27.5.2009

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 128/15

---

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 436/2009

av den 26 maj 2009

om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 479/2008 när det gäller vinodlingsregistret, de obligatoriska deklarationerna och framtagningen av uppgifter för marknadsuppföljning, följedokumenten vid transport av produkter och de register som ska föras inom vinsektorn

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 479/2008 av den 29 april 2008 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin, om ändring av förordningarna (EG) nr 1493/1999, (EG) nr 1782/2003, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 3/2008 samt om upphävande av förordningarna (EEG) nr 2392/86 och (EG) nr 1493/1999 (1), särskilt artiklarna 115.2 och 121, och

av följande skäl:

(1)

Genom förordning (EG) nr 479/2008 ändrades den tidigare ordningen för vinsektorn, som inrättats genom rådets förordning (EG) nr 1493/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin (2), och upphävdes rådets förordning (EEG) nr 2392/86 av den 24 juli 1986 om upprättandet av ett gemenskapsregister över vinodlingar (3), med verkan från och med den 1 augusti 2009.

(2)	Bestämmelserna om obligatoriska uppgifter i vinodlingsregistret samt uppdatering och underhåll av det fastställs för närvarande i förordning (EEG) nr 2392/86, och tillämpningsföreskrifterna för upprättandet av vinodlingsregistret fastställs i kommissionens förordning (EEG) nr 649/87 (4).

(3)	I artikel 108 i förordning (EG) nr 479/2008 föreskrivs att vissa medlemsstater ska föra ett vinodlingsregister med uppdaterad information om produktionskapaciteten.

(4)	Med beaktande av det ovanstående bör förordning (EEG) nr 649/87 upphävas och tillämpningsföreskrifter för vinodlingsregistret antas.

(5)

De huvudsakliga syftena med vinodlingsregistret är att övervaka och kontrollera produktionskapaciteten. I artikel 116 i förordning (EG) nr 479/2008 föreskrivs att medlemsstaterna ska se till att de administrations- och kontrollförfaranden som hänför sig till arealer är förenliga med det integrerade administrations- och kontrollsystemet (IAKS). I synnerhet identifieringen av odlaren och de brukade vinodlingsskiftena bör vara förenlig med IAKS.

(6)	För att undvika en alltför stor administrativ börda, men utan att syftena med vinodlingsregistret för den skull hindras, bör det vara frivilligt att samla in uppgifter från vinodlare med mycket begränsad produktion.

(7)

För att säkerställa att vinodlingsregistret kan användas i praktiken bör de uppgifter som ska ingå i registret anpassas till de uppgifter som krävs enligt avdelning IV om produktionskapacitet i kommissionens förordning (EG) nr 555/2008 (5), som innehåller tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 479/2008 när det gäller stödprogram, handel med tredjeländer, produktionskapacitet och kontroller inom vinsektorn.

(8)

För att säkerställa enhetlighet mellan de tillgängliga uppgifterna om vinodling bör vissa uppgifter som samlas in inom ramen för rådets förordning (EEG) nr 357/79 av den 5 februari 1979 om statistiska undersökningar av vinodlingsområden (6) infogas i vinodlingsregistret, särskilt uppgifterna om vinodlingsskiftenas planteringsår.

(9)	För att garantera att uppgifterna i vinodlingsregistret fortlöpande överensstämmer med den verkliga situationen inom vinodlingen bör de uppdateras kontinuerligt och kontrolleras regelbundet.

(10)

I artikel 111 i förordning (EG) nr 479/2008 föreskrivs att producenter av druvor avsedda för vinframställning och producenter av druvmust och vin varje år ska deklarera vilka mängder som producerats av den senaste skörden samt att producenter av druvmust och vin och andra näringsidkare än detaljhandlare varje år ska deklarera sina lager. Vidare föreskrivs att medlemsstaterna får kräva att försäljare av druvor deklarerar vilka mängder som saluförts.

(11)	För att underlätta hanteringen av uppgifter avseende deklarationer är det lämpligt att varje deklaration som lämnas in i den behöriga administrativa enheten betraktas som oberoende av övriga deklarationer som samma producent eventuellt har lämnat in i andra administrativa enheter i medlemsstaten.

(12)	Det är inte nödvändigt att kräva två deklarationer från producenter som kan lämna alla nödvändiga uppgifter i produktionsdeklarationen. Småproducenter kan undantas från deklarationsskyldighet, eftersom deras sammanlagda produktion utgör en relativt blygsam andel av produktionen inom gemenskapen.

(13)	Även de aktörer som levererar vinprodukter före de angivna deklarationsdatumen bör åläggas att lämna deklarationer.

(14)	För att underlätta förvaltningen av marknaden för vin måste ett datum fastställas då deklarationerna ska göras. Eftersom skörden äger rum vid olika tidpunkter i de olika medlemsstaterna, bör tidsfristerna för inlämning av producenternas deklarationer spridas över en lämplig period.

(15)	För att underlätta tillämpningen av denna förordning bör blanketter utarbetas av vilka det framgår vilka uppgifter som ska ingå i deklarationerna. Det bör emellertid överlåtas på medlemsstaterna att besluta på vilket sätt aktörerna ska lämna in dessa uppgifter.

(16)	Användandet av datoriserade förfaranden ersätter efterhand manuell inskrivning av uppgifter inom olika delar av den administrativa verksamheten. Det bör därför också vara möjligt att använda datoriserade och elektroniska förfaranden för de obligatoriska deklarationerna.

(17)	De medlemsstater som förfogar över ett fullständigt vinodlingsregister bör tillåtas att använda vissa uppgifter ur registret, t.ex. areal. Det är därför önskvärt att producenterna på vissa villkor undantas från skyldigheten att deklarera arealen.

(18)

De medlemsstater vars vinodlingsareal inte överstiger 500 hektar eller vars vinproduktion inte överstiger 50 000 hektoliter bör kunna låta bli att kräva att vissa uppgifter ska finnas med i deklarationerna och bör, på villkor som ska fastställas, kunna undanta producenterna från skyldigheten att lämna in en eller flera av deklarationerna.

(19)	Det bör fastställas tidsfrister inom vilka medlemsstaterna ska sammanställa de insamlade uppgifterna.

(20)

Tillräcklig information om produktion och lager inom vinsektorn återfinns för närvarande endast i de skörde- och lagerdeklarationer som lämnas av berörda parter. Lämpliga åtgärder bör därför vidtas för att säkerställa att dessa deklarationer lämnas in och att de är fullständiga och korrekta. Det bör ges möjlighet till påföljder för den händelse att deklarationer inte lämnas in eller är felaktiga eller ofullständiga.

(21)	Av samma skäl är det nödvändigt att fastställa tidsfrister inom vilka de insamlade uppgifterna avseende obligatoriska deklarationer ska överlämnas till kommissionen, samt att ange på vilket sätt de ska överlämnas.

(22)

Vissa uppgifter om vinmarknaden är nödvändiga för marknadsuppföljningen. Förutom de uppgifter som erhålls genom sammanställningar av de olika deklarationerna är det även nödvändigt att få tillgång till uppgifter om mängder, användning och priser. Det bör därför föreskrivas att medlemsstaterna ska samla in dessa uppgifter och överlämna dem till kommissionen senast vissa bestämda datum.

(23)	Vissa medlemsstater kan undantas från skyldigheten att lämna uppgift om priser, eftersom deras sammanlagda produktion utgör en relativt blygsam andel av produktionen inom gemenskapen.

(24)	Med beaktande av det ovanstående bör kommissionens förordning (EG) nr 1282/2001 (7) om tillämpningsföreskrifter för framtagning av uppgifter för produktinformation och marknadsuppföljning inom vinsektorn upphävas.

(25)	Med hänsyn till den inre marknaden bör de myndigheter som har till uppgift att övervaka innehav och saluföring av vinprodukter förses med de instrument som behövs för att genomföra effektiva kontroller i enlighet med enhetliga bestämmelser som är tillämpliga i hela gemenskapen.

(26)

I artikel 112.1 i förordning (EG) nr 479/2008 föreskrivs att vinprodukter får sättas i omlopp inom gemenskapen endast om de åtföljs av ett av myndigheterna kontrollerat dokument. I punkt två i samma artikel anges att fysiska eller juridiska personer som innehar vinprodukter är skyldiga att föra register särskilt över mottagna och avsända leveranser av sådana produkter.

(27)

Ett steg mot skatteharmonisering i gemenskapen togs genom rådets direktiv 92/12/EEG av den 25 februari 1992 om allmänna regler för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor (8). För att skapa enhetliga regler i gemenskapen och för att förenkla de administrativa formaliteterna för de yrkesverksamma och för allmänheten föreskrivs bland annat att dokument som enligt skattelagstiftningen ska åtfölja en transport av vinprodukter även ska godkännas som följedokument.

(28)

För transport av vinprodukter som inte omfattas av de ovannämnda skattebestämmelserna och för transport av vinprodukter från småproducenter bör det vara obligatoriskt med ett dokument som ska åtfölja produkterna så att de behöriga myndigheterna kan övervaka förflyttningar av dem. Handelsdokument som innehåller de uppgifter som är nödvändiga för att identifiera produkten och följa transporten bör kunna godkännas för detta ändamål.

(29)	För att inte i onödan komplicera de administrativa formaliteterna för transportföretagen, bör följedokument inte krävas för vissa vinprodukter som transporteras en begränsad sträcka eller som i begränsade kvantiteter är tappade i små behållare.

(30)	I aktörernas administrativa hantering ersätts pappersdokumenten allt mer av datoriserade förfaranden. Det bör därför också vara möjligt att använda datoriserade förfaranden vid upprättande och användning av följedokument och register.

(31)	För export av vinprodukter krävs ytterligare dokument utöver följedokumenten, framför allt en exportdeklaration. Det bör således även fastställas förfaranden för upprättande och validering av dessa dokument.

(32)

Särskild uppmärksamhet bör fästas vid övervakningen av bulktransporterade vinprodukter, eftersom risken för bedrägerier är större för dessa produkter än för produkter som har tappats på flaska och försetts med etikett och engångsförslutning. Vid bulktransport bör det krävas ytterligare uppgifter samt förhandsvalidering av följedokumentets giltighet.

(33)	För att förenkla kontrollarbetet för de behöriga myndigheterna är det nödvändigt att följedokumenten vid transport av produkter från tredjeland som övergått till fri omsättning innehåller en hänvisning till dokument VI 1.

