15.12.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 468/140

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 31 januari 2013Att skapa en europeisk handlingsplan för handel och distribution (COM(2013)0036),

—

med beaktande av kommissionens grönbok av den 31 januari 2013 om otillbörliga affärsmetoder i B2B-leveranskedjan för livsmedel och icke-livsmedel (COM(2013)0037),

—

med beaktande av kommissionens rapport av den 5 juli 2010Övervakning av marknaden för handel och distribution – Mot en mer effektiv och rättvis inre marknad för handel och distribution 2020 (COM(2010)0355),

—

med beaktande av sin resolution av den 5 juli 2011 om en effektivare och rättvisare detaljhandelsmarknad (1),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 22 maj 2012En strategi för konsumentpolitiken i EU – Att öka förtroendet och tillväxten (COM(2012)0225),

—

med beaktande av sin resolution av den 11 juni 2013 om en ny dagordning för EU:s konsumentpolitik (2),

—

med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar den 29 maj 2012 om resultattavlan för konsumentvillkoren inom detaljhandeln (Consumer Conditions Scoreboard – Consumers at home in the single market: Monitoring the integration of the retail single market and consumer conditions in the Member States (SWD(2012)0165)),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 27 november 2012Skydda företagen mot vilseledande marknadsföringsmetoder och genomdriva regelverket på ett effektivt sätt Översyn av direktiv 2006/114/EG om vilseledande och jämförande reklam (COM(2012)0702),

—

med beaktande av sin resolution av den 22 oktober 2013 om vilseledande reklam (3),

—

med beaktande av arbetena inom högnivåforumet för en bättre fungerande livsmedelskedja och inom expertplattformen för B2B-avtalsvillkor,

—

med beaktande av kommissionens samrådsdokument av den 4 juli 2013 om arbetsmarknadens parter och odeklarerat arbete (‘Consultation of Social Partners under Article 154 TFEU on enhancing EU cooperation in the prevention and deterrence of undeclared work) (C(2013)4145),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 oktober 2009En bättre fungerande livsmedelsförsörjningskedja i Europa (COM(2009)0591),

—

med beaktande av sin resolution av den 7 september 2010 om skäliga inkomster för jordbrukare: en bättre fungerande livsmedelsförsörjningskedja i Europa (4),

—

med beaktande av sin förklaring av den 19 februari 2008 om utredning av och åtgärder mot det maktmissbruk som stormarknader med verksamhet i Europeiska unionen utövar (5),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 januari 2012Samstämmiga ramar för att öka tilltron till en inre e-marknad för e-handel och nättjänster (COM(2011)0942),

—

med beaktande av sina resolutioner av den 11 december 2012 (6) och den 4 juli 2013 (7) om fullbordande av den digitala inre marknaden,

—

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 10 juli 2013 om kommissionens meddelande Att skapa en europeisk handlingsplan för handel och distribution  (8),

—

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 11 juli 2013 om kommissionens grönbok om otillbörliga affärsmetoder i B2B-leveranskedjan för livsmedel och icke-livsmedel (9),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU av den 25 oktober 2011 om konsumenträttigheter (10),

—

med beaktande av Europaparlamentet och rådets direktiv 2000/13/EG av den 20 mars 2000 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning och presentation av livsmedel samt om reklam för livsmedel (11) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 av den 25 oktober 2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna (12),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/114/EG av den 12 december 2006 om vilseledande och jämförande reklam (13),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/7/EU av den 16 februari 2011 om bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner (14),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/64/EG av den 13 november 2007 om betaltjänster på den inre marknaden (15),

—

med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A7-0374/2013), och av följande skäl:

A.

Vikten av detaljhandelsmarknaden kan knappast överskattas, då denna står för 11 procent av EU:s BNP och över 15 procent av alla arbetstillfällen i Europa, för både utbildad och outbildad arbetskraft, och bidrar till samhällets sammanhållande sociala struktur.

B.

Detaljhandelns strategiska betydelse som en drivkraft för tillväxt, sysselsättning, konkurrenskraft och innovation samt för stärkandet av den europeiska inre marknaden måste erkännas fullt ut.

C.

I ett samhälle som i all högre grad präglas av virtuella kontakter på internet är butiker fortfarande en mötesplats för folk. Särskilt huvudgator och stadskärnor, liksom producenters direktförsäljning, kan vara en plats för gemensamma upplevelser och utgöra ett centrum för lokal identitet och stolthet och för ett gemensamt kulturarv och gemensamma värderingar. E-handel och fysiska butiker utesluter dock inte varandra, utan kompletterar i själva verket varandra.

