—

Föregripa och bidra till hanteringen av företagsomstruktureringar på ett bättre sätt, i synnerhet vid kollektiva uppsägningar.

—

Minska lönebikostnaderna ytterligare, i synnerhet för lågavlönade, samtidigt som konsolideringen av de offentliga finanserna säkras.

—

Förbättra samarbetet mellan regionala arbetsförmedlingar för att främja rörligheten mellan regionerna.

—

Se över skatte- och förmånssystemen i syfte att undanröja kvarvarande arbetslöshetsfällor och införa adekvata incitament till aktivt arbetssökande genom att se över gällande villkor för att få förmåner.

—

Se till att arbetsförmedlingarnas insatser i ökad utsträckning även omfattar vuxna arbetslösa, mindre gynnade ungdomar och invandrare.

—

Fastställa en övergripande strategi för ett aktivt åldrande, underlätta tillgången till fortbildning, främja flexibla arbetsformer och effektivt arbetssökande för äldre arbetslösa, inbegripet att med beslutsamhet minska antalet förtidspensioneringar.

—

Vidta åtgärder för att minska antalet ungdomar som lämnar skolan i förtid.

—

Följa upp aktuella branschövergripande avtal för att öka arbetstagarnas deltagande i utbildning, särskilt för lågutbildade.

—

Minska det totala skattetrycket på arbete ytterligare samtidigt som konsolideringen av de offentliga finanserna säkras.

—

Genomföra en heltäckande strategi för ett aktivt åldrande, bl.a. vid behov avveckla incitament till förtidspension.

—

Se över skatte- och förmånssystemen för att minska marginalskattesatserna och öka incitamenten att arbeta för låginkomsttagare, arbetslösa och personer utanför arbetskraften.

—

Följa upp effekterna av de nya reformerna för att integrera invandrare på arbetsmarknaden, i synnerhet satsningarna på att bygga upp de nödvändiga baskunskaper som arbetstagarna behöver för att få arbete.

—

Följa utvecklingen när det gäller yrkesutbildning mot bakgrund av den senaste tidens höjningar av undervisningsavgifterna.

—

Se över finansieringen av systemen för social trygghet i syfte att minska lönebikostnaderna samtidigt som konsolideringen av de offentliga finanserna säkras.

—

Uppmuntra arbetsmarknadens parter att ta ansvaret för att lokala, regionala och sektorsvisa skillnader i produktivitet och villkor på arbetsmarknaden på ett stabilt sätt skall återspegla lönebildningen, och sträva efter ytterligare flexibilitet när det gäller arbetstider och möjligheter till utbildning, t.ex. genom utbildningskonton (se riktlinje 5 i de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken (BEPG)).

—

Främja tillväxten av små och medelstora företag, i synnerhet genom enklare regler och bättre möjligheter att få finansiering. Förbättra villkoren för företagande, särskilt i landets östra delar.

—

Fortsätta reformera skatte- och socialbidragssystemet och i samband med detta se till att det finns tillräckliga incitament att börja arbeta. Noga övervaka och utvärdera genomförandet av Hartz-reformerna och andra arbetsmarknadsreformer för att se till att de offentliga arbetsförmedlingarnas effektivitet ständigt förbättras när det gäller att stödja arbetslösa personer.

—

Se över eventuella skatteregler som inverkar negativt på kvinnors arbetsmarknadsdeltagande, förbättra barnomsorgen, särskilt i de västra delstaterna, och förbättra överensstämmelsen mellan skolscheman och arbetstider, uppmuntra arbetsmarknadens parter att ta sitt ansvar för att väsentligt minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män.

—

Ytterligare utveckla en heltäckande strategi för ett aktivt åldrande så att människor stannar kvar i arbete, särskilt efter 60 års ålder, fortsätta uppmuntra deltidsarbete för män och förbättra möjligheterna till utbildning för äldre arbetstagare.

—

Förstärka insatserna för att integrera invandrare.

—

Höja utbildningsnivåerna i arbetskraften och stärka incitamenten för att öka deltagandet i livslångt lärande, särskilt för lågutbildade, anställda i små och medelstora företag och äldre arbetstagare.

—

Fortsätta modernisera den varvade utbildningen, minska antalet ungdomar som lämnar skolan i förtid.

—

Till fullo genomföra det avtalade reformpaketet för arbetsmarknaden. Göra det än mer attraktivt med deltidsarbete och etablera bemanningsföretag för att åstadkomma en större bredd när det gäller arbetsformer.

—

Minska lönebikostnaderna samtidigt som konsolideringen av de offentliga finanserna säkras. Göra mer för att svart arbete skall omvandlas till reguljär sysselsättning genom att göra det mer attraktivt för såväl arbetsgivare som arbetstagare att ingå standardiserade och andra anställningsavtal samt höja kapaciteten att säkerställa efterlevnaden av lagarna.

