14.11.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 298/29

(1)

Förfarandet för erkännande av centrala motparter etablerade i tredjeländer som fastställs i artikel 25 i förordning (EU) nr 648/2012 syftar till att göra det möjligt för centrala motparter, som är etablerade och auktoriserade i tredjeländer vars rättsliga normer är likvärdiga med dem som föreskrivs i den förordningen, att tillhandahålla clearingtjänster till clearingmedlemmar eller handelsplatser som är etablerade i unionen. Det förfarandet för erkännande och det däri föreskrivna beslutet om likvärdighet bidrar på så sätt till att uppnå det övergripande målet för förordning (EU) nr 648/2012 om att begränsa systemrisker genom att utöka användningen av säkra och sunda centrala motparter för att cleara för OTC-derivatkontrakt, också när de centrala motparterna är etablerade och auktoriserade i ett tredjeland.

(2)

För att ett tredjelands rättsliga system ska anses vara likvärdigt med den rättsliga ordningen i unionen vad gäller centrala motparter bör det faktiska resultatet av de tillämpliga rättsliga och tillsynsmässiga arrangemangen uppfylla unionens krav i fråga om de regleringsmål som uppnås. Syftet med denna bedömning av likvärdighet är därför att kontrollera att Sydafrikas rättsliga och tillsynsmässiga arrangemang säkerställer att centrala motparter som är etablerade och auktoriserade där inte utsätter clearingmedlemmar eller handelsplatser som är etablerade i unionen för en högre nivå av risk än de skulle kunna utsättas av centrala motparter som är auktoriserade i unionen, och följaktligen inte medför oacceptabla nivåer av systemrisk i unionen.

(3)

Detta beslut grundas på resultatet av de rättsliga och tillsynsmässiga arrangemang som gäller i Sydafrika, och om de är tillräckliga för att minska de risker som clearingmedlemmar eller handelsplatser etablerade i unionen kan komma att utsättas för på ett sätt som anses likvärdigt med resultatet av de krav som föreskrivs i förordning (EU) nr 648/2012. De väsentligt lägre inneboende riskerna i clearingverksamhet som utförs på finansiella marknader som är mindre än unionens finansmarknad bör i detta sammanhang särskilt beaktas.

(4)

I enlighet med artikel 25.6 i förordning (EU) nr 648/2012 måste tre villkor vara uppfyllda för att kunna fastställa att den rättsliga och de tillsynsmässiga arrangemangen i ett tredjeland vad gäller centrala motparter som är auktoriserade där, är likvärdiga med de krav som fastställs i den förordningen.

(5)

Enligt det första villkoret måste centrala motparter som är etablerade i ett tredjeland följa rättsligt bindande krav som är likvärdiga med de krav som anges i avdelning IV i förordning (EU) nr 648/2012.

(6)

Sydafrikas rättsligt bindande krav på centrala motparter som är auktoriserade i det landet består av Financial Markets Act, Act No 19 av 2012 (nedan kallad FMA). Registerförvaltaren för värdepapperstjänster (nedan kallad registerförvaltaren) har långtgående befogenheter för tillsyn, övervakning och undersökning av clearinghus som är auktoriserade i Sydafrika (nedan kallade auktoriserade clearinghus).

(7)

I FMA fastställs de skyldigheter och krav som centrala motparter måste uppfylla. Enligt FMA beviljar registerförvaltaren tillstånd att bedriva auktoriserad verksamhet som clearinghus, förutsatt att sökanden uppfyller de krav och bidrar till de mål som fastställs i FMA, inbegripet att mildra systemrisker och säkerställa att Sydafrikas finansmarknader är rättvisa, effektiva och transparenta. För att se till att dessa krav uppfylls får registerförvaltaren fastställa de villkor som anses lämpliga när auktorisering beviljas. Auktoriserade clearinghus måste bedriva sin verksamhet på ett sätt som är rättvist och transparent, med vederbörlig hänsyn tagen till clearingmedlemmars och deras kunders rättigheter. Enligt FMA måste auktoriserade clearinghus också uppfylla internationella tillsynsstandarder, inbegripet principerna för finansmarknadens infrastruktur som utfärdades i april 2012 av Kommittén för betalnings- och avvecklingssystem (2) och Internationella organisationen för börstillsynsmyndigheter (nedan kallad IOSCO).

