EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 17.1.2018

COM(2018) 24 final

2018/0008(NLE)

Förslag till

RÅDETS REKOMMENDATION

om nyckelkompetenser för livslångt lärande

(Text av betydelse för EES)

{SWD(2018) 14 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

Utbildning är en del av lösningen för att se till att fler människor har anständiga arbetsvillkor, bättre svara på ekonomins kompetensbehov och stärka EU:s motståndskraft. I och med de snabba tekniska framstegen och de förändringar i jobbprofiler och kompetenskrav som detta medför måste det livslånga lärandet bygga på nära samarbete och synergier mellan industrin och utbildnings- och lärandemiljöer. Samtidigt måste utbildningssystemen anpassas till denna verklighet. Framför allt räcker det inte längre att utrusta ungdomar med en fast uppsättning färdigheter eller kunskaper, utan de måste också utveckla motståndskraft, bred kompetens och förmåga att anpassa sig till förändringar 2 . I det perspektivet är behovet och värdet av ett livslångt lärande där människor skaffar sig ny och mer relevant kompetens hela livet mer tydligt än någonsin.

Vårt samhälle och vår ekonomi är starkt beroende av högutbildade och kompetenta människor. Färdigheter som kreativitet, kritiskt tänkande, initiativförmåga och problemlösning är viktiga för att hantera komplexiteten och förändringarna i dagens samhälle. I diskussionsunderlaget Hur vi bemöter globaliseringen konstateras att det finns ett behov av nya vägar till lärande och mer flexibla utbildningsmodeller i ett samhälle som blir alltmer rörligt och digitalt, och i diskussionsunderlaget EU:s sociala dimension betonas vikten av att ha rätt uppsättning färdigheter och kunskaper för att upprätthålla den nuvarande levnadsstandarden i EU 4 . Klimatförändringarna och de begränsade ekologiska resurserna i kombination med ekonomisk och social ojämlikhet innebär att hållbar utveckling är en utmaning som måste ligga till grund för all mänsklig aktivitet.  5  

Som tydligt framgick av kommissionens meddelande om att stärka den europeiska identiteten genom utbildning och kultur 6 bör ett europeiskt utbildningsområde underlätta samarbete och rörlighet för elever eller studenter, utbildningspersonal och utbildnings- och yrkesutbildningsinstitutioner. Detta grundar sig på medlemsstaternas gemensamma intresse av att ta vara på utbildningens och kulturens hela potential som drivkraft för jobb, social rättvisa och ett aktivt medborgarskap och ett sätt att uppleva den europeiska identiteten i hela dess bredd. Det är ett svar på den ökade rörligheten på den europeiska arbetsmarknaden, behovet av att investera allt mer i språkutbildning, digital kompetens, entreprenörskap och kompetens inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik. I uppföljningen efterfrågade Europeiska rådet i december 2017 bland annat en undersökning av vilka åtgärder som kan inriktas på kompetensutmaningarna i samband med digitalisering, cybersäkerhet, mediekompetens och artificiell intelligens och behovet av en strategi för utbildning som är inkluderande, baserad på livslångt lärande och innovationsdriven 7 .

I skarp kontrast till dessa krav visade de senaste Pisa-resultaten från OECD att en av fem elever i EU har otillräckliga kunskaper i läsning, matematik eller naturvetenskap 8 . Det är oroväckande att tendensen till låga resultat förvärrades i EU som helhet mellan 2012 och 2015. I de länder som under 2012 deltog i OECD:s undersökning PIAAC (programmet för internationell utvärdering av vuxnas kompetens) har mellan 4,9–27,7 % av de vuxna bara färdigheter på den lägsta nivån av läskunnighet och 8,1–31,7 % på den lägsta nivån av matematik.  9  

Dessutom har 44 % av EU:s befolkning låg eller ingen (19%) digital kompetens 10 trots att de snabba tekniska och digitala förändringarna har en genomgripande inverkan på våra ekonomier och samhällen. Ekonomins snabba digitala omvandling betyder att nästan alla arbetsuppgifter i dag kräver någon form av digital kompetens. Detsamma gäller deltagandet i samhällslivet. Digital kompetens är numera lika viktig som läskunnighet och matematikkunskaper. Därför behöver EU människor med digital kompetens som inte bara kan använda denna teknik utan även har innovationskapacitet och kan leda användningen.

Den första principen i den europeiska pelaren för sociala rättigheter innebär att alla har rätt till god, inkluderande utbildning och livslångt lärande 11 . Att inte ha den kompetens som krävs för att vara delaktig i samhället och på arbetsmarknaden ökar risken för arbetslöshet, fattigdom och socialt utanförskap. Det är en hämsko för en hållbar tillväxt för alla, likväl som för näringslivets konkurrenskraft och innovation. Forskningen visar att en förbättring av grundläggande färdigheter i läskunnighet, matematik och digital kompetens går hand i hand med kompetensutveckling i fler nyckelkompetenser, och det finns en särskilt stark koppling till personlig utveckling, utveckling av inlärningsförmåga och medborgerlig kompetens 12 .

År 2006 antog Europaparlamentet och rådet rekommendationen om nyckelkompetenser för livslångt lärande 13 . I den rekommenderades medlemsländerna att förbättra tillgången till nyckelkompetenser för alla som en del av strategierna för livslångt lärande. I bilagan En europeisk referensram för nyckelkompetenser definierades den kompetens som alla individer behöver för personlig utveckling, sysselsättning, social integration och ett aktivt medborgarskap. Medlemsländerna ombads att använda referensramen för att se till att grundläggande utbildning ger alla unga de verktyg som behövs för att tillägna sig nyckelkompetenser på en nivå som gör att de är rustade för vuxenlivet och att vuxna kan utveckla sina nyckelkompetenser och hålla dem aktuella livet igenom.

Sedan 2006 har metoderna för undervisning och inlärning utvecklats snabbt: ökad användning av teknik, utökad distansutbildning och mer informellt lärande med hjälp av mobil digital utrustning påverkar möjligheterna att skaffa sig kompetens. Erfarenheterna under de senaste tio åren har visat att utbildnings- och lärandemiljöerna måste utnyttja dessa nya möjligheter bättre för att aktivt stödja kompetensutveckling under hela livet. Inlärningsupplevelsen måste berikas med samarbete mellan formella och icke-formella lärandemiljöer för alla som utbildar sig och inom alla ämnesområden. Detta kan uppnås genom att man främjar tvärdisciplinärt lärande, efterforskningsbaserat lärande, praktik och lärande på arbetsplatsen.

Målet med den föreslagna rekommendationen är att förbättra utvecklingen av nyckelkompetenser för alla under hela livet och att främja de åtgärder som krävs för att detta mål ska uppnås. Den uppmuntrar medlemsstaterna att bättre förbereda människorna för en arbetsmarknad i förändring och för ett aktivt medborgarskap i mer diversifierade, digitala och globala samhällen med ökad rörlighet, och att utveckla lärandet för alla stadier i livet. Framför allt uppmanar den till investeringar i grundläggande färdigheter, digital kompetens, entreprenörskap och språkkunskaper för att alla ska kunna delta aktivt i samhället och ekonomin. Den uppmanar också till investeringar i kompetens inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik för att stimulera vetenskapliga kunskaper och göra det mer attraktivt att söka sig till yrken inom dessa områden. Den föreslagna rekommendationen ersätter den rekommendation om nyckelkompetenser för livslångt lärande som Europaparlamentet och rådet antog 2006 14 . Rekommendationen kommer att

·stödja genomförandet av den första principen i den europeiska pelaren för sociala rättigheter som understryker att ”var och en har rätt till god, inkluderande utbildning och livslångt lärande för att bibehålla och tillägna sig färdigheter som tillåter att man deltar fullt ut i samhället och framgångsrikt klarar övergångar i arbetslivet” och den fjärde principen som stärker rätten att få ”individanpassat stöd i rätt tid för att förbättra sina utsikter till anställning eller egenföretagande”, inbegripet rätten ”att få hjälp med att söka arbete, utbilda eller omskola sig”,

·stödja utvecklingen av ett europeiskt utbildningsområde genom en samsyn på de nyckelkompetenser som alla behöver, rörlighet för elever eller studenter och utbildningspersonal och genom att särskild stödja utvecklingen av språkkunskaper för att underlätta rörlighet och samarbete inom Europa,

·stödja utvecklingen av entreprenörskompetens för att utveckla väsentliga färdigheter och attityder, däribland kreativitet, initiativförmåga, samarbetsförmåga, riskbedömning och ansvarskänsla,

·möta de förändrade kraven på kompetens, däribland grundläggande färdigheter, digital kompetens, kompetens inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik och lyfta fram åtgärder som stöder kompetensutveckling på dessa områden,

·framhålla den roll som aktivt medborgarskap, delade värderingar och grundläggande rättigheter spelar,

·integrera resultaten av FN:s årtionde för utbildning för hållbar utveckling och den drivkraft som kommer ur FN:s fjärde mål för hållbar utveckling – Utbildning 2030,

·bistå medlemsländerna, utbildnings- och lärandemiljöer och utbildningspersonal när det gäller att bättre stödja utvecklingen av kompetenser genom att ta fram god praxis för att stödja utvecklingen av nyckelkompetenser,

·bidra till utarbetandet av den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete genom att främja en samsyn på nyckelkompetenser, och

·stödja användningen av europeiska finansieringskällor som Erasmus+, de europeiska struktur- och investeringsfonderna och Horisont 2020.

Det medföljande arbetsdokumentet ger ytterligare belägg avseende de erfarenheter som gjorts i samband med genomförandet av 2006 års rekommendation om nyckelkompetenser för livslångt lärande, analysen som ligger till grund för den nya rekommendationen om nyckelkompetenser för livslångt lärande samt exempel på befintliga politiska strategier och projekt som stöder kompetensutveckling i ett perspektiv av livslångt lärande.

Bakgrund

Nyckelkompetenser är de kompetenser som alla individer behöver för personlig tillfredsställelse och utveckling, anställning, social inkludering och aktivt medborgarskap. De består av kunskaper, färdigheter och attityder och är något mer än enbart (teoretisk) ”kunskap”.