(34)

I bestämmelserna om utfärdande av administrativa följedokument och det förenklade följedokumentet hänvisas till bestämmelser som rör attestering av skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning för vissa kategorier av vin. Nödvändiga bestämmelser om sådan attestering bör således fastställas. Det är också nödvändigt att fastställa bestämmelser om attestering av vissa viners ursprung i samband med transporter som inte omfattas av några skattemässiga formaliteter, särskilt vid export. För att förenkla de administrativa formaliteterna för medborgarna och underlätta rutinuppgifterna för de behöriga myndigheterna, bör myndigheterna ha möjlighet att ge avsändare som uppfyller vissa villkor tillstånd att själva föra in sådana påskrifter i följedokumenten som intygar vinets ursprung, utan att detta hindrar att nödvändiga kontroller utförs.

(35)

Det bör fastställas vilka åtgärder de behöriga myndigheterna ska vidta i det fall att allvarliga överträdelser begåtts av transportens avsändare eller det föreligger oegentligheter i samband med en transport. Sådana åtgärder bör emellertid inte försena transporten mer än vad som är strikt nödvändigt.

(36)	För att de behöriga myndigheterna på grundval av registren effektivt ska kunna övervaka transporter och innehav av vinprodukter, särskilt vid samarbete mellan dessa myndigheter på gemenskapsnivå, bör bestämmelserna om registerföringen harmoniseras på gemenskapsnivå.

(37)	De skyldigheter som registren innebär kan medföra en oproportionerligt stor administrativ börda för vissa aktörer. Medlemsstaterna bör därför kunna undanta dessa aktörer från vissa skyldigheter.

(38)	De varor som används i samband med vissa oenologiska metoder, t.ex. berikning, syrning och sötning, är särskilt utsatta för risken för bedrägerier. Därför måste register föras över innehav av sådana varor så att de behöriga myndigheterna kan kontrollera hur de transporteras och används.

(39)	Särskild uppmärksamhet bör fästas vid kontrollen av mousserande vin och likörvin, eftersom dessa är föremål för tillsats av andra produkter. Det är därför nödvändigt att kräva ytterligare uppgifter i registren.

(40)

Det följedokument som enligt gemenskapsbestämmelserna krävs vid transport av vinprodukter är en mycket värdefull informationskälla för de myndigheter som ansvarar för att gemenskapsbestämmelserna och nationella bestämmelser inom vinsektorn följs. När det gäller transporter som utgår från det egna landet bör medlemsstaterna få utfärda kompletterande bestämmelser för tillämpningen av denna förordning.

(41)

Genom artikel 18.1 i kommissionens förordning (EG) nr 884/2001 av den 24 april 2001 om tillämpningsföreskrifter för följedokument vid transport av vinprodukter och för register som skall föras inom vinsektorn (9) gavs medlemsstaterna möjlighet att fastställa kompletterande eller särskilda bestämmelser för de produkter i fråga som förflyttas inom den egna medlemsstaten. En sådan bestämmelse är att fram till och med den 31 juli 2010 får uppgifter om druvmustens densitet ersättas med uppgifter om densiteten uttryckt i Oechsle-grader. Denna traditionella metod används framför allt av mindre jordbruksproducenter som behöver ytterligare några år för att anpassa sig till de nya bestämmelserna för angivande av densiteten. Det är därför lämpligt att förlänga detta undantag när förordning (EG) nr 884/2001 upphävs.

(42)	Det är önskvärt att medlemsstaterna underrättar kommissionen om namn på och adress till de myndigheter som är ansvariga för att genomföra bestämmelserna om följedokument och register, så att kommissionen kan förmedla dessa uppgifter till övriga medlemsstater.

(43)	Den information som är nödvändig för att övervaka och granska genomförandet av denna förordning bör bevaras av medlemsstaterna, så att kontroller är möjliga under en lämplig tidsperiod.

(44)

För att säkerställa att transportföretagen behandlas rättvist bör bestämmelser fastställas som avser fall av uppenbara fel, force majeure och andra exceptionella omständigheter. Det bör även fastställas bestämmelser som avser konstruerade situationer, för att förhindra att någon drar fördel av sådana situationer.

(45)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I

VINODLINGSREGISTER

Artikel 1

Syfte

I denna avdelning fastställs tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 479/2008 när det gäller vinodlingsregistret.

Artikel 2

Definitioner

I denna avdelning gäller följande definitioner:

a)   odlare: en fysisk eller juridisk person eller en sammanslutning av fysiska eller juridiska personer, oavsett sammanslutningens eller dess medlemmars juridiska ställning enligt nationell lagstiftning, vars företag ligger inom gemenskapens territorium, såsom detta definieras i artikel 299 i fördraget, och som brukar en areal som planterats med vinstockar.

b)   vinodlingsskifte: ett med vinstockar planterat jordbruksskifte enligt definitionen i artikel 2.1a i kommissionens förordning (EG) nr 796/2004 (10).

c)   odlingsareal som tagits ur bruk: den sammanlagda vinodlingsareal som inte längre är föremål för regelbunden odling i syfte att erhålla en säljbar produkt.

Artikel 3

Uppgifter i vinodlingsregistret

1.   För upprättande och uppdatering av ett vinodlingsregister ska medlemsstaterna samla in följande uppgifter:

a)

För varje odlare som innehar en areal planterad med vinstockar på minst 0,1 hektar, eller är skyldig att lämna in en deklaration som krävs enligt gemenskapsbestämmelserna eller de nationella bestämmelserna, ska uppgifter samlas in för i) identifiering av odlaren, samt om ii) vinodlingsskiftenas läge, iii) vinodlingsskiftenas areal, iv) egenskaperna hos de vinstockar som är planterade på vinodlingsskiftena, v) olagliga planteringar, planteringsrätter och röjningssystem enligt avdelning V i förordning (EG) nr 479/2008, vi) stöd för omstrukturering, omställning och grön skörd enligt artiklarna 11 och 12 i förordning (EG) nr 479/2008.

b)	Arealer av vinodlingsskiften som inte omfattas av punkt a.

c)

För varje fysisk eller juridisk person eller sammanslutning av sådana personer som är skyldiga att lämna in en produktionsdeklaration enligt artikel 9 ska uppgifter samlas in för i) identifiering av personen eller sammanslutning, och avseende ii) de obligatoriska deklarationer som föreskrivs i avdelning II.

2.   Uppgifterna rörande vinodlingsskiftenas egenskaper ska tydligt och klart anges i företagsakten. Om vinodlingsskiftena är tillräckligt likartade, får emellertid uppgifterna avse en grupp som utgörs av ett antal närliggande jordbruksskiften eller delar därav, förutsatt att varje skifte fortfarande kan identifieras.

3.   Vinodlingsregistret ska innehålla åtminstone de uppgifter som anges ovan i punkt 1, vilka beskrivs och specificeras närmare i bilaga I till denna förordning.

4.   I vissa medlemsstater ska emellertid följande uppgifter inte samlas in eller infogas i vinodlingsregistret:

a)	De uppgifter som avses i punkterna 1.1.3 och 1.2.5–1.2.7 i bilaga I, i det fall att medlemsstaten i fråga inte omfattas av övergångssystemet för planteringsrätter i enlighet med artikel 95 i förordning (EG) nr 479/2008.

b)	De uppgifter som avses i punkterna 1.2.9 och 1.2.10 i bilaga I, i det fall att medlemsstaten i fråga inte omfattas av röjningssystemet i enlighet med artikel 105 i förordning (EG) nr 479/2008.

c)	De uppgifter som avses i punkt 1.2.3 b och c i bilaga I, i det fall att medlemsstaten i fråga är undantagen från klassificering av druvsorter för vinframställning i enlighet med artikel 24.2 i förordning (EG) nr 479/2008.

Artikel 4

Bevarande och uppdatering av uppgifter

Medlemsstaterna ska säkerställa att uppgifterna i vinodlingsregistret bevaras under den tid som är nödvändig för övervakningen och kontrollen av berörda åtgärder, och under alla omständigheter åtminstone under de fem vinåren närmast efter det vinår som de hänför sig till.

Medlemsstaterna ska säkerställa att vinodlingsregistret regelbundet uppdateras vartefter som de insamlade uppgifterna blir tillgängliga.

Artikel 5

Kontroll av uppgifter

Medlemsstaterna ska åtminstone vart femte år, för varje odlare och för varje fysisk eller juridisk person eller sammanslutning av sådana personer som är skyldig att lämna in en produktionsdeklaration enligt artikel 9, göra en kontroll av att den strukturella situation som framgår av företagsakten och produktionsakten överensstämmer med den faktiska situationen. Uppgifterna i akterna ska justeras på grundval av kontrollen.

AVDELNING II

OBLIGATORISKA DEKLARATIONER OCH FRAMTAGNING AV UPPGIFTER FÖR MARKNADSUPPFÖLJNING INOM VINSEKTORN

Artikel 6

Syfte

I denna avdelning fastställs tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 479/2008 när det gäller obligatoriska deklarationer och framtagning av uppgifter för marknadsuppföljning inom vinsektorn.

Artikel 7

Definitioner

I denna avdelning gäller följande definitioner:

a)   skördare: en fysisk eller juridisk person eller en sammanslutning av sådana personer som producerar druvor.

b)   detaljhandlare: en fysisk eller juridisk person eller en sammanslutning av sådana personer vars verksamhet omfattar direkt försäljning till konsument i små mängder, vilka ska fastställas av varje medlemsstat med hänsyn till de särskilda förhållandena inom handel och distribution, med undantag av personer som använder sig av källare med utrustning för lagring och tappning av stora mängder vin.

KAPITEL I

Obligatoriska deklarationer

Artikel 8

Skördedeklarationer

1.   Skördare ska varje år lämna in en skördedeklaration till den fastställda administrativa enheten vid de behöriga myndigheterna i den berörda medlemsstaten. Skördedeklarationen ska minst innehålla de uppgifter som anges i bilaga II och, i förekommande fall, bilaga III.

Medlemsstaterna får föreskriva att en deklaration ska lämnas in per företag.

