15.11.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 351/77

---

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén – Handel, tillväxt och utveckling – Att skräddarsy handels- och investeringspolitik för de länder som bäst behöver det”

COM(2012) 22 final

2012/C 351/17

Föredragande: Evelyne PICHENOT

Den 27 januari 2012 beslutade Europeiska kommissionen att i enlighet med artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

”Handel, tillväxt och utveckling – Att skräddarsy handels- och investeringspolitik för de länder som bäst behöver det”

COM(2012) 22 final.

Facksektionen för yttre förbindelser, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 5 september 2012.

Vid sin 483:e plenarsession den 18–19 september 2012 (sammanträdet den 18 september 2012) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 127 röster för, 1 röst emot och 6 nedlagda röster.

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1   Kommittén påminner

Efter ett årtionde av aktiv politik som förenar handel och utveckling gör Europeiska kommissionen i sitt meddelande från 2012 "Att skräddarsy handels- och investeringspolitik för de länder som bäst behöver det" (1) en tämligen försiktig summering av politiken i en värld som genomgår stora omvälvningar. Utvecklingsländerna står i dag för över 50 % av världshandeln. Syd-sydhandeln har den största tillväxtpotentialen under de kommande åren. Handelshindren själva har förändrats och är numera oftare än tidigare icke-tariffära, vilket utgör ett allvarligt problem för utvecklingsländernas export.

I detta sammanhang framhåller EESK vikten av att bättre integrera utvecklingsländerna i den regionala och internationella handeln. Kommittén stöder EU:s engagemang för multilateralism och ett snabbt ingående av ett WTO-avtal till förmån för de minst utvecklade länderna. Vi påminner dock om att handeln är ett medel och inte ett mål. I en värld i förändring som kännetecknas av en miljöbelastning utan motstycke och en ökande ojämlikhet är dagens utmaning att göra handelspolitiken till en del av en ny utvecklingsmodell, som är mer inkluderande och hållbar.

1.2   Kommittén stöder

Det nya meddelandet om handel, investeringar och utveckling måste välkomnas som frukten av ett effektivt samarbete mellan kommissionens olika generaldirektorat. EESK uppskattar kvaliteten på det civila samhällets deltagande i det offentliga samrådet, relevansen i bedömningen samt strävan efter enhetlighet och tillämpning av de handelsrelaterade delarna av agendan för förändring (2). Kommittén välkomnar i synnerhet den uppmärksamhet som ägnas åt följderna, övervakningen och utvärderingen av handelspolitiken, som erbjuder en bättre grund för en pragmatisk syn på kopplingen mellan handel och utveckling. EESK engagerar sig tillsammans med sina partner i denna övervakning och efterlyser en utvärdering av de handels- och investeringshinder som vissa utvecklingsländer kan vara drabbade av.

Kommittén delar intresset för tillgång till krediter och handelsbistånd för privata aktörer, särskilt mikroföretag samt små och medelstora företag, liksom stöd till lokal och regional handel mellan småbrukare. EESK påminner utvecklingsländernas ledare om vikten av att skapa ett tryggt investeringsklimat på nationell nivå och den centrala roll som produktionsutbudet spelar för utvecklingen.

Kommittén stöder GD Utveckling och samarbete – EuropeAids initiativ, som syftar till en strukturerad dialog om utveckling, "Policy Forum for Development", som befinner sig i en övergångsfas fram till 2013.

1.3   Kommittén kritiserar

Inför en värld som genomgår stora omvälvningar, de akuta klimatproblemen och den växande klyftan mellan tillväxtländer och icke-tillväxtländer begränsas meddelandet till en finjustering av politiken och ett rättfärdigande i efterhand av reformen av det allmänna preferenssystemet. Skapandet av en ny vision för utveckling måste bli en prioritering för såväl EU som dess partner, vars kapacitet bör stärkas med sikte på en hållbar utveckling som kommer alla till del. Kommittén efterlyser en bred debatt med det civila samhället för att gå i denna riktning.