(8)

FMA ger finansministern befogenhet att utfärda förordningar i alla frågor som måste eller får regleras av den lagstiftningen, eller i varje annat ärende som är nödvändigt för bättre förvaltning och genomförande av FMA. Registerförvaltaren har dessutom befogenhet enligt FMA att utfärda riktlinjer för tillämpning och tolkning av FMA, samt att vidta de åtgärder den anser nödvändiga för att korrekt utöva sin funktion eller sina plikter, eller för att genomföra FMA.

(9)

Bedömningen av likvärdigheten i fråga om den rättsliga och tillsynsmässiga ordning som är tillämplig på godkända clearinghus bör också beakta det riskreduceringsresultat de säkerställer när det gäller graden av risk som clearingmedlemmar eller handelsplatser som är etablerade i unionen utsätts för på grund av deras deltagande i godkända clearinghus. Riskreduceringsresultatet bestäms både av graden av inneboende risk i den clearingverksamhet som bedrivs av den berörda centrala motparten, vilket beror på storleken på den finansiella marknad där den är verksam, och på hur ändamålsenliga de rättsliga och tillsynsmässiga arrangemangen tillämpliga på centrala motparter är när det gäller att dämpa denna risknivå. För att uppnå samma riskreduceringsresultat erfordras striktare riskreduceringskrav för centrala motparter som bedriver sin verksamhet på större finansiella marknader, vilkas inneboende risknivå är högre än för centrala motparter som bedriver sin verksamhet på mindre finansiella marknader vars inneboende risknivå är lägre.

(10)

Storleken på den finansiella marknad där godkända clearinghus bedriver sin clearingverksamhet är väsentligt mindre än den där centrala motparter etablerade inom unionen bedriver sin motsvarande verksamhet. Närmare bestämt utgjorde det totala värdet av clearade derivattransaktioner i Sydkorea under de senaste tre åren mindre än 1 % av det sammanlagda värdet av de derivattransaktioner som clearades i unionen. Deltagande i godkända clearinghus utsätter därför clearingmedlemmar eller handelsplatser som är etablerade i unionen för väsentligt lägre risker än deras deltagande i centrala motparter som är auktoriserade i unionen.

(11)

Den rättsliga och tillsynsmässiga ordningen för godkända clearinghus kan därför betraktas som likvärdig där den är lämplig för att dämpa den lägre risknivån. De grundläggande reglerna tillämpliga på godkända clearinghus, kompletterat med deras egna interna regler och förfaranden som genomför principerna för finansmarknadens infrastruktur, minskar den lägre nivå av risk som finns i Sydafrika och uppnår ett riskreduceringsresultat motsvarande det som eftersträvas genom förordning (EU) nr 648/2012.

(12)

Kommissionen konstaterar därför att Sydafrikas rättsliga och tillsynsmässiga arrangemang säkerställer att centrala motparter som är auktoriserade i det landet uppfyller rättsligt bindande krav motsvarande de krav som föreskrivs i avdelning IV i förordning (EU) nr 648/2012.

(13)

I överensstämmelse med det andra villkoret i artikel 25.6 i förordning (EU) nr 648/2012 måste Sydafrikas rättsliga och tillsynsmässiga arrangemang avseende centrala motparter som är auktoriserade i det landet säkerställa en effektiv löpande tillsyn över och efterlevnadsåtgärder gentemot de ifrågavarande centrala motparterna.

(14)

Registerförvaltaren övervakar och verkställer efterlevnad av FMA. Registerförvaltaren bedömer årligen huruvida de auktoriserade clearinghusen följer FMA och sina interna regler och förfaranden, liksom direktiv, förfrågningar, villkor eller krav som ställts av registerförvaltaren i enlighet med FMA. Registerförvaltaren har också befogenhet att återkalla eller avbryta auktoriseringen av ett clearinghus om det underlåter att följa FMA, dess interna regler och förfaranden eller de direktiv, förfrågningar, villkor eller krav som ställts av registerförvaltaren i enlighet med FMA, bland annat.