—

Främja ett mer sysselsättningsvänligt företagsklimat.

—

Vidta kraftfullare åtgärder för att effektivisera och öka antalet aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att en större andel av de personer som står utanför arbetskraften och arbetslösa skall omfattas.

—

Skynda på etableringen av effektiva arbetsförmedlingar i hela landet som erbjuder förebyggande och individuellt anpassade tjänster. Uppgradera systemen för statistikuppföljning.

—

Ytterligare öka incitamenten för kvinnor att komma ut på arbetsmarknaden, bl.a. genom deltidsanställning. Öka utbudet av barnomsorg och anhörigvård till rimligt pris.

—

Fastställa en övergripande strategi för ett aktivt åldrande med flexibla arbetsformer, incitament som gör att äldre arbetstagare uppmuntras att stanna kvar längre i arbete och främjad kompetensutveckling.

—

Minska antalet ungdomar som lämnar skolan i förtid och anpassa den högre utbildningen så att den bättre motsvarar behoven på arbetsmarknaden.

—

Se över incitamenten för att främja ett livslångt lärande och öka deltagandet i utbildning, särskilt för lågutbildade och invandrare.

—

Främja moderniseringen av arbetsorganisationen för att öka produktiviteten och kvaliteten i arbetet.

—

Se över regelverket så att det blir mer attraktivt för arbetsgivare att anställa fast personal och så att visstidsanställning motverkas i syfte att minska segmenteringen på arbetsmarknaden. Göra det mer attraktivt för arbetstagare att arbeta för bemanningsföretag och undanröja hindren för deltidsarbete.

—

Tillämpa möjligheten att differentiera löner efter produktivitetsutveckling på lokal, regional och branschmässig nivå (se riktlinje 5 i den allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken (BEPG)).

—

Öka incitamenten för kvinnor att arbeta. Öka utbudet av barnomsorg och anhörigvård till rimligt pris.

—

Se till att mindre gynnade grupper i högre grad omfattas av aktiva arbetsmarknadsåtgärder, i synnerhet ungdomar, funktionshindrade, invandrare och långtidsarbetslösa samt se till att åtgärderna är effektiva. Fullborda moderniseringen av de offentliga arbetsförmedlingarna, inklusive systemet för statistikövervakning, stärka samordningen mellan de regionala arbetsförmedlingarna och behandla de kvarstående hindren för geografisk rörlighet.

—

Fastställa en övergripande strategi för ett aktivt åldrande med flexibla arbetsformer, incitament för att uppmuntra äldre arbetstagare att stanna kvar längre i arbete och utbildning.

—

Minska antalet ungdomar som lämnar skolan i förtid samt säkerställa kvaliteten inom den högre utbildningen och se till att den motsvarar behoven på arbetsmarknaden.

—

Stärka incitamenten för ett livslångt lärande så att fler deltar i utbildning, i synnerhet lågutbildade.

—

Underlätta en övergång från visstidsanställning till fast anställning för att undvika segmenteringen på arbetsmarknaden samt förbättra möjligheterna att stanna kvar och vidareutvecklas på arbetsmarknaden.

—

Utveckla ett effektivare system som gör det möjligt att föregripa och hantera omstruktureringar.

—

Främja ett företagsvänligt klimat för att utveckla små och medelstora företag och följa upp hur väl man lyckas öka antalet nya företag.

—

Följa upp vilka effekter pensionsreformen får på pensionsåldern och ta fram en heltäckande strategi för ett aktivt åldrande för att förmå äldre arbetstagare att stanna kvar längre i arbete genom att anpassa arbetsvillkor, förbättra möjligheterna till utbildning och med beslutsamhet minska antalet förtidspensioneringar.

—

Förbättra samordningen mellan arbetsförmedlingarna för att främja individuellt anpassade tjänster. Skapa effektiva möjligheter för arbetslösa ungdomar och för invandrare, särskilt kvinnor, att få arbete och yrkesutbildning.

—

Utvärdera den nyligen genomförda reformen av arbetslöshetsförsäkringen och se till att den åtföljs av adekvata krav och effektivt arbetssökande.

—

Se till att avtalet om yrkesutbildning som ingåtts av arbetsmarknadens parter samt lagen om utbildning under hela yrkeslivet leder till att en större andel av befolkningen deltar i utbildning, särskilt lågutbildade och anställda i små och medelstora företag.

—

Minska antalet ungdomar som lämnar skolan i förtid. Underlätta och uppmuntra tillträde till lärlingsprogram.

—

Öka möjligheterna för en större andel arbetslösa och personer utanför arbetskraften att delta i aktiva arbetsmarknadsåtgärder och se till att åtgärderna är verkningsfulla.

—

Öka utbudet av barnomsorg till rimligt pris och vidta omedelbara åtgärder för att ta itu med orsakerna till löneskillnaderna mellan könen.

