omständigheter inte skyldig att betala det belopp som kommissionen krävde i debitnot (Nota di Addebito) nr 3241712708 av den 2 oktober 2017, då det i enlighet med artikel 19 i bilaga II till bidragsavtalet följer att endast belopp som faktiskt har mottagits felaktigt måste återbetalas, medan de belopp som betalats ut på grundval av en faktura som är korrekt och uppfyller avtalsvillkoren inte behöver återbetalas (åsidosättande av principen om tro och heder och proportionalitetsprincipen).


    (1)  Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 1995, s. 1).


    Top