D.

Den nuvarande ekonomiska krisen har varit svår för detaljhandeln och har särskilt drabbat mindre, oberoende affärer.

E.

Otillbörliga affärsmetoder förekommer fortfarande och slår mot hela leveranskedjan, inbegripet jordbrukare och små och mellanstora företag. Otillbörliga affärsmetoder inverkar också negativt på konsumenternas intressen samt på tillväxt och skapande av sysselsättning.

1.

Europaparlamentet välkomnar att kommissionen skapat en europeisk handlingsplan för handel och distribution.

2.

Europaparlamentet hävdar att handlingsplanen i högre grad borde ha uppmärksammat vilka effekter den nuvarande ekonomiska krisen haft på detaljhandeln och i synnerhet på mindre, oberoende affärer.

3.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att inrätta en permanent arbetsgrupp för konkurrenskraft inom detaljhandeln men betonar hur viktigt det är med en balanserad representation, som bland annat inbegriper både större och mindre detaljhandlare, leverantörer, kooperativ och konsumenter samt miljörelaterade och sociala intressegrupper. Parlamentet uppmanar kommissionen att anlägga ett helhetsperspektiv på detaljhandeln, för att undvika dubbelarbete och extra byråkrati, och se till att man uppnår konsekvens och god samordning med andra forum, såsom detaljhandelns årliga möte ”Retail Market Roundtable”.

4.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens upprättande av en högnivågrupp för innovation inom detaljhandeln, och uppmanar kommissionen att snarast se över gruppens kommande rekommendationer för att ytterligare främja entreprenörskap, stimulera innovation och skapa sysselsättning och tillväxt i Europa.

5.

Europaparlamentet stöder detaljhandelns årliga möte ”Retail Market Roundtable”, som organiseras av utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, och som är ett institutionellt forum vars syfte är att hålla detaljhandeln högt på EU:s politiska dagordning, övervaka framstegen i genomförandet av viktiga aspekter av handlingsplanen för handel och distribution, rapportera om arbetet inom den permanenta arbetsgruppen för detaljhandelns konkurrenskraft samt ge uppdateringar om framstegen inom andra plattformar och mekanismer för informell dialog. Parlamentet uppmanar den permanenta arbetsgruppen för detaljhandelns konkurrenskraft att bedriva ett nära samarbete med parlamentet vid förberedandet av ”Retail Market Roundtable”.

6.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i sin besparingspolitik avstå från att vidta åtgärder som underminerar konsumentförtroendet och direkt skadar detaljhandelssektorns intressen, såsom att höja momsen, omklassificera produkter och skattesatser för produkter eller höja avgifterna för affärer. Parlamentet upprepar vikten av att förbättra tillgången till finansiering, särskilt för små och medelstora företag inom detalj- och grossisthandeln. Parlamentet välkomnar i detta avseende kommissionens handlingsplan från 2011 och lagstiftningsförslagen nyligen i syfte att behålla kreditflödet till små- och medelstora företag och förbättra deras tillgång till kapitalmarknader.

7.

Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna måste avhålla sig från diskriminerande åtgärder, såsom handels- och skattelagar som endast avser vissa sektorer eller affärsmodeller och snedvrider konkurrensen.

8.

Europaparlamentet beklagar det faktum att vissa medlemsstater diskriminerar utländska företag genom att skapa nya hinder som gör det svårt för dem att etablera sig i en viss medlemsstat. Detta är ett tydligt brott mot principerna för den inre marknaden.

9.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ge högsta politiska prioritet åt detaljhandelssektorn som en pelare för den inre marknaden, inbegripet den digitala inre marknaden, och att undanröja rättsliga, administrativa och praktiska hinder för att starta upp företag samt för utveckling och kontinuitet, som gör det svårt för detaljhandlare att dra full nytta av den inre marknaden. Europaparlamentet anser att lagstiftningen om detaljhandelsmarknaden bör vara evidensbaserad och beakta behoven inom sektorn, och att den i synnerhet bör baseras på att undersöka och förstå lagstiftningens inverkan på småföretag.