2.   Följande personer är undantagna från skyldigheten att lämna in skördedeklaration:

a)	Skördare vars hela produktion av druvor är avsedd för konsumtion i färskt tillstånd, för torkning eller för omedelbar bearbetning till druvsaft.

b)	Skördare vars företag omfattar mindre än 0,1 hektar vinodlingsareal och som varken har sålt eller kommer att sälja någon del av sin skörd i någon form.

c)	Skördare vars företag omfattar mindre än 0,1 hektar vinodlingsareal och som levererar hela skörden till ett vinkooperativ eller en sammanslutning som de tillhör eller är associerade med.

I det fall som avses i första stycket c ska skördaren till jordbrukskooperativet eller sammanslutningen lämna in en deklaration med uppgift om

a)	vinodlarens förnamn, efternamn och adress,

b)	den mängd druvor som levereras,

c)	den berörda vinodlingens areal och läge.

Vinkooperativet eller sammanslutningen ska kontrollera att uppgifterna i deklarationen stämmer med de uppgifter som man redan innehar.

3.   Genom undantag från punkt 1 och utan att det påverkar de skyldigheter som följer av artikel 9 får medlemsstaterna undanta följande personer från skyldigheten att lämna skördedeklarationer:

a)	Skördare som själva bearbetar hela sin druvskörd till vin eller som låter bearbeta den för egen räkning.

b)	Skördare som tillhör eller är associerade med ett vinkooperativ eller en sammanslutning och som levererar hela sin skörd, i form av druvor och/eller druvmust, till detta vinkooperativ eller denna sammanslutning, inbegripet sådana skördare som avses i artikel 9.3.

Artikel 9

Produktionsdeklarationer

1.   Fysiska eller juridiska personer eller sammanslutningar av sådana personer, inbegripet vinkooperativ, som av innevarande vinårs skörd har framställt vin och/eller must, ska varje år till de behöriga myndigheter som har utsetts av medlemsstaterna lämna in en produktionsdeklaration som innehåller minst de uppgifter som anges i bilaga IV.

Medlemsstaterna får föreskriva att en deklaration ska lämnas in per vinframställningsanläggning.

2.   De skördare som avses i artikel 8.2 samt de producenter som i egna anläggningar av inköpta produkter framställer mindre än tio hektoliter vin, som varken har saluförts eller kommer att saluföras i någon form, är inte skyldiga att lämna produktionsdeklaration.

3.   Undantagna från skyldigheten att lämna produktionsdeklaration är även skördare som tillhör eller är associerade med ett vinkooperativ som är skyldigt att lämna produktionsdeklaration och som levererar sin druvskörd till kooperativet, men som förbehåller sig rätten att för sin familjs bruk framställa mindre än 10 hektoliter vin.

4.   Beträffande fysiska eller juridiska personer eller sammanslutningar av sådana personer, som överlåter produkter i produktionsleden före vin, ska medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att se till att producenter som är skyldiga att lämna deklarationer har tillgång till de uppgifter som ska ingå.

Artikel 10

Behandlings- och saluföringsdeklarationer

1.   Medlemsstaterna får föreskriva att fysiska eller juridiska personer eller sammanslutningar av sådana personer, inbegripet vinkooperativ, som före den tidpunkt som anges i artikel 16.1 har behandlat eller salufört produkter i tidigare produktionsled än vin under innevarande vinår ska lämna in behandlings- och/eller saluföringsdeklarationer till de behöriga myndigheterna.

2.   Undantagna från skyldigheten att lämna behandlings- och/eller saluföringsdeklaration är skördare som tillhör eller är associerade med ett vinkooperativ som är skyldigt att lämna en sådan deklaration och som levererar sin druvskörd till kooperativet, men som förbehåller sig rätten att för sin familjs bruk framställa mindre än 10 hektoliter vin.

Artikel 11

Lagerdeklarationer

Fysiska eller juridiska personer eller sammanslutningar av sådana personer, med undantag av privata konsumenter och detaljhandlare, ska varje år till medlemsstaternas behöriga myndigheter lämna in en deklaration över de lager av druvmust, koncentrerad druvmust, rektifierad koncentrerad druvmust och vin som de innehar den 31 juli, som innehåller minst de uppgifter som anges i bilaga V. Vinprodukter från gemenskapen ska inte tas med i denna deklaration, om de framställts av druvor som skördats under innevarande kalenderår.

Medlemsstater med en årlig vinproduktion av högst 50 000 hektoliter får emellertid utöver detaljhandlare undanta även andra näringsidkare som innehar små lager från skyldigheten att lämna de deklarationer som avses i första stycket, förutsatt att de behöriga myndigheterna kan ge kommissionen en statistisk uppskattning av dessa lagers storlek i medlemsstaten.

KAPITEL II

Gemensamma bestämmelser

Artikel 12

Blanketter

1.   Medlemsstaterna ska utarbeta förlagor till blanketter för de olika deklarationerna och säkerställa att dessa innehåller minst de uppgifter som anges i bilagorna II, III, IV och V.

Blanketterna får utfärdas och användas i datoriserade system enligt de regler som fastställs av medlemsstaternas behöriga myndigheter.

2.   Blanketterna behöver inte innehålla en uttrycklig uppgift om areal, om medlemsstaten med säkerhet kan bestämma arealen utifrån andra uppgifter i deklarationen eller vinodlingsregistret, framför allt produktionsareal och företagets totala skörd.

3.   Uppgifterna i de deklarationer som avses i punkt 1 ska behandlas centralt på nationell nivå.

Artikel 13

Koppling till vinodlingsregistret

Genom undantag från artiklarna 8 och 9 och bilagorna II och IV till den här förordningen får medlemsstater, som i enlighet med artikel 108 i förordning (EG) nr 479/2008 har upprättat ett vinodlingsregister som uppdateras varje år eller ett annat liknande administrativt kontrollinstrument, undanta de fysiska eller juridiska personer, sammanslutningar av sådana personer eller skördare som avses i de artiklarna från skyldigheten att deklarera arealen.

I dessa fall ska medlemsstaternas behöriga myndigheter själva, på grundval av uppgifterna i vinodlingsregistret, fylla i uppgiften om areal i deklarationerna.

Artikel 14

Undantag

1.   Medlemsstater vars vinodlingsareal inte överstiger 500 hektar och som genom andra administrativa handlingar redan innehar vissa av de uppgifter som ska anges i de deklarationer som avses i artiklarna 8, 9 och 10 behöver inte kräva att dessa uppgifter ska finnas med i deklarationerna.

Medlemsstater vars vinodlingsareal inte överstiger 500 hektar och som genom andra administrativa handlingar redan innehar alla de uppgifter som ska anges i de deklarationer som avses i artiklarna 8, 9 och 10 får undanta aktörerna i fråga från skyldigheten att lämna in en eller flera av deklarationerna.

2.   Medlemsstater vars vinproduktion inte överstiger 50 000 hektoliter per vinår och som genom andra administrativa handlingar redan innehar vissa av de uppgifter som ska anges i de deklarationer som avses i artikel 11 behöver inte kräva att dessa uppgifter ska finnas med i deklarationerna.

Medlemsstater vars vinproduktion inte överstiger 50 000 hektoliter per vinår och som genom andra administrativa handlingar redan innehar alla de uppgifter som ska anges i de deklarationer som avses i artikel 11 får undanta aktörerna i fråga från skyldigheten att lämna in dessa deklarationer.

3.   Medlemsstater som innehar ett datoriserat system som möjliggör en koppling mellan deklaranter, deklarerad produktion och berörda vinodlingsskiften behöver inte kräva att producenterna ska lämna uppgift om skiftenas koder i enlighet med bilaga II, vilken ska upprättas enligt artikel 8. En koppling kan även fastställas med hjälp av företagskod, hänvisning till en grupp av skiften eller en hänvisning i vinodlingsregistret.

Artikel 15

Kriterier som ska iakttas

1.   Medlemsstaterna får fastställa koefficienter för konvertering av mängder så att andra produkter kan uttryckas som hektoliter vin. Koefficienterna får anpassas efter olika objektiva kriterier som påverkar konverteringen. Medlemsstaterna ska meddela kommissionen koefficienterna samtidigt som det sammandrag lämnas in som avses i artikel 19.1.

2.   Den mängd vin som ska anges i den produktionsdeklaration som avses i artikel 9 är den totala mängd som erhålls efter huvudjäsning, inbegripet vindruv.

Artikel 16

Datum för inlämnande av deklarationer

1.   De deklarationer som avses i artiklarna 8 och 9 ska lämnas senast den 15 januari. Medlemsstaterna får emellertid fastställa ett eller flera tidigare datum. De får dessutom fastställa ett visst datum vid vilket de kvantiteter som innehas ska tas med i deklarationen.

2.   De deklarationer som avses i artikel 11 ska lämnas senast den 10 september för de kvantiteter som innehas den 31 juli. Medlemsstaterna får emellertid fastställa ett eller flera tidigare datum.

Artikel 17

Kontroller

Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga kontroller och åtgärder för att säkerställa att deklarationerna överensstämmer med verkligheten.

Artikel 18

Sanktioner

1.   Personer som ska lämna in skörde-, produktions- eller lagerdeklarationer och som inte har lämnat in dessa vid de tidpunkter som anges i artikel 16 i den här förordningen ska, utom i fall av force majeure, inte vara berättigade till de åtgärder som föreskrivs i artiklarna 12, 15, 17, 18 och 19 i förordning (EG) nr 479/2008 under innevarande och närmast därpå följande vinår.

Om de datum som föreskrivs i artikel 16 i den här förordningen överskrids med högst 10 arbetsdagar, ska emellertid de belopp som ska utbetalas för innevarande vinår endast minskas proportionellt med en procentandel som ska fastställas av den behöriga myndigheten i förhållande till det antal dagar med vilket fristen överskridits, utan att det påverkar nationella sanktioner.

2.   Om medlemsstaternas behöriga myndigheter finner att de deklarationer som avses i punkt 1 är ofullständiga eller oriktiga, och om de felaktiga eller ej införda uppgifterna är nödvändiga för en korrekt tillämpning av de åtgärder som avses i artiklarna 12, 15, 17, 18 och 19 i förordning (EG) nr 479/2008 ska, utom i fall av force majeure, det belopp som ska utbetalas minskas proportionellt med ett belopp som ska fastställas av den behöriga myndigheten i förhållande till hur allvarlig överträdelsen är, utan att det påverkar nationella sanktioner.

