52013DC0913

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA SOCIALA KOMMITTEN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Tillsammans för en konkurrenskraftig och resurseffektiv rörlighet i städer

1.           Inledning

Europas städer[1], som hyser över 70 procent av EU:s befolkning och står för över 80 procent av unionens BNP, är sammanlänkade av ett av världens främsta transportsystem. Men rörligheten i städerna blir allt sämre och ineffektivare och är fortfarande starkt beroende av konventionella privata bensinbilar. Endast långsamma framsteg görs i övergången till mer hållbara transportsätt för rörlighet i städsområden.

Många europeiska städer dras med ständiga trafikstockningar som beräknas kosta 80 miljarder euro om året[2].

Stadsområdena står också för en hög andel, omkring 23 procent, av de samlade koldioxidutsläppen från transporter. Städerna måste öka sina insatser för att vända på tidigare tendenser och lämna ett bidrag till insatserna för att uppnå målet att minska utsläppen av växthusgaser med 60 procent som fastställs i kommissionens vitbok Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde – ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem[3] (nedan kallad 2011 års vitbok om transport). Eftersom städerna är tätbefolkade och andelen korta resor stor är städernas möjligheter att övergå till koldioxidsnåla transporter också större än inom transportsystemet i stort, genom satsningar på andra fortskaffningssätt som att gå, cykla eller utnyttja kollektivtrafik – och en tidig marknadsintroduktion av fordon som drivs med alternativa bränslen.

Syftet med EU:s lagstiftning om luftkvalitet[4] och de allt strängare utsläppsnormerna för vägfordon är att skydda människor från skadlig exponering för luftburna förorenande ämnen och partiklar. Städerna i praktiskt taget alla medlemsstater kämpar dock fortfarande med att uppfylla de lagstadgade kraven.

Antalet dödsolyckor i trafiken i EU är fortfarande mycket högt, omkring 28 000 år 2012. Av dessa olyckor inträffar 38 procent i stadsområden, där sårbara användare som fotgängare är särskilt utsatta. Framstegen med att minska antalet trafikdöda har legat under genomsnittet i stadsområdena.

I en Eurobarometer[5] undersöktes attityderna till rörligheten i städerna. Den övervägande majoriteten av medborgarna anser att rörligheten i städerna och transportmönstren ger upphov till stora problem i form av trafikstockningar, kostnader och de negativa effekterna på miljön och människors hälsa. De flesta svarande var relativt pessimistiskt inställda till utsikterna att förbättra trafiksituationen i deras städer.

Undersökningen visade också att det finns stora skillnader inom EU. Graden av rörlighet i städerna har lett till en ökande klyfta mellan de få städer i EU som har kommit långt på området och majoriteten, som ligger efter.

I Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla[6] betonas betydelsen av både ett moderniserat och hållbart europeiskt transportsystem för unionens framtida utveckling och vikten av att inrikta sig på transportområdets urbana dimension.

En förändring i flera steg är nödvändig

Syftet med detta meddelande är att ge EU:s städer ökat stöd i deras arbete med att hantera problem med avseende på rörligheten i städerna. Strategin för rörlighet i städerna måste ändras i flera steg för att se till att tätorterna i EU utvecklas på ett mer hållbart sätt och att EU:s mål för ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt europeiskt transportsystem uppnås.

Det är också viktigt att komma till rätta med splittrade tillvägagångssätt och att utveckla den inre marknaden för innovativa lösningar för rörlighet i städer genom att arbeta med frågor som gemensamma normer och specifikationer eller gemensam upphandling.

I meddelandet anges hur kommissionen kommer att stärka sina insatser för en hållbar rörlighet i städerna på områden där EU tillför mervärde. Kommissionen uppmanar även medlemsstaterna att vidta mer beslutsamma och bättre samordnade åtgärder.

2.           Gemensamma insatser för en hållbar rörlighet i städerna

För att förändra rörligheten i stadsområdena måste beslutsfattare och behöriga myndigheter på nivåer vidta samordnade åtgärder.

Åtgärder på EU-nivå måste bidra till de gemensamma ansträngningarna: Kommissionens handlingsplan för rörlighet i städer 2009[7] fick starkt stöd från Europaparlamentet[8], Europeiska sociala och ekonomiska kommittén[9], Regionkommittén[10] och medlemsstaterna[11] samt från aktörer i hela unionen. De tjugo initiativen i handlingsplanen genomfördes framgångsrikt till 2012.