10.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införliva reglerna om den inre marknaden på ett samordnat och konsekvent sätt och att fullt ut och korrekt genomföra reglerna och lagstiftningen om den inre marknaden. Parlamentet betonar att krav på extra tester och registreringar, icke-erkännande av certifikat och standarder, begränsningar av det regionala utbudet och liknande åtgärder skapar merkostnader för konsumenter och detaljhandlare, i synnerhet små och medelstora företag, vilket berövar EU-invånarna chansen att fullt ut åtnjuta den inre marknadens fördelar. För att uppnå en bättre förvaltning uppmanar parlamentet dessutom kommissionen att tillämpa en nolltoleranspolitik mot medlemsstater som inte tillämpar reglerna för den inre marknaden korrekt, om så krävs med överträdelseförfaranden och genom att påskynda överträdelseförfaranden med hjälp av snabba insatser.

11.

Europaparlamentet efterlyser en utökning av resultattavlan för den inre marknaden till att omfatta även genomförandet av tjänstedirektivet.

12.

Europaparlamentet uppmuntrar näringslivs- och konsumentorganisationer att tillhandahålla intressenter mer information, utbildning och juridisk rådgivning om deras rättigheter och om de redskap för problemlösning som står till deras förfogande, till exempel Solvit, och att stödja ett utbyte av bästa praxis dem emellan.

13.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att utveckla instrument för att underlätta konsumenternas tillgång till transparent, lättförståelig, jämförbar och tillförlitlig information om varors och tjänsters priser, kvalitet och hållbarhet. Kommissionen uppmanas att inrätta en lättåtkomlig databas med alla märkningskrav som gäller på EU-nivå och nationell nivå. Parlamentet varnar samtidigt för ett ökat antal märkningar och märkningskrav och efterlyser förenkling, bland annat genom att samla olika aspekter av hållbarhet i en enda märkning, och samtidigt minska skillnaderna i obligatoriska nationella märkningskrav och i lämpliga fall fastställa gemensamma kriterier på EU-nivå.

14.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vid övervakningen av handlingsplanen fästa särskild uppmärksamhet vid åtgärder som syftar till att stödja oberoende detaljhandlare. Europaparlamentet uppmuntrar lokala och regionala myndigheter att främja åtgärder för att underlätta lika marknadstillträde och lika villkor för oberoende detaljhandlare, med full respekt för fri och rättvis konkurrens, till exempel genom att uppmuntra principen ”adoptera-en-butik” enligt vilken större detaljhandlare kan fungera som ”mentorer” för mindre butiker i samma område, särskilt för dem som är nya på marknaden, främja grupper av oberoende detaljhandlare, inbegripet kooperativ, som kan åtnjuta ömsesidig assistans och vissa skalfördelar samtidigt som de behåller sitt fulla oberoende, respektera lokala och regionala myndigheters rätt att stimulera ett gynnsamt klimat för små, oberoende butiker, som ofta finns i stadskärnor, genom att sänka energikostnaderna – inbegripet för skyltar som lyser på nätterna – och hyrorna via offentlig-privata partnerskap och genom att införa lättnader för de lokala avgifter som småföretag och oberoende detaljhandlare betalar, i enlighet med tillämpliga EU-regler för statligt stöd, konkurrens och offentliga upphandlingar på den inre marknaden, och genom att främja samarbete mellan olika butiker i området i fråga.

15.

Europaparlamentet påminner om att en koncentration av butiker utanför stadskärnan kan passa en del konsumenter, men också ha negativa miljömässiga effekter och vara besvärligt för andra konsumenter, särskilt äldre, personer med nedsatt rörlighet eller personer utan bil. Parlamentet begär därför att de lokala och regionala myndigheterna ska anta en balanserad strategi, även med tanke på att mättnadspunkten i många regioner redan har nåtts, inte minst på grund av den ekonomiska krisen. Parlamentet betonar att utvecklare av detaljhandeln bör fortsätta att ta sitt delade ansvar för att främja hållbarhet, verklig valfrihet för konsumenter och tillgången till marknaden för små butiker. Parlamentet noterar att hyrorna i köpcentrum utanför stadskärnorna kan vara för höga för mindre, oberoende butiker och betonar att man måste garantera lika villkor för dessa butiker, till exempel genom att basera hyrorna på en procentandel av deras omsättning, om detta inte redan görs.

16.

Europaparlamentet erkänner de lokala myndigheternas kompetens på området stadsplanering. Parlamentet betonar emellertid att stadsplanering inte bör användas som ett svepskäl för att kringgå rätten till fri etablering. I detta sammanhang påminner parlamentet om vikten av ett korrekt verkställande av tjänstedirektivet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att undanröja hinder för fri rörlighet och att öppna sina marknader, i avsikt att stimulera konkurrensen och främja en butiksmångfald, vilket är avgörande för att shoppingområden, särskilt i mindre och större städers stadskärnor, ska förbli attraktiva.

