15.11.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 351/27

---

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Det civila samhällets roll i kampen mot korruption i länderna söder om Medelhavet” (yttrande på eget initiativ)

2012/C 351/06

Föredragande: Juan MORENO PRECIADO

Den 19 januari 2012 beslutade Europeiska ekonomiska och sociala kommittén att i enlighet med artikel 29.2 i arbetsordningen utarbeta ett yttrande på eget initiativ om

”Det civila samhällets roll i kampen mot korruption i länderna söder om Medelhavet”.

Facksektionen för yttre förbindelser, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 5 september 2012.

Vid sin 483:e plenarsession den 18–19 september 2012 (sammanträdet den 19 september) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 149 röster för, 1 röst emot och 3 nedlagda röster.

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1   Korruption är ett problem som finns över hela världen och som åsamkar medborgarna stor skada. I länderna i södra Medelhavsområdet var det en av de företeelser som för inte så länge sedan blev den tändande gnistan till de uppror som kallas den "arabiska våren". Det civila samhället, som var den egentliga drivkraften bakom denna revolution, har framhållit hur viktigt det är att fördöma korruptionen.

1.2   I många länder är kampen mot korruptionen en av de största utmaningarna, samtidigt som den är ett mått på graden av öppenhet och insyn samt kvalitet när det gäller de nya styrelseformerna inom de lagstiftande organen och myndigheterna samt inom ramen för de offentliga tjänsterna.

1.3   Den lagstiftning som införts och de organ som inrättats i vissa länder för att bekämpa korruptionen bör utvidgas och konsolideras. Att det finns representativa, oberoende civila och sociala organisationer är mycket viktigt för att medborgarna ska kunna kontrollera förvaltningssystemen.

1.4   De demokratiska politiska förändringarna främjar positiva reformer som bör utvidgas. Förutom institutionella reformer är det nödvändigt att bekämpa korruptionen inom sektorn för offentliga tjänster som transporter och offentliga bygg- och anläggningsarbeten, utbildning, hälsa och sjukvård, fängelser, osv. Man måste undvika att resurserna endast används till att öka säkerheten på bekostnad av korruptionsbekämpningen.

1.5   Enligt den europeiska grannskapspolitiken ska EU:s förbindelser med grannländerna anpassas med hänsyn till om de demokratiska värdena verkligen respekteras. Kommittén uppmanar EU att säkerställa att handlingsplanerna motsvarar dessa riktlinjer. EU och medlemsstaterna bör vara ett moraliskt föredöme när det gäller korruptionsbekämpning både internt och i förbindelserna med partnerländerna.

1.6   EESK uppmanar EU att förpliktiga sig att av sina partner särskilt kräva respekt för ideologisk och religiös pluralism, pressfrihet, ett oberoende rättsväsende, lika möjligheter för kvinnor och män och föreningsfrihet.

1.7   Man måste också förverkliga prioriteringarna i den europeiska grannskapspolitiken beträffande samarbete på områdena migration, asyl, viseringspolitik, åtgärder mot terrorism, organiserad brottslighet, narkotika- och vapensmuggling, penningtvätt samt finansiell och ekonomisk brottslighet. Handlingsplanerna bör stödja reformerna av rättsväsendet och påföljdssystemet samt det polisiära och rättsliga samarbetet.

1.8   Det är mycket angeläget att Euromedländerna verkligen genomför ILO:s grundläggande konventioner om "anständigt arbete".

1.9   Kommittén förpliktigar sig att fortsätta att stödja civilsamhällesorganisationerna i det södra Medelhavsområdet och anser att det är nödvändigt att regeringarna i partnerländerna med stöd av EU genomför utbildningsprogram för att stimulera bildande och konsolidering av civila och sociala organisationer. Man bör särskilt främja den sociala dialogen mellan företagare och anställda, liksom kvinnornas roll inom näringslivet och i företagen.

2.   Korruption – ett hinder för utvecklingen och för rättsstaten

2.1   Detta yttrande fokuserar på länderna i södra Medelhavsområdet, men det bör framhållas att politisk och administrativ korruption förekommer på alla kontinenter (även i EU:s medlemsstater), något som bekräftas av en rad ansedda organ och organisationer och som medierna dagligen rapporterar om.

2.2   Kommittén kan och bör bistå civilsamhällesorganisationerna i södra Medelhavsområdet i deras uppbyggnadsfas genom att erbjuda sin hjälp och solidaritet. EU bör även via de bilaterala partnerskapen samt instrumenten inom den europeiska grannskapspolitiken och Medelhavsunionen på ett effektivt sätt bidra till att förverkliga de demokratiska principerna från Barcelonaförklaringen 1995.

2.3   Arbetsmarknadsparterna och det civila samhällets organisationer kan på ett avgörande sätt bidra till att säkerställa att öppenhet, insyn och goda styresformer blir kännetecken för den nya demokratiska eran.