I meddelandet får också vissa viktiga ämnen stå tillbaka. I synnerhet dras inte alla lärdomar av analyserna av handelns fragmentering. I meddelandet bekräftas att tre grupper av länder kan urskiljas i handeln i dag: de minst utvecklade länderna, vars andel av världshandeln fortfarande är marginell, tillväxtländerna med snabb tillväxt och, mellan dessa två grupper, länderna "i mitten". Eftersom meddelandets fokus ligger på länderna "med de största behoven" tas handelsbehandlingen av "länderna i mitten", som emellertid utgör majoriteten av utvecklingsländerna, endast upp i förbigående. Ett mer restriktivt allmänt preferenssystem kan inte ersätta en utvecklingsstrategi.

Slutligen varnar EESK för de begränsningar som en uppdelning av länder enbart på grundval av inkomstkriteriet (BNP) innebär. Att se till mer än bara nationalinkomstkriteriet (såsom man har gjort för de minst utvecklade länderna) för att bättre särskilja olika utvecklingsländer är ett lovande verksamhetsfält som EU bör fortsätta att bidra till inom internationella forum. Detta är ett ämne som EU redan nu skulle kunna ta upp i diskussionen om millennieutvecklingsmålen efter 2015 och målen för hållbar utveckling.

1.4   Kommittén rekommenderar

EESK påminner om att det är viktigt att utarbeta särskilda utvecklingsstrategier som innebär att inrikes- och handelspolitiken kombineras i syfte att främja hållbar tillväxt för alla. Inhemska åtgärder för att stärka rättsstaten, korrigera marknadsmisslyckanden och skapa en säker ekonomisk och mänsklig miljö är nödvändiga inslag i utvecklingsstrategierna. Utan dessa komponenter kan handelns bidrag till utvecklingen enbart vara marginellt och begränsat, framför allt inom jordbruket.

EESK upprepar sin rekommendation att studierna om återverkningarna på hållbar utveckling tas med i en vidare cykel för utvärdering av handelspolitikens konsekvenser. Cykeln bör sträcka sig från förhandsanalyser till efterhandsutvärderingar och även beakta EU:s mål inom Europa 2020-strategin

EESK uppmanar EU att i sin handelsstrategi för utvecklingsländerna i större utsträckning integrera Internationella arbetsorganisationens (ILO) slutsatser om socialt grundskydd från juni 2012.

EESK rekommenderar att bestämmelserna om hållbar utveckling integreras i en övergripande utvärdering av frihandelsavtalen genom förfaranden inom EESK för regelbunden övervakning och efterhandsanalys av avtalen. Dessutom skulle kommittén vilja att bestämmelserna om hållbar utveckling i alla handelsavtal omfattar ett särskilt åtagande om övervakning och utvärdering av hela avtalets konsekvenser för hållbar utveckling.

EESK uppmanar EU att i större utsträckning verka för tull- och kvotfritt tillträde för produkter med ursprung i de minst utvecklade länderna inom internationella forum. EU skulle också kunna prioritera att stärka de minst utvecklade ländernas förhandlingskapacitet så att de kan förhandla fram syd-sydhandelsavtal.

EESK uppmanar EU att inleda en diskussion om framtiden för avtalen om ekonomiskt partnerskap med tanke på det ihållande låsta läget. EESK vill delta i denna diskussion och anser att "mellanländernas" särskilda situation bör beaktas bättre i diskussionen.

2.   Lärdomar att dra av den internationella handelns fragmentering

2.1   Sedan 2006 är, för första gången sedan den industriella revolutionen, utvecklingsländernas andel av den internationella handeln högre än 50 %. Sedan tio år tillbaka kan man nu iaktta början till en tillnärmning mellan utvecklingsländernas och industriländernas inkomster, men man talar fortfarande om "upphämtning". Dessa båda fenomen hänger samman med sänkningen av tullmurarna runtom i världen och den roll som tillväxtländerna, särskilt Kina, spelar i världshandeln. Det geografiska centrumet för handeln med industrivaror håller på att förflyttas till Asien och centrumet för handeln med jordbruksvaror till Brasilien. Samtidigt ändras handelns sammansättning, och varuhandeln kombineras med handel med arbetsuppgifter: majoriteten av de varor som det handlas med i världen är halvfabrikat och inte färdiga produkter. Tre grupper av länder kan urskiljas: de minst utvecklade länderna, vars andel av världshandeln fortfarande är marginell, tillväxtländerna med snabb tillväxt och, mellan dessa två grupper, länderna "i mitten", dit de flesta utvecklingsländerna hör.

