24.9.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 248/1

(1)

Rådets förordning (EG) nr 994/98 (2) har ändrats på väsentliga punkter (3). För att skapa klarhet och överskådlighet bör den förordningen kodifieras.

(2)

Enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) ankommer det i huvudsak på kommissionen att bedöma om ett stöd är förenligt med den inre marknaden.

(3)

För att den inre marknaden ska kunna fungera väl krävs det en strikt och effektiv tillämpning av konkurrensreglerna för statligt stöd.

(4)

Kommissionen bör bemyndigas att, inom områden där den har tillräcklig erfarenhet för att fastställa allmänna kriterier för förenlighet, genom förordningar förklara att vissa särskilda stöd är förenliga med den inre marknaden enligt någon eller flera av bestämmelserna i artikel 107.2 och 107.3 i EUF-fördraget och undantagna från förfarandet i artikel 108.3 i fördraget.

(5)

Förordningar om gruppundantag av vissa slag av stöd kommer att säkerställa insynen och rättssäkerheten och kommer att kunna tillämpas direkt av de nationella domstolarna utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4.3 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 267 i EUF-fördraget.

(6)

Statligt stöd är ett objektivt begrepp som definieras i artikel 107.1 i EUF-fördraget. Kommissionens befogenhet att anta gruppundantag enligt denna förordning är endast tillämplig på åtgärder som uppfyller alla kriterier i artikel 107.1 i EUF-fördraget och därmed utgör statligt stöd. Att en viss kategori av stöd införs i denna förordning eller i en undantagsförordning innebär inte att det är fastställt på förhand att en åtgärd ska klassificeras som statligt stöd enligt artikel 107.1 i EUF-fördraget.

(7)

Kommissionen bör bemyndigas att besluta att stöd till små och medelstora företag, stöd till forskning, utveckling och innovation, stöd till förmån för miljöskydd, stöd till förmån för sysselsättning och utbildning samt stöd i enlighet med den karta som kommissionen har godkänt för varje medlemsstat för beviljande av regionalstöd på vissa villkor är förenliga med den inre marknaden och inte omfattas av anmälningskravet.

(8)

Innovation har blivit en av EU:s politiska prioriteringar inom ramen för Innovationsunionen, som är ett av Europa 2020-strategins flaggskeppsinitiativ. Dessutom är många stödåtgärder för innovation relativt små och skapar inga allvarliga snedvridningar av konkurrensen.

(9)

Ett antal åtgärder som vidtas av medlemsstaterna inom sektorerna kultur och bevarandet av kulturarvet utgör inte nödvändigtvis stöd, eftersom de inte uppfyller alla kriterier i artikel 107.1 i EUF-fördraget, till exempel på grund av att stödmottagaren inte bedriver näringsverksamhet eller på grund av att handeln mellan medlemsstater inte påverkas. Men i den mån åtgärder på kulturområdet och för bevarande av kulturarvet utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget bör kommissionen bemyndigas att på vissa villkor besluta att stödåtgärderna är förenliga med den inre marknaden och inte omfattas av anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i EUF-fördraget. Små projekt inom kultursektorn, den kreativa sektorn eller sektorn för bevarande av kulturarv ger vanligtvis inte upphov till någon betydande snedvridning och de senaste fallen visar att sådant stöd endast har en begränsad effekt på handeln.

(10)

Undantag inom sektorerna kultur och bevarandet av kulturarvet kan utformas med utgångspunkt i kommissionens erfarenheter som återfinns i riktlinjer, såsom för biograffilmer och audiovisuella verk, eller såsom de utvecklats i varje enskilt fall. Vid utformningen av sådana gruppundantag bör kommissionen ta hänsyn till att de endast bör omfatta åtgärder som utgör statligt stöd, att de i princip bör fokusera på åtgärder som bidrar till målen för ”Moderniseringen av det statliga stödet i EU” och att gruppundantag endast gäller för stöd som kommissionen redan har omfattande erfarenheter av. Vidare bör man ta hänsyn till medlemsstaternas primära kompetens på kulturområdet och det särskilda skyddet för kulturell mångfald enligt artikel 167.1 i EUF-fördraget samt kulturens särart.

(11)

Vad gäller statliga stödåtgärder avsedda att avhjälpa skador orsakade av naturkatastrofer samt statliga stödåtgärder avsedda som kompensation för skador inom fiskerinäringen orsakade av ogynnsamma väderförhållanden är de belopp som beviljas på dessa områden vanligtvis begränsade och tydliga villkor för förenlighet kan fastställas. Denna förordning bör bemyndiga kommissionen att bevilja undantag från anmälningskravet för sådant stöd. Enligt kommissionens erfarenheter medför detta stöd inte någon betydande snedvridning, och tydliga villkor för förenlighet kan fastställas på grundval av dessa erfarenheter.

(12)

I enlighet med artikel 42 i EUF-fördraget är reglerna för statligt stöd under vissa omständigheter inte tillämpliga på vissa stödåtgärder till förmån för jordbruksprodukter som är upptagna i bilaga I till EUF-fördraget. Artikel 42 är inte tillämplig på skogsbruk eller på produkter som inte är upptagna i denna bilaga. Kommissionen bör kunna göra undantag för vissa typer av stöd för främjande av skogsbruk, inbegripet stöd som omfattas av programmen för landsbygdsutveckling och sådana som främjar marknadsföring av och reklam för livsmedelsprodukter som inte är upptagna i bilaga I i EUF-fördraget, om snedvridningen av konkurrensen enligt kommissionens erfarenheter är begränsad och tydliga villkor för förenlighet kan fastställas.

(13)

Enligt artikel 7 i rådets förordning (EG) nr 1198/2006 (4) ska artiklarna 107, 108 och 109 i EUF-fördraget tillämpas på stöd som medlemsstaterna beviljat företag inom fiskerisektorn, med undantag av betalningar som medlemsstaterna gjort i enlighet med förordning (EG) nr 1198/2006. Ytterligare statligt stöd till bevarandet av biologiska resurser från hav och sötvatten har vanligen en begränsad effekt på handeln mellan medlemsstaterna, bidrar till unionens mål för havs- och fiskeripolitiken och orsakar ingen allvarlig snedvridning av konkurrensen. Dessutom är de belopp som beviljas vanligtvis begränsade och tydliga villkor för förenlighet kan fastställas.

(14)

Ett antal åtgärder som vidtas av medlemsstaterna inom idrottssektorn, särskilt inom amatöridrotten, utgör inte nödvändigtvis stöd, eftersom de inte uppfyller alla kriterier i artikel 107.1 i EUF-fördraget, till exempel på grund av att stödmottagaren inte bedriver näringsverksamhet eller på grund av att handeln mellan medlemsstater inte påverkas. Men i den mån som åtgärder på sportområdet utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget bör kommissionen bemyndigas att på vissa villkor besluta att stödåtgärderna är förenliga med den inre marknaden och inte omfattas av anmälningsskyldigheten. Statliga stödåtgärder för idrott, särskilt inom amatöridrotten eller/och de som är småskaliga åtgärder, har ofta en begränsad effekt på handeln mellan medlemsstaterna och orsakar ingen allvarlig snedvridning av konkurrensen. Dessutom är de belopp som beviljas vanligtvis begränsade. På grundval av erfarenheterna kan tydliga villkor för förenlighet fastställas för att säkerställa att stöd till idrotten inte ger upphov till någon betydande snedvridning.

(15)

När det gäller stöd till luft- och sjötransport ger stöd av social karaktär till transporter av personer bosatta i avlägsna regioner, såsom de yttersta randområdena och öar, inbegripet ömedlemsstater som består av en enda region och glesbygdsområden, enligt kommissionens erfarenheter inte upphov till allvarlig snedvridning av konkurrensen, förutsatt att stödet beviljas utan diskriminering med avseende på transportföretagets identitet. Dessutom kan tydliga villkor för förenlighet fastställas.

(16)

När det gäller stöd till bredbandsinfrastruktur har kommissionen under senare år skaffat sig omfattande erfarenheter och utformat riktlinjer (5). Enligt kommissionens erfarenheter ger stöd till vissa typer av bredbandsinfrastruktur inte upphov till några betydande snedvridningar och kan omfattas av ett gruppundantag, under förutsättning att vissa villkor för förenlighet är uppfyllda och att infrastrukturen byggs ut i s.k. vita områden, det vill säga områden där det inte finns någon infrastruktur i samma kategori – antingen bredband eller nästa generations mycket snabba accessnät (nedan kallat NGA) – och där det inte är sannolikt att någon sådan infrastruktur kommer att byggas inom den närmaste framtiden, enligt kriterierna i riktlinjerna. Detta gäller för stöd för tillhandahållande av grundläggande bredband och stöd till små enskilda stödåtgärder som omfattar NGA, och stöd till bredbandsrelaterade anläggningsarbeten och passiv infrastruktur för bredband.

(17)

Ett antal åtgärder som vidtas av medlemsstaterna avseende infrastruktur utgör inte nödvändigtvis stöd, eftersom de inte uppfyller alla kriterier i artikel 107.1 i EUF-fördraget, t.ex. på grund av att stödmottagaren inte bedriver näringsverksamhet, på grund av att handeln mellan medlemsstaterna inte påverkas eller därför att åtgärden består i ersättning för en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse som uppfyller alla kriterierna i rättspraxis i Altmarkmålet (6). Men i den mån som finansiering av infrastruktur utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget bör kommissionen bemyndigas att på vissa villkor besluta om stödåtgärderna är förenliga med den inre marknaden och inte omfattas av anmälningsskyldigheten. När det gäller infrastruktur kan små stödbelopp för infrastrukturprojekt vara ett effektivt sätt att stödja unionens mål i den mån stödet minimerar kostnaderna och den potentiella snedvridningen av konkurrensen är begränsad. Kommissionen bör därför kunna göra undantag för statligt stöd för infrastrukturprojekt till stöd för mål som nämns i denna förordning och till stöd för andra mål av gemensamt intresse, särskilt EU 2020-målen (7). Detta kan omfatta stöd till projekt avseende nätverk eller anläggningar för flera sektorer där relativt små stödbelopp behövs. Gruppundantag kan dock endast beviljas för infrastrukturprojekt där kommissionen har tillräcklig erfarenhet för att fastställa tydliga och strikta kriterier för förenlighet som säkerställer att risken för potentiell snedvridning av konkurrensen är begränsad och att större stödbelopp fortfarande omfattas av kravet på anmälan enligt artikel 108.3 i EUF-fördraget.

(18)

När kommissionen antar förordningar om undantag från anmälningsskyldigheten enligt artikel 108.3 i EUF-fördraget för vissa slag av stöd bör den ange stödets syfte, kategorier av stödmottagare samt tröskelvärden som begränsar det undantagna stödet till en viss maximal stödnivå i förhållande till samtliga tillåtna kostnader eller ett visst maximalt stödbelopp, villkoren för kumulation av stöd samt kontrollvillkoren, för att säkerställa att det stöd som omfattas av denna förordning är förenligt med den inre marknaden.

(19)

Tröskelvärdena för varje kategori av stöd där kommissionen antar en gruppundantagsförordning kan vara uttryckta som stödnivå i förhållande till samtliga tillåtna kostnader eller som högsta tillåtna stödbelopp. Dessutom bör kommissionen bemyndigas att göra gruppundantag för vissa typer av åtgärder med inslag av statligt stöd som på grund av det speciella sätt på vilket de är utformade inte kan uttryckas exakt i stödnivåer eller högsta tillåtna stödbelopp, till exempel finansieringstekniska instrument eller vissa former av åtgärder till förmån för riskkapitalinvesteringar. Sådana komplexa åtgärder kan inbegripa stöd på olika nivåer (direkta, mellanliggande och indirekta stödmottagare). Med tanke på den ökade betydelsen av dessa och deras bidrag till unionsmålen bör det föreskrivas undantag även för dessa åtgärder. Det bör därför vara möjligt att, vid sådana åtgärder definiera trösklar för beviljande av stöd i ett särskilt fall i form av högsta tillåtna nivå för statliga stödåtgärder inom eller i samband med åtgärden. Den högsta nivån för statligt stöd kan innehålla ett inslag av stöd som inte utgör statligt stöd, under förutsättning att åtgärden innehåller åtminstone vissa inslag som innefattar statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget och vars inslag inte är marginella.

(20)

Det kan vara ändamålsenligt att fastställa tröskelvärden eller andra lämpliga villkor för anmälan av beviljande av stöd i ett särskilt fall så att kommissionen har möjlighet att undersöka effekterna av vissa stöd på konkurrensen och handeln mellan medlemsstaterna och att bedöma om stödet är förenligt med den inre marknaden.

(21)

När kommissionen antar förordningar om undantag för vissa slag av stöd från anmälningsskyldigheten enligt artikel 108.3 i EUF-fördraget bör den bemyndigas att föreskriva ytterligare närmare villkor för att säkerställa att det stöd som omfattas av denna förordning är förenligt med den inre marknaden.

(22)

Med hänsyn till den inre marknadens utveckling och funktion bör kommissionen bemyndigas att genom en förordning fastställa att vissa stöd inte uppfyller samtliga kriterier i artikel 107.1 i EUF-fördraget och därför är undantagna från anmälningsförfarandet i artikel 108.3 i EUF-fördraget, förutsatt att stöd som beviljas samma företag under en angiven period inte överskrider ett fastställt belopp.

(23)

Kommissionen är enligt artikel 108.1 i EUF-fördraget skyldig att i samarbete med medlemsstaterna fortlöpande granska alla stödprogram som förekommer. För att säkerställa största möjliga insyn och lämplig kontroll bör kommissionen därför se till att ett tillförlitligt system införs för att registrera och sammanställa uppgifter om tillämpningen av de förordningar som den antar, till vilket alla medlemsstater har tillgång, och att den erhåller alla nödvändiga uppgifter från medlemsstaterna om genomförandet av stöd som undantagits från anmälan, vilka kan komma att granskas och utvärderas i samarbete med medlemsstaterna i en rådgivande kommitté för statligt stöd. Kommissionen bör därför också ha möjlighet att begära in de uppgifter som krävs för att granskningen ska bli effektiv.

(24)

Medlemsstaterna bör lämna in sammanfattningar av uppgifterna om de stödåtgärder som genomförts och som omfattas av en undantagsförordning. Dessa sammanfattningar är nödvändiga för att garantera insyn i de åtgärder som medlemsstaterna vidtagit. I och med de elektroniska kommunikationsmediernas tillväxt, går det snabbt att offentliggöra sammanfattningarna på kommissionens webbplats, vilket är en effektiv metod och säkerställer insyn till gagn för alla berörda parter. Därför bör dessa sammanfattningar offentliggöras på kommissionens webbplats.

(25)

Kontrollen av beviljandet av stöd inbegriper en rad mycket komplicerade faktiska, rättsliga och ekonomiska överväganden i en omgivning som ständigt förändras. Kommissionen bör därför regelbundet ompröva vilka slag av stöd som ska vara undantagna från anmälningsskyldigheten. Kommissionen bör kunna upphäva eller ändra förordningar som den har antagit enligt denna förordning, om något viktigt förhållande som legat till grund för antagandet har förändrats eller om den inre marknadens gradvisa utveckling eller funktion gör det nödvändigt.

(26)

Kommissionen bör ha möjlighet att i nära och fortlöpande samarbete med medlemsstaterna exakt fastställa tillämpningsområdet för dessa förordningar och de villkor som anges i dem. För att möjliggöra samarbetet mellan kommissionen och de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna bör den rådgivande kommittén för statligt stöd höras innan kommissionen antar förordningar i enlighet med denna förordning.

(27)

Utkast till förordningar och andra dokument som ska granskas av den rådgivande kommittén för statligt stöd i enlighet med denna förordning bör offentliggöras på kommissionens webbplats för att säkerställa insyn.

(28)

Den rådgivande kommittén för statligt stöd bör höras innan ett utkast till förordning offentliggörs. För att säkerställa insyn bör dock utkastet till förordning offentliggöras på kommissionens webbplats samtidigt som kommissionen samråder med den rådgivande kommittén för första gången.

a)

Stöd till förmån för

b)

Stöd i enlighet med den karta som kommissionen har godkänt för varje medlemsstat för att bevilja regionalstöd.

a)

stödets syfte,

b)

kategorier av stödmottagare,

c)

tröskelvärden, uttryckta antingen som stödnivå i förhållande till samtliga tillåtna kostnader eller som högsta tillåtna stödbelopp eller, för vissa typer av stöd där det kan vara svårt att identifiera stödnivån eller stödbeloppet exakt, särskilt finansieringstekniska instrument eller riskkapitalinvesteringar eller stöd av liknande art, uttryckta i den högsta tillåtna nivå för statligt stöd inom eller i samband med den åtgärden, utan att det påverkar klassificeringen av de berörda åtgärderna mot bakgrund av artikel 107.1 i EUF-fördraget,

d)

villkor för kumulation av stöd,

e)

villkor för kontroll enligt artikel 3.

a)

fastställas tröskelvärden eller andra villkor för när beviljande av stöd i ett särskilt fall ska anmälas,

b)

undantas vissa sektorer från att omfattas av förordningen,

c)

föreskrivas ytterligare villkor för att stöd som undantas enligt de förordningarna ska anses vara förenligt med den gemensamma marknaden.

a)

samtidigt som ett utkast till förordning offentliggörs i enlighet med artikel 6, och

b)

innan en förordning antas.