2.4   Korruption i form av olagligt, bristfälligt eller egenmäktigt styre på lokal, regional och nationell nivå har ökat i de olika länderna, särskilt de fattigaste, och allra mest i de länder som styrs av en diktator.

2.4.1   Den styrande elitens ackumulering av ekonomiska privilegier, nepotism, bestickning samt direkta tillgrepp av statens egendom och överföring till privata konton och investeringar är några former av missbruk som under årtionden har präglat det politiska styret när det gäller de diktatorer som nyligen störtats samt andra ledare som fortfarande sitter vid makten.

Tillsammans med systematisk korruption, som detta yttrande fokuserar på, har det i länderna i södra Medelhavsområdet utvecklats en korrupt praxis inom vissa privata sektorer och grupper av personer. Det handlar till viss del om vanlig kriminalitet, till exempel maffianätverk som med utgångspunkt i korruption och våld tenderar att bygga upp ett samhälle parallellt med det institutionella.

2.4.2   Korruptionen är mycket utbredd i världen, vilket den årliga studien från organisationen Transparency International (1) visar. I undersökningen betygsätts 183 länder på en skala mellan 0 (ytterst korrupt) och 10 (hög grad av öppenhet). Över två tredjedelar av de bedömda länderna fick ett betyg på under 5. Länderna i norra Afrika återfinns i den nedersta delen av mittensektionen eller bland länderna längst ner på listan.

2.5   Tillämpningen av de antikorruptionslagar som finns i vissa länder försvåras av förekomsten av bestickning och politisk kontroll. Det är för tidigt att bedöma effekten av de politiska förändringar som nyligen ägt rum, men i vissa fall har den dock redan visat sig.

2.6   Problemet med korruption inom den offentliga sektorn breder ut sig till andra områden i dessa länder, inom både det offentliga livet och det privata, vilket påverkar invånarnas livskvalitet negativt och leder till förlust av rättigheter, diskriminering av olika grupper och förlust av resurser på grund av bestickning, samt att de berövas den lagstadgade rätten till arbetstillfällen, information och representation.

2.7   Dessutom kan man konstatera att det inom den offentliga sektorn ofta saknas öppenhet från förvaltningarnas och de politiska partiernas sida när det gäller offentliga medel, liksom i fråga om företagens räkenskaper, samt att medierna hindras i sin övervakningsroll och att det förekommer bestickning av personal inom rättsväsendet och förvaltningarna.

2.7.1   FN:s drog- och brottsbekämpningsbyrå (UNODC) har framhållit att avsaknaden av resurser inom rättsväsendet (samt missbruk och förskingring av resurserna) är en negativ faktor som förhindrar att minimivillkoren för mänsklig värdighet uppfylls i fängelserna och bidrar till stigande kriminalitet.

3.   Korruption – ett utbrett problem i länderna i södra Medelhavsområdet

3.1   Korruption har blivit en norm i länderna i södra Medelhavsområdet, och vissa handlingar sker utan att man behöver oroa sig för följderna och nästan helt öppet. Korruptionen påverkar hela samhället, även den ekonomiska och sociala sfären. Den blir allt vanligare och har nästlat sig in i vanor och traditioner.

3.2   Enligt studier som framför allt genomförts av olika icke-statliga organisationer anser befolkningen i de södra Medelhavsländerna att korruption är mycket vanligt förekommande.

3.2.1   Med utgångspunkt i det sociala avståndstagandet kan man urskilja följande tre typer av korruption:

a)	Handlingar som hela befolkningen fördömer.

b)	Handlingar som endast en del av befolkningen fördömer.

c)	Handlingar som generellt sett accepteras av befolkningen.

3.2.2   Bland de mest korrumperade grupperna återfinns först och främst offentliganställda och beslutsfattare.

3.2.3   Sjukvården är en av de sektorer där befolkningen inte så sällan tar till mutor, eftersom de ofta står inför valet att antingen "betala" eller inte få den nödvändiga behandlingen trots att det är en offentlig tjänst.

3.2.4   Inom rättsväsendet, som är livsviktigt för samhället och ekonomin, påverkar korruptionen både landets egen befolkning och utländska investerare. I många länder fungerar korruptionen inom rättsväsendet som en broms för utländska direktinvesteringar.

3.2.5   De offentliga ämbetena är en guldgruva för korruption. Man inrättar olika system för att personer som saknar nödvändiga kvalifikationer för att bli godkända via sedvanliga uttagningsprov trots detta ska kunna bli anställda inom den offentliga förvaltningen.

3.3   Andra typer av korruption

3.3.1   "Tillfällig" korruption i syfte att erhålla en viss tjänst, dvs. korruption från användarens sida (en fysisk eller juridisk person) som måste betala för att få tillgång till en tjänst. "Småskalig korruption", som ibland tolereras, är även den mycket skadlig för samhället.