2.2   Den ekonomiska konvergens som nu har börjat döljer emellertid stora skillnader i olika länders upphämtningstakt, och de utvecklingsländer som inte är tillväxtländer släpar efter. Detta är den första aspekten ur vilken handeln är ojämlik, dvs. när man jämför de fattigaste länderna och övriga länder. Även om alla länder gynnas av handel, har vissa specialiseringar ett större mervärde än andra, och generellt sett finns de minst lönsamma specialiseringarna (relativt sett) än i dag i de fattigaste länderna. Dessa länder har fastnat i en fälla där de utnyttjar ett litet antal utvinningstillgångar och tropiska jordbrukstillgångar som ger dem en absolut fördel i handeln, men vars avkastning tenderar att sjunka med tiden i jämförelse med industri- och tjänsteverksamheten.

2.3   Den ihållande ökningen av priserna på gruv- och jordbruksråvaror till följd av framför allt en ökad efterfrågan i tillväxtländerna kan visserligen verka som en skänk från ovan för de utvecklingsländer som exporterar dessa varor, men riskerar i verkligheten att fjättra dem i en specialisering på råvaror som gör att de drabbas av "råvarornas förbannelse" (låg motståndskraft mot chocker, instabila exportinkomster och offentliga budgetar, tendens till ackumulering av räntor och finansiering av väpnade konflikter) och fenomen som övervärderade växelkurser och markrofferi. Diversifiering av exporten är nödvändigt för att en ekonomi ska få en hållbar utveckling. Marknaderna riskerar emellertid att befästa utvecklingsekonomiernas historiska beroende av dessa varor.

2.4   Den ekonomiska upphämtningen åtföljs även av ökad ojämlikhet inom länderna. Det är statens ansvar att sörja för en rättvis fördelning av vinsterna från avregleringen av handeln i hela ekonomin och hela landet. Vinsterna till följd av handel och tillväxt sprids inte automatiskt till samtliga ekonomiska aktörer, och särskilt inte till de mest sårbara segmenten. Därför är det viktigt att utarbeta särskilda utvecklingsstrategier som innebär att inrikes- och handelspolitiken kombineras i syfte att främja en delad tillväxt. Utvecklingsländerna har en smal skattebas och svagare budgetkapacitet, och drabbas därmed av ytterligare en nackdel.

2.5   Precis som handeln, vars geografi och sammansättning förändras, utvecklas även industri- och handelspolitiken. Sedan tio år tillbaka har utvecklingsländernas integration i den internationella handeln förändrats till följd av att handelsförmånerna urholkats och de regionala och bilaterala avtalen mångfaldigats. I sitt arbetsdokument noterar kommissionen en ihållande marginalisering av de minst utvecklade länderna i världshandeln. Det aktiva förhållningssättet i meddelandet från 2002 inför slutförandet av Doharundan för utveckling har inte varit tillräckligt för att markant öka de minst utvecklade ländernas integration i världshandeln: nästan all handel sker utan dem.

2.6   Konkurrensen äger inte längre rum vid gränserna utan i länderna. Rent generellt, bortsett från vissa tullpositioner, tar handelshindren i ökad utsträckning formen av icke-tariffära handelshinder såsom normer, kodexar, subventioner och regleringar. Briks-ländernas inträde i den internationella handeln är i detta avseende i mindre utsträckning ett resultat av avregleringen av handeln än resultatet av tydliga och välplanerade, lämpliga och självständiga utvecklingsstrategier, som kombinerar en aktiv offentlig politik med marknadsincitament. Avsaknaden av utvecklingsstrategier och bristande förmåga att delta i globaliseringen avspeglar samtidigt en tredje ojämlikhet som de minst utvecklade länderna är utsatta för.

2.7   Ojämlikhet i inkomsterna till följd av en specialisering inom handeln, ojämlikhet när det gäller kapaciteten att finansiera en grön tillväxt som inbegriper alla och slutligen ojämlikhet i fråga om den politiska kapaciteten att utforma, planera och förvalta en utvecklingsstrategi är de tre ojämlikheter som drabbar de minst utvecklade länderna i den "moderna" handeln. De hänger ihop och kommer med all sannolikhet att öka i avsaknad av en lämplig kollektiv insats som kombinerar handelspolitik, investeringspolitik och politik för utvecklingssamarbete, såsom förordas i millennieutvecklingsmål 8.