KAPITEL III

Medlemsstaternas informationsskyldighet

Artikel 19

Meddelanden från medlemsstaterna

1.   Medlemsstaterna ska på elektronisk väg överlämna följande till kommissionen:

a)

För innevarande vinår: i) Senast den 15 september, en bedömning av den volym vinprodukter som kan förväntas framställas i medlemsstaten. ii) Senast den 30 november, en bedömning av de tillgängliga mängderna vinprodukter och deras användning i medlemsstaten. iii) Senast den 15 april, det slutliga resultatet på grundval av produktionsdeklarationerna.

b)	För tidigare vinår: i) Senast den 30 november, en sammanställning av lagerdeklarationerna vid utgången av vinåret. ii) Senast den 15 december, en provisorisk försörjningsbalans för senast föregående vinår. iii) Senast den 15 mars, en slutlig försörjningsbalans för det näst senaste vinåret.

2.   Försörjningsbalanserna ska skickas till gemenskapens statistikkontor (Eurostat).

Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om alla nya omständigheter av betydelse som i nämnvärd grad kan påverka den bedömning av tillgängliga mängder och deras användning som görs på grundval av de slutgiltiga uppgifterna från tidigare år.

3.   För att prisutvecklingen för vin som avses i punkt 1 i bilaga IV till förordning (EG) nr 479/2008 ska kunna fastställas ska de medlemsstater vars vinproduktion under de senaste 5 åren i genomsnitt har varit större än 5 % av gemenskapens sammanlagda vinproduktion till kommissionen överlämna

a)	senast den 15 varje månad en sammanställning av noteringarna för föregående månad, eller

b)	den 1 augusti 2009 de offentliga informationskällor som de anser vara trovärdiga när det gäller att ta fram prisnoteringar.

Medlemsstaterna ska försäkra sig om att kommission har rätt att offentliggöra uppgifterna i de informationskällor som avses i första stycket b.

Medlemsstaterna ska följa upp ett begränsat urval av marknaderna för att få fram sammanlagt de åtta mest representativa noteringarna för vita och röda viner som produceras inom deras territorium.

Priserna ska avse en nettovara fritt producenten och ska uttryckas i euro per volymprocent alkohol eller per hektoliter.

KAPITEL IV

Allmänna bestämmelser och slutbestämmelser

Artikel 20

Allmänna bestämmelser

Denna förordning ska inte påverka medlemsstaternas bestämmelser om skörde-, produktions-, behandlings och/eller saluförings- eller lagerdeklarationer som är avsedda att ge mer fullständig information, i synnerhet genom att de omfattar en bredare krets av personer än de som avses i artiklarna 8, 9 och 11.

AVDELNING III

FÖLJEDOKUMENT VID TRANSPORT AV VINPRODUKTER OCH REGISTER SOM SKA FÖRAS INOM VINSEKTORN

KAPITEL I

Syfte, tillämpningsområde och definitioner

Artikel 21

Syfte och tillämpningsområde

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av direktiv 92/12/EEG fastställs i denna avdelning tillämpningsföreskrifter för artikel 112 i förordning (EG) nr 479/2008 när det gäller följedokument vid transport av de vinprodukter som anges i del XII i bilaga I till rådets förordning (EG) nr 1234/2007 (11). I denna avdelning fastställs följande:

a)

Regler för utfärdande av följedokument vid transport av vinprodukter i) inom en medlemsstat, om följedokument inte har utfärdats i enlighet med de gemenskapsbestämmelser som grundar sig på direktiv 92/12/EEG, ii) vid export till tredjeland, iii) i handeln mellan medlemsstaterna, — om transporten genomförs av en mindre producent som av den medlemsstat där transporten börjar har befriats från skyldigheten att utfärda ett förenklat följedokument, eller — om det rör sig om transport av en vinprodukt som inte är belagd med punktskatt.

b)	Kompletterande bestämmelser för utfärdande av i) det administrativa följedokumentet eller det handelsdokument som ersätter detta, ii) det förenklade följedokumentet eller det handelsdokument som ersätter detta.

c)	Regler för attestering av ursprunget för vin med skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning i de dokument som åtföljer transporter av sådant vin.

2.   I denna avdelning fastställs också bestämmelser om hur personer som på yrkets vägnar innehar vinprodukter ska föra register över mottagna och avsända varor.

Artikel 22

Definitioner

I denna avdelning gäller följande definitioner:

a)   producent: en fysisk eller juridisk person eller en sammanslutning av sådana personer som innehar eller har innehaft färska druvor, druvmust eller ungt icke färdigjäst vin, och som bearbetar eller låter bearbeta dem till vin.

b)   mindre producent: en producent som producerar mindre än i genomsnitt 1 000 hektoliter vin om året.

c)   detaljhandlare: en fysisk eller juridisk person eller en sammanslutning av sådana personer vars verksamhet omfattar direkt försäljning till konsument av vin i små mängder, som ska fastställas av varje medlemsstat med hänsyn till de särskilda förhållandena inom handel och distribution, med undantag av personer som har källare med utrustning för lagring och i förekommande fall utrustning för tappning av vin i stora mängder, eller en person som på olika platser och utan fast försäljningsställe bedriver handel med bulktransporterat vin.

d)   administrativt följedokument: ett dokument enligt bestämmelserna i kommissionens förordning (EEG) nr 2719/92 (12).

e)   förenklat följedokument: ett dokument enligt bestämmelserna i kommissionens förordning (EEG) nr 3649/92 (13).

f)   näringsidkare utan lagerlokal: en fysisk eller juridisk person eller en sammanslutning av sådana personer som yrkesmässigt köper eller säljer vinprodukter utan att ha lokaler för lagring av sådana produkter.

g)   förslutning: en förslutning för behållare med en nominell volym på högst 5 liter.

h)   tappning: produkten i fråga tappas i kommersiellt syfte på behållare med en volym på högst 60 liter.

i)   tappare/tappningsföretag: en fysisk eller juridisk person eller en sammanslutning av sådana personer som genomför eller för egen räkning låter genomföra tappning.

För tillämpningen av första stycket b ska medlemsstaterna utgå från den genomsnittliga produktionsnivån under tre på varandra följande vinår. Medlemsstaterna behöver inte betrakta en producent som köper färska druvor eller druvmust för bearbetning till vin som en mindre producent.

KAPITEL II

Följedokument vid transport av vinprodukter

Artikel 23

Syfte

Oavsett eventuell användning av datoriserade förfaranden är fysiska eller juridiska personer och sammanslutningar av personer, inbegripet näringsidkare utan lagerlokaler, som är bosatta eller har sitt säte inom gemenskapens tullområde och som transporterar eller låter transportera en vinprodukt skyldiga att fylla i ett dokument som åtföljer transporten, nedan kallat följedokument.

Artikel 24

Godkända följedokument

1.   Följande dokument godkänns som följedokument:

a)

Vad gäller produkter som omfattas av föreskrifterna om formaliteter vid transport i direktiv 92/12/EEG godkänns i) ett administrativt följedokument eller ett handelsdokument enligt förordning (EEG) nr 2719/92, om produkten är befriad från punktskatter när den börjar omsättas fritt, ii) ett förenklat följedokument eller ett handelsdokument enligt förordning (EEG) nr 3649/92, vid handel mellan medlemsstater och saluföring för konsumtion i den avsändande medlemsstaten.

b)

Vad gäller produkter som inte omfattas av föreskrifterna om formaliteter vid transport i direktiv 92/12/EEG, i förekommande fall inbegripet vin som produceras av mindre producenter, godkänns alla dokument som innehåller minst de uppgifter som avses i punkt C i bilaga VI samt eventuella ytterligare uppgifter som medlemsstaterna kräver och som upprättats enligt bestämmelserna i denna förordning.

2.   Genom undantag från punkt 1 b får medlemsstaterna

a)	för transporter av produkter som utgår från det egna landet föreskriva att följedokumentet ska upprättas enligt förlagan i bilaga VII,

b)	för transporter av produkter som påbörjas och avslutas i det egna landet föreskriva att följedokumentet inte behöver delas in i fält och att de obligatoriska uppgifterna inte behöver numreras i enlighet med förlagan i bilaga VII.

Artikel 25

Undantag

Genom undantag från artikel 23 krävs inget följedokument i följande fall:

a)

Vad gäller vinprodukter i behållare med en nominell volym på över 60 liter: i) Vid transport av krossade eller okrossade druvor, eller av druvmust, som genomförs av druvproducenten själv eller för hans räkning, från den egna vinodlingen eller en annan anläggning som tillhör honom, under förutsättning att den sammanlagda vägsträckan inte är längre än 40 km och att transporten — går till den egna vinframställningsanläggningen, i det fall det rör sig om en enskild producent, — går till sammanslutningens vinframställningsanläggning, i det fall det rör sig om en producent som är medlem i en producentsammanslutning. ii) Vid transport av krossade eller okrossade druvor som genomförs av druvproducenten själv, eller för hans räkning av annan tredje man än mottagaren, och som utgår från den egna vinodlingen, — om transporten går till mottagarens vinframställningsanläggning i samma vinodlingszon, och — om den sammanlagda vägsträckan inte är längre än 40 km. I undantagsfall får de behöriga myndigheterna höja den sammanlagda vägsträckan till 70 km. iii) Vid transport av vinäger. iv) Vid transport av produkter inom samma lokala administrativa enhet eller till en angränsande lokal administrativ enhet, under förutsättning att den behöriga myndigheten har gett sitt tillstånd eller, med ett enskilt tillstånd, vid transport inom samma regionala administrativa enhet, om produkten — transporteras mellan två anläggningar som tillhör samma företag, om inte annat följer av artikel 38.2 a, eller — inte byter ägare, och transporten utförs i samband med vinframställning, behandling, lagring eller tappning. v) Vid transport av återstoder från vindruvspressning och vindruv — till ett destilleri, om transporten åtföljs av en följesedel enligt bestämmelser från de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där transporten påbörjas, eller — om syftet med transporten är att i enlighet med artikel 22 i förordning (EG) nr 555/2008 under övervakning återta biprodukter från vinframställning.

b)

Vad gäller produkter i behållare med en nominell volym på högst 60 liter, utan att detta påverkar tillämpningen av bestämmelserna i direktiv 92/12/EEG: i) Vid transport av produkter i märkta behållare med en nominell volym på högst 5 liter, försedda med engångsförslutning, om den sammanlagda transporterade kvantiteten är högst — 5 liter, i fråga om koncentrerad druvmust, rektifierad eller ej, — 100 liter, för alla övriga produkter. ii) Vid transport av vin eller druvsaft till diplomatiska representationer, konsulat och liknande myndigheter, inom de tillåtna gränserna för dessa. iii) Vid transport av vin eller druvsaft — som ingår i privata ägodelar vid flyttning, och som inte är avsedd för försäljning, — som är avsedd för förbrukning ombord på fartyg, flygplan eller tåg. iv) Vid privatpersoners transport av vin och delvis jäst druvmust avsedda för mottagarens förbrukning i det egna hushållet, med undantag av sådan transport som avses under a, om den transporterade kvantiteten är högst 30 liter. v) Vid transport av produkter avsedda för vetenskapliga eller tekniska försök, om den sammanlagda transporterade kvantiteten är högst 1 hektoliter. vi) Vid transport av varuprover. vii) Vid transport av prover till ett officiellt organ eller laboratorium.

I undantagsfall får de behöriga myndigheterna höja den sammanlagda vägsträcka på 40 km som föreskrivs i första stycket a i till 70 km.

När det gäller undantag från kravet på följedokument enligt första stycket b i–v ska avsändaren, med undantag för detaljhandlare eller privatpersoner som endast vid enstaka tillfällen överlåter vinprodukter till andra privatpersoner, alltid kunna styrka att de obligatoriska uppgifter som ska föras in i registren enligt kapitel III, eller andra register som krävs i medlemsstaten i fråga, är korrekta.

Artikel 26

Upprättande av följedokument

1.   Följedokumentet ska anses som vederbörligen ifyllt när det innehåller de uppgifter som avses i bilaga VI.

2.   Ett följedokument får endast användas för en transport.

3.   De följedokument som avses i artikel 24.1 b och 24.2 får upprättas och utfärdas med användning av datoriserade system enligt de regler som fastställs av medlemsstaternas behöriga myndigheter.

Den elektroniska versionen av följedokumentet ska ha exakt samma innehåll som pappersversionen.

Artikel 27

Användning av följedokument vid export

1.   Om mottagaren är etablerad utanför gemenskapens tullområde ska originalet och en kopia av följedokumentet, i förekommande fall exemplaren nr 1 och nr 2, tillsammans med exportdeklarationen överlämnas till det behöriga tullkontoret i den exporterande medlemsstaten. Tullkontoret ska se till att dokumentets typ, datum och nummer anges i exportdeklarationen och att exportdeklarationens typ, datum och nummer anges i originalet av följedokumentet och kopian av detta, eller i förekommande fall i de två exemplaren av följedokumentet.

Tullkontoret på den plats där utförseln ur gemenskapens tullområde äger rum ska på båda exemplaren av följedokumentet föra in en av de påskrifter som anges i bilaga IX och bekräfta den med sin stämpel. Därefter ska de stämplade exemplaren försedda med denna påskrift lämnas tillbaka till exportören eller dennes företrädare, som ska se till att ett av exemplaren åtföljer de exporterade produkterna.

2.   De uppgifter som avses i punkt 1 första stycket ska minst omfatta dokumentets typ, datum och nummer samt, beträffande exportdeklarationen, namn på och adress till den behöriga exportmyndigheten.

3.   Vid tillfällig export av en vinprodukt, inom ramen för systemet med passiv förädling enligt rådets förordning (EEG) nr 2913/92 (14) och kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 (15), till ett land som är medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) för att lagras, mognadslagras och/eller förpackas i ett av dessa länder, ska utöver följedokumentet ett informationsblad upprättas enligt Tullsamarbetsrådets rekommendation av den 3 december 1963. Bladet ska i fältet för varubeskrivningar innehålla en beskrivning av varorna i enlighet med gemenskapsbestämmelser och nationella bestämmelser, samt en uppgift om den kvantitet vin som transporteras.

Dessa uppgifter ska hämtas från originalet av det följedokument med vilket vinet har transporterats till det tullkontor där informationsbladet utfärdas. Typ, datum och nummer för det dokument som åtföljde den tidigare transporten ska antecknas på detta blad.

Om det behöriga tullkontoret i ett Eftaland på ett korrekt sätt har fyllt i informationsbladet i samband med återinförsel till gemenskapens tullområde av de produkter som avses i första stycket, ska detta dokument gälla som följedokument för transporten, antingen till tullkontoret på bestämmelseorten inom gemenskapen eller till det tullkontor inom gemenskapen där produkten släpps fri för konsumtion, förutsatt att dokumentet i fältet för varubeskrivningen innehåller de uppgifter som anges i första stycket.

Det berörda tullkontoret i gemenskapen ska attestera en kopia eller fotokopia av det dokument som lämnas in av mottagaren eller dennes företrädare och lämna tillbaka det till honom för användning enligt denna förordning.

4.   Vad gäller vin med skyddad ursprungsbeteckning eller vin med skyddad geografisk beteckning som exporteras till tredjeland med ett följedokument i enlighet med denna förordning, ska dokumentet visas upp för den behöriga myndigheten tillsammans med andra dokument som den behöriga myndigheten kan godta, när sådant vin börjar omsättas fritt inom gemenskapen, såvida det inte rör sig om produkter som uppfyller kraven i punkt 3 eller sådana returvaror som avses i förordningarna (EEG) nr 2913/92 och (EEG) nr 2454/93. Under förutsättning att dessa övriga dokument anses tillfredsställande, ska tullkontoret attestera en kopia eller fotokopia av det intyg om skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning som har lämnats in av mottagaren eller dennes företrädare och lämna tillbaka det till honom för användning enligt denna förordning.

Artikel 28

Bulktransport

1.   Om följedokumentet avser en transport av vinprodukter i behållare med en nominell volym på över 60 liter, ska dokumentet tilldelas ett referensnummer av den behöriga myndighet vars namn och adress anges i dokumentet. Denna myndighet kan vara en skattekontrollerande myndighet.

2.   Referensnumret ska

a)	vara en del av en löpnummerserie, och

b)	vara förtryckt.

Villkoret i b behöver inte uppfyllas vid användning av ett datoriserat system.

3.   I det fall som avses i punkt 1 ska ett korrekt ifyllt original av följedokumentet och en kopia av detta i förväg för varje transport ha förklarats giltiga

a)	genom att den behöriga myndigheten i den medlemsstat där transporten påbörjas förser dem med sin stämpel, eller

b)	genom att avsändaren stämplar dem med den föreskrivna stämpeln eller med en stämpelmaskin som är godkänd av den behöriga myndighet som avses i a.

4.   Om ett administrativt dokument eller handelsdokument enligt bestämmelserna i förordning (EEG) nr 2719/92, eller ett förenklat följedokument eller handelsdokument enligt bestämmelserna i förordning (EEG) nr 3649/92 används, ska giltigheten av exemplaren nr 1 och nr 2 intygas före transporten i enlighet med förfarandet i punkt 3.

Artikel 29

Transport av en kvantitet på mer än 60 liter

Vid transport av en kvantitet på mer än 60 liter av en sådan oförpackad vinprodukt som anges nedan krävs utöver det obligatoriska dokumentet för transporten i fråga även en kopia som godkänts av den behöriga myndigheten:

a)

Produkter med ursprung inom gemenskapen: i) Vin avsett för bearbetning till vin med skyddad ursprungsbeteckning. ii) Delvis jäst druvmust. iii) Koncentrerad druvmust, rektifierad eller ej. iv) Färsk druvmust vars jäsning har avbrutits genom tillsats av alkohol. v) Druvsaft. vi) Koncentrerad druvsaft.

b)

Produkter som inte har sitt ursprung i gemenskapen: i) Färska druvor, utom bordsdruvor. ii) Druvmust. iii) Koncentrerad druvmust. iv) Delvis jäst druvmust. v) Koncentrerad druvmust, rektifierad eller ej. vi) Färsk druvmust vars jäsning har avbrutits genom tillsats av alkohol. vii) Druvsaft. viii) Koncentrerad druvsaft. ix) Likörvin avsett för framställning av produkter som inte omfattas av KN-nummer 2204.

Första stycket är även tillämpligt på följande produkter, oavsett ursprung och transporterad kvantitet, utan att det påverkar de undantag som avses i artikel 25:

a)

Vindruv.

b)	Återstoder från vindruvspressning avsedda för destillation eller annan industriell bearbetning.

c)	Piquettevin.

d)	Vin som tillsatts alkohol.

e)	Vin som framställts av druvsorter som i medlemsstaternas klassificering enligt artikel 24 i förordning (EG) nr 479/2008 inte tas upp som en sort som får användas för vinframställning i den administrativa enhet där druvorna skördats.

f)	Produkter som inte får erbjudas eller levereras för direkt konsumtion.

Senast den första arbetsdagen efter det att produkterna lämnat avsändningsorten ska avsändaren på snabbast möjliga väg skicka den kopia som avses i första stycket till den behöriga myndighet som är ansvarig för lastningsplatsen. Den behöriga myndigheten ska på snabbast möjliga väg skicka denna kopia till den behöriga myndighet som ansvarar för lossningsplatsen, dock senast den första arbetsdagen efter det att den mottagits eller utfärdats, om myndigheten själv fyllt i den.

Artikel 30

Transport av en produkt från tredjeland som övergått till fri omsättning

Vid all transport inom gemenskapens tullområde av produkter från tredjeland som har börjat omsättas fritt ska följedokumentet innehålla

a)	numret på det dokument VI 1 som har utfärdats i enlighet med artikel 43 i förordning (EG) nr 555/2008,

b)	det datum då dokumentet utfärdades,

c)	namn på och adress till den myndighet i tredjelandet i fråga som har utfärdat eller bemyndigat en producent att utfärda dokumentet.

Artikel 31

Attestering av skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning

1.   Följedokumentet ska anses attestera en skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning om det på vederbörligt sätt utfärdas

a)	av en avsändare som själv har producerat det vin som transporteras och som varken köper eller säljer vinprodukter som framställts av druvor som har skördats i andra områden än de vars namn han använder i beskrivningen av det vin han själv producerar,

b)	av en avsändare som inte omfattas av led a, under förutsättning att den behöriga myndigheten på grundval av uppgifter i följedokument för tidigare transporter av produkten i fråga har intygat att uppgifterna i följedokumentet är korrekta,

c)

i enlighet med artikel 33.1, under förutsättning att i) följedokumentet är utformat enligt förlagan för — det administrativa följedokumentet, — det förenklade följedokumentet, — följedokumentet i bilaga VII, eller — det dokument som avses i artikel 24.2 b, ii) följande påskrift förs in på avsedd plats i följedokumentet: — för vin med skyddad ursprungsbeteckning: ”Detta dokument attesterar den skyddade ursprungsbeteckningen för de i dokumentet angivna vinerna”, — för vin med skyddad geografisk beteckning: ”Detta dokument attesterar den skyddade geografiska beteckningen för de i dokumentet angivna vinerna”, iii) påskrifterna under ii intygas av den behöriga myndigheten genom stämpling, datering och den ansvariges underskrift på — exemplaren nr 1 och nr 2, när en förlaga enligt led i första eller andra strecksatsen används, eller — på originalet av följedokumentet och på en kopia av detta, när en förlaga enligt led i tredje eller fjärde strecksatsen används, iv) den behöriga myndigheten har tilldelat följedokumentet ett referensnummer, v) det, vid transport av en produkt från en medlemsstat som inte är producentmedlemsstat, innehåller — referensnummer, — datum för utfärdandet, samt — namn på och adress till den myndighet som anges i de dokument med vilka produkten transporterades före vidarebefordran och i vilka ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen har attesterats.

2.   En medlemsstat kan fastställa att attestering av den skyddade ursprungsbeteckningen eller den skyddade geografiska beteckningen för viner som producerats på det egna territoriet, ska vara obligatorisk.

3.   De behöriga myndigheterna i varje medlemsstat får ge avsändare som uppfyller de krav som anges i punkt 4 tillstånd att själva fylla i eller låta förtrycka påskrifterna för attestering av skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning på blanketterna till följedokumentet, under förutsättning att

a)	dessa påskrifter attesteras i förväg genom den behöriga myndighetens stämpel, datering och den ansvariges underskrift, eller

b)

påskrifterna attesteras av avsändarna själva med en särskild stämpel som de av den behöriga myndigheten har fått tillstånd att använda och som överensstämmer med förlagan i bilaga VIII; stämpeln får vara förtryckt på blanketterna, om tryckningen görs av ett tryckeri som har godkänts för detta ändamål.

4.   Det tillstånd som avses i punkt 3 ska endast ges till avsändare som regelbundet låter transportera viner med skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning, och förutsatt att det efter den första begäran kan säkerställas att de för sina register över mottagna och avsända varor i enlighet med bestämmelserna i kapitel III, vilket gör det möjligt att kontrollera att påskrifterna i dokumenten är korrekta.

De behöriga myndigheterna kan neka tillstånd för avsändare som inte ger de garantier som myndigheterna anser nödvändiga. De får återkalla tillståndet, särskilt om en avsändare inte längre uppfyller de villkor som anges i första stycket eller inte längre ger de nödvändiga garantierna.

5.   Avsändare som har fått det tillstånd som avses i punkt 3 ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att skydda den särskilda stämpeln samt de blanketter som är stämplade av den behöriga myndigheten eller med den särskilda stämpeln.

6.   I handeln med tredjeland får, vid export från producentmedlemsstaten av viner med skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning, endast följedokument som utfärdats i enlighet med punkt 1 användas för att attestera att produktens skyddade ursprungsbeteckning eller skyddade geografiska beteckning överensstämmer med gällande gemenskapsbestämmelser och nationella bestämmelser. När det gäller export från en medlemsstat som inte är producentmedlemsstat ska ett följedokument som utfärdats i enlighet med punkt 1, och med vilket produkten exporteras, anses attestera den skyddade ursprungsbeteckningen eller geografiska beteckningen, under förutsättning att det innehåller

a)	referensnumret,

b)	datum för utfärdandet, samt

c)	namn på och adress till den myndighet som avses i punkt 1 och som anges i de dokument med vilka produkten transporterades före export och i vilka den skyddade ursprungsbeteckningen eller den skyddade geografiska beteckningen har attesterats.

7.   För ett vin importerat från tredjeland ska följedokumentet anses attestera ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning, om det utfärdats i enlighet med denna artikel och efter en av de förlagor som avses i punkt 1 c i.

Artikel 32

Ej godkänt av mottagaren

När en del av eller hela den produkt som transporteras med ett följedokument inte godkänns av mottagaren, ska denne skriva ”Ej godkänt av mottagaren” på dokumentets baksida, samt dagens datum och sin underskrift och i förekommande fall en uppgift om den ej godkända kvantiteten i liter eller kilogram.

I sådana fall får produkten sändas till avsändaren med samma följedokument eller hållas kvar i transportföretagets lokaler till dess att ett nytt följedokument utfärdas för vidarebefordran av produkten.

Artikel 33

Transport som utförs av en avsändare som har begått en allvarlig överträdelse

1.   Om den behöriga myndigheten upptäcker att en fysisk eller juridisk person eller en sammanslutning av sådana personer som transporterar eller låter transportera en vinprodukt har begått en allvarlig överträdelse av gemenskapsbestämmelserna inom vinsektorn eller av nationella bestämmelser som har antagits för att genomföra dessa, eller om myndigheten har skäl att misstänka att en sådan överträdelse har begåtts, kan den kräva att avsändaren fyller i följedokumentet och begär att den behöriga myndigheten godkänner det med sin stämpel.

Detta godkännande kan förenas med villkor beträffande produktens vidare användning. Godkännandet sker genom stämpel, underskrift av myndighetens ansvariga tjänsteman samt datum.

2.   Punkt 1 ska också tillämpas vid transporter av produkter för vilka produktionsförhållandena eller sammansättningen inte uppfyller kraven i gemenskapsbestämmelser eller nationella bestämmelser.

Artikel 34

Oegentligheter i samband med en transport

1.   Om det visar sig att en transport för vilken det krävs ett följedokument äger rum utan ett sådant dokument, eller med ett dokument som innehåller falska, oriktiga eller ofullständiga uppgifter, ska den behöriga myndigheten i den medlemsstat där detta upptäcks, eller ett annat organ som ansvarar för efterlevnaden av gemenskapsbestämmelser och nationella bestämmelser inom vinsektorn, vidta nödvändiga åtgärder för att

a)	se till att transporten följer bestämmelserna, antingen genom att rätta till eventuella fel eller genom att utfärda ett nytt dokument,

b)	i förekommande fall utfärda påföljder i proportion till hur allvarliga de konstaterade oegentligheterna är, bland annat genom tillämpning av artikel 33.1.

Den behöriga myndigheten eller det organ som avses i första stycket ska stämpla de dokument i vilka rättelser införs eller som utfärdas i enlighet med den bestämmelsen. Åtgärder för att rätta till oegentligheter får inte fördröja transporten utöver vad som är absolut nödvändigt.

Vid allvarliga eller upprepade oegentligheter ska den behöriga regionala myndigheten på bestämmelseorten informera den behöriga regionala myndigheten på avsändningsorten. För transporter inom gemenskapen ska denna information ges i enlighet med förordning (EG) nr 555/2008.

2.   Om det visar sig omöjligt att för en transport korrigera de oegentligheter som anges i punkt 1 första stycket ska transporten blockeras av den behöriga myndigheten eller av det organ som upptäckt oegentligheten. Avsändaren ska då underrättas om detta och om vilka åtgärder som har vidtagits. Dessa åtgärder kan innebära ett förbud mot att saluföra produkten.

Artikel 35

Oförutsedda händelser eller force majeure

Om det under transporten inträffar en oförutsedd händelse, eller ett fall av force majeure, som leder till att en del av eller hela den last för vilken det krävs ett följedokument delas upp eller går förlorad, ska transportföretaget begära att de behöriga myndigheterna där händelsen eller fallet av force majeure inträffade lämnar en skriftlig redogörelse för det inträffade.

I den mån det är möjligt ska transportföretaget också underrätta den behöriga myndigheten på platsen närmast händelsen så att denna myndighet kan vidta de åtgärder som är nödvändiga för att transporten ska kunna genomföras enligt reglerna.

KAPITEL III

Register

Artikel 36

Syfte

1.   Fysiska och juridiska personer samt sammanslutningar av sådana personer som, oavsett ändamål, i utövningen av sin näringsverksamhet eller i kommersiella syften innehar vinprodukter är skyldiga att föra register över mottagna och avsända produkter, nedan kallade register.

2.   Medlemsstaterna får fatta beslut om att näringsidkare utan lagerlokaler ska föra register i enlighet med medlemsstatens egna regler och förfaranden.

3.   Personer som är skyldiga att föra register ska anteckna när varje parti av de produkter som avses i punkt 1 tas emot på eller sänds iväg från anläggningen, samt vilka av de behandlingar som anges i artikel 41.1 som utförts. De ska dessutom för varje anteckning i registren över mottagna och avsända varor kunna visa upp ett dokument som har åtföljt transporten i fråga, eller en annan verifikationshandling, inklusive handelsdokument.

Artikel 37

Undantag

1.   Register behöver inte föras av

a)	detaljhandlare,

b)	utskänkningsställen där varan uteslutande konsumeras på plats.

2.   Anteckningar om vinäger behöver inte föras in i registren.

3.   Medlemsstaterna får fatta beslut om att fysiska och juridiska personer samt sammanslutningar av sådana personer som innehar lager av eller endast saluför vinprodukter i små behållare som uppfyller de villkor för presentation som anges i artikel 25 b i, inte ska vara skyldiga att föra register, under förutsättning att det när som helst är möjligt att på grundval av andra verifikationshandlingar, inklusive handelsdokument som används i bokföringen, kontrollera mottagna och avsända varor samt varulager.

Artikel 38

Upprättande av register

1.   Registren ska

a)	antingen upprättas genom ett datoriserat system enligt de regler som fastställs av medlemsstaternas behöriga myndigheter, varvid innehållet i de datoriserade registren ska vara det samma som i pappersregistren, eller

b)	bestå av inbundna blad med löpnumrering, eller

c)	bestå av ett modernt bokföringssystem som är godkänt av de behöriga myndigheterna, under förutsättning att systemet omfattar de obligatoriska uppgifter som ska ingå i registren.

Medlemsstaterna får emellertid fatta beslut om

a)	att register, om de förs av näringsidkare som inte utför någon av de behandlingar som anges i artikel 41.1 eller någon oenologisk behandling, får bestå av samtliga följedokument,

b)	att register, om de förs av producenter, får bestå av anteckningar som bifogats, eller införts på baksidan av, de skörde-, produktions- eller lagerdeklarationer som föreskrivs i avdelning II.

2.   Register ska föras separat för varje företag och i samma lokaler där produkterna förvaras.

Under förutsättning att det när som helst är möjligt att på grundval av andra verifikationshandlingar på plats kontrollera mottagna och avsända varor samt vad som finns i lager, får emellertid de behöriga myndigheterna, vid behov, genom anvisningar tillåta

a)	att registren förs på företagets huvudanläggning, om produkterna innehas i olika lager tillhörande ett och samma företag inom en och samma lokala administrativa enhet, eller i en angränsande enhet,

b)	att registerhanteringen ges i uppdrag till ett specialiserat företag.

Om detaljhandlare som säljer direkt till slutkonsument tillhör samma företag och får leveranser från ett eller flera centrallager som tillhör detta företag, ska dessa centrallager, utan att detta påverkar tillämpningen av artikel 37.3, vara skyldiga att föra register. Leveranser till ovan nämnda detaljhandlare ska antecknas i registren som avsända varor.

Artikel 39

Produkter som ska antecknas i registren

1.   För produkter som ska antecknas i registren ska särskilda räkenskaper föras för

a)	var och en av de kategorier som anges i bilaga IV till förordning (EG) nr 479/2008,

b)	varje vin med skyddad ursprungsbeteckning, samt produkter avsedda att bearbetas till ett sådant vin,

c)	varje vin med skyddad geografisk beteckning, samt produkter avsedda att bearbetas till ett sådant vin,

d)	varje vin med uppgift om druvsort men utan skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning, samt produkter avsedda att bearbetas till ett sådant vin.

Viner med skyddad ursprungsbeteckning av olika ursprung, förpackade i behållare på högst 60 liter som är märkta enligt gemenskapsbestämmelserna, som har köpts från tredje man och som innehas för försäljning, får tas med i samma räkenskaper, under förutsättning att den behöriga myndigheten, eller ett organ som är bemyndigat av denna myndighet, har gett sitt tillstånd för detta, och att varje mottaget och avsänt vin med skyddad ursprungsbeteckning anges separat. Det samma gäller för vin med skyddad geografisk beteckning.

Förlust av skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning ska antecknas i registren.

2.   Medlemsstaterna ska fastställa hur anteckningar ska göras i registren beträffande

a)	producentens konsumtion i det egna hushållet,

b)	eventuella tillfälliga variationer i produkternas volym.

Artikel 40

Uppgifter i registren

1.   För mottagna och avsända varor ska det i registren alltid anges

a)	produktens kontrollnummer, i de fall då ett sådant krävs enligt gemenskapsbestämmelserna eller nationella bestämmelser,

b)	datum för mottagande och avsändande,

c)	den faktiska in- och utgående kvantiteten,

d)	en beskrivning av produkten enligt gällande gemenskapsbestämmelser och nationella bestämmelser,

e)	en hänvisning till det dokument som åtföljer eller har åtföljt transporten.

2.   När det gäller de viner som avses i punkterna 1–9, 15 och 16 i bilaga IV till förordning (EG) nr 479/2008 ska beskrivningen i aktörernas register innehålla de frivilliga uppgifter som avses i artikel 60 i den förordningen, om dessa uppgifter finns med i eller är tänkta att finnas med i märkningen.

I register som förs av en annan person än producenten får de frivilliga uppgifter som avses i första stycket ersättas med följedokumentets nummer och datum för dess utfärdande.

3.   Behållare för lagring av de viner som avses i punkt 2 ska identifieras i registren och behållarnas nominella volym ska anges. Behållarna ska dessutom vara försedda med de uppgifter som medlemsstaterna föreskrivit för detta ändamål och som ska göra det möjligt för kontrollorganet att identifiera behållarnas innehåll med hjälp av registren eller de dokument som används i stället för register.

För behållare med en volym på högst 600 liter som är fyllda med samma produkt och lagrade tillsammans i samma parti, får märkningen av behållarna i registren emellertid ersättas med en märkning som omfattar hela partiet, under förutsättning att partiet hålls klart avskilt från andra partier.

4.   I de fall som avses i artikel 31.6 ska registret för avsända varor innehålla en hänvisning till det dokument med vilket produkten tidigare transporterades.

Artikel 41

Behandlingar som ska anges i registren

1.   De behandlingar som ska antecknas i registren är

a)	höjning av alkoholhalten,

b)

syrning,

c)	avsyrning,

d)

sötning,

e)	blandning av viner,

f)

tappning,

g)	destillation,

h)	framställning av mousserande vin av alla olika kategorier, pärlande vin och pärlande vin tillsatt med koldioxid,

i)	framställning av likörvin,

j)	framställning av koncentrerad druvmust, rektifierad eller ej,

k)	behandling med kol för oenologiskt bruk,

l)	behandling med kaliumferrocyanid,

m)	tillsats av alkohol till vin för destillering,

n)	andra processer med tillsats av alkohol,

o)	bearbetning till en produkt i en annan kategori, särskilt till aromatiserat vin,

p)	elektrodialys eller behandling med katjonbytare för att säkerställa stabilisering av vinsyran i vinet,

q)	tillsats av dimetyldikarbonat (DMDC) till vin,

r)	användning av bitar av ek vid framställning av vin,

s)	partiell avalkoholisering av vin,

t)	användning för försöksändamål av nya oenologiska metoder, med lämplig hänvisning till tillstånd som getts av den berörda medlemsstaten,

u)	tillsats av svaveldioxid, kaliumbisulfit eller kaliummetabisulfit.

Om ett företag får tillstånd att föra förenklade register enligt artikel 38.1 c i denna förordning, får den behöriga myndigheten tillåta att kopior av de anmälningar som avses i punkt D.4 i bilaga V till förordning (EEG) nr 479/2008 jämställs med uppgifter i registren om höjning av alkoholhalten, syrning och avsyrning.

2.   För var och en av de behandlingar som anges i punkt 1 ska det i registren, med undantag av de register som avses i artikel 42 antecknas

a)	vilken behandling som utförts, samt datum för denna,

b)	art och kvantitet för de använda produkterna,

c)	kvantitet för den produkt som erhållits genom behandlingen, inklusive alkohol som framställts genom partiell avalkoholisering av vin,

d)	kvantitet för den produkt som använts för höjning av alkoholhalten, syrning, avsyrning, sötning och tillsats av alkohol för destillation,

e)	produkternas benämning före och efter behandlingen, i enlighet med gällande gemenskapsbestämmelser och nationella bestämmelser,

f)	märkningen av de behållare som de registrerade produkterna förvaras i före och efter behandlingen,

g)	antalet flaskor som fyllts och deras innehåll, i de fall det rör sig om tappning på flaska,

h)	vid kontraktstappning tapparens/tappningsföretagets namn och adress.

Om en produkt byter kategori genom annan bearbetning än en av de behandlingar som anges i punkt 1 första stycket, särskilt vad gäller jäsning av druvmust, ska kvantiteten och arten av den produkt som framställs genom bearbetningen antecknas i registren.

Artikel 42

Register för mousserande vin och likörvin

1.   I fråga om framställning av mousserande vin ska cuvée-registren innehålla följande uppgifter för varje framställd cuvée:

a)	Datum för beredningen.

b)	Tappningsdatum för alla olika kategorier av mousserande kvalitetsviner.

c)	Volymen för cuvéen, samt beskrivning av de enskilda beståndsdelarna i denna, deras volym samt den verkliga och potentiella alkoholhalten i varje beståndsdel.

d)	Den kvantitet tiragelikör som har använts.

e)	Kvantiteten expeditionslikör.

f)	Det antal flaskor som erhållits, i förekommande fall med uppgift om typen av mousserande vin, uttryckt i form av en uppgift om dess restsockerhalt, om denna nämns i märkningen.

2.   I fråga om framställning av likörvin ska registren innehålla följande uppgifter om varje parti likörvin under framställning:

a)	Datum för tillsats av de produkter som anges i punkt 3 e och f i bilaga IV till förordning (EG) nr 479/2008.

b)	Den tillsatta produktens art och mängd.

Artikel 43

Register eller särskilda räkenskaper

1.   De som är skyldiga att föra register ska föra register eller särskilda räkenskaper över följande mottagna och avsända produkter och varor som de innehar eller har innehaft, oavsett ändamål, inklusive användning inom den egna anläggningen:

a)

Sackaros.

b)	Koncentrerad druvmust.

c)	Rektifierad koncentrerad druvmust.

d)	Produkter som används vid syrning.

e)	Produkter som används vid avsyrning.

f)	Alkohol samt sprit som härrör från destillation av vin.

Om register eller särskilda räkenskaper förs ska detta inte innebära undantag från anmälan enligt punkt D.4 i bilaga V till förordning (EG) nr 479/2008.

2.   I de register eller särskilda räkenskaper som avses i punkt 1 ska det separat för varje produkt anges,

a)	i fråga om mottagna varor: i) leverantörens namn eller firmanamn samt adress, med hänvisning i förekommande fall till följedokumentet för transport av produkten, ii) kvantitet, iii) datum för mottagande,

b)	i fråga om avsända varor: i) kvantitet, ii) datum för användning eller avsändande, iii) i förekommande fall mottagarens namn eller firmanamn och adress.

Artikel 44

Förluster

Medlemsstaterna ska fastställa maximiprocentsatser för förluster på grund av avdunstning under lagerhållningen och på grund av olika behandlingar eller byte från en produktkategori till en annan.

Den som för registret ska skriftligen och inom en tidsfrist som medlemsstaterna fastställt informera den behöriga regionala myndigheten, om de faktiska förlusterna

a)	under transport är högre än de toleranser som anges i del B punkt 1.3 i bilaga VI, och

b)	i de fall som avses i första stycket överskrider den högsta procentsats som medlemsstaterna fastställt.

Den behöriga myndighet som avses i andra stycket ska vidta nödvändiga åtgärder.