Kommissionen inledde därför en oberoende granskning[12] av genomförandet av handlingsplanen samt ett offentligt samråd[13] för att utforska framkomliga vägar. Aktörerna bekräftade på nytt mervärdet med stöd på EU-nivå men betonade att EU-åtgärder endast lämpar sig för att säkerställa en bred diskussion om rörlighet i städer i unionen, underlätta utbytet av erfarenheter och bästa praxis, stödja forskning och innovation samt lämna ekonomiska bidrag till transportprojekt i städerna, särskilt i de mindre utvecklade regionerna. Aktörerna lyfte även fram betydelsen av samarbete i särskilda frågor, till exempel planering för rörlighet i städerna, utveckling av lösningar för intelligenta transportsystem (nedan kallat ITS), tillträdesregler och trafiksäkerhet.

EU-omfattande åtgärder för rörlighet i städer kräver att medlemsstaterna deltar

Kommissionens initiativ kan inte nå ut till alla tusentals städer i EU och kan inte heller bidra till att kartlägga och komma till rätta med alla hinder för bättre och mer hållbar rörlighet som kan finnas på olika håll i unionen.

För att kunna användas effektivt och brett, bör koncept och verktyg som tas fram på EU-nivå i stället anpassas till de förhållanden som råder i respektive medlemsstat och därefter främjas aktivt på nationell och regional nivå.

3.           Planer för hållbar rörlighet i städer

Nya sätt att se på rörligheten i städerna utvecklas när de lokala myndigheterna försöker överge sitt tidigare tunnelseende och utforma strategier för en övergång till renare och mer hållbara fortskaffningssätt, som att gå, cykla[14], utnyttja kollektiva färdmedel och nya mönster för användning och ägande av fordon. Många städer i EU har experimenterat med innovativa lösningar för rörlighet i städerna och delat med sig av sina erfarenheter inom olika nätverk för städer.

Kommissionen i sin tur främjar sedan flera år tillbaka planering utifrån konceptet hållbar rörlighet i städerna. EU-finansierade initiativ har sammanfört aktörer och experter för att analysera befintliga strategier, diskutera problemområden och enas om bästa planeringspraxis. Med kommissionens stöd[15] har till exempel riktlinjer för utarbetande och genomförande av planer för hållbar rörlighet i städerna[16] tagits fram, för att ge exempelvis lokala myndigheter konkreta förslag om hur de kan genomföra strategier för rörlighet i städerna utifrån en grundlig analys av den rådande situationen och en tydligare vision för hållbar utveckling av deras stadsområden.

I konceptet för planering av hållbar rörlighet i städerna står det funktionella stadsområdet i centrum och tanken är att åtgärder för rörlighet i städerna ska integreras i en bredare urban och territoriell strategi. Planerna bör därför utformas genom samarbete mellan olika politikområden och sektorer (transport, markanvändning och fysisk planering[17], miljö, ekonomisk utveckling, socialpolitik, hälsa, trafiksäkerhet osv.) på olika statliga och administrativa nivåer samt med myndigheterna i angränsande områden, såväl stads- som landsbygdsområden.

Planer för hållbar rörlighet i städer handlar alltså om att främja en välavvägd utveckling och en bättre integration av de olika tranportsätt som används i städer. I planeringskonceptet framhålls att rörligheten i städerna främst handlar om människor. Betoningen ligger följaktligen på invånarnas och aktörernas engagemang, och man försöker förändra rörlighetsmönstren.

Planer för hållbar rörlighet kan bidra till att städerna utnyttjar befintlig infrastruktur och tjänster på transportområdet effektivare och att åtgärderna för rörlighet i städerna blir kostnadseffektiva.

Konceptet för planering av hållbar rörlighet i städerna har varit mycket slagkraftigt under de senaste åren och kommissionen kommer också fortsatt att stödja utvecklingen och främjandet av konceptet i framtiden.

För att åstadkomma en allmän tillämpning av bästa praxis vid planeringen för hållbar rörlighet i städerna, bör konceptet emellertid anpassas till befintliga krav och planeringspraxis i respektive medlemsstat och därefter främjas aktivt på nationell nivå. Medlemsstaterna bör dessutom vidta lämpliga åtgärder för att skapa ramvillkor som gör att de lokala myndigheterna på bästa sätt kan genomföra lokala strategier för rörlighet i städer.

