30.4.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 118/21

(1)

I artikel 145 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) föreskrivs att medlemsstaterna och unionen ska arbeta för att utveckla en samordnad sysselsättningsstrategi och särskilt för att främja en kvalificerad, utbildad och anpassningsbar arbetskraft och en arbetsmarknad som är mottaglig för ekonomiska förändringar i syfte att uppnå de mål som uppställs i artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen.

(2)

Den av kommissionen föreslagna Europa 2020-strategin gör det möjligt för unionen att inrikta sin ekonomi på en smart och hållbar tillväxt för alla i kombination med hög sysselsättning, hög produktivitet och en hög grad av social sammanhållning. Den 13 juli 2010 antog rådet sin rekommendation om allmänna riktlinjer för medlemsstaternas och unionens ekonomiska politik (3). Vidare antog rådet den 21 oktober 2010 sitt beslut 2010/707/EU om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningpolitik (4) (nedan kallade sysselsättningsriktlinjerna). Denna samling riktlinjer utgör tillsammans de integrerade riktlinjerna för genomförandet av Europa 2020-strategin. Fem överordnade mål, som förtecknas under de relevanta integrerade riktlinjerna, utgör de gemensamma målsättningar som vägleder medlemsstaternas åtgärder, med beaktande av medlemsstaternas olika utgångslägen och nationella förutsättningar samt unionens ståndpunkter och förutsättningar. Den europeiska sysselsättningsstrategin är av central betydelse för att förverkliga de sysselsättnings- och arbetsmarknadspolitiska målen i Europa 2020-strategin.

(3)

De integrerade riktlinjerna ligger i linje med Europeiska rådets slutsatser av den 17 juni 2010. De ger medlemsstaterna tydlig vägledning när de upprättar sina nationella reformprogram och genomför reformerna. Sysselsättningsriktlinjerna bör ligga till grund för eventuella landsspecifika rekommendationer som rådet kan rikta till medlemsstaterna i enlighet med artikel 148.4 i EUF-fördraget, parallellt med de landsspecifika rekommendationer som riktas till medlemsstaterna i enlighet med artikel 121.2 i EUF-fördraget. Sysselsättningsriktlinjerna bör också ligga till grund för upprättandet av den gemensamma sysselsättningsrapport som rådet och kommissionen varje år lägger fram för Europeiska rådet.

(4)

Genomgången av medlemsstaternas utkast till nationella reformprogram, i den gemensamma sysselsättningsrapport som antogs av rådet den 28 februari 2013, visar att medlemsstaterna även i fortsättningen bör satsa på följande prioriteringar: öka deltagandet på arbetsmarknaden och minska den strukturella arbetslösheten, utveckla en kvalificerad arbetskraft som tillgodoser behoven på arbetsmarknaden samt främja kvalitet i arbetet och livslångt lärande, förbättra utbildningssystemens resultat på alla nivåer och öka deltagandet i högre utbildning samt främja social inkludering och bekämpa fattigdom.

(5)

Sysselsättningsriktlinjerna som antogs 2010 bör förbli oförändrade fram till 2014 så att man kan inrikta sig på genomförandet av dem. Fram till slutet av 2014 bör eventuella uppdateringar av sysselsättningsriktlinjerna vara strikt begränsade. Under 2011 och 2012 fortsatte sysselsättningsriktlinjerna att gälla. De ska fortsätta att gälla under 2013

(6)

Medlemsstaterna bör undersöka hur Europeiska socialfonden kan utnyttjas i samband med genomförandet av sysselsättningsriktlinjerna.