17.

Europaparlamentet betonar den viktiga roll som offentlig-privata partnerskap spelar för rena, säkra och tillgängliga shoppingområden i mindre och större städers stadskärnor, bland annat genom att ta itu med de negativa effekterna av tomma lokaler i shoppingområden, t.ex. genom att upplåta dessa lokaler till nystartade företag för lägre hyror än brukligt, i enlighet med tillämpliga EU-regler om statligt stöd och offentliga upphandlingar.

18.

Europaparlamentet noterar att den snabba utvecklingen av e-handeln har medfört betydande fördelar för konsumenter och företag vad gäller innovation, nya marknadsmöjligheter, tillväxt, större urval, ökad konkurrens samt lägre priser. Parlamentet noterar dock att butiker nu ställs inför nya utmaningar, vilket gör detaljhandelsstrategier med flera kanaler allt viktigare. Med tanke på detaljhandelns sociala och kulturella roll uppmanar parlamentet detaljhandlare att utnyttja innovativ teknik i högsta möjliga grad, utveckla nya affärsmodeller för sina onlinekunder och höja shoppingupplevelsen i de fysiska butikerna, bland annat genom att höja servicenivån, såväl före som efter köpet.

19.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens strävan att uppmuntra e-handel, men beklagar att det saknas en ambition att göra nättjänster och varor online tillgängliga för konsumenter från alla medlemsstater. Kommissionen uppmanas att föreslå en strategi för att hindra att handelsföretag antar diskriminerande villkor för sin e-handel, och på så sätt säkerställa att alla EU:s medborgare har fri tillgång till gränsöverskridande e-handel.

20.

Europaparlamentet betonar att e-handeln är viktig för att säkerställa konsumenternas valmöjligheter och tillgång till varor och tjänster, i synnerhet i avlägsna områden, och betonar därför att lämpliga åtgärder måste vidtas för att utveckla e-handelns fulla potential, vilket omfattar att förbättra tillgången till internet i de mest avlägsna områdena i EU. Parlamentet stöder de åtgärder som efterlystes i kommissionens meddelande av den 11 januari 2012 om e-handel för att öka förtroendet, förenkla gränsöverskridande domänregistrering, förbättra säkerheten både för betalningar via internet och leveranser, underlätta gränsöverskridande indrivning av fordringar samt förbättra informationen till konsumenter om deras rättigheter, i synnerhet i fråga om ångerrätt och möjligheter att överklaga.

21.

Europaparlamentet påminner om att det är viktigt att undanröja hindren (inbegripet språkliga och administrativa hinder samt hinder i form av brist på information) som begränsar företagspotentialen i den gränsöverskridande online-handeln och undergräver konsumenternas förtroende för den inre marknaden.

22.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag avseende den multilaterala förmedlingsavgiften (MIF) och betonar vikten av att avskaffa de regler för kortsystem som ökar avgiftens konkurrenshämmande inverkan. Parlamentet vädjar till kommissionen att stödja de medlemsstater som redan har insynsvänliga, konkurrenskraftiga och innovativa betalsystem och att använda dem som bästa praxis i arbetet med att vidareutveckla en billigare och rättvisare betalmarknad i EU.

23.

Europaparlamentet framhåller detaljhandelssektorns ansvar för hållbarhet. Parlamentet gläds åt att detaljhandlare och leverantörer har gått i bräschen för miljöansvar, särskilt när det gäller avfall, energiförbrukning, transporter och minskade koldioxidutsläpp. Parlamentet anser att ytterligare insatser krävs på detta område.

24.

Europaparlamentet välkomnar i synnerhet detaljhandlares och leverantörers frivilliga initiativ och åtaganden för att minska livsmedelsslöseri.

25.

Europaparlamentet understryker vikten av att bevara detaljhandeln på allmänna platser, eftersom den främst består av tusentals familjedrivna mikroföretag och dessutom är typisk för den europeiska ekonomin.

26.

Europaparlamentet framhåller att detaljhandlare tillhandahåller mångsidiga och moderna sätt att köpa och sälja varor och tjänster som ökar konsumenternas valfrihet samt erbjuder flexibla anställningsmöjligheter, framför allt för unga och långtidsarbetslösa.

27.