—

Genomföra en samlad strategi för livslångt lärande för att minska antalet ungdomar som lämnar skolan i förtid och öka deltagandet i yrkesutbildning, särskilt för lågutbildade och äldre arbetstagare.

—

Nära övervaka reformerna av regelverket för att minska obalanserna mellan tillsvidareanställningar och visstidsanställningar och segmenteringen på arbetsmarknaden. Bygga ut och effektivisera arbetslöshetsförsäkringen.

—

Minska lönebikostnaderna ytterligare, särskilt för lågavlönade, samtidigt som konsolideringen av de offentliga finanserna säkerställs. Göra mer för att omvandla svart arbete till reguljär sysselsättning genom att avlägsna negativt inverkande skatteregler och förbättra kapaciteten att kontrollera att lagstiftningen efterlevs.

—

Uppmuntra arbetsmarknadens parter att se över systemen för löneförhandling så att de anpassas till regionala skillnader på arbetsmarknaden (se riktlinje 5 i de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken (BEPG)).

—

Tillsammans med regionala myndigheter säkerställa en effektiv arbetsförmedling i hela landet och genomföra partnerskap mellan offentliga och privata operatörer. Förbättra möjligheterna att få tillgång till effektiva individuellt anpassade tjänster och öka deltagandet i aktiva arbetsmarknadsåtgärder, särskilt i landets södra delar. Särskilt beakta situationen för ungdomar, mindre gynnade grupper och lågutbildade. Införa ett nationellt datoriserat system för arbetsmarknadsinformation utan ytterligare dröjsmål.

—

Öka utbudet av barnomsorg, särskilt för barn under tre år, och annan anhörigvård till rimligt pris, så att det blir enklare för kvinnor att ta sig ut på arbetsmarknaden, inbegripet genom deltidsarbete.

—

Utveckla den fastställda strategin för aktivt åldrande och säkerställa att de planerade reformerna ger tillräckliga incitament till fortsatt arbete för arbetstagarna och motverkar förtidspensionering.

—

Kontrollera de senaste reformerna för att säkerställa att de höjer utbildningsnivån i arbetskraften, minskar antalet unga som lämnar skolan i förtid och leder till att den högre utbildningen anpassas till behoven på arbetsmarknaden för att underlätta övergången till arbetslivet.

—

Säkerställa effektiva incitament till ett livslångt lärande och, tillsammans med arbetsmarknadens parter, öka deltagandet i utbildning, i synnerhet för lågutbildade, bl.a. genom att effektivt utveckla yrkesövergripande fonder.

—

Främja tillväxten av nystartade företag och främja företagsutbildning i syfte att gynna alternativa källor till skapande av sysselsättning.

—

Utveckla en heltäckande strategi för ett aktivt åldrande, i synnerhet inom den privata sektorn, och förstärka de nya initiativen som har till syfte att förmå arbetstagare att stanna kvar längre på arbetsmarknaden genom att kraftfullt minska antalet förtidspensioneringar.

—

Främja arbetsinriktade lösningar för personer som omfattas av invaliditetspensionssystemet, men som kan arbeta.

—

Förbättra tjänsteutbudet så att det blir enklare att förena yrkesliv och privatliv samt uppmuntra kvinnor att återgå till arbete efter långa perioder utanför arbetsmarknaden; åtgärda orsakerna till löneskillnaderna mellan könen.

—

Säkerställa ett effektivt genomförande av ramlagstiftningen om fortbildning i syfte att stärka incitamenten till ett livslångt lärande och öka deltagandet i utbildning, i synnerhet för lågutbildade.

—

Se över hela systemet för livslångt lärande så att den allmänna och den yrkesinriktade utbildningen bättre överensstämmer. Minska antalet ungdomar som lämnar skolan i förtid.

—

Genomföra och noga följa löneutvecklingen i linje med ”höstöverenskommelsen” mellan regering och arbetsmarknadens parter (se riktlinje 5 i de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken (BEPG)).

—

Systematiskt undersöka arbetsförmågan hos personer som uppbär invaliditetspension och bistå de arbetsföra med att förbereda sig för och hitta ett lämpligt arbete. Särskilt inrikta sig på överrepresenterade grupper som uppbär sådana förmåner, t.ex. kvinnor under 40 år.

—

Stärka det förebyggande arbetet för vuxna. Effektivisera de aktiva arbetsmarknadsåtgärderna för personer som uppbär sociala förmåner och personer som löper störst risk att hamna utanför arbetskraften och förbättra möjligheterna att få tillgång till dessa åtgärder. Underlätta integrationen av invandrare.

—

Kombinera avvecklingen av systemen för förtidspension med incitament för arbetstagare att arbeta längre eller delta i utibildning, i synnerhet för lågutbildade äldre arbetstagare.

—

Underlätta övergången från deltidsanställning till heltidsanställning. Vidta omedelbara åtgärder för att ta itu med orsakerna till löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Se till att det blir billigare med barnomsorg.