3.   Behovet av en strategisk europeisk vision i en värld i förändring, i linje med Europa 2020-strategin

3.1   I kommissionens meddelande om handel, tillväxt och utveckling bekräftas de viktigaste principerna i meddelandet från 2002, men understryks också behovet av att göra en åtskillnad mellan utvecklingsländerna för att kunna fokusera på de länder som har de största behoven. Med utgångspunkt i detta anger kommissionen sex prioriteringar för detta årtionde: mer specialiserade förmånsordningar, effektivare handelsbistånd, främjande och skydd av utländska direktinvesteringar, differentierade förhandlingar – beroende på ländernas inkomster – om heltäckande frihandelsavtal, främjande av gott styre (som inbegriper hållbar utveckling) och slutligen förstärkning av motståndskraften i de länder som är mest sårbara för interna och externa chocker.

3.2   EESK stöder dessa prioriteringar, som överensstämmer med tidigare prioriteringar, samtidigt som vi vill påpeka att de endast delvis motsvarar dagens tre stora utmaningar på utvecklingsområdet. Det nya meddelandet om handel, tillväxt och utveckling grundas på mycket viktigt material som samlades in vid det utmärkta offentliga samråd som hölls 2011 på detta tema, och det bör ses som resultatet av ett effektivt samarbete mellan de olika generaldirektoraten. Meddelandet är ett komplement till meddelandet om handel, tillväxt och världspolitik, som utgör ryggraden i förhållandet mellan handeln och Europa 2020-strategin. Förutom framstegen i detta särskilda meddelande, såsom den ökade differentieringen mellan utvecklingsländer och det växande intresset för privata aktörer, saknas i meddelandet om kopplingen mellan handel och utveckling en ny framtidsvision.

3.3   Såsom understryks både i meddelandet och i den föregående studien, är integration på världsmarknaden inte ett mål i sig och inte heller en tillräcklig förutsättning för utveckling, Avreglering av handel och marknadstillträde är inte en utvecklingsstrategi, utan bara en del av en sådan. Inhemska åtgärder för att stärka rättsstaten, korrigera marknadsmisslyckanden och skapa en säker ekonomisk och mänsklig miljö är oundgängliga komponenter i utvecklingsstrategier och förutsättningar för handelsvinster, framför allt inom jordbruket.

3.4   Utan en samsyn i fråga om utvecklingen har EU:s politiska initiativ för förmånsföreträde till utländska marknader, exempelvis det allmänna preferenssystemet och de ekonomiska partnerskapsavtalen (EPA), inte kunnat ge den ökade tillväxt som väntades. Det mest oroande är inte utvecklingsländernas blygsamma ekonomiska vinster till följd av dessa initiativ, utan den svaga politiska vilja som de utvecklingsländer som berörs av initiativen har uppvisat. Det vore intressant för EU att tydligare ange den exakta omfattningen av de vinster som förväntas till följd av minskningen av de tariffära och icke-tariffära hindren, både för EU självt och för dess partnerländer. Slutligen är det EU:s uppgift att visa att dess utrikespolitik gentemot AVS-länderna, som lyfter fram handelns regionala dimension (EPA) (3), är samstämmig, samtidigt som utvecklings- och tillväxtpolitiken fortfarande är nationell i de aktuella regionerna.

3.5   Detsamma gäller den multilaterala nivån. I motsats till vad man kan konstatera i förhandlingarna om klimatförändringarna, där utvecklingsländerna – och särskilt de utvecklingsländer som inte är tillväxtländer – har axlat de utmaningar som står på spel, är det politiska deltagandet av de utvecklingsländer som inte är tillväxtländer svagt eller lika med noll i Doharundan. Prioriteringarna och behoven hos de länder som mottar handelsbistånd är för övrigt dåligt fastställda, på grund av att dessa länder saknar tillräcklig kapacitet och politiskt utrymme för att utveckla hållbara utvecklingsstrategier.