3.3.2   "Massiv" korruption – korruption som inte är formaliserad. De som använder sig av den vet att gåvor och vissa tjänster kan skapa kontakt och tillgång till en tjänst.

3.3.3   "Institutionaliserad" korruption är en inrotad, varaktig korruption som i stort sett hela befolkningen känner till. Användaren känner till den och vet i förväg hur mycket han måste betala för att få tillgång till en viss tjänst.

3.3.4   "Förhandlingskorruption" inträffar i samband med vissa rättsliga och ekonomiska frågor, exempelvis i samband med offentlig upphandling eller informella förhandlingar om skattefrågor.

3.3.5   Korruption som "fullbordat faktum". Entreprenörer råkar ofta ut för denna typ av korruption. Då de nått en viss punkt i genomförandet av sitt projekt blir de tvungna att betala för att kunna fortsätta med projektet. Utländska investerare råkar också ut för denna typ av korruption, då de tvingas betala eller i vissa fall anställa en lokal, högt uppsatt "samarbetspartner" för att verksamheten ska kunna fortsätta.

3.3.6   Företagsledare anser att korruptionen är ett av de största hindren för utvecklingen av näringslivet i södra Medelhavsområdet. I många länder är det få företag som deltar i offentliga upphandlingar trots att det finns en mycket stor offentlig efterfrågan. De flesta företagen anser att resultatet av upphandlingen är uppgjort på förhand.

3.3.7   Korruption i form av tjänster och gentjänster är inte korruption i reda pengar, eftersom det inte är några pengar inblandade, utan man betalar med en tjänst eller ett privilegium.

3.3.8   "Hierarkisk" korruption innebär att vissa tjänster har en pyramidformad korruptionsstruktur. Varje nivå i pyramiden, med början underifrån, tar sin bit av kakan, och följaktligen stiger priserna ju högre upp man kommer i hierarkin, ända upp till toppen. När det gäller denna typ av tjänster sker utnämningen till olika poster till ett pris som avgörs av hur stor bit av kakan det handlar om.

3.3.9   Korruption som planeras på medellång och lång sikt är en typ av "ingenjörskonstskorruption". I ett visst land kan en person utnämnas till en post på hög eller mycket hög nivå för att utarbeta en personlig plan för hur han ska berika sig baserad på korruption. Planen genomförs genom förskingring av offentliga medel uteslutande till förmån för en person eller en grupp.

3.3.10   "Partipolitisk" korruption innebär köp av röster i samband med val i många länder. För många människor, särskilt i fattiga områden, är valkampanjen en period då det finns möjlighet att tjäna extra pengar.

3.3.11   När man talar om korruption finns det en tendens att uteslutande fokusera på den offentliga sektorn, men korruption förekommer även inom den privata sektorn, till exempel inom sjukvården, där personalen utför vissa tjänster mot ekonomisk ersättning i förhållande till respektive persons ansvarsnivå. Korruption förekommer också vid rekrytering till privata företag.

3.4   Länderna i södra Medelhavsområdet förhåller sig inte passiva i kampen mot korruptionen:

—	Man är medveten om att korruption inte är ett "nödvändigt ont", och att det finns länder och system där korruption inte existerar.

—	Man grundar sammanslutningar som inte bara avslöjar korruptionen utan även gör medborgarna uppmärksamma på fenomenets skadliga konsekvenser ur både ekonomisk och social synvinkel.

—	Flera länder har antagit ny lagstiftning i syfte att bekämpa korruptionen.

—	Befolkningen är medveten om att det är nödvändigt att utveckla rättsstaten, som har en avgörande betydelse i kampen mot korruption och privilegier.

—	En rad folkvalda, däribland företrädare för minoriteter, har fört upp bekämpningen av korruptionen på den politiska dagordningen.

—	Vissa ansvariga ledare som använt sig av korruption har straffats, vilket har ett stort symboliskt värde.

—	I flera länder har man inrättat organ för bekämpning av korruptionen.

4.   Korruptionen – den tändande gnistan till folkresningen och en utmaning för den arabiska demokratiseringsprocessen

4.1   Den "arabiska våren" betraktades av konferensen för stater som undertecknat FN:s konvention mot korruption (Marrakech, 24–28 oktober 2011) som ett tydligt avståndstagande från korruption och ett upprop för integritet och demokrati.

4.2   Demokratiseringsprocessen har ännu inte nått alla de arabiska länderna, och den har inte heller konsoliderats i de länder där den auktoritära regimen störtats. Men det snabba införandet av politisk pluralism har blåst nytt liv i västvärldens fördomar om att de arabiska folken inte vill ha demokrati, eller att de ännu inte klarar av att genomföra den. Det civila samhället är engagerat i nästan alla länderna och deltar i övergångsprocesserna och kräver att förändringarna ska inledas.