I 2006 års europeiska referensram för nyckelkompetenser för livslångt lärande (nedan kallad referensramen) definierades åtta nyckelkompetenser:

·Kommunikation på modersmålet

·Kommunikation på främmande språk

·Matematiskt kunnande och grundläggande naturvetenskaplig och teknisk kompetens

·Digital kompetens

·Lära att lära

·Social och medborgerlig kompetens

·Initiativförmåga och företagaranda

·Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer

Sedan det antogs har referensramverket och dess underliggande koncept använts av medlemsländer och andra aktörer. En majoritet av medlemsländerna har genomfört reformer på området. Dessa reformer är av vitt skilda slag och medlemsländerna har också anpassat definitionen av nyckelkompetenser under årens lopp. De flesta reformerna har skett inom skolundervisningen eller yrkesutbildningen. Man har sett framsteg med nyckelkompetenser som är lätta att relatera till traditionella skolämnen, som exempelvis kommunikation på modersmålet och främmande språk eller matematikkunskaper snarare än med sådan kompetens som sträcker sig över gränserna för dessa traditionella ämnen, exempelvis inlärningsfärdigheter, entreprenörskompetens eller social och medborgerlig kompetens 15 .

Utbildnings- och lärandemiljöer ställs inför utmaningar vid tillämpningen av kompetensorienterade strategier för undervisning och inlärning. Att gå från en relativt statisk utformning av läroplaner till en dynamisk definition av vilka kunskaper, färdigheter och attityder som inläraren måste utveckla genom hela inlärningsprocessen kräver ett paradigmskifte inom utbildning och lärande som påverkar både organisation och bedömning.

Dessutom är kompetensbehoven inte statiska, utan de förändras livet igenom. Den kompetens som man har tillägnat sig i skolan behöver utvecklas för att fortsätta vara adekvat. Att uppdatera kompetensen och tillägna sig ny allteftersom behoven förändras är en livslång process. Därför behöver alla få möjlighet till kompetensutveckling under hela livet.

Denna rekommendation lägger inte bara fram en uppdaterad europeisk referensram för nyckelkompetenser för livslångt lärande utan ger också en översikt över god praxis som stöder utvecklingen av kompetensorienterade strategier inom utbildning och lärande, även icke-formellt lärande, i ett livslångt perspektiv.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

2015 års gemensamma rapport från rådet och kommissionen om genomförandet av den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020) ger tydlig prioritet åt utveckling av ”relevanta och högkvalitativa kunskaper, färdigheter och kompetenser, som utvecklas genom livslångt lärande, med fokus på läranderesultat som främjar anställbarhet, innovation, aktivt medborgarskap och välmående” 16 .

Kommissionen meddelande Stärka den europeiska identiteten genom utbildning och kultur 17 uppmanar till investeringar i människor och deras utbildning och till att säkerställa utbildningsystem som hjälper alla att få den kunskap, de färdigheter och kompetenser som anses väsentliga i dagens värld. I meddelandet görs även en stark koppling mellan en samsyn på de kompetenser som alla behöver och upprättandet av ett europeiskt utbildningsområde.

Översynen av rådets rekommendation om nyckelkompetenser från 2006 aviserades i En ny kompetensagenda för Europa för att utveckla en delad och uppdaterad syn på nyckelkompetenserna, främja deras införlivande i läroplaner och tillhandahålla stöd för att bättre utveckla och bedöma dem 18 .

I initiativet Att investera i Europas unga som antogs den 7 december 2016 19 och de meddelanden om utveckling av skolan och utbildning av hög kvalitet 20 och modernisering av den högre utbildningen 21 som följde i maj 2017 underströk kommissionen ytterligare behovet av att investera i kompetensutveckling och främja ambitioner på detta område.

I rådets rekommendation som antogs i december 2016, Kompetenshöjningsvägar: nya möjligheter för vuxna rekommenderas att vuxna med låg kompetens-, kunskaps- och färdighetsnivå ges möjlighet att i enlighet med deras individuella behov uppnå en miniminivå av läs- och skrivkunnighet, matematikkunskaper och digital kompetens, eller en vidare uppsättning kunskaper, färdigheter och kompetenser på grundval av rekommendationen om nyckelkompetenser för livslångt lärande från 2006.

I rådets rekommendation av den 20 december 2012 om validering av icke-formellt och informellt lärande 22 uppmanades medlemsstaterna att senast 2018, i enlighet med nationella omständigheter och särdrag och som de finner lämpligt, införa förfaranden för validering av icke-formellt och informellt lärande som gör det möjligt för enskilda att få kunskaper, färdigheter och kompetens som har förvärvats genom sådant lärande validerade och att erhålla en fullständig eller, i tillämpliga fall, partiell kvalifikation.

Rådets rekommendation av den 22 maj 2017 om den europeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande och om upphävande av Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 23 april 2008 om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande 23 ger en gemensam referensram för att hjälpa individer och organisationer att jämföra olika kvalifikationssystem och nivåer av kvalifikationer i dessa system.

Ramen för Europass 24 hjälper människor att kommunicera och bättre beskriva sina kompetenser och kvalifikationer.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

I förslaget till rådsrekommendationen om gemensamma värden, inkluderande utbildning och den europeiska dimensionen i undervisningen 27 framhålls särskilt medborgerlig kompetens, såsom framgår av bilagan till denna rekommendation. Där fastställs ett antal åtgärder som medlemsländerna kan vidta med hjälp från EU.

I meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om en handlingsplan för digital utbildning 28 fastställs hur utbildningssystemen kan bättre utnyttja innovation och digital teknik och stödja utvecklingen av relevanta digitala kompetenser som behövs i privatlivet och i arbetslivet i en tid av snabba digitala förändringar. Handlingsplanen för digital utbildning har särskilt fokus på den grundläggande utbildningen och omfattar skolor, yrkesutbildning och högre utbildning.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Initiativet överensstämmer med artiklarna 165 och 166 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). I artikel 165 anges att unionen ska bidra till utvecklingen av en utbildning av god kvalitet genom att främja samarbetet mellan medlemsstaterna och genom att vid behov stödja och komplettera deras insatser, samtidigt som gemenskapen fullt ut ska respektera medlemsstaternas ansvar för undervisningens innehåll och utbildningssystemens organisation. Enligt artikel 166 i EUF-fördraget ska unionen genomföra en yrkesutbildningspolitik som ska understödja och komplettera medlemsstaternas insatser, samtidigt som unionen fullt ut ska respektera medlemsstaternas ansvar för yrkesutbildningens innehåll och organisation.

Initiativet innebär ingen utökning av EU:s föreskrivande befogenheter eller bindande åtaganden för medlemsstaterna. Medlemsstaterna beslutar hur de genomför denna rekommendation i enlighet med sina nationella omständigheter.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Mervärdet i denna rekommendation på EU-nivå ligger i EU:s förmåga att

·formulera en gemensam referensram för de nyckelkompetenser som behövs,

·främja en samsyn på livslångt lärande,

·underlätta utbyte av kunskap, expertis och god praxis,

·stödja insatser på EU-nivå för att främja kompetensutveckling,

·stödja utvecklingen av kompetensramar som hjälper till att definiera resultaten av lärande och utgör en grund för bedömning av valideringspraxis, och

·stödja utvärderingen av kompetensutveckling och övervaka framstegen på EU-nivå.

•Proportionalitetsprincipen

•Val av instrument

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

•Samråd med berörda parter

Med början vid utbildnings- och ungdomsforumet i oktober 2016 har en rad särskilda samrådsmöten och expertseminarier hållits. Översynen av rådets rekommendation om nyckelkompetenser från 2006 har också diskuterats brett med företrädare för medlemsländerna vid möten i högnivågruppen för Utbildning 2020 och möten med generaldirektörer för skolundervisning, yrkesutbildning och högre utbildning samt med rådgivande kommittén för yrkesinriktad utbildning, kulturkommittén och rådgivande gruppen för ungdomspasset.

Ett offentligt samråd, som var tillgängligt på nätet mellan den 22 februari och den 19 maj 2017, gav nästan 500 svar samt 69 ståndpunktsdokument. Många deltog, från utbildningsministerier till icke-statliga aktörer. Samrådsförfarandet avslutades med en konferens i Bryssel den 14 juni 2017 29 .

Samrådet bekräftar betydelsen av en europeisk referensram för nyckelkompetenser. De svarande bekräftade att den behöver uppdateras för att avspegla den politiska, sociala, ekonomiska, ekologiska och tekniska utvecklingen de senaste tio åren.

Från det offentliga samrådet drogs följande centrala slutsatser:

·Majoriteten av de svarande uppfattar referensramen som ett relevant verktyg för

·utbildning och lärande (77 %).

·Majoriteten av deltagarna ser ett behov av att genomföra smärre förändringar i referensramen (65 %).

·De svarande framhåller behovet av att ytterligare stödja användningen av referensramen och

·stödja kompetensorienterad utbildning och inlärning i EU.

Samrådet på nätet, ståndpunktsdokumenten och samrådsmöten och konferenser underströk behovet av att

·möta kompetenskraven när det gäller läskunnighet, språk och kommunikationer i dagens mångspråkiga och mångkulturella samhällen,

·möta de snabba förändringarna i digitala och tekniska miljöer genom att uppdatera definitionen av digital kompetens. Denna uppdatering bör omfatta erfarenheter från att utveckla och stödja användningen av ramverket för digital kompetens, som används brett 30 ,

·ytterligare förbättra utvecklingen av kompetens inom matematik, naturvetenskap och teknik,

·understryka vikten av personlig och social kompetens, som ibland kallas”livskunskap” eller ”socio-emotionell” och ”mjuk” kompetens, eftersom det hjälper individer att hantera osäkerhet och förändring. Färdigheter som kritiskt tänkande, samarbetsförmåga, problemlösning och interkulturella färdigheter föreslås stärkas ytterligare i referensramen,

·understryka hållbarheten i rekommendationen efter FN:s årtionde för utbildning för hållbar utveckling (2005 – 2014) och med tanke på de globala målen för hållbar utveckling, även för utbildning, för 2030,

·framhålla medborgerlig kompetens och den roll som medborgarskap, delade värderingar och mänskliga rättigheter spelar. Det blir allt viktigare att stärka individens möjlighet att agera som en ansvarsfull, aktiv människa och bidra till ett fredligt, tolerant, inkluderande och säkert samhälle. Ur det perspektivet föreslås det också att stärka människors mediekompetens och interkulturella färdigheter,

·lyfta fram kreativitet samt förmågan att planera och driva processer och att hantera risker som en del av ett välgrundat beslutsfattande och som väsentliga inslag i entreprenörskompetensen. Man föredrog att den uppdaterade definitionen anpassas till ramverket EntreComp 31 , och

·beakta fler nutida former av kulturella uttryck och även ge människor möjlighet att utveckla den egna kulturella identiteten. En positiv och öppen attityd till andra kulturer och till kulturella olikheter bör framhållas.

