This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 32014R0609
Council Regulation (EU, Euratom) No 609/2014 of 26 May 2014 on the methods and procedure for making available the traditional, VAT and GNI-based own resources and on the measures to meet cash requirements (Recast)
Rådets förordning (EU, Euratom) nr 609/2014 av den 26 maj 2014 om metoder och förfaranden för tillhandahållande av traditionella, momsbaserade egna medel och BNI-baserade egna medel samt åtgärder för att möta likviditetsbehov (omarbetning)
Rådets förordning (EU, Euratom) nr 609/2014 av den 26 maj 2014 om metoder och förfaranden för tillhandahållande av traditionella, momsbaserade egna medel och BNI-baserade egna medel samt åtgärder för att möta likviditetsbehov (omarbetning)
EUT L 168, 07/06/2014, p. 39–52
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
In force: This act has been changed. Current consolidated version: 03/05/2022
7.6.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 168/39 |
RÅDETS FÖRORDNING (EU, Euratom) nr 609/2014
av den 26 maj 2014
om metoder och förfaranden för tillhandahållande av traditionella, momsbaserade egna medel och BNI-baserade egna medel samt åtgärder för att möta likviditetsbehov
(omarbetning)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 322.2,
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 106a,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,
med beaktande av Europaparlamentets yttrande,
med beaktande av Europeiska revisionsrättens yttrande (1), och
av följande skäl:
(1) |
Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 (2) har ändrats väsentligt vid ett flertal tillfällen. Eftersom ytterligare ändringar krävs bör förordningen av tydlighetsskäl omarbetas. |
(2) |
Vissa av bestämmelserna i förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 har införts i rådets förordning (EU, Euratom) nr 608/2014 (3), och omfattas därför inte av den här förordningen. Till de bestämmelserna hör beräkningen och budgeteringen av budgetsaldot, kontroll och övervakning av egna medel, relevanta rapporteringskrav samt bestämmelserna om rådgivande kommittén för egna medel. |
(3) |
Unionen måste få möjlighet att på bästa möjliga villkor disponera över de egna medel som avses i artikel 2 i rådets beslut 2014/335/EU, Euratom (4). Följaktligen bör det föreskrivas hur medlemsstaterna ska tillhandahålla kommissionen dessa egna medel. I denna förordning ingår bestämmelserna om tillhandahållande av de traditionella egna medel som avses i artikel 2.1 a i beslut 2014/335/EU, Euratom, de egna medel som baseras på mervärdesskatt (moms) som avses i artikel 2.1 b i det beslutet (nedan kallade momsbaserade egna medel) samt de egna medel som baseras på bruttonationalinkomsten (BNI) som avses i artikel 2.1 c i det beslutet (nedan kallade BNI-baserade egna medel), vilka tidigare utgjorde en del av förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000. |
(4) |
Begreppet fastställande bör definieras, och det bör fastställas närmare villkor för när skyldigheten att fastställa egna medel uppfylls avseende de traditionella egna medel som avses i artikel 2.1 a i beslut 2014/335/EU, Euratom. |
(5) |
När det gäller egna medel från sådana avgifter inom sockersektorn för vilka det bör säkerställas att uppbörden av dessa inkomster och budgetåret sammanfaller med utgifterna för samma regleringsår, bör det föreskrivas att medlemsstaterna ska ställa medlen från avgifter inom sockersektorn till kommissionens förfogande under det budgetår för vilket de fastställts. |
(6) |
Medlemsstaterna bör hålla till kommissionens förfogande och vid behov sända till kommissionen de dokument och upplysningar som behövs för att kommissionen ska kunna utöva sina befogenheter avseende unionens egna medel. |
(7) |
De nationella myndigheter som ansvarar för uppbörden av egna medel bör se till att kommissionen ständigt har tillgång till underlaget till uppbörden. |
(8) |
Särskilda räkenskaper bör föras för tillgodohavanden som inte har uppburits. Dessa räkenskaper samt en kvartalsrapport för dessa räkenskaper bör möjliggöra för kommissionen att mer noggrant övervaka medlemsstaternas åtgärder för att uppbära egna medel, särskilt sådana egna medel som äventyras genom bedrägeri eller andra oegentligheter. |
(9) |
Det är viktigt att en preskriptionstid fastställs mellan medlemsstaterna och kommissionen, eftersom nya fastställande som medlemsstaterna gör i fråga om betalningsskyldighet för tidigare budgetår bör betraktas som fastställanden för pågående budgetår. |
(10) |
För att under alla omständigheter säkerställa finansieringen av unionens budget bör det fastställas ett förfarande för hur medlemsstaterna ska tillhandahålla unionens momsbaserade egna medel och BNI-baserade egna medel – vilka beräknas på grundval av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1287/2003 (5), i form av en konstant tolftedel av de egna medel som redovisas i budgeten, och sedan justera de överförda beloppen enligt det faktiska beräkningsunderlaget för momsbaserade egna medel samt relevanta förändringar av BNI så snart som dessa till fullo är kända. |
(11) |
Om BNI-uppgifter modifieras efter det att det berörda budgetåret löpt ut bör det klargöras vilken inverkan sådana modifieringar ska ha på finansieringen av bruttominskningarna. |
(12) |
De egna medlen bör tillhandahållas genom att de fastställda beloppen krediteras ett konto som i kommissionens namn öppnats för detta syfte hos respektive medlemsstats finansförvaltning eller hos ett organ utsett av medlemsstaten. För att begränsa transaktioner med medlen till det som krävs för att genomföra budgeten bör kommissionen inskränka sig till att från dessa konton endast ta ut de medel som behövs för att täcka kommissionens likviditetsbehov. |
(13) |
Kommissionen måste ha tillräcklig likviditet för att uppfylla bestämmelserna i lagstiftningen för utbetalningar som är koncentrerade till årets första månader, i synnerhet för det särskilda syftet att betala utgifter för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) i enlighet med rådets förordning (EG) nr 73/2009 (6). |
(14) |
Enligt principen om sund ekonomisk förvaltning bör man noggrant se till att kostnaden för att uppbära de räntor som genereras när egna medel tillhandahålls för sent inte överstiger beloppen på själva räntorna. |
(15) |
Man bör harmonisera reglerna för rapportering av fall där fastställda belopp skrivits av därför att de bedömts vara omöjliga att uppbära. |
(16) |
Ett nära samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen är ägnat att underlätta en korrekt tillämpning av de finansiella föreskrifterna om egna medel. |
(17) |
För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen ges genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (7). |
(18) |
Genomförandeakter med närmare regler för de månatliga rapporterna över anspråk på traditionella egna medel och kvartalsrapporterna över de särskilda räkenskaperna samt bestämmelser om handläggningen av ärenden där belopp som överstiger 50 000 EUR inte går att uppbära bör antas enligt det rådgivande förfarandet, med tanke på den tekniska karaktären hos sådana redovisningsbestämmelser. |
(19) |
Förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 bör upphöra att gälla. |
(20) |
För konsekvensens skull och med beaktande av artikel 11 i beslut 2014/335/EU, Euratom bör denna förordning träda i kraft samma dag som det beslutet och börja tillämpas från och med den 1 januari 2014. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
KAPITEL I
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Artikel 1
Syfte
I denna förordning anges regler för hur de egna medel som avses i artikel 2.1 a, b och c i beslut 2014/335/EU, Euratom ska tillhandahållas kommissionen.
Artikel 2
Datum för fastställande av traditionella egna medel
1. Vid tillämpningen av denna förordning ska unionens anspråk på traditionella egna medel enligt artikel 2.1 a i beslut 2014/335/EU, Euratom anses fastställda så snart som villkoren i tullföreskrifterna uppfyllts i fråga om bokföring av anspråksbeloppet och underrättelse till den betalningsskyldige om beloppet.
2. Fastställandet enligt punkt 1 ska anses ha skett dagen för bokföring enligt tullföreskrifterna.
När det gäller avgifter och andra anspråk inom ramen för den gemensamma organisationen av marknaden inom sockersektorn ska fastställandet enligt punkt 1 anses ha skett dagen för anmälan enligt föreskrifterna om sockersektorn.
Om denna anmälan inte uttryckligen föreskrivits, ska den berörda dagen anses vara när medlemsstaterna fastställer anspråken på de betalningsskyldiga, i förekommande fall i förskott eller som restlikvid.
3. Om tvister uppstår, får de behöriga administrativa myndigheterna, i syfte att fastställa anspråk enligt punkt 1, räkna ut anspråksbeloppet senast i samband med det första administrativa beslut som underrättar den betalningsskyldige om skulden, eller när ärendet anhängiggörs vid den rättsliga myndigheten, om detta anhängiggörande sker först.
Fastställandet enligt punkt 1 ska anses ha skett dagen för beslutet, eller dagen för den beräkning som ska göras efter anhängiggörandet vid den rättsliga myndigheten.
4. Punkt 1 ska tillämpas när en underrättelse måste rättas.
Artikel 3
Bevarande av styrkande dokument
Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de styrkande dokument som avser fastställandet och tillhandahållandet av egna medel bevaras för en period på minst tre kalenderår, från utgången av det år som dessa dokument avser.
De styrkande dokument som avser de statistiska förfaranden och beräkningsunderlag som avses i artikel 3 i förordning (EG, Euratom) nr 1287/2003 ska bevaras av medlemsstaterna till och med den 30 september det fjärde året efter budgetåret i fråga. De styrkande dokument som avser momsbaserade egna medel ska bevaras för samma period.
Om en granskning av de styrkande dokument som avses i första och andra stycket, genomförd enligt artikel 2.3 i förordning (EU, Euratom) nr 608/2014 eller artikel 11 i rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1553/89 (8), visar att ett fastställande kan behöva rättas, ska dokumenten bevaras för en tillräckligt lång tid utöver fristen i första stycket för att möjliggöra att rättelsen genomförs och övervakas.
Om en tvist mellan en medlemsstat och kommissionen om huruvida medlemsstaten är skyldig att tillhandahålla ett visst belopp i egna medel löses genom överenskommelse mellan parterna eller genom beslut av Europeiska unionens domstol ska medlemsstaterna tillsända kommissionen de styrkande dokument som behövs för den finansiella uppföljningen senast två månader efter det att tvisten lösts.
Artikel 4
Samarbete mellan förvaltningar
1. Varje medlemsstat ska informera kommissionen om följande:
a) |
Namnen på de myndigheter och organ som ansvarar för att fastställa, uppbära, tillhandahålla och kontrollera de egna medlen samt nödvändiga bestämmelser om dessa myndigheters och organs uppgifter och funktion. |
b) |
De allmänna bestämmelser i lagar och andra författningar samt de allmänna bokföringsföreskrifter som rör fastställande, uppbörd, tillhandahållande och kontroll av egna medel. |
c) |
Den exakta benämningen på de administrativa förteckningar och de sammanställningar i bokföringen där anspråken enligt artikel 2 förts upp, särskilt de som används för upprättande av räkenskaper enligt artikel 6. |
Varje ändring av dessa beteckningar eller bestämmelser ska omedelbart meddelas kommissionen.
2. På begäran av en medlemsstat ska kommissionen meddela samtliga medlemsstater de uppgifter som avses i punkt 1.
Artikel 5
Tillämpliga uttagssatser
Den enhetliga procentsats som avses i artikel 2.1 c i beslut 2014/335/EU, Euratom och som ska fastställas under budgetförfarandet, ska beräknas som en procentandel av summan av medlemsstaternas prognostiserade bruttonationalinkomst (BNI) på ett sådant sätt att den helt täcker den del av budgeten som inte finansieras av de inkomster som det hänvisas till i artikel 2.1 a och b i beslut 2014/335/EU, Euratom, finansiella bidrag till kompletterande program inom forskning och teknisk utveckling och övriga inkomster.
Denna procentsats ska anges i budgeten genom ett tal som ska anges med så många decimaler som behövs för att fullständigt fördela de BNI-baserade egna medlen mellan medlemsstaterna.
KAPITEL II
BOKFÖRING AV EGNA MEDEL
Artikel 6
Bokföring och rapportering
1. Räkenskaper över egna medel ska föras av respektive medlemsstats finansförvaltning eller av det organ som utsetts av respektive medlemsstat och ska delas upp på typ av medel.
2. För räkenskaperna över egna medel gäller att månadens bokföring får avslutas tidigast klockan 13 sista arbetsdagen i månaden för fastställandet.
3. De anspråk som fastställs enligt artikel 2 ska, om inte annat följer av andra stycket i denna punkt, bokföras senast den första arbetsdagen efter den nittonde dagen i den andra månad som följer efter den månad under vilken anspråket fastställs.
Fastställda anspråk som inte är bokförda enligt första stycket på grund av att de inte har uppburits och ingen säkerhet har ställts, ska anges i särskilda räkenskaper inom den tid som fastställs i första stycket. Medlemsstaterna får använda detta förfarande när det har rests invändningar mot fastställda anspråk för vilka säkerhet har ställts och dessa anspråk kan komma att förändras när tvisten har lösts.
Momsbaserade egna medel och BNI-baserade egna medel ska dock bokföras enligt första stycket på följande sätt, med beaktande av hur dessa medel påverkas av den korrigering som beviljats Förenade kungariket för budgetobalanser och den bruttominskning som beviljats Danmark, Nederländerna, Österrike och Sverige:
— |
Den tolftedel som avses i artikel 10.3 ska bokföras den första arbetsdagen i varje månad. |
— |
De saldon som avses i artikel 10.4 och 10.6 och de justeringar som avses i artikel 10.5 och 10.7 ska bokföras årligen, förutom de särskilda justeringar som avses i artikel 10.5 första strecksatsen, vilka ska bokföras den första arbetsdagen i den månad som följer efter överenskommelsen mellan den berörda medlemsstaten och kommissionen. |
De anspråk i förhållande till avgifter och andra anspråk inom ramen för den gemensamma organisationen av marknaden inom sockersektorn, ska anges i räkenskaperna som avses i första stycket. Om dessa anspråk senare inte uppbärs inom angivna tidsfrister, får medlemsstaterna rätta införandet och undantagsvis föra in anspråken i de särskilda räkenskaperna.
4. Varje medlemsstat ska inom den tid som avses i punkt 3
a) |
tillställa kommissionen en månatlig rapport över räkenskaperna över de anspråk som avses i punkt 3 första stycket. |
b) |
tillställa kommissionen en kvartalsrapport över de särskilda räkenskaper som avses i punkt 3 andra stycket. |
Som stöd för den månatliga rapporten ska de berörda medlemsstaterna överlämna uppgifter och redogörelser om de avdrag som gjorts från de egna medlen på grundval av bestämmelser om områden med särskild status.
Medlemsstaterna ska varje år tillsammans med den sista kvartalsrapporten översända en beräkning av de totala anspråksbelopp som kommer att tas upp i de särskilda räkenskaperna per den 31 december det året och för vilka det bedöms vara osäkert om de går att uppbära.
Kommissionen ska anta genomförandeakter med närmare regler om månads- och kvartalsrapporterna. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 16 punkt 2.
Artikel 7
Korrigeringar i räkenskaperna
Efter den 31 december det tredje året efter ett visst budgetår får inga rättelser göras av det totala belopp som tagits upp i de månatliga rapporterna som medlemsstaterna har översänt för det berörda budgetåret enligt artikel 6.4 första stycket utom på de punkter som antingen av kommissionen eller av den berörda medlemsstaten anmälts före utgången av denna tidsfrist.
Artikel 8
Korrigering av fastställda belopp
De rättelser som genomförs enligt artikel 2.4 ska läggas till eller dras av från den totala summan av fastställda anspråk. De ska redovisas i de räkenskaper som avses i artikel 6.3 första och andra stycket och i de rapporter som avses i artikel 6.4 för den period som omfattar den dag då dessa rättelser görs.
KAPITEL III
TILLHANDAHÅLLANDE AV EGNA MEDEL
Artikel 9
Bestämmelser om finansförvaltning och kreditering
1. I enlighet med förfarandet i artikel 10 ska varje medlemsstat kreditera egna medel på det konto som för detta syfte i kommissionens namn öppnats i medlemsstatens finansförvaltning eller hos ett organ utsett av medlemsstaten.
Detta konto ska föras i nationell valuta och vara avgiftsfritt.
2. Medlemsstaterna eller de organ som de har utsett ska översända följande till kommissionen i elektronisk form:
a) |
Ett kontoutdrag med uppgift om de belopp i egna medel som bokförts eller en verifikation av den enskilda överföringen; detta ska ske samma dag som beloppen har bokförts. |
b) |
Ett kontoutdrag med uppgift om de belopp i egna medel som bokförts; detta ska ske senast den andra arbetsdagen efter det att beloppet i egna medel har bokförts, utan att det påverkar tillämpningen av led a. |
3. De krediterade beloppen ska bokföras i euro i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (9) (nedan kallad budgetförordningen) och kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 (10).
Artikel 10
Bestämning av belopp, tidpunkt för tillhandahållande, justeringar
1. Efter avdrag för kostnader för uppbörd enligt artikel 2.3 och artikel 10.3 i beslut 2014/335/EU, Euratom ska de traditionella egna medel som avses i artikel 2.1 a i det beslutet krediteras senast den första arbetsdagen efter den nittonde dagen i den andra månad som följer efter den månad under vilken anspråket fastställdes enligt artikel 2 i denna förordning.
För anspråk som redovisas särskilt enligt artikel 6.3 andra stycket i denna förordning ska krediteringen dock göras senast den första arbetsdagen efter den nittonde dagen i den andra månad som följer efter den månad under vilken de belopp uppbars som motsvarar anspråken.
2. Vid behov får medlemsstaterna uppmanas av kommissionen att med en månad tidigarelägga en kreditering av andra medel än momsbaserade egna medel och BNI-baserade egna medel på grundval av information som medlemsstaterna har tillgång till den femtonde dagen i den månaden.
Varje tidigarelagd kreditering ska justeras nästa månad när den kreditering sker som avses i punkt 1. Denna justering ska omfatta en negativ kreditering som motsvarar beloppet av den tidigarelagda krediteringen.
3. De momsbaserade egna medlen och de BNI-baserade egna medlen ska, med beaktande av hur den korrigering som Förenade kungariket beviljats för budgetobalanser samt den bruttominskning som beviljats Danmark, Nederländerna, Österrike och Sverige påverkar dessa medel, krediteras den första arbetsdagen i varje månad med en tolftedel av de belopp som redovisas i budgeten, omräknade till nationell valuta enligt den växelkurs som gällde den sista noteringsdagen i det kalenderår som föregår budgetåret och som offentliggjorts i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning.
För det särskilda syftet att enligt förordning (EG) nr 73/2009 betala utgifter för EGJF får kommissionen, med hänsyn till unionens likviditet, uppmana medlemsstaterna att med en eller två månader under det första kvartalet i budgetåret tidigarelägga en tolftedel eller en del av en tolftedel av de belopp i budgeten som är uppförda som momsbaserade egna medel eller BNI-baserade egna medel, med beaktande av hur den korrigering som Förenade kungariket beviljats för budgetobalanser och den bruttominskning som Danmark, Nederländerna, Österrike och Sverige beviljats påverkar dessa medel.
Efter det första kvartalet får den begärda månatliga krediteringen inte överstiga en tolftedel av de momsbaserade egna medlen och de BNI-baserade egna medlen, och krediteringen får ej heller överstiga de belopp som för detta syfte är redovisade i budgeten.
Kommissionen ska anmäla den kreditering som begärs till medlemsstaterna senast två veckor i förväg.
Det åttonde stycket rörande det belopp som ska krediteras i januari varje år och det nionde stycket som ska tillämpas om budgeten inte är slutgiltigt antagen före början av budgetåret, ska tillämpas på dessa tidigarelagda krediteringar.
Varje förändring av den enhetliga procentsatsen för momsbaserade egna medel, av procentsatsen för BNI-baserade egna medel, av den korrigering som beviljas Förenade kungariket för budgetobalanser och av dess finansiering enligt artiklarna 4 och 5 i beslut 2014/335/EU, Euratom, samt av finansieringen av den bruttominskning som beviljats, Danmark, Nederländerna, Österrike och Sverige, kräver att en ändringsbudget slutgiltigt antas, och ska medföra en justering av de tolftedelar som krediterats under budgetåret.
Dessa justeringar ska göras i samband med den första krediteringen efter det slutgiltiga antagandet av ändringsbudgeten om denna antas före den sextonde dagen i månaden. I övriga fall ska justeringarna göras i samband med den andra krediteringen efter det slutgiltiga antagandet. Med avvikelse från artikel 11 i budgetförordningen ska dessa justeringar redovisas det budgetår som omfattas av ändringsbudgeten i fråga.
Beräkningen av tolftedelarna för januari varje budgetår ska baseras på de belopp som föreskrivs i det budgetförslag som avses i artikel 314.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), och ska räknas om till nationell valuta enligt de växelkurser som gällde den första noteringsdagen efter den 15 december det kalenderår som föregick budgetåret; justeringen ska göras i samband med krediteringen för följande månad.
Om budgeten inte har slutgiltigt antagits senast två veckor före bokföringen för januari följande budgetår, ska medlemsstaterna den första arbetsdagen i varje månad, inklusive januari, kreditera en tolftedel av summan av momsbaserade egna medel och BNI-baserade egna medel, med beaktande av hur den korrigering som Förenade Kungariket beviljats för budgetobalanser och den bruttominskning som Danmark, Nederländerna, Österrike och Sverige beviljats påverkar dessa medel; justeringen ska göras den första dagen för kreditering efter det att budgeten slutgiltigt antagits, om den antagits före den sextonde dagen i månaden. I övriga fall ska justeringen göras den andra dagen för kreditering efter det att budgeten slutgiltigt antagits.
4. Varje medlemsstat ska på grundval av den årliga översikt över beräkningsunderlag för momsbaserade egna medel som föreskrivs i artikel 7.1 i förordning (EEG, Euratom) nr 1553/89 debiteras ett belopp som beräknats från de uppgifter som anges i den översikten och som baseras på den enhetliga procentsats som beslutats för föregående budgetår, och sedan krediteras de tolv inbetalningar som gjorts under detta budgetår. Dock får en medlemsstats beräkningsunderlag för momsbaserade egna medel på vilket den procentsatsen tillämpas inte överskrida den procentsats av dess BNI som fastställs i artikel 2.1 b i beslut 2014/335/EU, Euratom enligt artikel 2.7 första stycket i det beslutet. Kommissionen ska beräkna saldot och informera medlemsstaterna i så god tid att de kan redovisa saldot på det konto som avses i artikel 9.1 i denna förordning den första arbetsdagen i december samma år.
5. Eventuella korrigeringar av beräkningsunderlaget för momsbaserade egna medel enligt artikel 9.1 i förordning (EEG, Euratom) nr 1553/89 ska för varje berörd medlemsstat vars beräkningsunderlag, dessa korrigeringar medräknade, inte överskrider de procentsatser som fastställs i artiklarna 2.1 b och 10.2 i beslut 2014/335/EU, Euratom medföra följande justeringar av det saldo som avses i punkt 4 i den här artikeln:
— |
De korrigeringar enligt artikel 9.1 första stycket i förordning (EEG, Euratom) nr 1553/89 som gjorts senast den 31 juli ska medföra en allmän justering som redovisas på det konto som avses i artikel 9.1 i den här förordningen den första arbetsdagen i december samma år. En särskild justering får dock redovisas före den dagen, om den berörda medlemsstaten och kommissionen kommer överens om det. |
— |
Om de åtgärder som kommissionen vidtar enligt artikel 9.1 andra stycket i förordning (EEG, Euratom) nr 1553/89 för att korrigera beräkningsunderlaget medför en justering av krediteringarna på det konto som avses i artikel 9.1 i den här förordningen, ska den justeringen göras den dag som anges av kommissionen enligt dessa åtgärder. |
De förändringar av BNI som avses i punkt 7 i den här artikeln ska också medföra en justering av saldot för varje medlemsstat vars beräkningsunderlag, de korrigeringar som avses i första stycket i den här punkten medräknade, begränsas till de procentsatser som fastställs i artiklarna 2.1 b och 10.2 i beslut 2014/335/EU, Euratom.
Kommissionen ska informera medlemsstaterna om dessa justeringar i så god tid att medlemsstaterna kan redovisa dem på det konto som avses i artikel 9.1 den första arbetsdagen i december samma år.
En särskild justering får redovisas när som helst, om medlemsstaten och kommissionen kommer överens om det.
6. På grundval av tal för total BNI till marknadspris och dess komponenter från föregående budgetår, lämnade av medlemsstaterna enligt artikel 2.2 i förordning (EG, Euratom) nr 1287/2003, ska varje medlemsstat debiteras ett belopp som beräknas genom att den enhetliga procentsats som antagits för föregående budgetår tillämpas på BNI, och krediteras med de tolv betalningar som gjorts det föregående budgetåret. Kommissionen ska beräkna saldot och informera medlemsstaterna i så god tid att de kan redovisa saldot på det konto som avses i artikel 9.1 i denna förordning den första arbetsdagen i december samma år.
7. Eventuella förändringar av BNI för tidigare budgetår enligt artikel 2.2 i förordning (EG, Euratom) nr 1287/2003, med förbehåll för artikel 5 i den förordningen, ska medföra att varje berörd medlemsstat justerar det saldo som fastställs enligt punkt 6 i den här artikeln. Denna justering ska göras i enlighet med villkoren i punkt 5 första stycket i den här artikeln. Kommissionen ska informera medlemsstaterna om dessa justeringar så de kan redovisa dem på det konto som avses i artikel 9.1 i den här förordningen den första arbetsdagen i december samma år. Efter den 30 september det fjärde året efter ett givet budgetår ska förändringar av BNI inte längre beaktas, såvida inte korrigeringarna avser punkter som har anmälts inom denna tid av kommissionen eller den berörda medlemsstaten.
8. De förfaranden som avses i punkterna 4–7 medför ändringar av inkomsterna för det budgetår under vilket förfarandena ägde rum.
Beloppet av inkomsterna i budgeten för det pågående budgetåret kan genom en ändringsbudget ökas eller minskas med belopp som resulterar från dessa transaktioner, i enlighet med artikel 1.2 i förordning (EU, Euratom) nr 608/2014.
9. Finansieringen av de bruttominskningar som beviljats Danmark, Nederländerna, Österrike och Sverige ska inte justeras i efterhand på grund av eventuella ändringar av BNI-uppgifterna i enlighet med artikel 2.2 i förordning (EG, Euratom) nr 1287/2003.
Artikel 11
Justering till följd av undantagsklausuler
1. Om en medlemsstat enligt EUF-fördraget och protokoll 21 och 22 som fogas till detta inte deltar i finansieringen av en viss åtgärd eller politik som genomförs av unionen ska den medlemsstaten för varje budgetår som den inte deltar ha rätt till en justering, beräknad enligt punkt 2 i denna artikel, av de belopp som den har betalat in i egna medel.
2. Kommissionen ska beräkna justeringens storlek under det år som följer på det berörda budgetåret, i samband med fastställandet av de BNI-saldon som avses i artikel 10 i denna förordning.
Beräkningen ska grundas på de uppgifter som finns tillgängliga för budgetåret i fråga när det gäller
a) |
aggregerad BNI till marknadspris och dess komponenter, |
b) |
utnyttjandet av driftsanslagen för den berörda åtgärden eller politiken. |
Justeringen ska beräknas genom att totalbeloppet för de berörda utgifterna, med avdrag för de utgifter som finansieras av deltagande tredjeländer, multipliceras med den procentandel som den berörda medlemsstatens BNI utgör av summan av samtliga medlemsstaters BNI. Justeringen ska finansieras av de deltagande medlemsstaterna; varje medlemsstats andel av finansieringen ska beräknas genom att dess BNI divideras med summan av alla deltagande medlemsstaters BNI. Vid beräkningen av justeringen ska belopp i nationella valutor räknas om till euro till den växelkurs som gällde den sista noteringsdagen det kalenderår som föregick budgetåret i fråga.
Denna justering ska ske genom en enda operation varje berört budgetår och vara slutgiltig, även om BNI-uppgifterna senare skulle komma att revideras.
3. Kommissionen ska informera medlemsstaterna om beloppet för justeringen i så god tid att de kan kreditera det på det konto som avses i artikel 9.1 i denna förordning den första arbetsdagen i december.
Artikel 12
Räntor vid försenat tillhandahållande av egna medel
1. En försening av en kreditering på det konto som avses i artikel 9.1 medför att den berörda medlemsstaten ska betala ränta.
Räntebelopp som understiger 500 EUR ska dock inte krävas in.
2. För de medlemsstater som deltar i Ekonomiska och monetära unionen ska räntesatsen vara den räntesats som offentliggörs i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning och som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner den första dagen i den månad då förfallodagen infaller, ökad med två procentenheter.
Denna räntesats ska ökas med 0,25 procentenheter för varje månad som krediteringen försenas. Den ökade räntesatsen ska tillämpas på hela förseningsperioden.
3. För de medlemsstater som inte deltar i Ekonomiska och monetära unionen ska räntesatsen vara den räntesats som centralbankerna tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner den första dagen i den aktuella månaden, ökad med två procentenheter, eller, för de medlemsstater som inte har tillgång till centralbankens räntesats, den mest likvärdiga räntesatsen som tillämpas på medlemsstatens penningmarknad den första dagen i den aktuella månaden, ökad med två procentenheter.
Denna räntesats ska ökas med 0,25 procentenheter för varje månad som krediteringen försenas. Den ökade räntesatsen ska tillämpas på hela förseningsperioden.
4. Artikel 9.2 och 9.3 ska i tillämpliga delar tillämpas på den betalning av ränta som avses i punkt 1.
Artikel 13
Belopp som är omöjliga att uppbära
1. Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de belopp som motsvarar de enligt artikel 2 fastställda anspråken tillhandahålls kommissionen enligt denna förordning.
2. Medlemsstaterna ska fritas från skyldigheten att ställa belopp som motsvarar anspråk som fastställts enligt artikel 2 till kommissionens förfogande om de visar sig vara omöjliga att uppbära på grund av
a) |
force majeure, |
b) |
andra skäl som inte kan tillskrivas medlemsstaterna. |
Fastställda anspråk ska förklaras omöjliga att uppbära genom ett beslut av den behöriga administrativa myndigheten i vilket det konstateras att beloppen i fråga inte går att uppbära.
Fastställda anspråk ska anses omöjliga att uppbära senast fem år efter det att beloppet har fastställts i enlighet med artikel 2 eller, om administrativa eller rättsliga åtgärder vidtagits, från det att det slutliga avgörandet i ärendet har meddelats eller offentliggjorts.
Om en eller flera delbetalningar har erhållits ska den maximala perioden på fem år räknas från den senaste verkställda betalningen, i de fall denna betalning inte löst skulden helt.
De belopp som förklarats eller bedömts omöjliga att uppbära ska slutgiltigt avföras från de särskilda räkenskaper som avses i artikel 6.3 andra stycket. De ska också anges i en bilaga till den kvartalsrapport som avses i artikel 6.4 första stycket och, i förekommande fall, i den kvartalsredovisning som avses i artikel 5 i förordning (EU, Euratom) nr 608/2014.
3. Om beloppet av de fastställda anspråk som berörs överstiger 50 000 EUR ska den berörda medlemsstaten senast tre månader efter det administrativa beslut som avses i punkt 2 i denna artikel eller enligt de tidsfrister som anges i samma punkt, förse kommissionen med en rapport med information om de fall där punkt 2 har tillämpats.
Denna rapport ska innehålla alla fakta som är nödvändiga för en fullständig granskning av de skäl som avses i punkt 2 a och b i denna artikel och som hindrat den berörda medlemsstaten från att tillhandahålla det berörda beloppet, samt uppgifter om vilka åtgärder medlemsstaten vidtagit för att uppbära det.
Rapporten ska upprättas på ett formulär som utformas av kommissionen. Kommissionen ska anta genomförandeakter för ovan nämnda ändamål. Dessa akter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 16 punkt 2.
4. Kommissionen ska lämna sina synpunkter till den berörda medlemsstaten senast sex månader efter mottagandet av det meddelande som avses i punkt 3.
Om kommissionen anser det nödvändigt att begära ytterligare upplysningar ska perioden på sex månader räknas från den dag då kommissionen mottagit dessa upplysningar.
KAPITEL IV
LIKVIDITETSFÖRVALTNING
Artikel 14
Villkor för likviditetsförvaltning
1. Kommissionen får disponera över de belopp som krediterats på de konton som avses i artikel 9.1 i den utsträckning som är nödvändig för att täcka dess likviditetsbehov i samband med genomförande av budgeten.
2. Om likviditetsbehoven är större än tillgångarna på dessa konton får kommissionen överskrida kontona under förutsättning att anslag finns i budgeten och inom ramen för de egna medel som redovisas i budgeten. I detta fall ska kommissionen i förväg informera medlemsstaterna om eventuella kontoöverskridningar.
3. Endast i de fall när ett lån som upptagits eller som det ställts garanti för i enlighet med rådets förordningar eller beslut inte kan återbetalas, och när kommissionen inte kan vidta andra åtgärder enligt de finansiella villkoren för dessa lån i så god tid att unionen kan uppfylla sina juridiska skyldigheter mot långivarna, får bestämmelserna i punkterna 2 och 4, oavsett villkoren i punkt 2, provisoriskt tillämpas för att säkerställa betalning av räntor och amorteringar på unionens lån.
4. Skillnaden mellan totala tillgångar och likviditetsbehoven ska så vitt det är möjligt fördelas mellan medlemsstaterna i proportion till deras prognostiserade bidrag till budgetens inkomster.
Artikel 15
Verkställande av betalningsorder
1. Medlemsstaterna eller de organ som utsetts av dem ska verkställa kommissionens betalningsorder enligt kommissionens instruktioner, inom högst tre arbetsdagar efter orderns mottagande. Vad gäller transaktioner i likvida medel ska dock medlemsstaterna verkställa en order inom den tid som kommissionen begär.
2. Medlemsstaterna, eller de organ som utsetts av dem, ska senast på den andra arbetsdagen efter transaktionen och i elektronisk form tillsända kommissionen ett kontoutdrag där de berörda kontorörelserna framgår.
KAPITEL V
SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 16
Kommittéförfarande
1. Kommissionen ska biträdas av den rådgivande kommitté för egna medel som avses i artikel 7 i förordning (EU, Euratom) nr 608/2014. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.
2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.
Artikel 17
Övergångsbestämmelser om räntesats
Den räntesats som anges i artikel 11 i förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 i dess version före ikraftträdandet av rådets förordning (EG, Euratom) nr 2028/2004 (11) ska även fortsättningsvis tillämpas vid beräkningen av dröjsmålsränta om förfallodagen infaller före den 1 december 2004.
Artikel 18
Upphävande
1. Förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 ska upphöra att gälla.
2. Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga II.
Artikel 19
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft samma dag som beslut 2014/335/EU, Euratom träder i kraft.
Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2014.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 26 maj 2014.
På rådets vägnar
Ch. VASILAKOS
Ordförande
(1) Yttrande nr 2/2012 av den 20 mars 2012 (EUT C 112, 18.4.2012, s. 1).
(2) Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 av den 22 maj 2000 om genomförande av beslut 2007/436/EG, Euratom om systemet för gemenskapernas egna medel (EGT L 130, 31.5.2000, s. 1).
(3) Rådets förordning (EU, Euratom) nr 608/2014 av den 26 maj 2014 om genomförandebestämmelser till systemet för Europeiska unionens egna medel (se sidan 29 i detta nummer av EUT).
(4) Rådets beslut 2014/335/EU, Euratom av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel (se sidan 105 i detta nummer av EUT).
(5) Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1287/2003 av den 15 juli 2003 om harmonisering av bruttonationalinkomsten till marknadspris (”BNI-förordning”) (EUT L 181, 19.7.2003, s. 1).
(6) Rådets förordning (EG) nr 73/2009 av den 19 januari 2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, om ändring av förordningarna (EG) nr 1290/2005, (EG) nr 247/2006 och (EG) nr 378/2007 samt om upphävande av förordning (EG) nr 1782/2003 (EUT L 30, 31.1.2009, s. 16).
(7) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).
(8) Rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1553/89 av den 29 maj 1989 om den slutliga enhetliga ordningen för uppbörd av egna medel som härrör från mervärdeskatt (EGT L 155, 7.6.1989, s. 9).
(9) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1).
(10) Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 av den 29 oktober 2012 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L 362, 31.12.2012, s. 1).
(11) Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2028/2004 av den 16 november 2004 om ändring av förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 om genomförande av beslut 94/728/EG, Euratom om systemet för gemenskapernas egna medel (EUT L 352, 27.11.2004, s. 1).
BILAGA I
UPPHÄVD FÖRORDNING OCH EN FÖRTECKNING ÖVER DESS EFTERFÖLJANDE ÄNDRINGAR
Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 |
|
Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2028/2004 |
|
Rådets förordning (EG, Euratom) nr 105/2009 |
BILAGA II
JÄMFÖRELSETABELL
Förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 |
Denna förordning |
Artikel 1 |
— |
— |
Artikel 1 |
Artikel 2 |
Artikel 2 |
Artikel 3 första, andra och tredje styckena |
Artikel 3 första, andra och tredje styckena |
— |
Artikel 3 fjärde stycket |
Artikel 4 |
Artikel 4 |
Artikel 5 |
Artikel 5 |
Artikel 6.1 och 6.2 |
Artikel 6.1 och 6.2 |
Artikel 6.3 a |
Artikel 6.3 första stycket |
Artikel 6.3 b |
Artikel 6.3 andra stycket |
Artikel 6.3 c |
Artikel 6.3 tredje stycket |
Artikel 6.3 d |
Artikel 6.3 fjärde stycket |
Artikel 6.4 första stycket a första meningen |
Artikel 6.4 första stycket a |
Artikel 6.4 första stycket a andra meningen |
Artikel 6.4 andra stycket |
Artikel 6.4 första stycket b första meningen |
Artikel 6.4 första stycket b |
Artikel 6.4 första stycket b andra meningen |
Artikel 6.4 tredje stycket |
Artikel 6.4 andra stycket |
Artikel 6.4 fjärde stycket |
Artikel 6.5 |
— |
Artikel 7 |
Artikel 7 |
Artikel 8 första stycket |
Artikel 8 |
Artikel 8 andra stycket |
— |
Artikel 9.1 |
Artikel 9.1 |
Artikel 9.1a |
Artikel 9.2 |
Artikel 9.2 |
Artikel 9.3 |
Artikel 10.1, 10.2, 10.3, 10.4, 10.5, 10.6 och 10.7 |
Artikel 10.1, 10.2, 10.3, 10.4, 10.5, 10.6 och 10.7 |
Artikel 10.8 |
Artikel 10.8 första stycket |
Artikel 10.9 |
Artikel 10.9 |
Artikel 10.10 |
— |
Artikel 10a |
Artikel 11 |
Artikel 11.1 |
Artikel 12.1 första stycket |
— |
Artikel 12.1 andra stycket |
Artikel 11.2, 11.3 och 11.4 |
Artikel 12.2, 12.3 och 12.4 |
Artikel 12.1, 12.2, 12.3 och 12.4 |
Artikel 14 |
Artikel 12.5 första stycket |
Artikel 15.1 |
Artikel 12.5 andra stycket |
Artikel 15.2 |
Artikel 15 |
— |
Artikel 16 första och andra styckena |
— |
Artikel 16 tredje stycket |
Artikel 10.8 andra stycket |
Artikel 17.1 och 17.2 |
Artikel 13.1 och 13.2 |
Artikel 17.3 första stycket |
Artikel 13.3 första stycket |
Artikel 17.3 andra stycket |
— |
Artikel 17.3 tredje stycket |
Artikel 13.3 andra stycket |
— |
Artikel 13.3 tredje stycket |
Artikel 17.4 |
Artikel 13.4 |
Artikel 17.5 |
— |
Artikel 18 |
— |
Artikel 19 |
— |
Artikel 20 |
— |
Artikel 21 |
— |
— |
Artikel 16 |
Artikel 21a |
Artikel 17 |
Artikel 22 |
— |
Artikel 23 |
— |
— |
Artikel 18 |
— |
Artikel 19 |
Bilaga |
|
|
Bilaga I |
— |
Bilaga II |