(15)

Registerförvaltaren har befogenhet att begära information eller dokumentation från auktoriserade clearinghus och att utföra inspektioner på plats. Efter det att en inspektion på plats har ägt rum kan registerförvaltaren bland annat kräva att ett auktoriserat clearinghus vidtar åtgärder eller avstår från att handla i syfte att avsluta eller avhjälpa oegentligheter. Böter kan utfärdas av registerförvaltaren i de fall som ett auktoriserat clearinghus underlåtit att lämna information i enlighet med FMA. För att säkerställa genomförande och förvaltning av FMA kan registerförvaltaren dessutom utfärda allmänna direktiv eller direktiv som riktar sig till ett specifikt företag.

(16)

Kommissionen drar därför slutsatsen att de rättsliga och tillsynsmässiga arrangemangen i Sydafrika för centrala motparter som är auktoriserade i landet säkerställer en fortlöpande effektiv tillsyn och effektiva efterlevnadsåtgärder.

(17)

I överensstämmelse med det tredje villkoret enligt artikel 25.6 i förordning (EU) nr 648/2012 måste Sydafrikas rättsliga och tillsynsmässiga ordning inbegripa ett effektivt likvärdigt system för godkännande av centrala motparter som är auktoriserade i enlighet med tredjeländers rättssystem (nedan kallade centrala motparter från tredjeländer).

(18)

Centrala motparter auktoriserade i ett tredjeland vars rättsliga och tillsynsmässiga arrangemang är likvärdiga med dem i Sydafrikas regelverk, som har samma regleringar mot penningtvätt och finansiell terrorism och i vilken centrala motparter är föremål för effektiv tillsyn, får tillhandahålla tjänster i Sydafrika förutsatt att de är auktoriserade av registerförvaltaren. För att bevilja auktorisering ska registerförvaltaren bedöma ansökan om auktorisering med beaktande av regelverket i det tredje landet, och får ta hänsyn till information som tillhandahålls av vilken annan tillsynsmyndighet som helst, inbegripet tillsynsmyndigheter i tredjeländer. Registerförvaltaren får dessutom undanta de centrala motparterna i tredjelandet från vissa eller alla krav som FMA uppställer. Registerförvaltaren får ingå samarbetsarrangemang med tredjeländers regleringsmyndigheter eller tillsynsmyndigheter i syfte att samordna tillsynen på fortlöpande basis och utbyta information om centrala motparter i tredjeländer som är auktoriserade i ett tredjeland vars rättsliga och tillsynsmässiga arrangemang är likvärdiga med dem i Sydafrikas regelverk och som är föremål för effektiv tillsyn i det tredjeland där de är auktoriserade.

(19)

Samtidigt som det konstateras att strukturen i Sydafrikas rättsordnings erkännandeförfarande för tredjeländers centrala motparter skiljer sig från det förfarande som föreskrivs i förordning (EU) nr 648/2012, bör det likväl anses föreskriva ett effektivt likvärdigt system för godkännande av tredjeländers centrala motparter.

(20)

Villkoren i artikel 25.6 i förordning (EU) nr 648/2012 kan anses vara uppfyllda av Sydafrikas rättsliga och tillsynsmässiga arrangemang avseende centrala motparter som är auktoriserade i det landet och den rättsliga och tillsynsmässiga ordningen bör anses motsvara kraven i förordning (EU) nr 648/2012. Kommissionen bör fortsätta att regelbundet övervaka utvecklingen av Sydafrikas rättsliga och tillsynsmässiga ramverk för centrala motparter och att de villkor som ligger till grund för detta beslut uppfylls.

(21)

Den regelbundna översynen av de rättsliga och tillsynsmässiga arrangemang som är tillämpliga på centrala motparter som är auktoriserade i Sydafrika bör vara utan påverkan på kommissionens möjlighet att vidta en specifik översyn när som helst utanför den allmänna översynen, om relevanta förändringar gör det nödvändigt för kommissionen att på nytt bedöma likvärdigheten som beviljats genom detta beslut. En sådan bedömning kan leda till att erkännandet av likvärdighet återkallas.

(22)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från Europeiska värdepapperskommittén.