Samrådet bekräftade att referensramen i stor utsträckning hade använts för formell utbildning på grundskole- och gymnasienivå. Det behövs därför en starkare anknytning till andra typer av utbildning som förskoleverksamhet och barnomsorg, yrkesutbildning, högre utbildning, vuxenutbildning och icke-formellt lärande.

För att ytterligare stödja användningen av referensramen föreslogs det slutligen att man stärker vägledningen och stödet till utbildningspersonal och utforskar sätt att stödja metoder för bedömningar, både som ett inslag i undervisnings- och inlärningsprocesserna och för styrningen av utbildningen.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Förslaget är baserat på ett brett underlag av rapporter och undersökningar om effekterna av rekommendationen om nyckelkompetenser för livslångt lärande från 2006, därmed sammanhängande reformer i medlemsländerna och relevanta EU-finansierade projekt. Den gemensamma lägesrapporten från rådet och Europeiska kommissionen 2010 undersökte medlemsstaternas första erfarenheter när de övergick till en kompetensorienterad läroplan inom utbildningen 32 . Slutsatserna som drogs av KeyCoNet 33 , ett europeiskt politiskt nätverk om utveckling av nyckelkompetenser i skolan, och i Eurydice-nätverkets rapport 34 från 2012 ger en bra översikt över användningen av referensramen inom skolan. Rapporter från Cedefop 35 redovisar i vilken utsträckning referensramverket spelat en roll inom yrkesutbildningen.

Det samlades också in belägg genom de undersökningar som gjordes inför översynen, bland annat en litteraturöversikt om användningen av den europeiska referensramen och en jämförande analys av internationella och nationella kompetensramar 36 .

För specifika kompetenser använde man sig av undersökningar och rapporter om respektive område, som exempelvis aktuella rapporter om läskunnighet och språkinlärning 37 , naturvetenskaplig utbildning 38 , social och emotionell utbildning 39 , medborgarutbildning 40 , utbildning i entreprenörskap 41 , samhällskompetens och medborgarkompetens 42 samt kulturell medvetenhet och uttrycksförmåga 43 .

Vid översynen tog man också del av rapporter och undersökningar från OECD, Unesco och Europarådet som arbetar med att definiera kompetensramar på området för utbildning och lärande 44 . En annan relevant informationskälla var det arbete som gjorts av gemensamma forskningscentrumet (JRC), särskilt i fråga om digital kompetens och entreprenörskompetens 45 .

•Konsekvensbedömning

Någon konsekvensbedömning har inte gjorts eftersom åtgärderna kompletterar medlemsstaternas initiativ och de föreslagna åtgärderna är av frivillig karaktär, och med tanke på omfattningen av de förväntade konsekvenserna. Förslaget har utarbetats på grundval av tidigare undersökningar, samråd med medlemsländerna och ett offentligt samråd.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

•Grundläggande rättigheter

4.BUDGETKONSEKVENSER

Detta initiativ kommer inte att kräva ytterligare resurser från EU:s budget.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

•Förklarande dokument (för direktiv)

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

Bestämmelser som rör medlemsstaterna

Medlemsländerna uppmanas att förstärka utvecklingen av nyckelkompetenser för alla, i synnerhet människor från mindre gynnade förhållanden. De uppmanas också att öka ansträngningarna att i synnerhet förbättra resultaten när det gäller grundläggande färdigheter (läskunnighet, matematikkunskaper och grundläggande digital kompetens), digital kompetens, entreprenörskap, kompetens inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik samt språkkunskaper. Medlemsländerna uppmanas att där det behövs stärka sitt stöd för kompetensorienterade strategier för undervisning och inlärning i alla utbildnings- och lärandemiljöer.

Förutom en uppdaterad europeisk referensram för nyckelkompetenser föreslås även flera exempel på god praxis som stöder personalen i alla utbildnings- och lärandemiljöer när det gäller kompetensorienterad utbildning och vidareutveckling av bedömningen av nyckelkompetenser. För att stödja utvecklingen av nyckelkompetenser krävs det att man utformar och tillämpar en rad olika stödjande inlärningsmetoder och sammanhang, och medlemsländerna uppmuntras att ge sitt stöd för fortsatt utveckling av dessa.

Rekommendationen understryker också behovet av att stödja FN:s mål för hållbar utveckling genom att integrera dem i utbildning och icke-formellt lärande.

Medlemsländerna uppmanas att rapportera om sina erfarenheter och framsteg med att tillhandahålla nyckelkompetenser.

Bestämmelser som rör kommissionen

Kommissionen föreslår att man vidareutvecklar vägledningsmaterial för kompetensorienterade metoder inom utbildning och lärande och att man stöder initiativ för att utveckla och främja utbildning för hållbar utveckling med hänsyn till FN:s fjärde mål för hållbar utveckling om att säkerställa en inkluderande och jämlik utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla 46 .

Kommissionen föreslår att man utvecklar en resultattavla för att följa utvecklingen av nyckelkompetenser och tillhandahålla information om de åtgärder som har genomförts för att stödja kompetensutvecklingen. Kommissionen har för avsikt att utveckla ett förslag till framtida europeiska riktmärken för kompetensutveckling med avseende på nästa cykel för den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete.

2018/0008 (NLE)

Förslag till

RÅDETS REKOMMENDATION

om nyckelkompetenser för livslångt lärande

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 165 och 166,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)Den första principen i den europeiska pelaren 47 för sociala rättigheter innebär att var och en har rätt till god, inkluderande utbildning och livslångt lärande för att bibehålla och tillägna sig färdigheter som tillåter att man deltar fullt ut i samhället och framgångsrikt klarar övergångar i arbetslivet. Det framhålls också att var och en har rätt att få individanpassat stöd i rätt tid för att förbättra sina utsikter till anställning eller egenföretagande, att utbilda eller omskola sig, har rätt till fortbildning och att få hjälp med att söka arbete. Att främja kompetensutvecklingen är ett av målen för ett europeiskt utbildningsområde som skulle kunna ta vara på utbildningens och kulturens hela potential som drivkraft för jobb, social rättvisa och ett aktivt medborgarskap och som ett sätt att uppleva den europeiska identiteten i hela dess bredd 48 .

(2)Det behövs vissa specifika färdigheter och kunskaper för att upprätthålla den nuvarande levnadsstandarden, en hög sysselsättningsgrad och främja den sociala sammanhållningen i morgondagens samhälle och arbetsliv 49 . Att stödja människor så att de kan tillägna sig de färdigheter och kunskaper de behöver för sin personliga utveckling, anställbarhet och delaktighet i samhället bidrar också till att stärka Europas motståndskraft i tider av snabba och djupgående förändringar.

(3)År 2006 antog Europaparlamentet och Europeiska unionens råd en rekommendation om nyckelkompetenser för livslångt lärande. I den rekommendationen uppmanades medlemsländerna ”att utveckla tillhandahållande av nyckelkompetenser för alla som en del av strategierna för livslångt lärande, inbegripet av strategierna för att uppnå allmän läskunnighet”, och att använda bilagan ’Nyckelkompetenser för livslångt lärande – en europeisk referensram’” 50 . När rekommendationen hade antagits tjänade den som ett referensdokument för utvecklingen av kompetensorienterad utbildning och inlärning.

(4)Idag har kompetenskraven förändrats. Fler arbeten har automatiserats, tekniken spelar en större roll på alla områden i arbetslivet och i privatlivet, och entreprenörskompetens och social och medborgerlig kompetens blir allt viktigare för att skapa motståndskraft och förmåga att anpassa sig till förändringar.

(5)Samtidigt visar internationella undersökningar som Pisa 51 och undersökningar av vuxnas färdigheter (PIAAC) 52 på en konstant hög andel av tonåringar och vuxna med otillräckliga grundläggande färdigheter. År 2015 hade en av fem elever stora problem med läsning, matematik och naturvetenskap 53 . I en del länder har upp till en tredjedel av den vuxna befolkningen endast den lägsta nivån av läskunnighet och matematikkunskaper 54 medan 44% av befolkningen i unionen har låg eller ingen (19%) digital kompetens 55 .

(6)Följaktligen har det blivit viktigare än någonsin att investera i grundläggande färdigheter. Hög kvalitet på utbildningen, med aktiviteter utanför skolan och ett brett grepp på kompetensutveckling, främjar bättre resultat i grundläggande färdigheter 56 . Dessutom måste man utforska nya vägar till lärande för ett samhälle som blir alltmer rörligt och digitalt 57 . Den digitala tekniken är av betydelse för utbildning och inlärning eftersom den ger möjligheter att utveckla mer flexibla miljöer som är anpassade till det rörliga samhällets behov 58 .

(7)I En ny kompetensagenda för Europa aviserades en översyn av 2006 års rekommendation om nyckelkompetenser för livslångt lärande där man tog fasta på att det första steget för att främja utbildning och icke-formellt lärande är att investera i färdigheter och kunskaper och en uppdaterad samsyn på vilka nyckelkompetenserna är 59 .