3.6   Till EU:s försvar kan man anföra att det internationella utvecklingssamarbetet fortfarande bygger på avtal mellan suveräna nationalstater. I praktiken äger dock denna diplomati rum med instabila länder med begränsad kapacitet. Konsekvensen är att handeln i dag försummas i utvecklingsstrategierna och planeringen av biståndet. Skapandet av en ny vision för utveckling måste bli en prioritering för såväl EU som dess partner, vars kapacitet bör stärkas i detta syfte. Genomförandet av nationell politik är nyckeln för att göra handel till en utvecklingsfaktor. På kort sikt bör pragmatism, försök och experimentering vara vägledande för EU:s insatser när det gäller handel för utveckling och bidra till att skapa denna vision i linje med Europa 2020-strategin.

4.   En pragmatisk syn på handel och investeringar för att stödja en utvecklingsvision

4.1   Utveckla kapacitet och instrument för övervakning och utvärdering av handelns inverkan

4.1.1

Kopplingen mellan handel och utveckling är empirisk, vilket gör det nödvändigt att utveckla en pragmatisk syn på handelspolitiken med sikte på experiment och inlärning. Huruvida ett handelsavtal är bra för utvecklingen kan inte avgöras eller fastställas i förväg. EESK vill upprepa rekommendationen från ett tidigare yttrande om att låta bedömningarna av konsekvenserna för hållbar utveckling ingå i en mer omfattande serie konsekvensbedömningar för handelspolitiken, från förhandsbedömningar till efterhandsbedömningar, med hänsyn till EU-målen i Europa 2020-strategin.

4.1.2

Övervakning och utvärdering är särskilt nödvändiga när det gäller stödåtgärder i samband med handelsavtal i syfte att förbättra dessa genom successiva översyner. De är viktiga också för granskningen av bestämmelserna om hållbar utveckling, som EESK anser måste ingå i EU:s samtliga handelsavtal. EESK rekommenderar att bestämmelserna om hållbar utveckling integreras i en övergripande utvärdering av frihandelsavtalen genom förfaranden inom EESK för regelbunden övervakning och efterhandsanalys av dessa avtal. Dessutom skulle kommittén vilja att de bestämmelser om hållbar utveckling som är under förhandling omfattar ett särskilt åtagande om övervakning och utvärdering av konsekvenserna av avtalet som helhet för hållbar utveckling.

4.1.3

Att regelbundet utvärdera effektiviteten hos och inverkan av de handelslättnader och olika former av marknadstillträde som EU föreslagit utvecklingsländerna (särskild och differentierad behandling, EPA, det allmänna preferenssystemet osv.) bör göra det möjligt att också befästa de beståndsdelar som i dag är grundläggande för EU:s politik. En vetenskaplig och oberoende konsekvensbedömning är av största vikt för omarbetningen av politiken för offentligt utvecklingsbistånd. Handelsbiståndet, som uppgick till mer än 10 miljarder euro 2010, skulle bli effektivare och mer relevant om det tas fram indikatorer som gör att dess inverkan kan bedömas.

4.1.4

Utöver det allmänna preferenssystemet finns det ett outnyttjat handlingsutrymme som utvecklingsländerna skulle kunna dra fördel av. Liksom i ett tidigare yttrande stöder EESK alla EU-initiativ som syftar till att uppmuntra utvecklingsländerna att använda instrumenten för livsmedelstrygghet. Det är särskilt viktigt att i multilaterala, regionala och bilaterala sammanhang underlätta deras tillgång till befintliga handelspolitiska instrument, t.ex. skyddsåtgärder, som gör att de kan agera om importen ökar avsevärt och riskerar att äventyra den lokala livsmedelsproduktionen (4), och att mäta effekten av detta.

4.1.5

Kommittén upprepar sin rekommendation från ett tidigare yttrande (5) om att erbjuda resurser och ett regelverk som stöd för att öka öppenheten i, övervakningen av och trovärdigheten hos den rättvisa handeln. EESK förespråkar dessutom en systematisk utvärdering av konsekvenserna av rättvis handel, inte bara för de personer som systemet avser att gynna, utan också för andra i området som framställer samma produkter.

4.1.6

I enlighet med arbetsprogrammet för 2010–2013 om konsekvent politik för utveckling måste man utvärdera samstämmigheten i EU:s handelspolitiska instrument, särskilt vad gäller tillgång till läkemedel, immateriella rättigheter och anständiga arbetsvillkor. EESK uppmanar EU att i sin handelsstrategi för utvecklingsländerna i större utsträckning integrera ILO:s slutsatser om socialt grundskydd från juni 2012.