Artikel 45

Tidsfrister för att föra in uppgifter i registren

1.   Uppgifter ska föras in i registren eller de särskilda räkenskaperna inom följande tidsfrister:

a)	De uppgifter som avses i artiklarna 39, 40 och 44 ska för mottagna varor föras in i registren senast den första arbetsdagen efter mottagandet och för avsända varor senast den tredje arbetsdagen efter avsändandet.

b)	De uppgifter som avses i artikel 41 ska föras in senast den första arbetsdagen efter behandlingen; uppgifter om berikning ska emellertid föras in samma dag.

c)	De uppgifter som avses i artikel 43 ska för mottagna och avsända varor föras in i registren senast den första arbetsdagen efter det att produkterna mottagits eller avsänts; i fråga om användning ska detta ske på användningsdagen.

Medlemsstaterna får emellertid tillåta längre tidsfrister, dock högst 30 dagar, t.ex. när lagerbokföringen är datoriserad, under förutsättning att det när som helst är möjligt att på grundval av andra verifikationshandlingar kontrollera vad som mottagits och avsänts samt de behandlingar som avses i artikel 41, och dessutom under förutsättning att dessa dokument bedöms som tillförlitliga av den behöriga myndigheten eller av ett organ som är bemyndigat av denna myndighet.

2.   Genom undantag från punkt 1 första stycket, och om inte annat följer av bestämmelser som medlemsstaterna utfärdat enligt artikel 47.1 j och k, får avsändande av en och samma produkt antecknas i registret över avsända varor i form av ett månadsbokslut, under förutsättning att produkten uteslutande är förpackad i sådana behållare som avses i artikel 25 b i.

Artikel 46

Sammanställning av uppgifterna i registren

En gång om året, vid ett datum som medlemsstaterna får fastställa, ska uppgifterna i registren över mottagna och avsända varor sammanställas. Inom ramen för denna årsredovisning ska en inventering av lagren göras. De befintliga lagren ska i registren bokföras som mottagna varor, vid en tidpunkt efter årsredovisningen. Om årsredovisningens uppgifter om lagren skiljer sig från de faktiska lagren, ska detta antecknas i årsredovisningen.

KAPITEL IV

Gemensamma bestämmelser för kapitlen II och III

Artikel 47

Allmänna bestämmelser och övergångsbestämmelser

1.   Medlemsstaterna får

a)	föreskriva lagerbokföring för förslutningar som används vid tappning av produkterna i behållare med en nominell volym på högst 5 liter enligt artikel 25 b i och som utbjuds till försäljning på deras territorium, liksom särskilda angivelser på dessa,

b)	kräva kompletterande uppgifter på följedokument för transporter av vinprodukter som erhållits på deras territorium under förutsättning att dessa uppgifter är nödvändiga för kontrollen,

c)	föreskriva, om det är motiverat vid datoriserad lagerbokföring, var vissa uppgifter ska anges på de följedokument som åtföljer transporter av vinprodukter som börjar på deras territorium, under förutsättning att de förlagor som avses i artikel 31.1 c i inte ändras,

d)

tillåta, i fråga om transporter som påbörjas och avslutas inom det egna landet utan att passera genom en annan medlemsstat eller ett tredjeland, att uppgifter om en druvmusts densitet, under en övergångsperiod som löper ut den 31 juli 2015, ersätts med uppgifter om densiteten uttryckt i Oechsle-grader,

e)	föreskriva, i fråga om sådana följedokument för transporter av vinprodukter som utfärdats på deras territorium, att det utöver datum också anges klockslag för transportens början,

f)

föreskriva, som ett komplement till artikel 25 a i, att följedokument inte krävs när en producent som tillhör en producentsammanslutning själv transporterar krossade eller okrossade druvor eller druvmust om han själv har producerat dem, eller när en sådan transport görs av en producentsammanslutning som innehar produkten, eller om transporten görs för enderas räkning till ett mottagningsställe eller till sammanslutningens vinframställningsanläggning, under förutsättning att transporten påbörjas och avslutas inom samma vinodlingszon eller, i de fall det rör sig om en produkt som är avsedd att bearbetas till vin med skyddad ursprungsbeteckning, inom regionen i fråga, inklusive ett mindre omedelbart angränsande område,

g)

föreskriva, varvid de ska avgöra på vilket sätt kopiorna ska användas, i) att avsändaren utfärdar en eller flera kopior av följedokument för transporter som påbörjas på deras territorium, ii) att mottagaren utfärdar en eller flera kopior av följedokument för transporter som påbörjats i en annan medlemsstat eller i tredjeland och som avslutas på deras territorium,

h)	föreskriva, i fråga om det undantag som anges i artikel 25 a ii från kravet på följedokument för vissa transporter av druvor, att detta inte ska gälla för transporter som påbörjas och avslutas på deras territorium,

i)	föreskriva, i fråga om de transporter enligt artikel 29 som påbörjas på deras territorium och som avslutas i en annan medlemsstat, att avsändaren ska meddela namn på och adress till den behöriga myndigheten på lossningsplatsen och översända de kopior som upprättats enligt den artikeln,

j)	tillåta att redan befintliga register anpassas och fastställa kompletterande regler eller strängare krav för hur registren ska föras och hur de ska kontrolleras,

k)	tillåta, för tillämpningen av artikel 33.1, att den behöriga myndigheten själv handhar registerföringen eller överlåter den till ett organ som är bemyndigat för detta ändamål.

I det fall som avses i j kan medlemsstaterna bland annat föreskriva att det ska föras särskilda räkenskaper för register över de produkter som medlemsstaterna beslutar om, eller att särskilda register ska föras för vissa kategorier av produkter eller för vissa av de behandlingar som anges i artikel 41.1.

2.   Utan att det påverkar tillämpningen av direktiv 92/12/EEG får medlemsstaterna inte med anledning av de använda förslutningarna förbjuda eller begränsa handeln med produkter i behållare med en nominell volym på högst 5 liter enligt artikel 25 b i.

Medlemsstaterna får emellertid i fråga om produkter som tappas i det egna landet förbjuda användningen av vissa förslutningar eller emballagetyper, eller ställa vissa villkor för användningen av sådana förslutningar.

Artikel 48

Bevarande av följedokument och register

1.   Utan att det påverkar strängare bestämmelser som medlemsstaterna utfärdar för tillämpningen av den egna lagstiftningen, och inte heller nationella förfaranden i andra syften, ska följedokument och obligatoriska kopior bevaras i minst 5 år efter utgången av det kalenderår då de utfärdades.

2.   Register, och den dokumentation om behandlingar som antecknas i registren, ska bevaras i minst 5 år efter årsredovisningen. Om ett register innehåller en eller flera oavslutade räkenskaper för mindre kvantiteter vin, kan dessa överföras till ett annat register samtidigt som detta antecknas i det ursprungliga registret. I detta fall ska den ovan nämnda femårsperioden börja den dag då överföringen görs.

Artikel 49

Meddelanden

1.   Medlemsstaterna ska meddela kommissionen

a)	namn på och adress till den eller de myndigheter som är ansvariga för tillämpningen av bestämmelserna i denna avdelning,

b)	i förekommande fall, namn på och adress till sådana organ som har bemyndigats av en behörig myndighet för tillämpningen av denna förordning.

2.   Medlemsstaterna ska även underrätta kommissionen om

a)	ändringar i fråga om de behöriga myndigheter och de organ som avses i punkt 1,

b)	vilka åtgärder de har vidtagit för att genomföra bestämmelserna i denna avdelning, om dessa åtgärder är av särskilt intresse för det samarbete mellan medlemsstaterna som avses i förordning (EG) nr 555/2008.

3.   Kommissionen ska på grundval av uppgifterna från medlemsstaterna upprätta och fortlöpande uppdatera en förteckning som innehåller namn på och adresser till de behöriga myndigheterna, eller i förekommande fall de bemyndigade organen. Kommissionen ska offentliggöra förteckningen via Internet.

AVDELNING IV

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 50

Meddelanden

1.   Utan att det påverkar särskilda bestämmelser i denna förordning ska medlemsstaterna vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de kan iaktta tidsfristerna för de föreskrivna meddelandena.

2.   Medlemsstaterna ska bevara de uppgifter som registreras enligt denna förordning i minst fem vinår efter det år uppgifterna registrerades.

3.   De meddelanden som ska lämnas enligt den här förordningen ska inte påverka medlemsstaternas skyldigheter enligt förordning (EEG) nr 357/79 om statistiska undersökningar av vinodlingsområden.

Artikel 51

Uppenbara fel

Varje meddelande eller framställning som lämnas till en medlemsstat enligt denna förordning får ändras när som helst efter inlämnandet, om de innehåller uppenbara fel som den behöriga myndigheten identifierat.

Artikel 52

Force majeure och exceptionella omständigheter

De påföljder som föreskrivs i den här förordningen är inte tillämpliga i sådana fall av force majeure eller exceptionella omständigheter som avses i artikel 31 i rådets förordning (EG) nr 73/2009 (16).

Artikel 53

Upphävande och hänvisningar

Förordningarna (EEG) nr 649/87, (EG) nr 884/2001 och (EG) nr 1282/2001 ska upphöra att gälla.

Hänvisningar till de upphävda förordningarna ska anses som hänvisningar till den här förordningen och ska läsas enligt jämförelsetabellerna i bilaga X.

Artikel 54

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 augusti 2009.

---

(1)  EUT L 148, 6.6.2008, s. 1.

(2)  EGT L 179, 14.7.1999, s. 1.

(3)  EGT L 208, 31.7.1986, s. 1.

(4)  EGT L 62, 5.3.1987, s. 10.

(5)  EUT L 170, 30.6.2008, s. 1.

(6)  EGT L 54, 5.3.1979, s. 124.

(7)  EGT L 176, 29.6.2001, s. 14.

(8)  EGT L 76, 23.3.1992, s. 1.

(9)  EGT L 128, 10.5.2001, s. 32.

(10)  EUT L 141, 30.4.2004, s. 18.

(11)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(12)  EGT L 276, 19.9.1992, s. 1.

(13)  EGT L 369, 18.12.1992, s. 17.

(14)  EGT L 302, 19.10.1992, s. 1.

(15)  EGT L 253, 11.10.1993, s. 1.

(16)  EUT L 30, 19.1.2009, s. 16.

---

---

---

---

---

---

---

---

---

---

---