EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32020R1423

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1423 av den 14 mars 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 vad gäller tekniska tillsynsstandarder avseende kriterierna för att utse centrala kontaktpunkter på området för betaltjänster och avseende vilka funktioner som dessa centrala kontaktpunkter ska ha (Text av betydelse för EES)

C/2019/1997

EUT L 328, 9.10.2020, p. 1–3 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

Legal status of the document In force

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_del/2020/1423/oj

9.10.2020   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 328/1


KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2020/1423

av den 14 mars 2019

om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 vad gäller tekniska tillsynsstandarder avseende kriterierna för att utse centrala kontaktpunkter på området för betaltjänster och avseende vilka funktioner som dessa centrala kontaktpunkter ska ha

(Text av betydelse för EES)

THE EUROPEAN COMMISSION,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 av den 25 november 2015 om betaltjänster på den inre marknaden, om ändring av direktiven 2002/65/EG, 2009/110/EG och 2013/36/EU samt förordning (EU) nr 1093/2010 och om upphävande av direktiv 2007/64/EG (1), särskilt artikel 29.7, och

av följande skäl:

(1)

Kravet på att utse en central kontaktpunkt i enlighet med artikel 29.4 i direktiv (EU) 2015/2366 bör stå i proportion till direktivets syfte och inte vara onödigt betungande för betalningsinstitut som bedriver gränsöverskridande verksamhet. Det är därför lämpligt att specificera proportionerliga kriterier i form av tröskelvärden för volym och värde för de transaktioner som genomförs i värdmedlemsstaten via ombud och för antalet ombud som är etablerade i värdmedlemsstaten. Eftersom den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten får kräva att betalningsinstituten ska rapportera om den verksamhet som bedrivs på den medlemsstatens territorium i enlighet med artikel 29.2 i direktiv (EU) 2015/2366, har denna myndighet möjlighet att få tillgång till de uppgifter som är nödvändiga för att tillämpa dessa kriterier. Dessa tröskelvärden bör därför fastställas för att komplettera artikel 29.4 i direktiv (EU) 2015/2366.

(2)

Om en medlemsstat kräver att en central kontaktpunkt utses i enlighet med artikel 29.4 i direktiv (EU) 2015/2366 bör den centrala kontaktpunkten i första hand säkerställa tillräcklig kommunikation och rapportering av information om efterlevnaden i värdmedlemsstaten av de krav som anges i avdelningarna III och IV i det direktivet, inbegripet de rapporteringsskyldigheter som det betalningsinstitut som utser kontaktpunkten har gentemot de behöriga myndigheterna i värdmedlemsstaten. Kontaktpunkten bör också ha en central samordnande roll mellan det betalningsinstitut som utser den och de behöriga myndigheterna i hem- och värdmedlemsstaterna för att underlätta tillsynen av betaltjänstverksamheten i värdmedlemsstaten via ombud inom ramen för etableringsrätten. Betalningsinstitutet bör därför se till att den centrala kontaktpunkten ges nödvändiga resurser och får tillgång till relevanta rapporteringsuppgifter så att den kan fullgöra sina skyldigheter enligt direktiv (EU) 2015/2366.

(3)

Denna förordning baseras på det förslag till tekniska tillsynsstandarder som Europeiska bankmyndigheten (EBA) har överlämnat till kommissionen.

(4)

EBA har genomfört öppna offentliga samråd om det förslag till tillsynsstandarder som denna förordning grundar sig på, gjort en analys av de möjliga kostnaderna och fördelarna samt begärt ett yttrande från den bankintressentgrupp som inrättats i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 (2).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Kriterier för att fastställa när det är lämpligt att utse en central kontaktpunkt

För tillämpningen av artikel 29.4 i direktiv (EU) 2015/2366 ska det endast anses vara lämpligt att kräva att betalningsinstitut utser en central kontaktpunkt om ett eller flera av följande kriterier är uppfyllda:

a)

Det totala antalet ombud via vilka ett betalningsinstitut inom ramen för etableringsrätten tillhandahåller någon av de betaltjänster som avses i bilaga I till direktiv (EU) 2015/2366 i en värdmedlemsstat under det senaste räkenskapsåret är tio eller fler.

b)

Det totala värdet av betalningstransaktioner, inklusive betalningstransaktioner som initieras i samband med betalningsinitieringstjänster, som ett betalningsinstitut under det senaste räkenskapsåret har genomfört i värdmedlemsstaten via ombud som är belägna i värdmedlemsstaten och som är verksamma inom ramen för antingen etableringsrätten eller friheten att tillhandahålla tjänster, överstiger 3 miljoner euro och betalningsinstitutet har anlitat minst två av dessa ombud inom ramen för etableringsrätten.

c)

Det totala antalet betalningstransaktioner som ett betalningsinstitut under det senaste räkenskapsåret har genomfört i värdmedlemsstaten via ombud som är belägna i värdmedlemsstaten och som är verksamma inom ramen för antingen etableringsrätten eller friheten att tillhandahålla tjänster, inklusive betalningstransaktioner som initieras i samband med betalningsinitieringstjänster, är fler än 100 000 och betalningsinstitutet har anlitat minst två av dessa ombud inom ramen för etableringsrätten.

Artikel 2

Den centrala kontaktpunktens funktioner

1.   En central kontaktpunkt som utses i enlighet med artikel 29.4 i direktiv (EU) 2015/2366 ska utföra samtliga följande funktioner:

a)

Den ska sköta all inlämning och insamling i samband med de rapporteringsskyldigheter som det betalningsinstitut som har utsett den har gentemot de behöriga myndigheterna i värdmedlemsstaten i enlighet med artikel 29.2 i direktiv (EU) 2015/2366 med avseende på tjänster som tillhandahålls i värdmedlemsstaten via ombud inom ramen för etableringsrätten.

b)

Den ska fungera som en enda kontaktpunkt för det betalningsinstitut som har utsett den vid kommunikation med de behöriga myndigheterna i hem- och värdmedlemsstaterna, när det gäller de betaltjänster som tillhandahålls i värdmedlemsstaten via ombud inom ramen för etableringsrätten, inklusive genom att på begäran förse de behöriga myndigheterna med handlingar och information.

c)

Den ska underlätta de behöriga myndigheternas inspektioner på plats av ombuden för det betalningsinstitut som har utsett den, vilka är verksamma i värdmedlemsstaten inom ramen för etableringsrätten, och genomförandet av tillsynsåtgärder som de behöriga myndigheterna i hem- eller värdmedlemsstaterna har antagit i enlighet med direktiv (EU) 2015/2366.

2.   Betalningsinstituten ska se till att de centrala kontaktpunkterna ges nödvändiga resurser och får tillgång till alla uppgifter som krävs för att utföra de funktioner som anges i artikel 29.4 i direktiv (EU) 2015/2366 och som specificeras i punkt 1 i denna artikel.

Artikel 3

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 14 mars 2019.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 337, 23.12.2015, s. 35.

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 12).


Top