4.1.7

EESK rekommenderar en utvidgning av övervakningen och utvärderingen av de handels- och investeringshinder som även vissa utvecklingsländer kan vara drabbade av.

4.1.8

För att vara effektiva och utmynna i en reform av handelspolitiken som främjar utvecklingen bör inlärningen och utvärderingen i större utsträckning än i dag inbegripa det civila samhället, särskilt i fråga om mekanismerna för övervakning av handelsavtalen och de ekonomiska partnerskapsavtalen.

4.2   Stöd till privata aktörer i utvecklingsländerna

4.2.1

Kommittén konstaterar att kommissionen i meddelandet betonar den centrala roll som de privata aktörerna spelar, särskilt småbrukare och småföretagare, som utgör ryggraden i ekonomin i många utvecklingsländer. Vi betonar vikten av att främja ett ansvarsfullt affärsbeteende, uppmuntra partnerskap mellan den privata och den offentliga sektorn och erkänna olika företagsformer, t.ex. kooperativ, ömsesidiga bolag och andra former av företag i den sociala ekonomin (6). Vi är medvetna om vikten av att skapa ett tryggt investeringsklimat, en stabil affärsrätt och en rättvis beskattning samt att inrätta ett effektivt och förutsägbart rättssystem som tryggar rättssäkerheten för nationella och utländska investeringar. EESK betonar betydelsen av infrastruktur och tjänster för e-handel i en strategi för att förstärka och bredda exportutbudet.

4.2.2

EESK stöder åtgärder som gör det lättare för småbrukare och småföretagare att få tillgång till handelsbistånd så att de kan dra nytta av handelns fördelar och åtgärder som främjar en politik som bidrar till att överföra arbete från den informella sektorn till den formella. EESK påminner i detta sammanhang om relevansen i slutsatserna i ILO:s och WTO:s gemensamma studie (7), där man framhåller att den stora omfattningen på det informella arbetet i utvecklingsländerna hindrar länderna från att dra nytta av en öppnare handel genom att arbetstagarna i en övergångsperiod hamnar i fattigdomsfällan. Åtgärder för jämställdhet och stöd till kvinnors verksamhet bidrar till att överföra arbete från den informella sektorn till den formella. Man bör fortsätta att prioritera kampen mot korruption samt utvecklingen av infrastrukturen. Samarbetet mellan arbetsmarknadsparterna och det civila samhällets andra organisationer i kampen mot korruption inom Euromedpartnerskapet kan bidra med värdefulla erfarenheter.

4.2.3

EU:s komparativa fördelar vad gäller stöd till privata aktörer, oavsett företagsform, bör stärkas i förhållande till övriga – nationella och multilaterala – institutioners fördelar i syfte att öka effektiviteten i EU:s instrument för handelsbistånd, särskilt allteftersom syd-sydhandeln ökar. EU bör se till att avdela mänskliga resurser till sina delegationer i tredjeländerna som motsvarar utmaningarna, och i större utsträckning involvera delegationerna i arbetet med att dra nytta av erfarenheterna från fältet.

4.2.4

Branschorganisationerna, som är mycket aktiva inom den privata sektorn, kan lämna ett viktigt bidrag till arbetet med att kartlägga samarbetsbehoven i partnerländerna. Ett närmare samråd med dessa, via EESK, skulle kunna bidra till en avstämning av utbudet av och efterfrågan på samarbete. Det tidigare arbetet, dvs. förhandlingarna om ekonomiska partnerskapsavtal och utarbetandet av strategiska planer för att minska fattigdomen under överinseende av Världsbanken, har gjort det möjligt att stärka och strukturera branschorganisationerna i utvecklingsländerna.

4.2.5

Precis som kommissionen påpekar ser kommittén positivt på att företagens sociala ansvar bidrar till att främja rättvisa konkurrensvillkor på global nivå i fråga om handel och investeringar. Det har fastställts att stora företag med europeiskt ursprung genom internationella ramavtal som omfattar underleverantörer har spelat en pionjärroll när det gäller att införa sociala och miljörelaterade normer samt standarder för gott styre i handeln. Att ansluta sig till OECD:s riktlinjer är alltså ett bra förslag som har den fördelen att det finns en mekanism för klagomål i händelse av tvist. Dessutom fastställs i dessa riktlinjer behovet av att varje år offentliggöra företagsinformation som är relevant, tillförlitlig och kontrollerbar, vilket bör gälla generellt.