Medlemsstaterna bör därför överväga följande åtgärder:

· Göra en noggrann bedömning av nuvarande och framtida resultat på området rörlighet i städerna inom deras behörighetsområde, också med tanke på viktiga politiska mål för EU.

· Utforma en strategi för rörlighet i städerna med samordnade och ömsesidigt stärkande åtgärder på nationell, regional och lokal nivå.

· Se till att planeringen för hållbar rörlighet i städerna utformas och följs inom deras stadsområden och att de integreras i en bredare urban eller territoriell utvecklingsstrategi.

· Se över – och om nödvändigt ändra – tekniska, politiska, rättsliga, ekonomiska och andra verktyg som står till de lokala planeringsmyndigheternas förfogande.

· Om nödvändigt, vidta åtgärder för att undvika splittrade strategier, så att åtgärderna för hållbar rörlighet i städer är kontinuerliga och förenliga för att skydda den inre marknadens funktionssätt.

Kommissionen kommer i sin tur att vidta följande åtgärder:

· Under 2014 inrätta en europeisk plattform för planering av hållbar rörlighet i städerna för att samordna EU-samarbetet för vidareutveckling av konceptet och verktygen, inrätta en enda kontaktpunkt och utöka den nuvarande webbplatsen www.mobilityplans.eu till ett virtuellt kunskaps- och kompetenscentrum.

· Stödja nationella, regionala och lokala myndigheter i deras arbete med att utforma och genomföra planer för hållbar rörlighet i städerna, även genom finansieringsinstrument.

4.           Samordning av offentliga och privata insatser

För att åstadkomma systematiska förbättringar i transportsektorn krävs gemensamma insatser från offentliga aktörer på alla myndighetsnivåer samt deltagande av den privata sektorn inom nedanstående områden, vilka också lyfts fram i 2011 års vitbok om transport.

Fler åtgärder för logistik i städerna

Logistik i städerna krävs för att städerna ska fungera ordentligt. Den är en mycket viktig aspekt av stadstrafiken som en länk i de regionala, nationella och internationella försörjningskedjorna, som förväntas växa, vilket gör att de redan höga externa kostnaderna kommer att öka ytterligare. Logistikbehoven försummas dock ofta i planeringen och förvaltningen av trafiken i städerna.

Det finns betydande utrymme att få stadslogistiken och därtill relaterade tjänster att fungera bättre, och här kan specialiserade fordonsparker som exempelvis postutdelningsfordon och sophämtningsfordon vara lämpliga för ett tidigt införande av nya fordonstyper och alternativa bränslen i syfte att minska oljeberoendet och utsläppen. De åtgärder som beskrivs nedan kommer tillsammans med övriga initiativ i 2011 års vitbok om transport (t.ex. paketet Miljövänlig el för transport) att bidra till målet att senast 2030 uppnå en praktiskt taget koldioxidfri logistik i EU:s stora stadsområden.

Medlemsstaterna och stadsmyndigheterna bör tillhandahålla en ram (t.ex. lastzoner, tillträdesregler, genomförande osv.) för att se till att det finns affärsnytta för de privata logistikoperatörerna att investera i nya tekniker och lösningar. De bör också underlätta samarbetet mellan olika aktörer, bygga upp nödvändig kapacitet på lokal nivå, stimulera användningen av god praxis, garantera driftskompatibilitet för lokala logistiklösningar som bygger på intelligenta transportsystem och integrera allt detta i de nationella prioriteringarna.

Medlemsstaterna bör därför överväga följande åtgärder:

· Se till att logistiken i städerna lyfts fram på lämpligt sätt i de nationella strategierna för rörlighet i städerna och i planeringen för hållbar rörlighet i städer.

· Skapa plattformar för samarbete, data- och informationsutbyte, utbildning osv. för alla aktörer inom städernas logistikkedjor.

Kommissionen kommer att vidta följande åtgärder:

· Förbättra spridningen och användningen av bästa praxis på logistikområdet (2014).

· Tillsammans med experter ta fram vägledningar med praktiska råd om hur logistiken i städerna kan förbättras, t.ex. genom att utforma leverans- och underhållsplaner, betona logistikaspekten i städernas system för tillträdesreglering osv. (2014–2016).