(8)För att möta förändringarna i samhället och ekonomin, återspegla diskussionerna om arbetslivets framtid och följa upp det offentliga samrådet om översynen av 2006 års rekommendation om nyckelkompetenser behöver både den rekommendationen och den europeiska referensramen för nyckelkompetenser för livslångt lärande ses över och uppdateras med ett särskilt fokus på att främja företagarandan.

(9)Att utveckla och validera nyckelkompetenser och tillhandahålla kompetensorienterad utbildning och inlärning bör gå hand i hand med god praxis när det gäller att säkerställa bättre stöd till utbildningspersonal i deras arbete och bättre utbildning för dem, att uppdatera metoder och verktyg för bedömning och validering och att införa nya och innovativa former av undervisning och inlärning 60 . Denna rekommendation bör därför stödja sig på de erfarenheter som gjorts under de senaste tio åren och inriktas på utmaningar i genomförandet av kompetensorienterad utbildning och inlärning.

(10)Genom stöd till kompetensvalidering blir det möjligt för individer att få sin kompetens erkänd så att de kan erhålla fullständiga eller, i tillämpliga fall, partiella kvalifikationer 61 . Det kan bygga på såväl de befintliga systemen för validering av icke-formellt och informellt lärande som den europeiska referensramen för kvalifikationer 62 , som ger gemensamma ramar för att jämföra kvalifikationer på olika nivåer genom att ange vilken kompetens som krävs för att uppnå dem. Dessutom spelar bedömning en viktig roll för strukturering av inlärningsprocessen och för vägledning som kan hjälpa människor att förbättra sin kompetens med hänsyn till de förändrade kraven på arbetsmarknaden 63 .

(11)Den uppsättning nyckelkompetenser som krävs för personlig utveckling, anställbarhet och delaktighet i samhället har utformats inte bara utifrån samhällsutvecklingen och de ekonomiska förändringarna utan även utifrån en rad olika initiativ som genomförts i EU de senaste tio åren. Särskild uppmärksamhet har ägnats åt att förbättra grundläggande färdigheter, investera i språkinlärning, förbättra digital kompetens och entreprenörskompetens, åt betydelsen av gemensamma värderingar för att våra samhällen ska fungera och åt att motivera fler unga människor att söka sig till naturvetenskapliga yrken. Denna utveckling bör avspeglas i referensramen.

(12)Målsättning 4.7 i målen för hållbar utveckling framhåller behovet av att ”säkerställa att alla studerande får de kunskaper och färdigheter som behövs för att främja en hållbar utveckling, bland annat genom utbildning för hållbar utveckling och hållbara livsstilar, mänskliga rättigheter, jämställdhet, främjande av en kultur av fred, icke-våld och globalt medborgarskap samt värdesättande av kulturell mångfald och kulturens bidrag till hållbar utveckling” 64 . Denna ambition har legat till grund för ändringarna av referensramen.

(13)Att erbjuda språkinlärning, vilket blir allt viktigare för moderna samhällen, interkulturell förståelse och samarbete, underlättas av den gemensamma europeiska referensramen för språk (GERS) 65 . Den underlättar identifieringen av de viktigaste elementen för språkkompetens och stöder inlärningsprocessen. Där läggs också grunden för definition av språkkompetenser i allmänhet och detta genomsyrar uppdateringen av referensramen.

(14)Utvecklingen av ramverken för digital kompetens 66 och för entreprenörskompetens 67 har visat sig vara ett värdefullt stöd för kompetensutveckling. Dessutom beskriver Europarådets kompetensram för en demokratikultur 68 en rad värderingar, färdigheter och attityder som behövs för att på ett lämpligt sätt kunna delta i ett demokratiskt samhälle. Dessa ramverk har tagits i beaktande vid uppdateringen av referensramen.

(15)För att uppmuntra unga att söka sig till yrken inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik har olika initiativ inom EU börjat närmare knyta samman den naturvetenskapliga utbildningen med humaniora och andra ämnen med hjälp av efterforskningsbaserad pedagogik och genom kontakter med en rad sociala aktörer och branscher 69 . Definitionen av kompetens inom naturvetenskap, teknik, och matematik har inte ändrats mycket genom åren men det blir allt viktigare att främja kompetensutvecklingen på detta område, vilket bör avspeglas i denna rekommendation.

(16)Det icke-formella lärandets betydelse och relevans har visats tydligt genom erfarenheterna av ungdomsarbete, volontärarbete och idrott på gräsrotsnivå. Icke-formellt lärande spelar en viktig roll i utvecklingen av väsentliga sociala, kommunikativa och kognitiva färdigheter, däribland kritiskt tänkande, analysförmåga, kreativitet, problemlösning och motståndskraft. Färdigheter som dessa underlättar unga människors inträde i vuxenlivet, arbetslivet och ett aktivt medborgarskap 70 . Bättre samarbete mellan olika lärandemiljöer främjar en mångfald av inlärningsmetoder och sammanhang 71 .

(17)När man inriktar sig på utveckling av nyckelkompetenser i ett perspektiv av livslångt lärande bör stöd garanteras på alla nivåer av utbildning, yrkesutbildning och lärande: utveckling av förskoleverksamhet och barnomsorg av god kvalitet 72 , ytterligare förbättring av skolan och garantier för högkvalitativ undervisning 73 , tillhandahållande av kompetenshöjningsvägar för lågutbildade vuxna 74 , ytterligare utveckling av den grundläggande och fortsatta yrkesutbildningen 75 och modernisering den högre utbildningen 76 .

(18)Denna rekommendation bör omfatta en rad olika formella och icke-formella utbildnings- och lärandemiljöer i ett perspektiv av livslångt lärande och lägga grunden till en gemensam syn på kompetens som kan underlätta övergångar och främja samarbete mellan dessa olika lärandemiljöer. Den innehåller god praxis som kan tillgodose behoven hos utbildningspersonalen, inklusive lärare, utbildare, lärarutbildare, skolledare, anställda med uppgift att utbilda kollegor, forskare och lärare på universitetsnivå, ungdomsledare och vuxenutbildare, och hos arbetsgivare och berörda parter på arbetsmarknaden. Denna rekommendation vänder sig också till institutioner och organisationer, däribland arbetsmarknadens parter och det civila samhället, som vägleder och stöder människor så att de kan bygga upp sin kompetens från tidig ålder och under hela livet.

(19)Denna rekommendation respekterar fullt ut subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS

att medlemsstaterna

1.stöder rätten till god, inkluderande utbildning och livslångt lärande och garanterar att alla får möjlighet att utveckla nyckelkompetenser genom att till fullo använda Nyckelkompetenser för livslångt lärande – en europeisk referensram enligt bilagan,

1.1.stärker utvecklingen av nyckelkompetenser från tidig ålder och för alla individer som en del i de nationella strategierna för livslångt lärande, och

1.2.stöder ungdomar och vuxna som är mindre gynnade eller har särskilda behov så att de kan nå sin fulla potential,

2.stöder utvecklingen av nyckelkompetenser med särskild uppmärksamhet på att

2.1.förbättra resultaten i grundläggande färdigheter (läskunnighet, matematikkunskaper och grundläggande digital kompetens) som en grundval för vidareutbildning och deltagande i samhället,

2.2.främja kompetens inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik och vidta åtgärder för att uppmuntra unga att söka sig till yrken inom dessa områden,

2.3.öka och förbättra nivån på digital kompetens på alla utbildningsnivåer inom alla befolkningsgrupper,

2.4.stimulera entreprenörskompetens, kreativitet och initiativförmåga särskilt hos ungdomar, bland annat genom att öka möjligheterna för elever att få erfarenhet av företagande åtminstone en gång under grundskole- och gymnasieutbildningen, och

2.5.höja den språkliga kompetensen och stödja dem som lär sig olika språk som är relevanta för deras arbete och privatliv,

3.gör det lättare för människor att tillägna sig nyckelkompetenser genom att använda god praxis för att stödja utvecklingen av de nyckelkompetenser som återges i bilagan, särskilt genom att

3.1.främja olika inlärningsmetoder och sammanhang, bland annat genom adekvat användning av digital teknik i olika utbildnings- och lärandemiljöer,

3.2.ge stöd till utbildningspersonal i fråga om kompetensorienterat livslångt lärande inom olika utbildnings- och lärandemiljöer,

3.3.stödja och vidareutveckla bedömning och validering av nyckelkompetenser,

3.4.stärka samarbete mellan utbildnings- och lärandemiljöer på alla nivåer och på alla områden för att förbättra kontinuiteten i individernas kompetensutveckling och utvecklingen av innovativa inlärningsmetoder,

3.5.stärka verktyg, resurser och vägledning inom utbildning, i arbetslivet och andra lärandemiljöer för att hjälpa individer att hantera sitt livslånga lärande,

4.integrerar ambitionerna i FN:s mål för hållbar utveckling med utbildning och inlärning, och

5.rapporterar om erfarenheter och framsteg i arbetet med att främja nyckelkompetenser inom alla utbildningssektorer, även det icke-formella lärandet.

HÄRIGENOM VÄLKOMNAS ATT KOMMISSIONEN

6.stöder genomförandet av rekommendationen och användningen av den europeiska referensramen genom att underlätta ömsesidigt lärande mellan medlemsstaterna och tillsammans med medlemsstaterna utveckla referensmaterial och verktyg som

6.1.ramar för särskilda kompetenser som underlättar utveckling och bedömning av behörigheter 77 ,

6.2.evidensbaserat vägledningsmaterial om nya former för inlärning och stödinsatser,

6.3.stödverktyg för utbildningspersonal och andra aktörer, som storskaliga öppna nätkurser, självbedömningsverktyg 78 , nätverk, däribland eTwinning och webbplattformen för vuxenutbildning i Europa (Epale), och

6.4.strategier för bedömning och validering av nyckelkompetenser i uppföljningen av arbetet i samband med den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020) 79 ,

7.stöder initiativ för att ytterligare utveckla och främja utbildning för hållbar utveckling med hänsyn till FN:s fjärde mål för hållbar utveckling om att säkerställa en inkluderande och jämlik utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla 80 , och

8.överväger möjligheten att ta fram en resultattavla för tillhandahållandet av kompetensorienterad utbildning och inlärning och för kompetensutveckling inom EU.

Denna rekommendation ersätter Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande (2006/962/EG)

Utfärdad i Bryssel den

(1)    Se Europeiska kommissionens (2017) Vitbok om EU:s framtid och vägen dit, https://ec.europa.eu/commission/white-paper-future-europe-reflections-and-scenarios-eu27_sv

(2)    Vitbok om EU:s framtid och vägen dit, se fotnot 1

(3)    Romförklaringen den 25 mars 2017, http://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2017/03/25/rome-declaration/

(4)    Europeiska kommissionen (2017): Diskussionsunderlag – Hur vi bemöter globaliseringen,  https://ec.europa.eu/commission/publications/reflection-paper-harnessing-globalisation_sv

(5)    Strategiskt meddelande från EPSC (13/2016) The Future of Work, Rådets slutsatser om utbildning för hållbar utveckling, november 2010, https://ec.europa.eu/epsc/file/strategic-note-13-future-work_en

(6)    Meddelande från kommissionen: Stärka den europeiska identiteten genom utbildning och kultur Europeiska kommissionens bidrag till toppmötet i Göteborg den 17 november 2017, COM(2017) 673

(7)    Slutsatserna från Europeiska rådets möte (14 december 2017), EUCO 19/17

(8)    OECD (2016), Pisaresultat 2015, https://www.oecd.org/pisa/pisa-2015-results-in-focus.pdf Europeiska kommissionen (2016), Pisa 2015: EU:s resultat och preliminära slutsatser om utbildningspolitiken i Europa,  https://ec.europa.eu/education/sites/education/files/pisa-2015-eu-policy-note_en.pdf  

(9)    Europeiska kommissionen (2016), Utbildningsöversikt s 81, http://ec.europa.eu/education/sites/education/files/monitor2016_en.pdf  

(10)    Europeiska kommissionens digitala resultattavla för 2017, https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/digital-scoreboard  

(11)    Meddelande från kommissionen: En europeisk pelare för sociala rättigheter  COM(2017) 250

(12)    OECD (2015): Skills for Social Progress: The Power of Social and Emotional Education, http://www.oecd.org/edu/skills-for-social-progress-9789264226159-en.htm  

(13)    Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande (2006/962/EG)

(14)    (2006/962/EG), se fotnot 13.

(15)    Europeiska kommissionen (2017) Review of the 2006 framework of key competences for lifelong learning, en litteraturöversikt https://ec.europa.eu/education/sites/education/files/key-competences-consultation-2017-strategy_en.pdf  

(16)    2015 års gemensamma rapport från rådet och kommissionen om genomförandet av den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020) – Nya prioriteringar för det europeiska utbildningssamarbetet  EUT 2015/C417/04

(17)    COM(2017) 673, se fotnot 6.

(18)    Kommissionens meddelande om en ny kompetensagenda för Europa, COM(2016)381

(19)    Meddelande från kommissionen: Att investera i Europas unga, COM(2016)940; Meddelande från kommissionen: Förbättra och modernisera utbildningen, COM(2016)941

(20)    Meddelande från kommissionen: Utveckling av skolan och utbildning av hög kvalitet för en bra start i livet, COM(2017)248

(21)    Meddelande från kommissionen om en ny EU-agenda för högre utbildning, COM(2017)247

(22)    Rådets rekommendation av den 20 december 2012 om validering av icke-formellt och informellt lärande, EUT /C398/01

(23) Rådets rekommendation av den 22 maj 2017 om validering av icke-formellt och informellt lärande, EUT /C189/15

(24)    Europaparlamentets och rådets beslut om en enhetlig gemenskapsram för tydlighet i kvalifikationer och meriter (Europass), 2004/2241/EG

(25)    COM(2017) 673, se fotnot 6.

(26)    COM(2017) 250, se fotnot 11.

(27)    COM(2018) 23

(28)    COM(2018) 22

(29)    Europeiska kommissionen (2017): Report on the results of the stakeholder consultation  https://ec.europa.eu/education/sites/education/files/2017-key-competences-consultation-review_en.pdf  

(30)    Europeiska kommissionen (2014): The Digital Competence Framework, https://ec.europa.eu/jrc/en/digcomp/digital-competence-framework

(31)    Europeiska kommissionen (2017): The Entrepreneurship Competence Framework, https://ec.europa.eu/jrc/en/publication/eur-scientific-and-technical-research-reports/entrecomp-entrepreneurship-competence-framework

(32)    Gemensam lägesrapport från rådet och kommissionen om genomförandet av arbetsprogrammet Utbildning 2010, 2010/C 117/01

(33)    Key Competence Development in Europe. Catalogue of Initiatives, http://keyconet.eun.org

(34)    Europeiska kommissionen (2012): Developing Key Competences at School in Europe: Challenges and Opportunities for Policy, https://www.ddooss.org/informes/School_in_Europe.pdf  

(35)    Cedefop (2015): Stronger VET for better lives, http://www.cedefop.europa.eu/en/publications-and-resources/publications/3067 ; CEDEFOP (2016), Key competences in vocational education and training, http://www.cedefop.europa.eu/sv/publications-and-resources/country-reports/key-competences-in-vet

(36)    Europeiska kommissionen (2017) Review of the 2006 framework of key competences for lifelong learning, en litteraturöversikt; Europeiska kommissionen (2017): Support of the stakeholder consultation in the context of the Key Competences Review, Report 1: Comparative Analysis of national and international competence frameworks

(37)    Europeiska kommissionen (2017): Rethinking language and linguistic diversity in schools,  https://ec.europa.eu/education/sites/education/files/rethinking-language-report_en.pdf

(38)    Europeiska kommissionen (2015), Science education for responsible citizenship,  http://ec.europa.eu/research/swafs/pdf/pub_science_education/KI-NA-26-893-EN-N.pdf , Europeiska kommissionen (2011) Science education in Europe: National policies, practices and research, http://ec.europa.eu/research/science-society/document_library/pdf_06/report-rocard-on-science-education_en.pdf

(39)    Cefai C., Bartolo P. A., Cavioni V., Downes, P.(2017): Integrating Social and Emotional Education (SEE) in the School Curriculum across the EU, NESET II report, Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, ännu ej publicerad

(40)    Europeiska kommissionen(2017): Citizenship Education at School in Europe, https://ec.europa.eu/programmes/erasmus-plus/news/20171106-citizenship-education-school-europe-2017_sv  

(41)    Europeiska kommissionen(2016): Entrepreneurship Education at School in Europe, https://webgate.ec.europa.eu/fpfis/mwikis/eurydice/images/4/45/195EN.pdf  

(42)    IEA (2017): International Civic and Citizenship Study (ICCS), ännu ej publicerad JRC (2011): Civic Competence Composite Indicator (CCCI-2): Measuring Young People’s Civic Competence across Europe based on the IEA International Citizenship and Civic Education study, http://publications.jrc.ec.europa.eu/repository/bitstream/JRC68398/lbna25182enn.pdf  

(43)    Europeiska kommissionen (2016): Cultural Awareness and Expression Handbook, https://publications.europa.eu/sv/publication-detail/-/publication/6066c082-e68a-11e5-8a50-01aa75ed71a1  

(44)    Unesco Global Citizenship Education, https://en.unesco.org/gced ; Europarådets kompetensram för en demokratikultur; OECD: Utbildning 2030 , https://www.coe.int/en/web/education/competences-for-democratic-culture

(45)    Ramverket för digital kompetens och Ramverket för entreprenörskompetens, se fotnoterna 30 och 31

(46)    FN:s mål nr 4 för hållbar utveckling, https://sustainabledevelopment.un.org/sdg4  

(47)    COM(2017) 250, se fotnot 11.

(48)    COM(2017) 673, se fotnot 6.

(49)    Se Europeiska kommissionens (2017) diskussionsunderlag om EU:s sociala dimension, https://ec.europa.eu/commission/sites/beta-political/files/reflection-paper-social-dimension-europe_sv.pdf  

(50)    (2006/962/EG), se fotnot 13

(51)    OECD, Programmet för internationell utvärdering av elevprestationer, http://www.oecd.org/pisa/  

(52)    OECD, programmet för internationell utvärdering av vuxnas kompetens, http://www.oecd.org/skills/piaac/  

(53)    OECD (2016), Pisaresultat 2015, se fotnot 8.

(54)    Europeiska kommissionen (2016), Utbildningsöversikt 2016, se fotnot 9

(55)    Europeiska kommissionens digitala resultattavla för 2017

(56)    OECD (2016), Pisaresultat 2015, se fotnot 8.

(57)    Europeiska kommissionen (2017) Diskussionsunderlag – Hur vi bemöter globaliseringen, se fotnot 4.

(58)    Meddelande från kommissionen:En ny syn på utbildning: att investera i färdigheter för att uppnå bättre socioekonomiska resultat  COM(2012)669

(59)

   COM(2016) 381, se fotnot 18.

(60)    Gemensam lägesrapport från rådet och kommissionen om genomförandet av arbetsprogrammet Utbildning 2010 (2010/C 117/01), se fotnot 32 2015 års gemensamma rapport från rådet och kommissionen om genomförandet av den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020) (2015/C 417/04)

(61)    EUT C 398/01, se fotnot 22

(62)    EUT C 189/15, se fotnot 23

(63)    Rådets resolution av den 28 maj 2004 om förstärkning av politik, system och praxis på området livslång vägledning,  http://www.consilium.europa.eu/ueDocs/cms_Data/docs/pressData/en/educ/104236.pdf Rådets resolution av den 21 november 2008 om bättre integrering av livslång vägledning i strategierna för livslångt lärande

(64)    FN, Resolution antagen av generalförsamlingen den 25 september 2015: Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling  http://www.un.org/ga/search/view_doc.asp?symbol=A/RES/70/1&Lang=E

(65)    Gemensam europeisk referensram för språk (GERS), https://www.coe.int/en/web/common-european-framework-reference-languages  

(66)    Ramverket för digital kompetens, se fotnot 30

(67)    Ramverket för entreprenörskompetens, se fotnot 31

(68)

   Competences for democratic culture - Living together as equals in culturally diverse democratic societies (2016) https://rm.coe.int/16806ccc07

(69)    Europeiska kommissionen (2014), Science education for responsible citizenship, se fotnot 38.