—

Vidta åtgärder för att minska antalet ungdomar som lämnar skolan i förtid. Stärka incitamenten till livslångt lärande och öka deltagandet i utbildning, särskilt för lågutbildade och personer utanför arbetskraften.

—

Följa upp och vid behov komplettera den reformerade lagstiftningen om avgångsvederlag och framstegen med det planerade genomförandet av rätten till förmåner vid arbetslöshet för egenföretagare för att främja den yrkesmässiga rörligheten.

—

Utveckla en heltäckande strategi för ett aktivt åldrande och avveckla systemen för förtidspension med fler incitament för äldre arbetstagare att stanna kvar längre på arbetsmarknaden, i synnerhet för äldre kvinnor; följa upp det reviderade pensionssystemets inverkan på den faktiska pensionsåldern och framstegen när det gäller att uppfylla de nationella målen.

—

Åtgärda orsakerna till löneskillnaderna mellan kvinnor och män; öka utbudet av barnomsorg till rimligt pris och utvärdera hur det nuvarande barnomsorgsbidraget kvantitativt och kvalitativt påverkar kvinnors förvärvsverksamhet.

—

Se över incitamenten till ökat deltagande i yrkesutbildning, särskilt för lågutbildade och invandrare.

—

Främja moderniseringen av arbetsorganisationen för att öka produktiviteten och kvaliteten i arbetet.

—

Vidareutveckla den nya arbetslagstiftningen, göra tillsvidareanställning mer attraktivt för både arbetsgivare och arbetstagare samt motverka segmenteringen på arbetsmarknaden.

—

Utveckla ett effektivare system för att föregripa och hantera omstruktureringar.

—

Intensifiera de aktiva arbetsmarknadsåtgärderna för arbetslösa och personer utanför arbetskraften och se till att åtgärderna är effektiva. Intensifiera arbetet med att integrera invandrare.

—

Åtgärda orsakerna till löneskillnaderna mellan kvinnor och män inom den privata sektorn och öka utbudet av barnomsorg och annan anhörigvård till rimligt pris.

—

Utarbeta en övergripande strategi för ett aktivt åldrande och i samband med detta avveckla incitament till förtidspensionering, förbättra möjligheterna till utbildning samt tillhandahålla adekvata arbetsformer.

—

Se till att den nationella strategin för ett livslångt lärande verkligen leder till att utbildningsnivån ökar i hela arbetskraften, att incitamenten till ett livslångt lärande stärks och att deltagandet i utbildning ökar, särskilt för lågutbildade.

—

Minska antalet ungdomar som lämnar skolan i förtid och anpassa den högre utbildningen så att den bättre motsvarar behoven på arbetsmarknaden.

—

Minska lönebikostnaderna för lågavlönade samtidigt som sunda offentliga finanser upprätthålls.

—

Följa upp vilken verkan den nyligen reformerade aktiva arbetsmarknadspolitiken får på den strukturella arbetslösheten och de regionala skillnaderna. Vidta särskilda åtgärder för att underlätta aktivering och integrering av mindre gynnade ungdomar, funktionshindrade och invandrare.

—

Fortsätta reformera skatte- och förmånssystemen för att undanröja arbetslöshetsfällor.

—

Följa upp den nationella strategin för ett aktivt åldrande genom att förbättra arbetsvillkoren, incitamenten till och utbudet av utbildning för lågutbildade och äldre arbetstagare.

—

Vidta åtgärder för att minska antalet ungdomar som lämnar skolan i förtid och intensifiera utbildningen för lågutbildade.

—

Underlätta tillväxten av små och medelstora företag, i synnerhet genom att minska de administrativa bördorna.

—

Motverka det ökande antalet långtidssjukskrivna genom att främja arbetsinriktade lösningar och förbättra arbetsvillkoren.

—

Undanröja återstående arbetslöshetsfällor och motsvarande som gör att man hellre stannar utanför arbetskraften.

—

Noga följa upp resultaten av insatserna för att integrera invandrare i arbetskraften.

—

Minska antalet ungdomar som lämnar skolan i förtid och förbättra möjligheterna till utbildning för lågutbildade och personer utanför arbetskraften. Åtgärda problemen med begynnande flaskhalsar och bristande överensstämmelse mellan utbud och efterfrågan när det gäller arbetskraftens kompetens inom sektorerna där kort eller medellång utbildning krävs.

—

Se till att lönerna inte ökar snabbare än produktiviteten (se riktlinje 3 i de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken (BEPG)).

—

Se till att den aktiva arbetsmarknadspolitiken och förmånssystemen motverkar kunskapsförluster och främjar kvalitet i arbetet genom att förbättra incitamenten att arbeta och understödja en långsiktig integration och sysselsättningsmöjligheter på arbetsmarknaden för personer utanför arbetskraften och arbetslösa. Angripa problemet med det ökande antalet personer som uppbär förmåner på grund av sjukdom eller invaliditet och särskilt uppmärksamma ensamstående föräldrar och personer som bor i eftersatta områden.

—

Förbättra utbudet av barnomsorg och annan anhörigvård till rimligt pris, öka möjligheterna till utbildning för lågavlönade deltidsarbetande kvinnor samt snarast åtgärda orsakerna till löneskillnaderna mellan kvinnor och män.

—

Genomföra nationella och regionala strategier för kompetensutveckling för att i ökad utsträckning främja ett livslångt lärande och därigenom öka produktiviteten och kvaliteten i arbetet. Lägga särskild tonvikt vid att förbättra arbetskraftens läs- och skrivkunnighet och räknekunnighet samt få 16–19-åringar och lågutbildade vuxna med lågavlönade arbeten att i ökad grad delta i utbildning och uppnå goda resultat.

—

En särskild utmaning för Cypern är att öka innovationskapaciteten och få till stånd en större diversifiering inom tjänstesektorn.

—

Förvärvsfrekvensen för kvinnor ligger över EU-genomsnittet, men mer kan göras för att utjämna skillnaderna mellan kvinnor och män. Insatserna bör bl.a. vara inriktade på att förbättra de olika formerna av omsorg, öka kvinnors deltagande i utbildning och göra det mer attraktivt med deltidsarbete.

—

Utländska arbetstagare som kommer till Cypern för tillfälligt arbete utgör en stor andel av arbetskraften. Politiken för anställning av utländsk arbetskraft bör därför ses över, både när det gäller dessa arbetstagares bidrag till flexibiliteten på arbetsmarknaden och deras rättigheter och möjligheter.

—

De förebyggande och aktiva arbetsmarknadsåtgärderna bör stärkas och inriktas mer på individuella behov och omfatta en större andel av de arbetslösa och funktionshindrade, äldre arbetssökande och kvinnor. Det är också mycket viktigt att de offentliga arbetsförmedlingarna byggs ut och moderniseras.

—

Cypern behöver inom ramen för den omorganisation av utbildningssystemet som pågått sedan 2000 utveckla en heltäckande nationell strategi för livslångt lärande så att färre ungdomar lämnar skolan i förtid, samverkan mellan grundutbildning och fortbildning förbättras och deltagandet i utbildning ökar.

—

Tjeckien behöver, när man genomför sin strategi för ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning, se till att lönerna inte ökar snabbare än produktiviteten.

—

Den relativt höga skattekilen på arbete och lönebikostnader hämmar skapande av sysselsättning och gör lågutbildad arbetskraft så dyr att den drivs ut från arbetsmarknaden till sociala förmåner och/eller svart arbete. En konsekvent genomförd reform av skatte- och förmånssystemen torde därför ytterligare avskräcka från bidragsberoendet och säkerställa att reguljärt arbete lönar sig.

—

Även om Tjeckien ligger över EU-genomsnittet bör det ändå vara ett prioriterat område att få fler kvinnor och äldre arbetstagare att komma ut på arbetsmarknaden. En förstärkning av incitamenten för deltidsarbete torde bidra till detta.

—

Större insatser krävs för att integrera de mest utsatta grupperna på arbetsmarknaden. Detta gäller särskilt hela landet utom Prag samt för romerna. För detta krävs förebyggande och aktiva arbetsmarknadsåtgärder i kombination med insatser för att motverka diskriminering och med stark tonvikt på utbildning, stöd till företagaranda och skapande av nya arbetstillfällen. Att modernisera de offentliga arbetsförmedlingarna är att betrakta som en prioritet.

—

Att bygga vidare på den nya strategin för utveckling av mänskliga resurser och öka deltagandet i högre utbildning och yrkesutbildning, både generellt och för lågutbildade, förefaller vara av största vikt för att stödja skapande av arbetstillfällen och främja yrkesmässig och geografisk och yrkesmässig rörlighet.

—

Fler arbetstillfällen skulle kunna skapas om man minskar skattekilen på arbete, särskilt för lågavlönade, och arbetar för en större bredd när det gäller anställningsavtal och arbetstider. Detta bör gå hand i hand med insatser för att förbättra skattesystemet och omvandla svart arbete till reguljära arbetstillfällen. Det är också viktigt att lönerna inte utvecklas snabbare än produktiviteten.

—

Med tanke på den snabbt minskande andelen personer i arbetsför ålder bör Estland försöka minska andelen personer utanför arbetskraften och förmå fler människor att komma ut respektive stanna kvar på arbetsmarknaden. Det är fortfarande nödvändigt att Estland får ännu fler kvinnor, äldre arbetstagare och lågutbildade att komma i arbete.

—

Som ett komplement till den nya estländska lagen om arbetslöshetsföräkring förefaller det väsentligt att man intensifierar de aktiva arbetsmarknadsåtgärderna för att främja aktivt arbetssökande, förbättrar möjligheterna till utbildning för arbetslösa och ser till att arbetsmarknaden står öppen för alla. De offentliga arbetsförmedlingarna bör också få ökade resurser. Mindre gynnade grupper som långtidsarbetslösa, ungdomar, funktionshindrade och äldre arbetssökande behöver uppmärksammas särskilt. Personer som hör till etniska minoriteter eller som inte har tillräckliga kunskaper i landets språk utgör särskilda riskgrupper.

—

Med tanke på risken för obalans bör Estland uppmuntras att förbättra möjligheterna till utbildning för alla arbetstagare, särskilt de lågutbildade. Särskilda uppgifter som man måste ta itu med är att minska antalet ungdomar som lämnar skolan i förtid och att säkerställa kvaliteten inom utbildningen. Att bygga upp ett system för livslångt lärande måste stå högt upp på dagordningen.

—

Skattekilen på arbete är fortfarande stor vilket utgör ett hinder för skapandet av ny sysselsättning och sannolikt bidrar till svart arbete. Med tanke på avmattningen i den ekonomiska tillväxten krävs ytterligare insatser, i samarbete med arbetsmarknadens parter, för att garantera en mer sysselsättningsvänlig löneutveckling. Denna drivs på av de mer konkurrenskraftiga delarna av ekonomin och bidrar därför inte nödvändigtvis till möjligheterna att skapa ny sysselsättning i de svagare delarna.

—

Arbetstagarnas hälsa ger anledning till oro, vilket delvis kan förklara den låga andelen yrkesverksamma. Det krävs därför en politik för bättre arbetsmiljö och bättre hälso- och sjukvård, även förebyggande sådan. Reformerna av socialförsäkringssystemen, inklusive förmånerna vid sjukdom, bör fortsätta med siktet inställt på att arbete skall löna sig och det svarta arbetet minska.

—

Detta bör kompletteras med mer flexibla och familjevänliga arbetsformer, bl.a. attraktivare deltidsarbete, i synnerhet för kvinnor och äldre arbetstagare. Det är också nödvändigt med förstärkta förebyggande och aktiva arbetsmarknadsåtgärder för arbetslösa och personer utanför arbetskraften, särskilt i de allra minst gynnade regionerna. För detta krävs moderna offentliga arbetsförmedlingar som kan främja yrkesmässig och geografisk rörlighet. Inom ramen för integrationsstrategin krävs insatser för att förbättra romernas möjligheter att få arbete.

—

Satsningarna på strategier för ett livslångt lärande bör fortsätta och omfatta åtgärder för att minska antalet ungdomar som lämnar skolan i förtid, främja lika tillgång till universitetsutbildning och bredda tillgången till fortbildning, i synnerhet för lågutbildade och mindre gynnade grupper. Det är viktigt att utbildningssystemets effektivitet och flexibilitet ökas för en bättre anpassning till arbetsmarknadens behov av kvalifikationer.

—

Den fortsatt jämförelsevis låga sysselsättningsandelen inom tjänstesektorn är en utmaning. Åtgärder har visserligen vidtagits för att lätta på skattebördan, men skattekilen är fortfarande hög på lågavlönat arbete, vilket hämmar skapandet av sysselsättning. Arbetsmarknadens parter har en viktig uppgift när det gäller att föregripa och bidra till hanteringen av omstruktureringar.

—

I syfte att bygga vidare på reformen av det sociala biståndet och andra åtgärder för att se till att arbete lönar sig, förefaller det viktigt att stärka den aktiva arbetsmarknadspolitiken för att hjälpa arbetslösa och personer utanför arbetskraften tillbaka in på arbetsmarknaden. Främst bör man inrikta sig på att skapa större möjligheter till utbildning, erbjuda hjälp med att söka arbete, främja yrkesmässig rörlighet och modernisera de offentliga arbetsförmedlingarna.

—

Kvinnors och äldre arbetstagares arbetskraftsdeltagande är visserligen relativt högt jämfört med EU-genomsnittet, men om hindren för deltidsarbete undanröjs torde nivåerna kunna stiga ytterligare.

—

Avsevärda satsningar krävs för att öka det livslånga lärandet och särskilt för att ytterligare modernisera utbildningssystemet, minska antalet ungdomar som lämnar skolan i förtid och öka deltagandet i fortbildning, särskilt för lågutbildade. Arbetsgivarnas deltagande i fortbildning, inbegripet deras bidrag till arbetstagarnas fortsatta yrkesutbildning, är ringa.

—

För att skapa fler nya arbetstillfällen är det viktigt att vidareutveckla tjänstesektorn, i synnerhet i mindre gynnade regioner, och åtgärda problemet med svart arbete. Det svarta arbetet är omfattande, vilket minskar inbetalningarna av socialförsäkringsavgifter och i sin tur leder till högre skatt på arbete.

—

Reglerna om minimilön och skatte- och förmånssystemen bör utformas på ett sätt som sammantaget gör det tillräckligt attraktivt för människor att ta ett arbete inom den formella ekonomin. I synnerhet måste man se till att kvinnor uppmuntras att stanna kvar på arbetsmarknaden.

—

Detta kräver också större satsningar på aktiva och förebyggande politiska åtgärder för arbetslösa, i synnerhet åtgärder till stöd för arbetssökande, företagande, geografisk rörlighet och bättre möjligheter till utbildning. Att modernisera de offentliga arbetsförmedlingarna är att betrakta som en prioritet. Man behöver i synnerhet säkerställa en mer rättvis arbetsmarknad som i högre grad står öppen för ungdomar och lågutbildade. Personer som hör till etniska minoriteter eller som inte har tillräckliga kunskaper i landets språk är särskilda riskgrupper.

—

Att överbrygga kunskapsgapen och den bristande överensstämmelsen mellan utbud och efterfrågan när det gäller arbetstagarnas kompetens är en viktig uppgift. Fler insatser krävs för att öka möjligheterna till utbildning, minska antalet ungdomar som lämnar skolan i förtid och öka tillgången till fortbildning, särskilt för lågutbildade. Detta bör ingå som ett led i en övergripande strategi för främjande av ett livslångt lärande.

—

Viktiga utmaningar som Malta står inför är att dels genomföra sitt privatiseringsprogram och i den mån detta krävs omplacera de anställda, dels successivt minska de administrativa kostnaderna och skatten på arbete. I detta hänseende är det viktigt att utgå från bestämmelserna i den reviderade lagen om företagsfrämjande och följa upp verkan av detta.

—

Den största utmaningen för Malta är att öka utbudet av arbetskraft genom att höja sysselsättningsintensiteten för kvinnor. Med stöd av den reviderade lagen om anställningsvillkor krävs ytterligare åtgärder för att öka kvinnors yrkesverksamhet i den formella ekonomin. En förbättrad barnomsorg torde bidra mycket till detta.

—

Att reformera skatte- och förmånssystemen är också att betrakta som en angelägen prioritering, eftersom skillnaderna mellan minimilön och nivån för sociala förmåner är för liten för att vara ett tillräckligt incitament till att börja arbeta. En sådan reform skulle också hjälpa till att omvandla svart arbete till reguljär sysselsättning.

—

Arbetskraftens låga utbildningsnivå och kunskapsgapen ger anledning till oro. Den höga andelen ungdomar som lämnar skolan i förtid, den utbredda analfabetismen och den höga andelen lågutbildade är särskilt oroande. Viktigt att prioritera är att öka den allmänna utbildningsnivån, minska antalet ungdomar som lämnar skolan i förtid och öka deltagandet i utbildning, särskilt för lågutbildade. Arbetet med att få arbetsmarknadens parter att medverka vid utarbetandet av en mer systematisk strategi för utbildningen bör fortsätta.

—

Åtgärder för att främja ett mer sysselsättningsvänligt klimat och stötta företagande är särskilt viktiga, i synnerhet inom ramen för omstruktureringar.

—

Det förefaller viktigt att man nu bygger vidare på de nyligen genomförda åtgärderna för minskade arbetskraftskostnader för lågutbildade och ungdomar genom att se över skatte- och förmånssystemen för att motverka den höga skattekilen på arbete på ett heltäckande sätt, i synnerhet på den nedre delen av löneskalan. Detta skulle också hjälpa till att minska det svarta arbetet.

—

Arbetsmarknadens parter har en viktig uppgift att dels hålla löneutvecklingen på en sysselsättningsvänlig nivå, dels aktivt främja förändringar på företagsnivå och underlätta yrkesmässig rörlighet.

—

Polen bör, som en del av satsningarna på att bygga upp effektiva partnerskap för sysselsättning på lokal nivå och utveckla aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder, påskynda inrättandet av nya offentliga arbetsförmedlingar med tillräckliga resurser ifråga om finansiella medel, personal, utbildning och utrustning.

—

Det är också viktigt att fortsätta reformera de olika förmånssystemen, bl.a. för invaliditetsförmåner och socialt bistånd, med siktet inställt på att främja aktivt arbetssökande och få människor att komma tillbaka i arbete. Mindre gynnade ungdomar bör ägnas särskild uppmärksamhet. Om hindren för deltidsarbete undanröjs skulle detta öppna möjligheter till arbete för kvinnor och äldre arbetstagare.

—

Det blir viktigt att bygga vidare på satsningarna på att utveckla en sammanhållen strategi för livslångt lärande och se till att utbildningssystemet förser arbetsmarknaden med personer som har den kompetens som krävs på en arbetsmarknad som präglas av strukturella förändringar. Särskilt viktigt blir det att säkerställa lika möjligheter till utbildning och förbättra effektiviteten och kvaliteten inom utbildningen. Större incitament att investera i utbildning och förbättrade möjligheter till utbildning är, liksom arbetsmarknadens parters engagemang, grundläggande förutsättningar för utvecklingen av strategin för livslångt lärande.

—

Samverkan mellan minimilönen och de olika komponenterna av skatten på arbete bör ses över för att öka arbetskraftsdeltagandet och minska det svarta arbetet. Insatserna för att främja flexibla arbetsformer är viktiga samtidigt som en adekvat balans mellan flexibilitet och trygghet måste upprätthållas.

—

För Slovenien är det mycket viktigt att öka arbetskraftsdeltagandet bland personer som är över 55 år. Ytterligare insatser bör vara inriktade på att minska förtidspensioneringen, garantera att reformen av skatte- och förmånssystemen genomförs i samstämmighet (t.ex. åtgärderna som syftar till att minska svart arbete och pensionsreformen) i syfte att främja flexibla arbetsformer och möjligheterna till utbildning för äldre arbetstagare.

—

För att se till att arbete lönar sig är det viktigt att se över samverkan mellan arbetslöshet, sociala förmåner och minimilönen i syfte att öka incitamentet att ta ett arbete inom den formella ekonomin. Den offentliga arbetsförmedlingen har tagit fram en heltäckande modell för genomförandet av den förebyggande strategin, men det är nödvändigt att förbättra personalutbildningen internt så att man på ett mer effektivt sätt kan ta hand om personer som är svårast att sysselsätta. De privata och de offentliga arbetsförmedlingarna bör utveckla ett närmare samarbete.

—

Det är viktigt att bygga vidare på den senaste tidens framsteg och på initiativ som syftar till att utveckla det livslånga lärandet så att den vuxna befolkningen fortbildar sig i högre utsträckning. För detta krävs det adekvata resurser och incitament för arbetstagare och arbetsgivare att investera i utbildning samt en klar definition av alla berörda parters uppgifter. Att minska antalet ungdomar som lämnar skolan i förtid är viktigt.

—

Det är nödvändigt att ytterligare minska den höga skattekilen på arbete, som till största delen består av sociala avgifter. Arbetsmarknadens parter bör uppmuntras att arbeta för en större bredd när det gäller anställningsavtal och arbetstider (t.ex. undanröja hindren för deltidsarbete), så att fler arbetstillfällen skapas och yrkesmässig rörlighet underlättas.

—

Det är viktigt att på ett effektivt sätt fortsätta att undanröja arbetslöshetsfällor och motsvarande som gör att man hellre stannar utanför arbetskraften och att omvandla svart arbete till reguljär sysselsättning genom att bygga vidare på de pågående reformerna av skatte- och förmånssystemen. Genomförandet och verkan av reformerna bör följas upp noggrant.

—

Som ett komplement till insatserna för att se till att arbete lönar sig krävs det särskilda insatser för att öka de äldre arbetstagarnas arbetskraftsdeltagande, särskilt genom arbetslagstiftningens och pensionsreformernas genomförande, flexiblare arbetsformer och mer deltidsarbete. Detta skulle också kunna bidra till att öka kvinnors arbetskraftsdeltagande.

—

Finansieringen av den aktiva arbetsmarknadspolitiken och andelen personer som deltar i aktiva åtgärder förväntas stiga från den tidigare låga nivån. Det är viktigt att öppna arbetsmarknaden för fler och att genomföra reformer för att främja aktivt arbetssökande. För detta krävs en modern aktiv arbetsmarknadspolitik, större möjligheter till utbildning för arbetslösa och personer utanför arbetskraften samt moderna arbetsförmedlingar så att en större del av befolkningen omfattas. Riskgrupper (t.ex. långtidsarbetslösa, ungdomar, funktionshindrade, äldre arbetstagare) och mindre gynnade regioner kräver ytterligare uppmärksamhet. De nya prioriteringarna att integrera romerna måste snabbt omsättas i handling.

—

Den alarmerande höga arbetslösheten bland ungdomar visar på behovet att överbrygga skillnaderna mellan de kunskaper som förvärvas under grundutbildningen och de kunskaper som krävs för att klara sig på arbetsmarknaden. Den ekonomiska omstruktureringen, de regionala obalanserna och kunskapsgapen kräver också att yrkesmässig och geografisk rörlighet främjas i högre grad under hela livet.

—

Större incitament att investera i utbildning och bättre möjligheter till utbildning är grundläggande förutsättningar för att en strategi för livslångt lärande skall kunna utvecklas. Det är nödvändigt att uppmuntra till investeringar i humankapital och främja livslångt lärande genom att ytterligare reformera utbildningssystemet och se över hur enskilda, företag och samhället i sin helhet kan bidra till detta.