· Underlätta upphandlingen av miljövänliga fordon som används inom städernas logistiska system genom att se över räckvidden för portalen för rena fordon[18] (2015–2016).

Den föreslagna strategin beskrivs i detalj i det åtföljande arbetsdokumentet A Call to Action on Urban Logistics från kommissionens avdelningar.

Smartare tillträdesregler och vägtullar i städer

För att stadskärnorna ska bli så tillgängliga som möjligt, måste man välja hur stadsutrymmet ska användas. Lastzoner, bussfiler, bilar, parkeringar, fotgängarutrymmen, cykelbanor och parkeringar konkurrerar alla om vägutrymmet i städerna[19] och städerna måste därför hantera dessa konkurrerande behov enligt lokala prioriteringar och förhållanden. Reglerna om fordons tillträde till städerna kan bidra till att optimera tillträdet, förbättra luftkvaliteten och till att uppnå målet att fasa ut fordon som drivs med konventionellt bränsle till 2050.

För närvarande tillämpas många olika system inom EU och det är därför nödvändigt att förbättra förståelsen av de olika typerna av tillträdesbegränsning, deras kostnader och effekter.

De olika reglerna och kraven, i kombination med bristen på information om hur bestämmelserna i de olika systemen ska tolkas, riskerar att splittra den inre marknaden och skapa alltfler hinder för rörligheten för personer och varor. En fullständigt harmoniserad EU-strategi anses dock inte vara lämplig, eftersom det är viktigt att utformningen och genomförandet av systemen skräddarsys för att passa den specifika situationen i varje stad. Om icke-bindande riktlinjer tillämpas, får dock medlemsstaterna möjlighet att utnyttja erfarenheter från andra håll och, i tillämpliga fall, främja ett breddat synsätt på frågor som fordonskategorier, vägskyltar, tillhandahållande av information, genomförande, undantag och prissättning. På så sätt skulle också användarna ha lättare att förstå och använda systemen, samtidigt som städerna får utrymme att anpassa systemen till de lokala förhållandena.

Vidare bör systemen genomföras enligt tydliga regler för att undvika diskriminering av tillfälliga och utländska användare. En mer samlad strategi, t.ex. för utbyte av information om systemen, skulle underlätta färdplaneringen, och ITS-lösningar för genomförandet av systemen skulle dessutom dels leda till minskade kostnader för städer och användare, dels förbättra efterlevnaden.

Medlemsstaterna bör därför överväga följande åtgärder:

· Genomföra en grundlig översyn av effektiviteten i befintliga och planerade system för tillträdesbegränsning och deras resultat.

· Tillhandahålla en ram som gör att de lokala transportmyndigheterna kan utforma, genomföra och utvärdera system för tillträdesbegränsning, också vägtullar.

Kommissionen kommer att vidta följande åtgärder:

· Främja ett utbyte med medlemsstaterna och experter om tillträdesbegränsning i städer inom hela unionen, också i fråga om de konceptuella förutsättningarna, det praktiska genomförandet, ändamålsenligheten och resultaten.

· Tillsammans med berörda aktörer utarbeta icke-bindande riktlinjer för att hjälpa städerna att på ett effektivt sätt genomföra systemen för tillträdesreglering.

Den föreslagna strategin beskrivs i detalj i det åtföljande arbetsdokumentet A Call for Smarter Urban Vehicle Access Regulations från kommissionens avdelningar.

Samordnad utveckling av intelligenta transportsystem för städer

Smarta tekniker – särskilt intelligenta transportsystem (ITS) – är viktiga faktorer för att kunna planera rörligheten i städerna. Dessa tekniker hjälper de politiskt ansvariga att nå sina politiska mål och förvalta den praktiska trafikledningen. De är också till hjälp för slutanvändarna som får den information de behöver för att kunna fatta välavvägda beslut om sina resor.

Mer specifikt bidrar ITS till att optimera användningen av befintlig infrastruktur genom en rad olika hjälpmedel som trafiksignaler, reseplanerare, smarta biljetter eller samverkande system (bl.a. system för kommunikation fordon till fordon och fordon till infrastruktur). Dessutom främjar de en samordnad förvaltning av väg- och kollektivtransportnätverk och bidrar till att underlätta genomförandet av logistiken i städerna och systemen för tillträdesbegränsning. För att säkerställa en ökad enhetlighet och driftskompatibilitet mellan olika ITS-lösningar i Europa, har expertgruppen för ITS-lösningar i städerna[20] tagit fram en rad riktlinjer för utveckling av nyckeltillämpningar för ITS-lösningar avsedda för städer.[21]. I detta sammanhang har såväl bästa praxis som standardiseringsbehov för ITS-lösningar i städerna kartlagts.