(70)    Rådets slutsatser om ungdomsarbetets roll till stöd för ungdomars utveckling av viktiga livskunskaper som underlättar en lyckad övergång till vuxenlivet, ett aktivt medborgarskap och arbetslivet (22 maj 2017), http://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-9547-2017-INIT/sv/pdf

(71)    Rådets slutsatser om att stärka det sektorsövergripande politiska samarbetet för att effektivt hantera socioekonomiska utmaningar för ungdomar (27 maj 2015)  2015/C 172/03

(72)    Rådets slutsatser om förskoleverksamhetens och den primära utbildningens roll när det gäller att främja kreativitet, innovation och digital kompetens (27 maj 2015)  2015/C 172/05

(73)    COM(2017) 248, se fotnot 20.

(74)    Rådets rekommendation av den 19 december 2016 om kompetenshöjningsvägar: nya    möjligheter för vuxna http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32016H1224(01)&qid=1516093253164&from=EN  

(75)     EUT 2015 C 417/04 , bilaga II.

(76)    COM(2017) 247, se fotnot 21.

(77)    Baserade på de erfarenheter och den expertis som utvecklats vid utarbetandet av den gemensamma europeiska referensramen för språk, ramverket för digital kompetens och ramverket för entreprenörskompetens.

(78)    Som ramverket för digital kompetens, se fotnot 30.

(79)    Arbetsdokument från kommissionens avdelningar, Bedömning av nyckelkompetenser i den grundläggande utbildningen och    utbildning: politiska riktlinjer SWD (2012) 371.

(80)    FN:s mål nr 4 för hållbar utveckling, se fotnot 44.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den17.1.2018

COM(2018) 24 final

BILAGA

till

förslag till rådets rekommendation

om nyckelkompetenser för livslångt lärande

{SWD(2018) 14 final}

BILAGA
Nyckelkompetenser för livslångt lärande
– en europeisk referensram

Bakgrund och syften

Var och en har rätt till god, inkluderande utbildning och livslångt lärande för att bibehålla och tillägna sig färdigheter som tillåter att man deltar fullt ut i samhället och framgångsrikt klarar övergångar i arbetslivet.

Var och en har rätt att få individanpassat stöd i rätt tid för att förbättra sina utsikter till anställning eller egenföretagande. I detta ingår rätten att få hjälp med att söka arbete och utbilda eller omskola sig.

Dessa principer fastställs i den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

I dagens snabbt föränderliga och tätt sammanlänkade värld kommer alla att behöva besitta en rad olika färdigheter och kompetenser och utveckla dessa under hela livet. De nyckelkompetenser som anges i denna referensram syftar till att lägga grunden för mer jämlika och demokratiska samhällen. De bemöter behovet av hållbar tillväxt för alla, social sammanhållning och vidareutveckling av den demokratiska kulturen.

Referensramens huvudsakliga syften är att

a) fastställa och definiera de nyckelkompetenser som är nödvändiga för anställbarhet, personlig tillfredsställelse, aktivt medborgarskap och social inkludering,

b) ge beslutsfattare, utbildningsanordnare, utbildningspersonal, arbetsgivare och inlärare ett europeiskt referensredskap,

c) stödja insatser på EU-nivå och på nationell, regional och lokal nivå för att främja kompetensutveckling i ett perspektiv av livslångt lärande.

Nyckelkompetenser

I denna rekommendation avser kompetenser en kombination av kunskaper, färdigheter och attityder, där

a) kunskap består av redan etablerade fakta, siffror, koncept, idéer och teorier som underlättar förståelsen av ett visst område eller ämne,

b) färdigheter definieras som förmåga och kapacitet att utföra processer och använda befintlig kunskap för att nå resultat,

c) attityder avser benägenheten och inställningen till att agera eller reagera på idéer, personer eller situationer.

Nyckelkompetenser är de kompetenser som alla individer behöver för personlig tillfredsställelse och utveckling, anställbarhet, social inkludering och aktivt medborgarskap. De utvecklas genom formellt, icke-formellt och informellt lärande i ett perspektiv av livslångt lärande, från tidig barndom och under hela vuxenlivet.

Alla nyckelkompetenser anses lika viktiga, eftersom var och en av dem kan bidra till ett framgångsrikt liv i samhället. Kompetenserna kan användas i en rad olika sammanhang och kombinationer. De överlappar och kompletterar varandra, och aspekter som är väsentliga på ett område stöder kompetensen på ett annat. Färdigheter som kritiskt tänkande, problemlösning, samarbetsförmåga, kommunikations- och förhandlingsförmåga, analysförmåga, kreativitet samt interkulturella färdigheter ingår i samtliga nyckelkompetenser.

·Referensramen omfattar följande åtta nyckelkompetenser:

·Läs- och skrivkunnighet.

·Språkkunskaper.

·Matematisk kompetens och kompetens inom vetenskap, teknik och ingenjörsvetenskap.

·Digital kompetens.

·Personlig och social kompetens samt inlärningskompetens.

·Medborgerlig kompetens.

·Entreprenörskompetens.

·Kulturell medvetenhet och kompetens inom kulturella uttrycksformer.

1.Läs- och skrivkunnighet

Läs- och skrivkunnighet är förmågan att i både tal och skrift identifiera, förstå, uttrycka, skapa och tolka koncept, känslor, fakta och åsikter med hjälp av ljud- och bildmaterial och digitalt material inom olika områden och sammanhang. Den förutsätter en förmåga att effektivt kommunicera och få kontakt med andra, på ett lämpligt och kreativt sätt.

När läs- och skrivkunnigheten utvecklas läggs grunden för vidare lärande och språklig interaktion. Beroende på sammanhanget kan läs- och skrivkunnigheten utvecklas på modersmålet, skolspråket och/eller det officiella språket i ett land eller en region.

Väsentliga kunskaper, färdigheter och attityder för denna kompetens

Läs- och skrivkunnighet omfattar kunskaper i att läsa och skriva samt en god förståelse av skriftlig information. Det innebär att man besitter kunskaper om ordförråd, funktionell grammatik och språkets funktioner. Man är också medveten om de olika formerna av språklig interaktion, olika litterära och icke-litterära texter samt de främsta kännetecknen för olika stilar och språkliga register.

Individen ska kunna kommunicera i både tal och skrift i en rad olika situationer och kunna kontrollera och anpassa sin egen kommunikation till de krav som situationen ställer. Denna kompetens omfattar också förmågan att särskilja mellan och använda olika typer av källor, att söka efter, samla in och bearbeta information, att använda hjälpmedel samt att formulera och uttrycka sina argument i tal och skrift på ett övertygande sätt som är lämpligt för sammanhanget.

En positiv attityd till läs- och skrivkunnighet innebär en benägenhet till kritisk och konstruktiv dialog, en förmåga att bedöma estetiska kvaliteter och ett intresse för att samverka med andra. Detta förutsätter en medvetenhet om hur språket påverkar andra och ett behov av att förstå och använda språk på ett positivt och socialt ansvarsfullt sätt.

2.Språkkunskaper

Denna kompetens är förmågan att på ett effektivt och lämpligt sätt använda olika språk för kommunikation. Den inbegriper ungefär samma kunskaper och färdigheter som läs- och skrivförmåga och grundar sig på förmågan att i både tal och skrift förstå, uttrycka och tolka begrepp, tankar, känslor, fakta och åsikter (dvs. att lyssna, tala, läsa och skriva) i en rad olika samhälleliga och kulturella sammanhang beroende på individens egna behov och preferenser. Den kan vid behov även omfatta underhåll och vidareutveckling av modersmålskompetensen.

Väsentliga kunskaper, färdigheter och attityder för denna kompetens

Denna kompetens innebär att man besitter kunskaper om ordförråd och funktionell grammatik i olika språk, och att man är medveten om huvudtyperna av språklig interaktion och språkliga register. Kunskaper om samhällets konventioner och om språkets kulturella aspekter och föränderlighet är också viktiga.

Väsentliga färdigheter för denna kompetens är förmågan att förstå talade budskap, att inleda, upprätthålla och avsluta samtal samt att läsa, förstå och skriva texter med olika kunskapsnivåer i olika språk, beroende på individens behov. Man ska också kunna använda verktygen på ett lämpligt sätt och lära sig språk formellt, icke-formellt och informellt under hela livet.

En positiv attityd innebär en förståelse för kulturell mångfald och ett intresse för språk och interkulturell kommunikation. Det innebär också respekt för varje persons individuella språkprofil, inklusive respekt för modersmålet för personer som tillhör en minoritet eller har migrationsbakgrund.

3.Matematisk kompetens och kompetens inom vetenskap, teknik och ingenjörsvetenskap

A. Matematisk kompetens är förmågan att utveckla och tillämpa matematiskt tänkande för att lösa en rad problem i vardagssituationer. Tonvikten ligger både på processer och praktisk tillämpning och på teoretiska kunskaper, med goda räknekunskaper som grund. Matematisk kompetens är förmågan och beredvilligheten att i olika utsträckning använda matematiskt tänkande (logiskt och spatialt tänkande) och matematisk framställning (formler, modeller, konstruktioner och diagram).

B. Vetenskaplig kompetens är förmågan och beredvilligheten att använda den vetenskapliga kunskapsbasen och vetenskapliga metoder för att förklara naturens värld i syfte att identifiera frågor och dra slutsatser på vetenskaplig grund. Kompetens inom teknik och ingenjörsvetenskap är tillämpningen av dessa kunskaper och metoder i syfte att tillgodose människors behov eller önskemål. Kompetens inom vetenskap, teknik och ingenjörsvetenskap innebär dels en förståelse för de förändringar som människan gett upphov till, dels ett ansvar som enskild medborgare.