4.3   Förbereda reformer av det globala styret

4.3.1

Utbudet av handels- och utvecklingssamarbete bör utvidgas och utsträckas även till tillväxtländerna, vid sidan av OECD-länderna, som historiskt sett har tillhandahållit offentligt utvecklingsbistånd och förmånstillträde till marknaderna. Det största manöverutrymmet finns i dag i tillväxtländerna. Vi vill särskilt uppmana EU att i större utsträckning främja faktiskt tillträde, tull- och kvotfritt, för produkter med ursprung i de minst utvecklade länderna inom internationella forum (särskilt G20) samt i de bilaterala förbindelserna med tillväxtländerna. EU skulle också kunna prioritera att stärka de minst utvecklade ländernas kapacitet att förhandla fram syd-sydhandelsavtal.

4.3.2

EESK anser att allt måste göras för att slutföra Doharundan för utveckling, åtminstone genom ett förhandsavtal som gynnar enbart de minst utvecklade länderna och som omfattar ett brett åtagande från biståndsgivarnas sida, oavsett om dessa är medlemmar av kommittén för utvecklingsbistånd eller inte. EESK vill åter föra fram sitt förslag om att år 2015 – det år då millennieutvecklingsmålen ska vara uppnådda – ska utses till året för internationellt samarbete. Resultaten av millennieutvecklingsmålen och de möjligheter som följer av Rio+20-toppmötet om hållbar utveckling kommer att behandlas i ett yttrande från kommittén, parallellt med samråden.

4.3.3

Samtidigt begränsar sig EU:s handels- och utvecklingsstrategi inte till å ena sidan ökad ömsesidighet med tillväxtländerna och å andra sidan tullfritt tillträde för produkter från de minst utvecklade länderna. Mellan dessa två grupper av länder befinner sig de utvecklingsländer som inte är tillväxtländer – "länderna i mitten" – partner med vilka EU skulle kunna utveckla ömsesidiga intressen. De skulle kunna bli viktiga allierade i arbetet för att främja ett bättre styre, som är ett huvudmål för EU. På grund av prioriteringen av de länder som har de största behoven saknas i detta meddelande en tydlig strategi som inte begränsas till ett restriktivare allmänt preferenssystem.

4.3.4

Att se till mer än bara nationalinkomstkriteriet (såsom man har gjort för de minst utvecklade länderna) för att bättre särskilja olika utvecklingsländer är ett pågående och lovande verksamhetsfält för att förbättra effektiviteten i den särskilda och differentierade behandlingen och i handelsbiståndet. Detta är ett ämne som EU skulle kunna ta upp i diskussionen om millennieutvecklingsmålen efter 2015 och målen för hållbar utveckling.

---

(1)  "Handel, tillväxt och utveckling – Att skräddarsy handels- och investeringspolitik för de länder som bäst behöver det", COM(2012) 22 final.

(2)  Att göra EU:s utvecklingspolitik effektivare – en agenda för förändring, COM(2011) 637 final.

(3)  Se Santo Domingo-förklaringen, från det tolfte regionala seminariet för ekonomiska och sociala intressegrupper i AVS-länderna och EU den 5–6 juli 2012, http://www.eesc.europa.eu/?i=portal.en.events-and-activities-acp-eu-twelfth-regional-seminar-fd.24031.

(4)  EESK:s yttrande om "Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: Handel, tillväxt och världspolitik: Handelspolitiken – en hörnsten i Europa 2020-strategin" COM(2010) 612 final, EUT C 43, 15.2.2012.

(5)  EESK:s yttrande om "Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén: Att bidra till en hållbar utveckling: rättvis handel och icke-statliga handelsrelaterade system för hållbar utveckling", COM (2009) 215 final, EUT C 339, 14.12.2010.

(6)  EESK:s yttrande om "Den sociala ekonomin i Latinamerika", EUT C 143, 22.5.2012.

(7)  "Globalization and Informal Jobs in Developing Countries", gemensam studie från WTO och ILO, 2009.

---