4.3   Trots den arabiska världens storlek och mångfald har de gemensamma språkliga, politiska och kulturella faktorerna bidragit till att den demokratiseringsprocess som började i Tunisien i slutet av 2010 och omedelbart spred sig till Egypten nu har spridit sig till hela regionen.

4.4   Förändringsprocesserna har inte antagit samma former och har inte heller fått samma effekter överallt. I flera länder har man för första gången genomfört flerpartival och bildat regeringar på grundval av folkviljan, vilket lett till genomgripande politiska förändringar. I andra länder har fredliga protester lett till viktiga politiska reformer, dock utan att regimen fallit. I Syrien fortsätter den diktatoriska regimen sitt våldsamma förtryck av oppositionella, vilket leder till otaliga offer bland befolkningen.

4.5   Samtidigt försöker civilsamhällesorganisationerna, som varit de starkaste krafterna bakom upproren, att omorganisera sig och utnyttja de nya möjligheterna och löftena om förändringar.

4.5.1   I exempelvis Libyen, där det politiska systemet genomgått en total förändring, har man grundat organisationer som exempelvis sammanslutningen av arbetstagare i det fria Libyen, som är ett oberoende fackförbund som ersatt den officiella fackföreningsstrukturen under Gaddafiregimen. Även i Egypten har ETUF:s fackföreningsmonopol brutits, och man har grundat nya förbund som EFITU och EDLC.

4.6   Före demokratiseringsvågen påpekade EESK att föreningsfriheten i de södra Medelhavsländerna inte var garanterad och att det civila samhällets utveckling hämmades av politiska och administrativa hinder.

4.6.1   Det är mycket viktigt att säkerställa att man undanröjer de tidigare motsättningarna mellan ratificering av internationella avtal som undertecknats av regeringarna och den nationella lagstiftningen som i praktiken begränsar och hämmar den.

5.   Arbetsmarknadens parters och det civila samhällets gemensamma roll när det gäller demokratiseringsprocessen och systemen för bekämpning av korruption

5.1   I slutförklaringen från toppmötet för EU–Medelhavsområdets ekonomiska och sociala råd och liknande organisationer (Istanbul, 16–18 november 2011) underströks behovet av att främja och konsolidera demokratiseringsprocessen i länderna i södra Medelhavsområdet genom inrättande av statliga institutioner och oberoende rättsliga instanser, stöd till mediefrihet och fortsatta ansträngningar för att bekämpa korruptionen.

5.2   Det måste bli ett slut på hindren för att grunda organisationer, och framför allt på den korrupta seden att välja personer i makthavarnas närhet till ledare för sammanslutningarna i syfte att urvattna deras representativa roll.

5.3   Det är av avgörande betydelse att främja kollektivförhandlingar inom ramen för den sociala dialogen mellan arbetsgivare och anställda.

Det reella genomförandet av ILO:s konventioner om anständigt arbete, som bör vara en del av regeringarnas förpliktelser och samarbetet mellan regeringarna och arbetstagar- och arbetsgivarorganisationerna, är ännu inte konsoliderat. De är dock ratificerade (vilket är viktigt).

5.4   I syfte att kanalisera de gemensamma förslagen från den oberoende, representativa fackföreningsrörelsen finns det ett stort behov av rådgivande organ av det slag som redan finns i vissa länder.

5.5   I flera länder har man inrättat institutionella kanaler för att bekämpa korruptionen, till exempel det centrala organet för bekämpning av korruption i Marocko. Det inrättades 2007, och det civila samhället medverkar i dess arbete. Även organisationer för konsumenter, användare av tjänster, jordbrukare, arbetsgivare, kvinnor, fackföreningar och övriga berörda sektorer och grupper bör involveras i organ för kontroll av sjukvård, priser, vattenförvaltning, invandring, sociala tjänster, osv.

5.6   Rent generellt spelar sociala och civila aktörer (fackföreningar, arbetsgivare, sammanslutningar, icke-statliga organisationer) en avgörande roll, framför allt när det gäller oberoende organisationer, som i många fall fortfarande befinner sig i sin linda.

5.7   Arbetsmarknadsparternas (2) roll i kampen mot korruption skiljer sig åt från land till land. Deras medverkan tar sig olika uttryck i länderna i södra Euromedområdet.

5.8   I vissa länder har man utarbetat utbildningsprogram och program för att öka medvetenheten. Därför är det nu nödvändigt att främja och stödja omfattande program för att stärka kampen mot korruptionen.

---

(1)  Korruptionsindex för 2011, publicerat 2011.

(2)  Inom ramen för forumet för social dialog finns det en principöverenskommelse om en kampanj med titeln "Arbetsmarknadens parter – mot korruption, för goda styrelseformer".

---