19.6.2014

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 179/17

---

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr 664/2014

av den 18 december 2013

om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 vad gäller fastställandet av unionssymboler för skyddade ursprungsbeteckningar, skyddade geografiska beteckningar och garanterade traditionella specialiteter och vad gäller vissa regler om ursprung, vissa procedurregler och vissa kompletterande övergångsbestämmelser

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (1), särskilt artikel 5.4 första och andra stycket, artikel 12.7 första stycket, artikel 16.2, artikel 19.2 första stycket, artikel 23.4 första stycket, artikel 25.3, artikel 49.7 första stycket, artikel 51.6 första stycket, artikel 53.3 första stycket och artikel 54.2 första stycket, och

av följande skäl:

(1)

Förordning (EU) nr 1151/2012 har upphävt och ersatt rådets förordning (EG) nr 509/2006 av den 20 mars 2006 om garanterade traditionella specialiteter av jordbruksprodukter och livsmedel (2) och rådets förordning (EG) nr 510/2006 av den 20 mars 2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (3). Genom förordning (EU) nr 1151/2012 ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter och genomförandeakter. I syfte att se till att kvalitetssystemet för jordbruksprodukter och livsmedel fungerar smidigt även inom den nya rättsliga ramen, måste vissa regler antas genom sådana rättsakter. De nya reglerna bör ersätta genomförandebestämmelserna för kommissionens förordningar (EG) nr 509/2006 och (EG) nr 510/2006, som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1898/2006 av den 14 december 2006 om fastställande av närmare tillämpningsbestämmelser för rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (4) respektive i kommissionens förordning (EG) nr 1216/2007 av den 18 oktober 2007 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 509/2006 om garanterade traditionella specialiteter av jordbruksprodukter och livsmedel (5).

(2)

För att ta hänsyn till de speciella förhållandena inom produktionen av produkter av animaliskt ursprung vars namn är registrerade som skyddad ursprungsbeteckning, särskilt fysiska och materiella begränsningar, bör undantag när det gäller fodrets ursprung tillåtas i produktspecifikationen för sådana produkter. Dessa undantag bör inte på något sätt påverka sambandet mellan den geografiska miljön och den särskilda kvalitet eller de särskilda egenskaper hos produkten som väsentligen eller uteslutande beror på denna miljö.

(3)

För att ta hänsyn till särarten hos vissa produkter vars namn är avsett att registreras som skyddad geografisk beteckning, bör det i produktspecifikationen för dessa produkter tillåtas begränsningar avseende råvarornas ursprung. Sådana begränsningar bör motiveras på grundval av objektiva kriterier som är i linje med de allmänna principerna för systemet med skyddade geografiska beteckningar och som ytterligare ökar produkternas överensstämmelse med systemets mål.

(4)	För att säkerställa att konsumenterna får riktig information, bör det fastställas unionssymboler som utformats för att ge offentlighet åt skyddade ursprungsbeteckningar, skyddade geografiska beteckningar och garanterade traditionella specialiteter.

(5)

I syfte att garantera att produktspecifikationerna för garanterade traditionella specialiteter endast innehåller relevant och koncis information och för att undvika överdrivet omfattande ansökningar om registrering eller ansökningar om godkännande av en ändring av produktspecifikationen för en garanterad traditionell specialitet, bör det fastställas en gräns för hur lång en produktspecifikation får vara.

(6)

För att förenkla ansökningsförfarandet bör det fastställas kompletterande regler för de nationella invändningsförfarandena för gemensamma ansökningar avseende mer än ett nationellt territorium. Eftersom rätten att invända måste garanteras på hela unionens territorium, bör skyldighet att genomföra nationella invändningsförfaranden i alla medlemsstater som berörs av gemensamma ansökningar föreskrivas.

(7)	För att tydliggöra de olika stegen i invändningsförfarandet är det nödvändigt att specificera den sökandes förfarandemässiga skyldigheter i det fall de samråd som hållits till följd av en motiverad invändning leder till en överenskommelse.

(8)

I syfte att underlätta handläggningen av ansökningar om ändring av en produktspecifikation, bör kompletterande bestämmelser fastställas rörande granskning av ändringsansökningar och rörande inlämnande och bedömning av mindre ändringar. Eftersom tillfälliga ändringar till naturen är brådskande, bör de undantas från standardförfarandet och bör inte omfattas av kommissionens formella godkännande. Kommissionen bör dock informeras fullt ut om innehållet i och motiveringen till sådana ändringar.

(9)

För att garantera att alla parter har möjlighet att försvara sina rättigheter och legitima intressen bör det fastställas kompletterande regler för avregistreringsförfarandet. Avregistreringsförfarandet bör anpassas till standardförfarandet för registrering enligt artiklarna 49–52 i förordning (EU) nr 1151/2012. Det bör också klargöras att medlemsstaterna tillhör de juridiska personer som kan ha ett berättigat intresse av att lämna in en ansökan om avregistrering enligt artikel 54.1 första stycket i den förordningen.

(10)

För skyddet av producenters eller berörda parters legitima intressen bör det även i fortsättningen vara möjligt att på den berörda medlemsstatens begäran offentliggöra sammanfattande dokument avseende skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar som registrerats före den 31 mars 2006 och för vilka inget sammanfattande dokument har offentliggjorts.

(11)

För produkter med ursprung i unionen som saluförs med en skyddad ursprungsbeteckning, en skyddad geografisk beteckning eller en garanterad traditionell specialitet gäller, enligt artikel 12.3 och artikel 23.3 första stycket i förordning (EU) nr 1151/2012, att de unionssymboler som är kopplade till produkterna måste finnas med i märkningen och att de relevanta beteckningarna eller förkortningarna får finnas med i märkningen. I artikel 23.3 andra stycket föreskrivs att symbolen är frivillig i märkningen av garanterade traditionella specialiteter som har producerats utanför unionen. Dessa bestämmelser kommer att bli tillämpliga först från och med den 4 januari 2016. I förordningarna (EG) nr 509/2006 och (EG) nr 510/2006, som upphävdes genom förordning (EU) nr 1151/2012, föreskrivs skyldigheten att i märkningen av produkter med ursprung i unionen använda antingen symbolen eller den fullständiga beteckningen och det gavs möjlighet att använda beteckningen ”garanterad traditionell specialitet” i märkningen av garanterade traditionella specialiteter som producerats utanför unionen. För att säkerställa kontinuiteten mellan de båda upphävda förordningarna och förordning (EU) nr 1151/2012 bör skyldigheten att i märkningen av produkter med ursprung i unionen använda antingen symbolen eller den motsvarande beteckningen respektive möjligheten att använda beteckningen ”garanterad traditionell specialitet” i märkningen av garanterade traditionella specialiteter som producerats utanför unionen anses ha fastställts implicit i förordning (EU) nr 1151/2012 och redan vara tillämpliga. För att säkerställa rättslig säkerhet och för att skydda producenter och berörda parters rättigheter och legitima intressen bör villkoren för användning av symboler och beteckningar i märkningen, i enlighet med föreskrifterna i förordningarna (EG) nr 509/2006 och (EG) nr 510/2006, fortsätta att gälla till och med den 3 januari 2016.

(12)	För tydlighetens och den rättsliga säkerhetens skull bör förordning (EG) nr 1898/2006 och förordning (EG) nr 1216/2007 upphöra att gälla.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE:

Artikel 1

Särskilda regler för fodrets ursprung samt för råvaror

1.   I fråga om produkter av animaliskt ursprung vars namn är registrerat som skyddad ursprungsbeteckning ska, vid tillämpning av artikel 5 i förordning (EU) nr 1151/2012, foder uteslutande ha sitt ursprung i det avgränsade geografiska området.

I den mån det inte är tekniskt möjligt att få foder som till alla delar har sitt ursprung i det avgränsade området, får foder med ursprung utanför det området tillsättas förutsatt att den kvalitet och de egenskaper hos produkten som huvudsakligen beror på det geografiska området inte påverkas. Foder med ursprung utanför det avgränsade geografiska området får aldrig överstiga 50 % av torrsubstansen utslaget på ett helt år.

2.   Alla begränsningar i fråga om ursprung för råvaror som anges i produktspecifikationen för en produkt vars namn har registrerats som en skyddad geografisk beteckning, ska motiveras i förhållande till det samband som avses i artikel 7.1 f ii i förordning (EU) nr 1151/2012.

Artikel 2

Unionssymboler

De unionssymboler som avses i artiklarna 12.2 och 23.2 i förordning (EU) nr 1151/2012 ska fastställas i enlighet med bilagan till denna förordning.

Artikel 3

Begränsning av produktspecifikationer för garanterade traditionella specialiteter

Den produktspecifikation som avses i artikel 19 i förordning (EU) nr 1151/2012 ska vara kortfattad och inte överstiga 5 000 ord, utom i vederbörligen motiverade fall.

Artikel 4

Nationella invändningsförfaranden för gemensamma ansökningar

Vid gemensamma ansökningar enligt artikel 49.1 i förordning (EU) nr 1151/2012 ska de tillhörande nationella invändningsförfarandena genomföras i alla berörda medlemsstater.

Artikel 5

Skyldighet att anmäla en överenskommelse inom ramen för ett invändningsförfarande

Om en överenskommelse nås mellan de berörda parterna efter samråd enligt artikel 51.3 i förordning (EU) nr 1151/2012, ska myndigheterna i den medlemsstat eller det tredjeland där ansökan lämnades in anmäla alla faktorer som har möjliggjort överenskommelsen till kommissionen, inbegripet yttrandena från sökanden och myndigheterna i en medlemsstat eller i ett tredjeland eller från andra fysiska och juridiska personer som har inkommit med en invändning.

Artikel 6

Ändring av en produktspecifikation

1.   Om det inte rör sig om en mindre ändring, ska ansökan om en ändring av en produktspecifikation enligt artikel 53.1 i förordning (EU) nr 1151/2012 innehålla en uttömmande beskrivning av och de särskilda skälen till varje ändring. Beskrivningen ska för varje ändring i detalj jämföra den ursprungliga produktspecifikationen och, i förekommande fall, det ursprungliga sammanfattande dokumentet med den föreslagna ändrade versionen.

Ansökan ska kunna läsas och förstås fristående. Den ska innehålla alla ändringar av produktspecifikationen och, i förekommande fall, av det sammanfattande dokument för vilket ett godkännande begärs.

En ansökan om en ändring som inte är mindre, vilken inte överensstämmer med bestämmelserna i första och andra stycket, ska inte godtas. Kommissionen ska underrätta den sökande om ansökan inte kan godtas.

Kommissionens godkännande av en ansökan om en ändring av produktspecifikationen som inte är en mindre ändring, ska endast omfatta de ändringar som ingår i själva ansökan.

2.   Ansökningar om en mindre ändring av en produktspecifikation gällande skyddade ursprungsbeteckningar eller skyddade geografiska beteckningar ska lämnas in till myndigheterna i den medlemsstat vars geografiska område beteckningen avser. Ansökningar om en mindre ändring av en produktspecifikation gällande garanterade traditionella specialiteter ska lämnas in till myndigheterna i den medlemsstat där gruppen är etablerad. Om ansökan om en mindre ändring av en produktspecifikation inte kommer från den grupp som lämnat in ansökan om registrering av det eller de namn som produktspecifikationen avser ska medlemsstaten ge den gruppen tillfälle att lämna synpunkter på ansökan, förutsatt att gruppen fortfarande existerar. Om medlemsstaten anser att kraven i förordning (EU) nr 1151/2012 och i de bestämmelser som antagits med stöd av förordningen är uppfyllda, får den lämna in en samlad ansökan om mindre ändring till kommissionen. Ansökningar om en mindre ändring av en produktspecifikation får för produkter med ursprung i tredje land lämnas in av en grupp som har ett legitimt intresse, antingen direkt till kommissionen eller genom myndigheterna i tredjelandet.

I en ansökan om mindre ändring ska endast mindre ändringar i den mening som avses i artikel 53.2 i förordning (EU) nr 1151/2012 föreslås. Den ska innehålla beskrivningar av de mindre ändringarna och en sammanfattning av skälen till att en ändring krävs samt visa att de föreslagna ändringarna är att betrakta som mindre i enlighet med artikel 53.2 i förordning (EU) nr 1151/2012. Den ska för varje ändring jämföra den ursprungliga produktspecifikationen och, i förekommande fall, det ursprungliga sammanfattande dokumentet med den föreslagna ändrade versionen. Ansökan ska kunna läsas och förstås fristående och ska innehålla alla ändringar av produktspecifikationen och, i förekommande fall, av det sammanfattande dokument för vilket ett godkännande begärs.

Mindre ändringar enligt artikel 53.2 andra stycket i förordning (EU) nr 1151/2012 ska betraktas som godkända om kommissionen inte meddelar sökanden något annat beslut inom tre månader efter mottagandet av ansökan.

En ansökan om en mindre ändring som inte överensstämmer med andra stycket i den här punkten ska inte tas emot. Tyst godkännande enligt tredje stycket i denna punkt ska inte vara tillämpligt i samband med sådana ansökningar. Om ansökan inte kan godtas ska kommissionen underrätta den sökande om detta inom tre månader från mottagandet av ansökan.

Kommissionen ska offentliggöra en godkänd mindre ändring av en produktspecifikation som inte innebär någon ändring av det som avses i artikel 50.2 i förordning (EU) nr 1151/2012.

3.   Förfarandet i artiklarna 49–52 i förordning (EU) nr 1151/2012 ska inte tillämpas på ändringar som rör en tillfällig ändring i produktspecifikationen till följd av att de offentliga myndigheterna infört obligatoriska sanitära och fytosanitära åtgärder eller som har samband med naturkatastrofer eller svåra väderförhållanden som formellt har erkänts av de behöriga myndigheterna.

Ändringarna tillsammans med skälen till ändringarna ska meddelas kommissionen senast två veckor efter godkännandet. Tillfälliga ändringar av en produktspecifikation för en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning ska meddelas kommissionen av myndigheterna i den medlemsstat vars geografiska område beteckningen hänför sig till. Tillfälliga ändringar av produktspecifikationen rörande en garanterad traditionell specialitet ska meddelas kommissionen av myndigheterna i den medlemsstat där gruppen är etablerad. Tillfälliga ändringar rörande produkter med ursprung i tredjeländer ska meddelas kommissionen antingen av en grupp som har ett legitimt intresse eller av myndigheterna i det aktuella tredjelandet. Medlemsstaterna ska offentliggöra tillfälliga ändringar av en produktspecifikation. I meddelanden som rör en tillfällig ändring i produktspecifikationen för en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning ska medlemsstaterna endast bifoga en hänvisning till offentliggörandet. I meddelanden som rör en tillfällig ändring i en produktspecifikation för en garanterad traditionell specialitet, ska de bifoga den tillfälliga ändring av produktspecifikationen som offentliggjorts. I meddelanden som rör produkter med ursprung i tredjeländer ska den godkända tillfälliga ändringen av produktspecifikationen skickas in till kommissionen. Handlingar som styrker sanitära och fytosanitära åtgärder och en kopia av den rättsakt genom vilken naturkatastrofer eller ogynnsamma väderförhållanden erkänns ska bifogas i alla meddelanden om tillfälliga ändringar från medlemsstater och tredjeländer. Kommissionen ska offentliggöra sådana ändringar.

Artikel 7

Avregistrering

1.   Förfarandet i artiklarna 49–52 i förordning (EU) nr 1151/2012 ska i tillämpliga delar gälla vid avregistrering enligt artikel 54.1 första och andra stycket i den förordningen.

2.   Medlemsstaterna ska ha rätt att lämna in en ansökan om avregistrering på eget initiativ, i enlighet med artikel 54.1 första stycket i förordning (EU) nr 1151/2012.

3.   Ansökan om avregistrering ska offentliggöras i enlighet med artikel 50.1 andra stycket i förordning (EU) nr 1151/2012.

4.   Motiverade invändningar avseende avregistrering ska endast godtas om de visar att en berörd part är fortsatt kommersiellt beroende av den registrerade beteckningen.

Artikel 8

Övergångsbestämmelser

1.   När det gäller skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar som registrerats före den 31 mars 2006 ska kommissionen, på en medlemsstats begäran, offentliggöra ett sammanfattande dokument som lämnats in av den medlemsstaten i Europeiska unionens officiella tidning. Offentliggörandet ska åtföljas av en hänvisning till offentliggörandet av produktspecifikationen.

2.   Till och med den 3 januari 2016 ska följande ändringar gälla:

a)	För produkter med ursprung i unionen ska, i det fall det registrerade namnet används i märkningen, detta åtföljas antingen av relevant unionssymbol eller av den relevanta beteckning som avses i artikel 12.3 eller artikel 23.3 i förordning (EU) nr 1151/2012.

b)	För produkter som producerats utanför unionen ska den uppgift som avses i artikel 23.3 i förordning (EU) nr 1151/2012 vara frivillig i märkningen av garanterade traditionella specialiteter.

Artikel 9

Upphävande

Förordningarna (EG) nr 1898/2006 och (EG) nr 1216/2007 ska upphöra att gälla.

Artikel 10

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 5 ska endast tillämpas på invändningsförfaranden för vilka den tremånadersperiod som fastställs i artikel 51.1 första stycket i förordning (EU) nr 1151/2012 inte har löpt ut den dag då denna förordning träder i kraft.

---

(1)  EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.

(2)  EUT L 93, 31.3.2006, s. 1.

(3)  EUT L 93, 31.3.2006, s. 12.

(4)  EUT L 369, 23.12.2006, s. 1.

(5)  EUT L 275, 19.10.2007, s. 3

---

---