Det krävs gemensamma insatser för att städerna till fullo ska kunna utnyttja ITS-lösningarnas alla möjligheter, samtidigt som ett kostnadseffektivt, kontinuerligt och smidigt införande av ITS-lösningar i EU säkerställs.

Medlemsstaterna bör därför överväga följande åtgärder:

· Tillämpa riktlinjerna när viktiga ITS-tillämpningar införs i deras tätorter.

· Utveckla lämpliga gränssnitt mellan stadstransportnät och transportnät till närliggande städer.

· Inrätta driftskompatibla multimodala dataset där all information om rörligheten i städerna samlas.

Kommissionen kommer att vidta följande åtgärder:

· Fortsätta kompletteringen av den befintliga lagstiftningen om tillgång till trafik- och reseuppgifter.

· Utarbeta specifikationer för trafikinformation i realtid och multimodala informationstjänster enligt ramen i ITS-direktivet[22].

· Underlätta införandet av system för kommunikation fordon-till-fordon och fordon-till-infrastruktur i stadsområden.

Den föreslagna strategin beskrivs i detalj i det åtföljande arbetsdokumentet Mobilising Intelligent Transport Systems for EU Cities från kommissionens avdelningar.

Trafiksäkerhet i städer

Cirka 11 000 personer omkommer i trafikolyckor i EU:s städer varje år[23]. Flertalet dödsolyckor eller allvarliga trafikolyckor där sårbara väganvändare är involverade sker i stadsområden. Omkring två tredjedelar av dödsolyckorna med fotgängare sker i städerna och 50 procent av dem som omkommer i olyckor är fotgängare eller cyklister. Under det senaste årtiondet har antalet dödsolyckor med fotgängare endast minskat med 39 procent jämfört med 49 procent för olyckor med bilförare.[24]

Det krävs därför ytterligare insatser för att öka trafiksäkerheten i städer och särskilt skydda sårbara användare så att de inte dör eller skadas allvarligt.

Medlemsstaterna bör därför överväga följande åtgärder:

· Garantera att trafiksäkerhetsaspekter beaktas som en övergripande fråga i alla skeden av planeringen för hållbar rörlighet i städerna, och att frågor som säker stadsinfrastruktur, särskilt för sårbara väganvändare, användning av modern teknik för ökad trafiksäkerhet i städerna, genomdrivande av trafikregler och trafiksäkerhetsutbildning behandlas på lämpligt sätt.

· Garantera ordentlig insamling av så detaljerade data om trafiksäkerhetsindikatorer som möjligt och uppmuntra lokala myndigheter att använda sådana data för lokal analys och trafiksäkerhetsplanering.

Kommissionen kommer att vidta följande åtgärder 2014–2015:

· Samla in och sprida exempel på god praxis rörande trafiksäkerhetsplanering.

· Analysera åtgärder för att minska antalet allvarliga trafikskador i stadsområdena.

Den föreslagna strategin beskrivs i detalj i det åtföljande arbetsdokumentet Targeted Action on Urban Road Safety från kommissionens avdelningar.

5.           Förstärkt EU-stöd

Utbyta erfarenheter, lyfta fram bästa praxis och främja samarbete

Värdet av att utbyta erfarenheter, lyfta fram bästa praxis och främja samarbete inom unionen är obestridligt. Kommissionen kommer att öka sitt stöd till relevant verksamhet i framtiden.

Informationsplattformen för rörlighet i städerna

Som en del av handlingsplanen för rörlighet i städer från 2009 har kommissionen inrättat en informationsplattform för rörlighet i städerna i form av webbplatsen Eltis.[25] Eltis-portalen är en gemensam kontaktpunkt för såväl kunskaps- och erfarenhetsutbyte som diskussioner om rörlighet i städer och transportrelaterade frågor.

Kommissionen har för avsikt att förbättra portalens räckvidd genom att utveckla den nuvarande portalen för rörlighetsplaner[26] till ett heltäckande kunskaps- och kompetenscentrum som samlar information om stadstransportplanering från EU. Portalen för rörlighetsplaner kommer att integreras i Eltis.

Dessutom kommer en europeisk plattform för planering av hållbar rörlighet i städerna att inrättas. Denna plattform kommer att stödja vidareutvecklingen av konceptet och nödvändiga verktyg så att de lokala planeringsmyndigheterna framgångsrikt kan tillämpa det genom samordning av all verksamhet som kommissionen stöder på detta område[27] och på bästa sätt verka för ett bredare utbyte.

URBACT – Utbyte av god praxis om hållbar stadsutveckling

URBACT[28] är ett program för utbyte och lärande för städer – finansierat av det europeiska territoriella samarbetsprogrammet – som främjar hållbar stadsutveckling. Genom URBACT kan städer samarbeta för att skapa praktiska, nya och hållbara lösningar som integrerar ekonomiska, sociala och ekologiska aspekter. URBACT III kommer under nästa programperiod fortsatt att stödja utbyte och kapacitetsuppbyggnad mellan europeiska städer.

Data och statistik samt resultattavlan för rörlighet i städer

Bland annat baserat på resultaten av undersökningen ”Insamling av europeisk data och statistik på området för rörlighet i städerna”[29] kommer kommissionen att undersöka hur kvaliteten och tillgången på data och statistik över driften av stadstransportsystem och beslutsfattande på lokal, regional och nationell nivå samt EU-nivå kan förbättras.

Kommissionen kommer särskilt att fortsatt stödja utvecklingen av resultattavlan för rörlighet i städerna genom att kartlägga harmoniserade indikatorer för referensvärden och jämförelser av städernas framsteg på detta område inom EU[30]. Kommissionen kommer att bygga vidare på det arbete som utförs i projekt som EcoMobility Shift[31] och Conduits[32].

Medlemsstaternas expertgrupp för rörlighet i städerna

I syfte att utbyta åsikter om hur nationell politik och EU-politik för rörlighet i städer och transport kan stärkas och samordnas på ett bättre sätt kommer kommissionen att inrätta en grupp av experter från medlemsstaterna för rörlighet i städerna och transport.

Med medlemsstaternas samtycke kan särskilda arbetsgrupper inrättas för att mer detaljerat diskutera specifika frågor som regler för tillträde till städerna, stadslogistik, ITS eller resultattavlan för rörlighet i städerna.

Forskning och innovation inriktad på lösningar av problem med rörligheten i städerna

EU har främst genom sina ramforskningsprogram lämnat stöd till forskning om stadstransporter i många år. EU:s stöd har varit ett viktigt bidrag i arbetet för att införa nya tekniker och rörlighetskoncept.

Sedan kommissionens initiativ Civitas lanserades för tio år sedan har det blivit en innovationsmotor för rörlighet i städerna och hjälpt europeiska städer att bli nyckelaktörer i innovationsprocessen. Cirka 700 demonstrationsaktiviteter har genomförts i över 60 europeiska städer. Demonstrationsaktiviteterna har genomgått en strikt konsekvens- och processbedömning. I dag har Civitas-nätverket över 200 medlemsstäder och omfattar praktiskt taget samtliga medlemsstater. Civitas har blivit ett varumärke för förändringar av rörligheten i städer och transportmönster, men även för europeiska partnerskap.

Civitas 2020

Kommissionen har för avsikt att lansera ett stärkt Civitas 2020-initiativ inom ramen för Horisont 2020, unionens ramprogram för forskning och innovation 2014–2020[33]. Arbetsprogrammet 2014–2015 för Horisont 2020 kommer i synnerhet att bli en drivkraft för de innovativa politiska åtgärder och tekniker som är nödvändiga för att skapa en konkurrenskraftig och resurseffektiv rörlighet i städer.

Civitas kommer fortsatt att stödja lokala partnerskap i deras genomförande och testning av strategier under verkliga förhållanden på bland annat följande områden: hantering av trafikstockningar i städer, ett minskat användande av fordon som drivs med konventionella bränslen i tätorter, minskade effekter av och kostnader för godstransporter i städerna och en förstärkning av lokala myndigheters kapacitet att utforma och genomföra planer för hållbar rörlighet i städerna.