Väsentliga kunskaper, färdigheter och attityder för denna kompetens

A. Bland nödvändiga kunskaper i matematik ingår goda kunskaper om tal, om måttenheter och om strukturer, grundläggande beräkningar och grundläggande matematiska framställningssätt samt kunskaper om matematiska termer och begrepp och en medvetenhet om de frågor som matematiken kan besvara.

Man bör ha de färdigheter som behövs för att tillämpa grundläggande matematiska principer och processer i vardagssituationer (t.ex. ekonomiska kunskaper), både hemma och på arbetet, och för att kunna följa med i och bedöma matematiska argument. Man bör kunna föra ett matematiskt resonemang, förstå matematiska bevis och kommunicera på ett matematiskt språk samt använda lämpliga hjälpmedel, till exempel statistiska data och diagram.

En positiv attityd till matematik grundar sig på respekt för sanningen och en beredvillighet att undersöka orsaker och bedöma deras giltighet.

B. När det gäller vetenskap, teknik och ingenjörsvetenskap inbegriper de väsentliga kunskaperna grundläggande principer för naturens värld, grundläggande vetenskapliga begrepp, principer och metoder samt teknik och tekniska produkter och processer och även insikter om hur vetenskap, teknik och mänsklig verksamhet påverkar naturen. Dessa kompetenser bör sedan hjälpa individen att bättre förstå de framsteg, begränsningar och risker som är förknippade med vetenskapliga teorier, tillämpningar och teknik i samhället i stort (t.ex. när det gäller beslutsfattande, värderingar, etiska frågor och kultur).

Färdigheterna omfattar förståelse av vetenskap som en process för att studera naturen genom styrda experiment, förmåga att använda och hantera tekniska verktyg och maskiner samt vetenskapliga uppgifter för att uppnå ett mål eller för att fatta ett beslut eller dra slutsatser på vetenskaplig grund, liksom en vilja att avstå från sin egen övertygelse när den strider mot nya rön. Man bör också ha kännedom om väsentliga inslag i vetenskapliga undersökningsmetoder och kunna förmedla de slutsatser som dragits och de resonemang som förts.

Kompetens på detta område innefattar en attityd som präglas av kritisk bedömning, nyfikenhet, ett intresse för etiska frågor och respekt för säkerhet och miljömässig hållbarhet, särskilt när det gäller vetenskapliga och tekniska framsteg i förhållande till individen, familjen, samhället och globala frågor.

4.Digital kompetens

Digital kompetens innebär att man på ett säkert, kritiskt och ansvarsfullt sätt kan och vill använda digital teknik för inlärning, arbete och deltagande i samhällslivet. I denna kompetens ingår informations- och datakompetens, kommunikation och samarbete, skapande av digitalt innehåll (inklusive programmering), säkerhet (inklusive digitalt välbefinnande och kompetens när det gäller cybersäkerhet) samt problemlösning.

Väsentliga kunskaper, färdigheter och attityder för denna kompetens

Man bör förstå hur digital teknik kan främja kommunikation, kreativitet och innovation, och vara medveten om vilka möjligheter, begränsningar, följder och risker som den är förknippad med. Man bör också förstå de allmänna principerna och mekanismerna samt logiken bakom den digitala teknik som utvecklas och känna till grundläggande funktioner och användning för olika enheter, program och nätverk. Individen bör ha ett kritiskt förhållningssätt till giltigheten och tillförlitligheten hos och påverkan av information och data som görs tillgängliga elektroniskt, samt vara medveten om de rättsliga och etiska principer som blir aktuella i samband med användning av digital teknik.

Man bör också ha förmåga att använda digital teknik för att vara en aktiv och socialt delaktig medborgare, samarbeta med andra och utnyttja sin kreativitet för att uppfylla personliga, sociala eller kommersiella mål. Färdigheterna omfattar förmågan att använda, få åtkomst till, filtrera, utvärdera, skapa, programmera och dela digitalt innehåll. Individen bör ha förmåga att hantera och skydda information, innehåll, data och digitala identiteter samt känna igen och effektivt använda program, enheter, artificiell intelligens eller robotar.

För att kunna använda digital teknik och digitalt innehåll behöver man ha en reflekterande och kritisk men samtidigt nyfiken, öppen och framsynt inställning till utvecklingen på detta område. Det behövs också ett etiskt, säkert och ansvarsfullt förhållningssätt till användningen av dessa verktyg.

5.Personlig och social kompetens samt inlärningskompetens

Personlig och social kompetens samt inlärningskompetens är förmågan att reflektera över sig själv, effektivt hantera tid och information, samarbeta med andra på ett konstruktivt sätt, vara motståndskraftig samt styra sin egen inlärning och karriär. I denna kompetens ingår förmågan att hantera osäkerhet och komplexitet, lära sig att lära, ta hand om sitt fysiska och känslomässiga välbefinnande, känna empati och hantera konflikter.

Väsentliga kunskaper, färdigheter och attityder för denna kompetens

För att kunna samarbeta med andra och delta i samhällslivet krävs att man förstår de sociala koderna och är medveten om hur man kommunicerar i olika grupper och miljöer. Personlig och social kompetens samt inlärningskompetens betyder också att man känner till vad som kännetecknar en sund själ, kropp och livsstil. Man bör känna till vilka inlärningsstrategier man själv föredrar, vara medveten om sina kompetensutvecklingsbehov, känna till olika sätt att utveckla kompetens samt söka efter tillgängliga utbildnings- och karriärmöjligheter, vägledning och hjälp.

Bland färdigheterna ingår förmågan att identifiera sin egen kapacitet, fokusera, hantera komplexitet, tänka kritiskt och fatta beslut. Hit hör förmågan att lära sig och arbeta både självständigt och tillsammans med andra, organisera och vara uthållig i sitt lärande, utvärdera och dela med sig av det man har lärt sig, be om hjälp vid behov och effektivt styra sin karriär och sin sociala interaktion. Man bör vara motståndskraftig och kunna klara av osäkerhet och stress. Man bör också kunna kommunicera på ett konstruktivt sätt i olika miljöer, samarbeta i grupper och förhandla. Detta inbegriper att visa tolerans, uttrycka och förstå olika synpunkter samt ha förmåga att skapa förtroende och känna empati.

Denna kompetens bygger på en positiv inställning till sitt eget personliga, sociala och fysiska välmående och lärande under hela livet. Grunden är en attityd som består i samverkan, integritet och förmågan att göra sig gällande. Detta omfattar att respektera andra och att vara beredd att både övervinna fördomar och kompromissa. Man bör kunna identifiera och formulera mål, motivera sig själv samt utveckla motståndskraft och säkerhet så att man kan fortsätta att lära sig under hela livet. En attityd inriktad på problemlösning är till hjälp både för själva lärandeprocessen och för individens förmåga att hantera problem och förändringar. Dessutom ingår viljan att bygga vidare på befintliga kunskaper och tidigare livserfarenheter för att hitta möjligheter att lära och utvecklas i en rad olika situationer i livet.

6.Medborgerlig kompetens

Medborgerlig kompetens är förmågan att uppträda som en ansvarsfull medborgare och delta fullt ut i samhällslivet, vilket utgår från en förståelse av sociala, ekonomiska och politiska koncept och strukturer samt global utveckling och hållbarhet.

Väsentliga kunskaper, färdigheter och attityder för denna kompetens

Medborgerlig kompetens bygger på kunskap om grundläggande koncept som rör individen, grupper, arbetsorganisationer, samhälle, ekonomi och kultur. Den inbegriper en förståelse av gemensamma europeiska värderingar, i enlighet med artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Hit hör också kunskap om samtida händelser och en kritisk förståelse av de viktigaste händelserna i det egna landets historia, i Europas historia och i världshistorien. Dessutom innebär denna kompetens att man är medveten om sociala och politiska rörelsers mål, värderingar och politik samt om hållbara system, särskilt när det gäller globala klimatförändringar och demografiska förändringar och deras orsaker. Kunskap om den europeiska integrationen liksom medvetenhet om mångfald och kulturella identiteter i Europa och i övriga världen är väsentlig. Här ingår förståelse av mångkulturella och socioekonomiska aspekter av det europeiska samhället och av hur nationella kulturella identiteter bidrar till den europeiska identiteten.

Medborgerlig kompetens innefattar förmågan att effektivt samverka med andra i det gemensamma eller allmänna intresset, vilket inbegriper en hållbar samhällsutveckling. Detta innebär att man har förmåga att tänka kritiskt och delta konstruktivt i samhällsaktiviteter och i beslutsfattande på alla nivåer, från lokal och nationell nivå till europeisk och internationell nivå. Hit hör också förmågan att skaffa sig tillgång till, utveckla en kritisk förståelse av och interagera med både traditionella och nya former av medier.

Respekt för mänskliga rättigheter som en grundval för demokrati lägger grunden för en ansvarsfull och konstruktiv attityd. Konstruktivt deltagande innebär att man är villig att delta i samhällsaktiviteter och i demokratiskt beslutsfattande på alla nivåer. Här ingår att stödja social och kulturell mångfald och jämställdhet mellan könen, samt att vilja respektera andras integritet och att ta ansvar för miljön. Intresse för politisk och socioekonomisk utveckling och interkulturell kommunikation behövs om man ska vara beredd att både övervinna fördomar och vid behov kompromissa, och för att säkerställa social rättvisa.

7.Entreprenörskompetens

Entreprenörskompetens avser förmågan att reagera på möjligheter och idéer och att omvandla dem till värde för andra. Denna kompetens grundas på kreativitet, kritiskt tänkande och problemlösning, initiativförmåga och uthållighet samt förmågan att samarbeta för att planera och hantera projekt av kulturellt, socialt eller kommersiellt värde.

Väsentliga kunskaper, färdigheter och attityder för denna kompetens

För entreprenörskompetens krävs medvetenhet om att det finns olika sammanhang och möjligheter för att omvandla idéer till handling i personliga och sociala aktiviteter och yrkesverksamhet, och en förståelse av hur dessa uppstår. Man bör känna till och förstå sätt att planera och hantera projekt, både när det gäller processer och resurser. Man bör ha kunskap om ekonomi och om de sociala och ekonomiska möjligheter och utmaningar som en arbetsgivare, organisation eller samhället står inför. Man bör även känna till etiska principer och vara medveten om sina egna styrkor och svagheter.

Entreprenörskompetens bygger på kreativitet, där fantasi, strategiskt tänkande och problemlösning ingår, och på kritiskt och konstruktivt tänkande inom kreativa processer och innovation. Man bör ha förmåga att arbeta både självständigt och i grupp, för att mobilisera resurser (mänskliga och materiella) och upprätthålla en verksamhet. Hit hör att kunna fatta ekonomiska beslut med anknytning till kostnad och värde. Det är viktigt att kunna kommunicera och förhandla med andra på ett effektivt sätt, och att ha förmåga att hantera osäkerhet, oklarhet och risk när man ska fatta välgrundade beslut.

En entreprenörsattityd kännetecknas av initiativ- och verksamhetsanda, framförhållning, framsynthet, mod och uthållighet för att uppnå mål. Här ingår en önskan att motivera andra och sätta värde på deras idéer, känna empati och ta hand om människor och omvärlden, och att ta på sig ansvar med ett etiskt förhållningssätt genom hela processen.

8.Kulturell medvetenhet och kompetens inom kulturella uttrycksformer

Kompetens inom kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer innebär att ha förståelse och respekt för hur idéer och tankar uttrycks kreativt och förmedlas i olika kulturer och genom olika konstarter och andra kulturformer. Här ingår att försöka förstå, utveckla och uttrycka sina egna idéer och sin känsla av tillhörighet eller roll i samhället, på olika sätt och i olika sammanhang.

Väsentliga kunskaper, färdigheter och attityder för denna kompetens

Denna kompetens innebär att man känner till lokala, nationella, europeiska och globala kulturer och uttryckssätt – som språk, kulturarv och traditioner – och kulturella produkter, och att man förstår hur dessa uttryck kan påverka både varandra och den enskilda individens idéer. Kompetensen inbegriper också en förståelse för olika sätt att förmedla idéer mellan skapare, deltagare och publik i olika former såsom handskrivna, tryckta och digitala texter, teater, film, dans, spel, konst och design, musik, ritualer och arkitektur, samt hybridformer. Den innebär att man förstår sin egen identitet som utvecklas i en värld av kulturell mångfald, och hur konstarterna och andra kulturformer kan vara ett sätt både att se världen och att forma den.

Färdigheter på detta område är bland annat förmåga att uttrycka och tolka bildliga och abstrakta idéer, erfarenheter och känslor med empati inom olika konstarter och andra kulturformer. Dessutom innebär det att man kan hitta och förverkliga möjligheter till personligt, socialt eller kommersiellt värde genom konstarterna och andra kulturformer, och att man har förmåga att delta i kreativa processer både som individ och kollektivt.

Det är viktigt att vara öppen inför och respektera mångfalden i kulturella uttrycksformer och ha en etisk och ansvarsfull inställning till immateriell och kulturell egendom. En positiv attityd innebär också att man är nyfiken på världen, öppen inför att föreställa sig nya möjligheter och villig att delta i kulturella erfarenheter.

9.Stödja utvecklingen av nyckelkompetenser

Nyckelkompetenser är dynamiska kombinationer av de kunskaper, färdigheter och attityder som man behöver för utvecklas under hela livet, med början från tidig ålder. Genom inkluderande utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande får alla möjlighet att utveckla nyckelkompetenser, och därför kan kompetensorienterade strategier användas i alla utbildnings- och fortbildningssammanhang genom hela livet.

När det gäller att stöd för kompetensorienterad utbildning och inlärning inom ramen för livslångt lärande har följande tre utmaningar konstaterats: användning av olika metoder och sammanhang för inlärning, stöd till lärare och annan utbildningspersonal samt bedömning och validering av kompetensutveckling. Vissa goda rutiner kan vara till hjälp för att bemöta dessa utmaningar.

a.Olika metoder och sammanhang för inlärning

(a)Inlärningen kan berikas genom tvärdisciplinärt lärande, partnerskap mellan olika utbildningsnivåer och utbildningsaktörer, även sådana från arbetsmarknaden, samt koncept som hela skolan-ansats med dess betoning på kollaborativ undervisning och inlärning samt aktivt deltagande och beslutsfattande från inlärarnas sida. Sektorsövergripande samarbete mellan utbildningsinstitutioner och externa aktörer från företag, den konstnärliga världen, idrotten, ungdomsmiljöer, högre utbildning samt forskningsinstitut kan bli nyckeln till effektiv kompetensutveckling.

(b)Förvärvandet av både grundläggande färdigheter och bredare kompetens kan främjas genom att teoretiska studier systematiskt kompletteras med socialt och emotionellt lärande, konstnärliga ämnen och idrott. Att stärka den personliga och sociala kompetensen samt inlärningskompetensen från tidig ålder kan ge en bra grund för att utveckla grundläggande färdigheter.

(c)Inlärningsmetoder som efterforskningsbaserat, projektbaserat, konst- och spelbaserat lärande och blandade lärmiljöer kan göra inlärarna mer motiverade och engagerade i lärandet. På samma sätt kan experimentellt lärande, lärande på arbetsplatsen och vetenskapliga metoder inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik främja utvecklingen av en rad kompetenser.

(d)Inlärare, utbildningspersonal och utbildningsanordnare skulle kunna uppmuntras att använda digital teknik som stöd för inlärningen och utvecklingen av digital kompetens. Bland annat kan de delta i EU-initiativ som ”EU:s kodvecka” 1 . Vidare kan verktyg för självbedömning, t.ex. Selfie-verkyget 2 , förbättra utbildningsanordnarnas digitala förmåga.

(e)Specifika möjligheter att skaffa sig erfarenhet av företagande, till exempel genom miniföretag, praktik på företag eller företagarbesök på utbildningsinstitutioner, kan vara till nytta särskilt för ungdomar, men också för vuxna och lärare. Ungdomar skulle kunna ges möjlighet att skaffa sig åtminstone en erfarenhet av företagande under grundskole- och gymnasieåren. På lokal nivå, i synnerhet på landsbygden, kan partnerskap mellan skolor och företag liksom gemensamma plattformar spela en viktig roll när det gäller utbildning i entreprenörskap. I syfte att skapa varaktiga framsteg och konsekvent ledarskap är det också mycket viktigt att lärare och rektorer får rätt utbildning och stöd.

(f)Språkkunskaper kan utvecklas genom ett nära samarbete med utbildningsmiljöer i andra länder, utbyteserfarenheter för utbildningspersonal och inlärare samt användning av nätportaler som eTwinning och Epale.

(g)Ungdomar och vuxna som är mindre gynnade på grund av sin socioekonomiska bakgrund eller migrationsbakgrund, eller som har särskilda utbildningsbehov, kan ges rätt stöd i en inkluderande miljö så att de kan nå sin fulla utbildningspotential. Sådant stöd kan utgöras av språkligt, studierelaterat eller emotionellt stöd, kamrathandledning, fritidsaktiviteter, yrkesvägledning eller materiellt stöd.

(h)Samarbetet mellan utbildnings- och lärandemiljöer på alla nivåer och inom alla områden kan bli avgörande för en bättre kontinuitet i individens kompetensutveckling och för utvecklingen av innovativa inlärningsmetoder.

(i)Samarbete mellan utbildningsaktörer och andra aktörer i lokalsamhällen och arbetsgivare kan, i kombination med formellt och icke-formellt lärande, bidra till kompetensutveckling och underlätta övergången från utbildning till arbete.

b.Stöd till utbildningspersonal

(a)Om kompetensorienterade utbildnings- och inlärningsstrategier integreras i grundläggande utbildning och kontinuerlig fortbildning kan det hjälpa utbildningspersonal att ändra undervisningen och inlärningen i den egna miljön och ge dem kompetens att införa de nya metoderna.

(b)Utbildningspersonal kan få hjälp med att utveckla kompetensorienterade strategier i sina specifika miljöer genom personalutbyten och ömsesidigt lärande, vilket ger dem flexibilitet och självständighet när de ska organisera undervisningen, med hjälp av nätverk, samarbete och praktikgemenskaper.

(c)Utbildningspersonal kan även få hjälp med att skapa innovativa rutiner, delta i forskning och använda ny teknik för kompetensorienterade undervisnings- och inlärningsstrategier.

(d)Vägledning kan ges till utbildningspersonal, som genom tillgång till expertiscentrum samt lämpliga verktyg och material kan förbättra metoderna och rutinerna för undervisning och inlärning.

c.Bedömning och validering av kompetensutveckling

(a)Beskrivningarna av nyckelkompetenser kan omvandlas till ramar för läranderesultat som kan kompletteras med lämpliga verktyg för diagnostisk, formativ och summativ bedömning och validering på lämpliga nivåer 3 .

(b)I synnerhet digital teknik kan hjälpa till att fånga upp de många olika dimensionerna av inlärarnas framsteg, även i fråga om entreprenörskompetens.

(c)Det går att utveckla olika metoder för att bedöma nyckelkompetenser i icke-formella och informella lärandemiljöer, som inbegriper arbetsgivares, yrkesvägledares och arbetsmarknadens parters relaterade verksamhet. Dessa metoder bör vara tillgängliga för alla, särskilt för lågutbildade personer för att hjälpa dem att vidareutbilda sig.

(d)Det går att utöka valideringen av läranderesultat från icke-formellt och informellt lärande och göra den stabilare, i linje med rådets rekommendation om validering av icke-formellt och informellt lärande. Bland annat kan olika valideringsprocesser samt verktyg som Europass och ungdomspass användas.

(1)    EU:s kodvecka, http://codeweek.eu/

(2)    Verktyg för självbedömning av digital förmåga (Selfie), https://ec.europa.eu/jrc/en/digcomporg/selfie-tool , eller HEInnovate, https://heinnovate.eu/

(3)    Som underlag för kompetensbedömningarna finns exempelvis den gemensamma europeiska referensramen för språk, ramen för digital kompetens, ramen för entreprenörskompetens samt Pisa-kompetensbeskrivningarna.