Europaparlamentet uppmanar till ökat stöd och uppmuntran för små och medelstora företag och kooperativ, i synnerhet dem som är innovativa och bidrar till den sociala marknadsekonomin, inriktar sig på nya marknadsbehov och deltar i miljövänlig och socialt ansvarsfull verksamhet, för att göra EU:s detaljhandelssektor mer konkurrenskraftig, sänka priserna för konsumenterna, höja tjänsternas kvalitet och skapa nya arbetstillfällen.

28.

Europaparlamentet erinrar om betydelsen av att befintlig sociallagstiftning och arbetslagstiftning genomförs korrekt. Parlamentet kräver att alla kommersiella aktörer på den inre marknaden ska behandlas lika för att bekämpa odeklarerat arbete, skattebedrägerier och sociala bedrägerier.

29.

Europaparlamentet välkomnar franchising som affärsmodell som stöder nya företag och ägandet av småföretag, men noterar att det i vissa fall finns orättvisa avtalsvillkor och efterlyser transparenta och rättvisa avtal. Parlamentet vill i synnerhet uppmärksamma kommissionen och medlemsstaterna på problemen för franchisetagare som vill sälja sin verksamhet eller ändra affärsformen men ändå förbli aktiva i samma sektor. Kommissionen uppmanas att undersöka förbudet mot prismekanismer för franchisesystem samt effekterna av långsiktiga konkurrensklausuler, köpoptioner och förbud mot multifranchising och att i detta sammanhang ompröva det nuvarande undantaget från konkurrensreglerna för avtalsparter som har en marknadsandel på mindre än 30 procent.

30.

Europaparlamentet oroas över den snabba utvecklingen av egna varumärken och betonar att egna varumärken bör utvecklas på ett sätt som dels medför större valfrihet för konsumenterna, särskilt när det gäller transparens, kvalitativ information och mångfald, dels förser små och medelstora företag med uppenbara möjligheter till innovation och expansion.

31.

Europaparlamentet stöder arbetena inom högnivåforumet för en bättre fungerande livsmedelskedja och dess expertplattform för B2B-avtalsvillkor. Parlamentet bör omedelbart lösa utestående frågor när det gäller dess deltagande i forumets arbete. Parlamentet betonar att otillbörliga handelsmetoder också förekommer utanför livsmedelskedjan och uppmanar i detta sammanhang kommissionen och branschförbunden att eftersträva en konstruktiv och branschöverskridande dialog i befintliga forum, däribland det årliga rundabordssamtalet om detaljhandelsmarknaden och den grupp för detaljhandelns konkurrenskraft som kommissionen ska inrätta.

32.

Europaparlamentet välkomnar principerna om god praxis och förteckningen över exempel på sund och osund praxis i vertikala handelsförbindelser i livsmedelskedjan liksom ramarna för införandet och tillämpningen av dessa principer. Parlamentet välkomnar erkännandet från handelns branschorganisationer av behovet av att stärka reglerna och betonar att om en sanktionsmekanism ska få några effekter i praktiken är det avgörande att alla aktörer i livsmedelskedjan respekterar denna mekanism och deltar, inbegripet jordbruksorganisationer och tillverknings- och grossistbranscherna. Parlamentet uppmanar kommissionen att se över de praktiska effekterna av det frivilliga initiativet, inbegripet tillämpningen av principerna om god praxis, inom ett år efter dess ikraftträdande.

33.

Europaparlamentet noterar att frågor om vertikala handelsförbindelser även uppstår i samband med selektiva och exklusiva distributionssystem i detaljhandeln för varumärkesartiklar. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att skydda detaljhandlarnas och butiksägarnas rättigheter genom att begränsa förhandlingsstyrkan.

34.

Europaparlamentet anser att det ofta är svårt för svagare marknadsaktörer, i synnerhet lantbrukare och andra leverantörer, att klaga över otillbörliga affärsmetoder och betonar i detta sammanhang den viktiga rollen för sammanslutningar, som borde kunna lämna in klagomål på dessa aktörers vägnar. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka om det finns behov av en ombudsman eller skiljeman, och att även undersök om dessa skulle ha befogenheter att vidta åtgärder på eget initiativ när bevisat otillbörliga affärsmetoder föreligger.

35.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att garantera rätten för små leverantörer att inrätta producentgrupper utan att straffas av nationella konkurrensmyndigheter som har bedömt vikten av dessa grupper enbart på nationell produktion.

36.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka befintlig lagstiftning om de territoriella begränsningar avseende utbudet som leverantörer påtvingar sina kunder.

37.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament.