13.9.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 264/33

—

med beaktande av artiklarna 2, 3, 6 och 21 i fördraget om Europeiska unionen,

—

med beaktande av artiklarna 153, 191, 207 och 218 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

—

med beaktande av artiklarna 12, 21, 28, 29, 31 och 32 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

—

med beaktande av protokollet om Folkrepubliken Kinas anslutning till Världshandelsorganisationen av den 23 november 2001,

—

med beaktande av sin resolution av den 5 februari 2009 (1) och rapporten från direktoratet för EU-extern politik från juli 2011 om handel och ekonomiska förbindelser med Kina,

—

med beaktande av det gemensamma uttalandet från det trettonde toppmötet mellan EU och Kina i Bryssel den 6 oktober 2010,

—

med beaktande av meddelandet från kommissionen ”Handel, tillväxt och världspolitik Handelspolitiken – en hörnsten i Europa 2020-strategin” (COM(2010)0612) och sin resolution av den 27 september 2011 om en ny handelspolitik för Europa i samband med Europa 2020-strategin (2),

—

med beaktande av sin resolution av den 19 februari 2008 om EU:s strategi för att få till stånd marknadstillträde för europeiska företag (3),

—

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1225/2009 av den 30 november 2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen och meddelandet från kommissionen av den 6 december 2006”EU i världen - EU:s handelspolitiska skyddsinstrument i en global ekonomi i förändring”,

—

med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 24 maj 2011”En inre marknad för immateriella rättigheter”, förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om tullens kontroll av att immateriella rättigheter efterlevs (COM(2011)0285), kommissionens rapport av den 14 juli 2011 om de europeiska tullmyndigheternas tillämpning av immateriella rättigheter och sin resolution av den 18 december 2008 om varumärkesförfalskningens inverkan på den internationella handeln,

—

med beaktande av WTO :s rapport av den 5 juli 2011 om Kinas åtgärder för export av diverse råvaror och sin resolution av den 13 september 2011 om en effektiv råvarustrategi för Europa (4),

—

med beaktande av sin resolution av den 13 december 2011 om handels- och investeringshinder (5),

—

med beaktande av sin resolution av den 6 april 2011 om den framtida EU-politiken för internationella investeringar (6),

—

med beaktande av sina resolutioner av den 25 november 2010 om företagens sociala ansvar och miljöansvar vid internationella handelsavtal (7), om mänskliga rättigheter samt sociala normer och miljönormer i internationella handelsavtal (8) och om internationell handelspolitik inom ramen för de krav som klimatförändringen medför (9),

—

med beaktande av sin resolution av den 24 april 2008”Mot en reformerad Världshandelsorganisation” (10) och sin resolution av den 14 september 2011 om läget i förhandlingarna om utvecklingsagendan från Doha (11),

—

med beaktande av kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet ”EU – Kina: Närmare partner med ökat ansvar” (COM(2006)0631) och den åtföljande rapporten ”En rapport om handel och investeringar mellan EU och Kina – Konkurrens och partnerskap” (COM(2006)0632),

—

med beaktande av sin resolution av den 5 februari 2009 om att förstärka de europeiska små och medelstora företagens roll i den internationella handeln (12),

—

med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 23 oktober 2011 och slutdeklarationen från G20-toppmötet i Cannes den 4 november 2011”Building our common future: renewed collective action for the benefit of all” (För att bygga vår gemensamma framtid, låt oss förstärka vår kollektiva insats till allas bästa),

—

med beaktande av den kinesiska regeringens vitbok av den 23 december 2010 om ekonomiskt samarbete och handel mellan Kina och Afrika,

—

med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel och yttrandena från utskottet för utveckling, utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A7-0141/2012), och av följande skäl:

A.

Kina anslöt sig till WTO 2001 och har sedan dess blivit den största varuexportören i världen, med 10,36 procent av världsexporten under 2010, och den näst största ekonomin i världen.

B.

EU är den främsta destinationen för den kinesiska exporten, som växt med 39,5 procent mellan 2009 och 2010, och Kina är EU:s näst största handelpartner.

C.

EU har ersatt Japan som Kinas största importkälla. Den växande kinesiska importen har varit avgörande för den senaste tidens ekonomiska utveckling för exportinriktade EU-medlemsstater som Tyskland.

D.

Ökad utveckling och WTO-medlemskap medför inte bara avsevärda fördelar utan också ett större ansvar för Kina att spela en viktig och positiv roll i den ekonomiska världsordningen, särskilt i Internationella valutafonden och Världsbanksgruppen.

E.

Sedan undertecknandet av samarbetsavtalet EU-Kina 1985 har de bilaterala handelsförbindelserna utvecklats avsevärt och det är därför mycket viktigt att detta avtal anpassas till den nuvarande ekonomiska situationen. EU-kommissionen antog sin politiska huvudstrategi om Kina 2006 och inom denna ram inledde den i januari 2007 förhandlingar om ett omfattande partnerskaps- och samarbetsavtal i syfte att ytterligare förbättra förbindelserna mellan EU och Kina på handels- och investeringsområdet.

F.

Handeln mellan EU och Kina har växt snabbt och kontinuerligt under de senaste tre decennierna och nådde en toppnivå 2010, då den totala handeln uppgick till 395 miljarder EUR. Den bilaterala handeln har uppvisat en obalans till förmån för Kina sedan 1997 och detta handelsunderskott uppgick 2010 till 168,8 miljarder EUR mot 49 miljarder år 2000. Förädlingsvärdet av den kinesiska exporten är mycket begränsat när man väl avräknat värdet av komponenter som importerats från EU och andra länder. Utländska företag i Kina står för nästan 85 procent av all export som härrör från monteringsverksamhet.

G.

EU:s utlandsinvesteringar i Kina uppgick 2010 till 4,9 miljarder EUR och Kinas utlandsinvesteringar i EU uppgick samma år till 0,9 miljarder EUR.

H.

De olika sociala, ekonomiska och demokratiska modellerna i Kina och EU samt regionernas olika demografiska förutsättningar och naturresurser spelar en stor roll för obalanserna i handelsutbytet mellan de två regionerna.

I.

Den utmaning som Kina innebär är mer kommersiell än industriell och tvingar Europa att genomföra en ambitiös Europaövergripande industripolitik, eftersom rent nationella strategier inte medger en konsekvent gemenskapsstrategi gentemot Kina.

J.

Tillverkningen av olika konsumtionsvaror har flyttats till Kina, vilket har inneburit att många arbetstillfällen i EU har försvunnit. Denna förändring följdes också av drastiska prissänkningar som gjorde att många av dessa konsumtionsvaror blev överkomliga för låginkomsthushåll inom EU och har bidragit till en relativt låg inflation.

K.

Deltagarna vid FN:s senaste klimatmöte i Durban kunde inte komma överens om ett bindande avtal. Vissa länders åtaganden när det gäller att minska utsläppen av växthusgaser är inte tillräckliga, med tanke på att det är nödvändigt att begränsa temperaturökningen till två grader under detta århundrade om klimatagendan ska genomföras.

L.

Europas ekonomiska tillväxt förväntas bli betydligt svagare än tillväxten i Kina, som förväntas uppgå till kring 9 procent under 2012.

M.

Den typ av inre ekonomiska obalanser som påverkar EU-ländernas ekonomier ökar också i den kinesiska ekonomin, inte minst inom fastighetssektorn, vilket exemplifieras av bostadsbubblan nyligen.

N.

Effekterna av EU:s gemensamma handelspolitik undergrävs ibland av de olika nationella intressen som medlemsstaterna har i Kina.

O.

De sociala kostnaderna för den rådande ekonomiska krisen har ökat. Sysselsättningen i EU har minskat med 1,8 procent med följden att 9,6 procent av den arbetsföra befolkningen (23 miljoner) nu är arbetslös. Ungdomsarbetslösheten uppgår till 21 procent, utsikterna för en återhämtning av sysselsättningsnivåerna är fortsatt osäkra och 17 procent av EU-medborgarna riskerar att hamna i fattigdom.

P.

Kina bör, efter att ha anslutit sig till WTO 2001, respektera WTO:s regler genom att liberalisera sin handel och öppna sin marknad. Dess insatser i detta hänseende har hittills inte på långt när varit tillfredsställande.

Q.

Kinas anslutning till avtalet om offentlig upphandling bör underlättas genom att tillämpningsområdet för avtalets bestämmelser utvidgas genom en revidering, vilket beslutades den 15 december 2011 i samband med WTO:s senaste ministerkonferens.

R.

De europeiska företagens ansträngningar för att ta sig in på den kinesiska marknaden hindras av en statligt styrd industripolitik från den kinesiska regeringens sida, otillräckligt skydd av den immateriella äganderätten, ett tvetydigt regelsystem såväl till innehåll som i tillämpning, samt andra tekniska och icke-tariffära handelshinder.

S.

Undervärderingen av den kinesiska valutan yuan renminbi skapar fortsatt artificiella handelsfördelar för Kina och G20-medlemmarna har åtagit sig att underlätta en bättre flexibilitet i växelkurserna.

T.

EU har under 2010 vid sina yttre gränser lagt beslag på mer än 103 miljoner artiklar till ett värde av 1,11 miljarder EUR vars tillverkning misstänks göra intrång på immateriella rättigheter. Kina är ursprungslandet för 85 procent av dessa artiklar. Skyddet av immateriella rättigheter kräver att man verkligen genomdriver befintliga lagar och internationella åtaganden, vilket också inkluderar bestämmelser om påföljder. Dessa varor tillverkas ofta i anläggningar som även producerar lagligt märkta varor, och tillverkas också ofta utan hänsyn till både arbetsrätten och hälso- och säkerhetskrav, vilket innebär en fara för konsumenterna och, när det gäller kemikalier, miljön i stort.

U.

Kina ska, enligt sin tolfte femårsplan, vars mål i viss utsträckning liknar målen i Europa 2020-strategin, utveckla de strategiska energi-, bygg- och transportsektorerna och kommer att ha betydande behov inom tjänstesektorn. Detta skulle kunna erbjuda nya investeringsmöjligheter för europeiska företag och nya möjligheter till ett förstärkt samarbete.

1.

Europaparlamentet ber kommissionen att tillämpa principen om ömsesidighet i EU:s gemensamma handelspolitik med utvecklade tillväxtländer som Kina för att återställa en rättvis konkurrens och i större utsträckning garantera lika konkurrensvillkor.

2.

Europaparlamentet välkomnar att de ekonomiska relationerna mellan EU och Kina förstärks. Parlamentet uppmanar EU och Kina att utveckla denna relation utifrån partnerskap och ömsesidiga fördelar, snarare än utifrån hård konkurrens och konfrontation.

3.

Europaparlamentet konstaterar att den kinesiska ekonomin inte uppfyller kriterierna för marknadsekonomi enligt WTO:s definition. Kommissionen uppmanas att samarbeta med den kinesiska regeringen för att undanröja de återstående hindren till 2016 då ställningen som marknadsekonomi enligt planerna ska beviljas Kina av WTO. Parlamentet betonar att denna ställning endast ska beviljas före detta datum om Kina uppfyller alla kriterier. Parlamentet begär att EU, i form av årliga rapporter, regelbundet ska utvärdera att Kina respekterar de skyldigheter som ingår i landets protokoll om anslutning till WTO.

4.

Europaparlamentet inser att de objektiva villkoren för att Kina ska kunna kvalificera sig för en ställning som marknadsekonomi knappast kommer att uppfyllas inom den närmaste framtiden, men uppmanar samtidigt kommissionen att före utgången av 2012 till parlamentet överlämna ett förslag på vilka åtgärder som kommissionen skulle vilja vidta innan en sådan ställning erkänns av EU.

5.

Europaparlamentet beklagar att det på den kinesiska marknaden finns åtskilliga tullhinder och andra hinder, till exempel vissa former av diskriminering mot utländska aktörer, särskilt inom bank- försäkrings- och telekommunikationssektorerna, komplexa tullstrukturer och tekniska hinder för handel som brist på transparens i de tekniska reglerna och förfarandena för bedömning av överensstämmelse eller i det kinesiska systemet för obligatorisk certifiering. Parlamentet beklagar att Kina, i motsats till bestämmelserna i WTO-avtalet om subventioner och utjämningsåtgärder (subventionsavtalet), inte systematiskt tillkännager specifika subventioner.

6.

Europaparlamentet påminner om att Kina i mycket betydande utsträckning lyckas utverka handelsfördelar gentemot EU genom riktade statliga subventioner med hjälp av de mest varierande rättskonstruktioner. Parlamentet uppmanar med skärpa Kina att anpassa sina statliga stödprogram till tillämpliga WTO-regler. Dessutom uppmanas kommissionen att så snabbt som möjligt uppdatera antisubventionsförordningen för att EU effektivt ska kunna bemöta de stora kinesiska utmaningarna.

7.

Europaparlamentet noterar att Kina beklagar att det finns handelshinder på den europeiska marknaden, t.ex. EU:s omfattande jordbruksstöd till europeiska jordbrukare, det komplexa systemet med jordbrukstullar, tekniska handelshinder samt hinder för tredjelandsinvesteringar i vissa medlemsstater.

8.

Europaparlamentet är oroat över otillförlitligheten i rättssystemet som inte lyckas garantera att avtalsförpliktelserna följs, samt bristen på transparens och enhetlighet vid tillämpningen av det regelsystem som styr investeringarna.

9.

Europaparlamentet är bekymrat över bristen på förutsebarhet och på offentliggörande av regler och tekniska standarder för produkter, framför allt vad gäller certifiering, vilket skapar betydande handelshinder för de företag som exporterar till Kina.

10.

Europaparlamentet uppmanar Kina att anta internationella standarder för produkter och tjänster för att främja ytterligare handel mellan Kina och andra länder. Parlamentet välkomnar det faktum att Kina ökar sitt deltagande i internationella organ som fastställer standarder och anser att detta bör uppmuntras genom att EU i sin tur deltar i Kinas egna organ för fastställande av standarder. Parlamentet framhåller att kinesiska importprodukter måste uppfylla europeiska standarder för livsmedel och andra produkter.

11.

Europaparlamentet oroar sig över att utländska företag möter svårigheter när det gäller att få tillträde till offentlig upphandling i Kina, vilket står i kontrast till det faktum att tillträdet till offentlig upphandling i Europa är garanterad. Parlamentet är vidare bekymrat över de eventuellt orättvisa konkurrensvillkor som gäller, eftersom i synnerhet förklätt statsstöd gör det möjligt för kinesiska företag att lägga mycket mer fördelaktiga anbud än deras europeiska konkurrenter. Parlamentet välkomnar omarbetningen av – och det utvidgade tillämpningsområdet för – avtalet om offentlig upphandling som fastställdes den 15 december 2011 vid WTO:s senaste ministerkonferens, och Kinas åtaganden vid detta tillfälle, även om de fortfarande är otillräckliga. Parlamentet uppmuntrar därför Kina att erbjuda sig att ansluta sig till avtalet på villkor som är jämförbara med dem som gäller för avtalets andra parter, i linje med landets åtagande i sitt protokoll om anslutning till WTO. Kommissionen uppmanas att snarast, om möjligt under 2012, utveckla ett EU-instrument för att garantera ömsesidighet när det gäller öppenhet på marknaderna för offentlig upphandling. Parlamentet anser att det också är nödvändigt att stärka de instrument som syftar till att främja, samordna och understödja marknadstillträdet för EU:s små och medelstora företag på prioriterade marknader som den kinesiska.

12.

Europaparlamentet konstaterar att de exportkrediter som beviljas av kinesiska myndigheter och banker ger upphov till snedvridningar av handeln. Kina uppmanas följaktligen att följa OECD-överenskommelsen om riktlinjer för statsstödda exportkrediter. Kommissionen uppmanas att stödja OECD:s ansträngningar för att uppnå Kinas medverkan i denna överenskommelse. Kina uppmanas dessutom att underteckna OECD-konventionen om korruptionsbekämpning.

13.

Europaparlamentet påminner om att den form för utländska företags etablering i Kina som huvudsakligen godkänns är samriskprojekt, som är en företagsform med klara begränsningar och som alltför ofta är förknippad med överföringar av strategisk teknik som kan främja en utveckling av konkurrentföretag i Kina som är till nackdel för den europeiska industrin inom områden där EU är långt framme. Parlamentet är övertygat om att ökad öppenhet från Kina när det gäller samriskprojektmekanismen, i kombination med bättre skydd för immateriella rättigheter, skulle gynna båda parter och främja ett större tillträde för europeiska företag till den kinesiska marknaden.

14.

Europaparlamentet uppmanar EU, i den händelse Kina brukar olagliga handelsmetoder, att där så behövs använda sig av handelspolitiska skyddsinstrument som är förenliga med WTO:s regler, det vill säga antidumpnings-, antisubventions- och skyddsåtgärder, och också i större utsträckning använda sig av WTO:s tvistlösningsmekanism, i syfte att garantera lika villkor i handeln mellan EU och Kina. Parlamentet uttrycker samtidigt oro över Kinas ökande användning av antidumpningsåtgärder som riktas mot export från EU samt prisdumpningsåtgärder och statliga subventioner. Parlamentet uppmanar därför Kina att se till att dess antidumpningsåtgärder är förenliga med WTO:s bestämmelser.

15.

Europaparlamentet beklagar det otillräckliga skyddet av de immateriella rättigheterna i Kina och bristen på konkreta åtgärder som ställs till de europeiska företagens förfogande, särskilt de små och medelstora företagen, för att effektivt bekämpa intrång i immateriella rättigheter. Parlamentet välkomnar kommissionens beslut att föreslå en revidering av direktivet om tillämpningen av de immateriella rättigheterna. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att bättre försvara immateriella rättigheter i alla de multilaterala organisationer där Kina är medlem (WTO, Världshälsoorganisationen (WHO) och Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten (WIPO)). Parlamentet önskar att Kina fortsätter att i sin nationella lagstiftning införliva gällande internationell rätt avseende skyddet av immateriella rättigheter och i synnerhet för att bekämpa varumärkesförfalskning och piratkopiering samt insisterar på att de kinesiska myndigheterna ser till att reglerna efterlevs, framför allt på regional nivå. Parlamentet beklagar att Kina inte har deltagit i förhandlingarna om det internationella avtalet om kampen mot varumärkesförfalskning (ACTA). Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utöka tullsamarbetet i EU och med tredjeländer, särskilt med Kina, när det gäller att beslagta förfalskade varor, och att förenkla tullförfarandena. Parlamentet ber kommissionen och medlemsstaterna att ha ett närmare samarbete med tredjeländer om upphovsrättsfrågor och licensiering.

16.

Europaparlamentet är övertygat om att ett bättre skydd av de immateriella rättigheterna och en effektiv tillämpning av tillhörande regler i Kina skulle ge investerare i EU och på andra håll starka incitament att investera, dela med sig av ny teknisk kompetens och modernisera befintlig teknik i landet.

17.

Europaparlamentet noterar att Kina producerar 97 procent av de sällsynta jordartsmetaller som används i världen och uppmanar landet att garantera hållbara produktionsmetoder och rättvist tillträde till marknaden för sina handelspartner. Kommissionen uppmanas att rikta särskild uppmärksamhet på alla eventuella kinesiska restriktioner när det gäller exporten av dessa råvaror. Parlamentet påminner i detta sammanhang om att Kina fälldes i WTO den 5 juli 2011, vilket fastställdes efter överklagande, för att ha inrättat restriktioner för exporten av vissa råvaror. Kommissionens ombeds att utarbeta en europeisk strategi för god hantering av råvaror genom ökning av energieffektiviteten, återvinning, effektivare resursanvändning och utveckling av industriellt samarbete inom sektorerna för en grön ekonomisk tillväxt och innovation. Parlamentet uppmanar till förhandlingar med målet att anta gemensamma regler och principer om handel med råvaror och på så sätt skapa ramar för användning av exportbegränsningar inom WTO, och även inom G20, då denna fråga främst berör industrialiserade länder och Kina.

18.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förhandla fram ett ambitiöst och balanserat investeringsavtal mellan EU och Kina som syftar till att skapa bättre förutsättningar för de europeiska investerarna i Kina och garantera transparens när det gäller styrningen av kinesiska företag som investerar i EU, samtidigt som nivån på de ömsesidiga kapitalströmmarna höjs. Parlamentet uppmanar rådet att utarbeta sitt mandat för ett framtida investeringsavtal med Kina, och då till fullo beakta parlamentets synpunkter och ståndpunkter, i enlighet med resolutionen av den 6 april 2011 om den framtida EU-politiken för internationella investeringar.

19.

Europaparlamentet välkomnar invigningen av EU-centret för små och medelstora företag i Peking i november 2010, som öppnade sina dörrar för små och medelstora företag i mars 2011 och tillhandahåller resurser för att hjälpa små och medelstora europeiska företag att övervinna de utmaningar de ställs inför på den kinesiska marknaden, särskilt under de tidiga skedena i affärsutvecklingen. Parlamentet välkomnar vidare att centret söker efter områden med möjligheter för små och medelstora europeiska företag i Kina och hjälper dem med det kinesiska regelverket.

20.

Europaparlamentet betonar betydelsen av samarbete mellan olika företag och att etablera partnerskap mellan kinesiska universitet och företag inom EU för att öka innovationen i Kina. Parlamentet lyfter fram de fördelar som EU:s databas för marknadstillträde erbjuder. Databasen innehåller information för EU-företag om förutsättningar för marknadstillträde, t.ex. importtullar, produktkrav, handelshinder, formaliteter, handlingar och statistik. Parlamentet välkomnar den europeiska handelskammarens verksamhet i Kina.

21.

Europaparlamentet anser att det skulle göra det lättare att ha ett enhetligt förhållningssätt till Kina om kommissionen inrättade en mekanism för informationsutbyte om mellanstatliga avtal mellan medlemsstaterna och tredjeländer när det gäller handel med Kina.

22.

Europaparlamentet påminner om att Kina är innehavare av statspapper från vissa av euroområdets medlemsstater. Parlamentet betonar att detta innehav har fått en ny politisk dimension till följd av de allvarliga skuldproblemen inom euroområdet. Kommissionen ombeds inleda en diskussion med ECB och medlemsstaterna om att inrätta ett samordnat system för att identifiera innehavarna av statspappren. Parlamentet är oroat över att möjligheterna för EU att genomföra handelsförhandlingar med Kina undergrävs på grund av landets bidrag till den finansiella stabiliseringen av euroområdet.

23.

Europaparlamentet understryker att den påstådda undervärderingen och det faktum att den kinesiska valutan yuan renminbi inte är konvertibel kan ge en orättvis konkurrensfördel åt den kinesiska exporten, eftersom Kina innehar en tredjedel av världens valutareserver. Parlamentet begär att den internationella finansregleringen som tillämpas på – och den makroekonomiska samordningen mellan – G20-länderna förstärks eftersom den ekonomiska och handelsmässiga stabiliteten i världen annars är i fara. Kina uppmanas att låta yuans värde stiga till en korrekt växelkurs. Parlamentet påminner om att EU, enligt EU-fördragen, kan förse sig med en växelkurspolitik i händelse av ohållbara monetära obalanser i världen.

24.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra Kina att liberalisera sina kapitalrörelser. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram belägg för hur den fasta växelkursen skadar EU:s konkurrenskraft och därefter överväga en lämplig åtgärdsprioritering.

25.

Europaparlamentet ber medlemsstaterna att genom lämpliga övervakningsmekanismer se till att utländska företag som verkar i EU respekterar all gällande lagstiftning på den inre marknaden, inbegripet sociala normer och miljönormer, garanterar patentskydd och bidrar till ansträngningarna att främja hållbar sysselsättning när de förvärvar europeiska företag eller etablerar filialer i EU. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att skapa ett organ av samma typ som CFIUS kommittén i Förenta staterna med uppgift att bedöma utländska strategiska investeringar innan de genomförs, för att ha en god uppfattning om de företag som verkar och investerar på dess territorium och att regelbundet rapportera till parlamentet.

26.

Europaparlamentet uppmanar EU att agera inom alla lämpliga internationella organisationer, exempelvis WHO, ILO och FN, för att initiera en reformprocess som är inriktad på att inkludera bindande normer av social, miljömässig och hälsomässig art i de regler för organisationen av handeln som styrs av WTO.

27.

Europaparlamentet beklagar det fragmenterade och icke-samordnade institutionella ramverket för handelsrelationerna mellan EU och Kina. Parlamentet uppmanar kommissionen att snarast se över organisationsplanen för de bilaterala relationerna, att söka uppnå en bättre samordning och undanröja överlappningarna i form av oräkneliga arbetsgrupper, dialoger och andra formella – och informella – organ. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna, de enskilda regionerna och kommunerna att bättre samordna sin egen Kinapolitik, och snarast vidta åtgärder för att uppnå operativt samförstånd som främjar gemensamma EU-mål.

28.

Europaparlamentet uppmanar EU att utveckla en strategi för att undvika ofrivillig tekniköverföring. Parlamentet önskar i detta hänseende att förfarandet för ett förstärkt samarbete om EU-patent snarast slutförs.

29.

Europaparlamentet kräver att samtliga varor på den inre marknaden strikt ska uppfylla de europeiska reglerna och normerna och ber kommissionen att snarast föreslå en plan, i överensstämmelse med WTO:s regler, för ett gradvist införande av villkor för handeln och/eller en uppsättning åtgärder för anpassning vid gränserna av varor från tredjeländer som inte uppfyller dessa normer.

30.

Europaparlamentet understryker Kinas allt större inflytande inom internationell handel. Parlamentet uppmanar därför EU att vara vaksamt på de politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga följderna av Kinas allt större investeringar i utvecklingsländerna, i synnerhet i Afrika och Latinamerika.

31.

Europaparlamentet bekräftar på nytt behovet av kinesiska investeringar i Latinamerika och i Afrika, framför allt inom särskilda ekonomiska zoner, som kan bidra till ekonomisk utveckling i de berörda länderna och till utveckling av lokala produktionskedjor genom att använda den lokala arbetskraften.

32.

Europaparlamentet är oroat över att vissa europeiska företag investerar i Kina främst på grund av den låga produktionskostnad som är följden av lägre sociala och miljömässiga krav och normer för mänskliga rättigheter. Parlamentet rekommenderar starkt att kommissionen och medlemsstaterna främjar effektiva metoder för företagens sociala ansvar hos europeiska företag i Kina och uppmuntrar till spridning och information om bästa praxis inom sådana initiativ. Parlamentet begär dessutom att kommissionen bedömer hur bestämmelser om företagens sociala ansvar kan inkluderas i det framtida investeringsavtalet mellan EU och Kina.

33.

Europaparlamentet anser att det framför allt för utvecklingsländerna själva inte är produktivt att betrakta Kinas engagemang i utvecklingsländer som illojal konkurrens och reagera konfrontativt. Parlamentet betonar att med hänsyn till utvecklingsländernas bästa och en bredare global konkurrens och tillväxt måste företag och aktörer i EU som försöker konkurrera med Kina, i handelsförbindelser och ekonomiska förbindelser med utvecklingsländerna, arbeta för att komma med erbjudanden som är de mest attraktiva när det gäller hållbarhet och fördelar på lång sikt, inklusive miljömässiga och sociala aspekter samt aspekter som avser mänskliga rättigheter och styrelseformer.

34.

Europaparlamentet påminner om att Kina släpper ut mest växthusgaser i världen. Parlamentet begär att EU i internationella organisationer ska föreslå att man integrerar ekologiska aspekter och klimatskyddsmål i diskussionen om den internationella handeln. Parlamentet anser att Kinas ekonomiska styrka och landets kapacitet att utveckla teknisk innovation ska användas för att stödja den globala kampen mot klimatförändringen.

35.

Europaparlamentet anser att de insatser som de kinesiska myndigheterna genomfört när det gäller vissa grundläggande rättigheter i Kina, särskilt sociala rättigheter och arbetsrätt, inte är tillräckliga. Parlamentet uppmuntrar därför EU och Kina att utveckla en närmare och mer ansvarstagande strategisk dialog som bygger på ömsesidig förståelse.

36.

Europaparlamentet begär att EU ska utveckla en ambitiös gemensam industriell politik grundad på forskning och utveckling som understöds genom innovativa finansieringsformer som projektobligationer och som stöder utvecklingen av små och medelstora företag, bland annat via tillgång till offentlig upphandling, i syfte att bibehålla konkurrenskraften gentemot nya stora aktörer inom industri och forskning. EU uppmanas att uppvärdera den europeiska produktionen genom att tillhandahålla bättre kvalitetsinformation till konsumenterna, särskilt genom att anta förordningen om ursprungsmärkning (”made in”) av varor som importeras till EU.

37.

Europaparlamentet begär att EU förstärker sin ekonomiska, budgetära, statsfinansiella och politiska styrning i syfte att bli en trovärdig och kraftfull samtalspartner på den internationella arenan. Rådet och kommissionen uppmanas att tala med en enda röst för att undvika att bilaterala partnerskap och avtal kommer att försvaga EU:s ställning. Parlamentet uppmanar kommissionen att ha ett nära samarbete med medlemsstaterna när de utformar sin handelspolitik och sin politik gentemot Kina. Parlamentet begär att EU tillämpar en långsiktig strategi gentemot Kina, som säkrar den operativa samordningen både mellan EU-institutionerna och mellan EU och medlemsstaterna.

38.

Europaparlamentet betonar att man måste anta en balanserad strategi gentemot Kina. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att bygga upp ett långtgående samarbete med Kina inom gemensamma forskningsområden, såsom produktsäkerhet och människors hälsa, samt att anordna ytterligare vetenskapliga, tekniska och kulturella utbyten.

39.

Europaparlamentet anser att många handelsfrågor med Kina rör lagstiftningens kvalitet och genomförande inom olika politikområden, bland annat industripolitik, miljöpolitik, krisåtgärder, finansiell stabilitet och konsumentskydd. Sådana fall ska lösas genom ökat bilateralt samarbete eller tvistlösning inom WTO.

40.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.