Ett andra strategiskt initiativ i EU:s innovationspolitik. Det europeiska innovationspartnerskapet för smarta städer och samhällen, lanserades 2012[34]. Målet är att påskynda införandet av storskaliga innovationer som knyter samman såväl produktion, distribution och förbrukning av energi som rörlighet, transport och IKT. Initiativet bidrar också till EU:s klimatåtgärdsmål genom att förbättra energieffektiviteten, öka användningen av förnybar energi samt minska energiförbrukningen, utsläppen av växthusgaser, dålig luftkvalitet och trafikstockningar.

Smarta städer och samhällen – ett europeiskt innovationspartnerskap

Syftet med partnerskapet är att komma till rätta med flaskhalsar för ett införande i bred skala av lösningar för smarta städer. Partnerskapet kommer att ägna stor uppmärksamhet åt viktiga faktorer för genomförandet som exempelvis styrning och finansiering (inklusive upphandling). Syftet med Smarta städer är i sin tur att underlätta strategiska partnerskap mellan industrin, europeiska städer och andra parter för att utveckla system och infrastrukturer för morgondagens städer och uppnå ett införande i bred skala av lösningar för smarta städer. Initiativet kommer att främja närmare samarbete mellan sektorer som transport, energi och informations- och kommunikationsteknik.

Även om de flesta åtgärderna i partnerskapet sannolikt kommer att genomföras av lokala förvaltningar, företag, forskningsorganisationer och organisationer i civilsamhället, kommer EU att bidra med ekonomiskt stöd inom ramen för Horisont 2020.

Det kommande initiativet för miljövänliga bilar (EGVI) för energieffektivitet och alternativa drivsystem kommer i sin tur att ge en stärkt ram för stöd till utveckling av rena, säkra och effektiva stadsfordon för järnvägs- och vägtrafik.

Släppa ut innovativa lösningar på marknaden

Innovativa lösningar kan vara ett viktigt bidrag till en effektivare och mer hållbar rörlighet i städerna. Det är dock mycket viktigt att se till att lovande tekniker omvandlas till mogna produkter som framgångsrikt kan marknadsföras. Kommissionen och medlemsstaterna bör underlätta inrättandet av en inre marknad för innovativa stadstransportlösningar, till exempel genom att ta fram gemensamma standarder och tekniska specifikationer eller genom att underlätta gemensam och miljövänlig upphandling.

Tillhandahålla riktat ekonomiskt stöd

De europeiska struktur- och investeringsfonderna

Strukturfonderna är i dag den absolut främsta källan till EU-finansiering av projekt för stadstransport och rörlighet i städer. För perioden 2007–2013 öronmärktes cirka 8 miljarder euro för ren stadstransport.[35]

I unionens mindre utvecklade regioner har detta ekonomiska stöd bidragit till att förbättra stadsområdenas tillgänglighet, minska skillnaderna mellan de mer och de mindre utvecklade regionerna, vilket i sin tur har ökat den territoriella sammanhållningen.

Det är därför viktigt att undersöka hur de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI‑fonderna) kan utnyttjas bäst för att uppnå viktiga politiska mål på transportområdet och relaterade politikområden under perioden 2014–2020.[36]

ESI-fonderna kan användas mer systematiskt för finansiering av integrerade åtgärdspaket i de fall där städerna har utformat en integrerad lokal transportplan, såsom en plan för hållbar rörlighet i städer, och fastställt lämpliga åtgärder.

Åtgärder för rörlighet i städer stöds genom ESI-fonder om de bidrar till målen för en koldioxidsnål ekonomi[37]. Åtgärder för rörlighet i städerna kan också finansieras som ett led i en strategi för integrerad, hållbar stadsutveckling, med målet att hantera de ekonomiska, miljö- och klimatrelaterade, demografiska och sociala utmaningar som påverkar stadsområdet i fråga[38].

Användningen av det nya instrumentet för integrerade territoriella investeringar rekommenderas särskilt för genomförandet av territoriella strategier. Ett brett införande av det transportssystem som stöds bör garanteras alla investeringar i rörlighet i städerna.

Under perioden 2007–2013 har strukturfonderna inriktats på storskaliga projekt och därför är det främst storstäder och huvudstäder som har kunnat dra nytta av dem. Det finns emellertid många små och medelstora städer i EU:s regioner, och det är viktigt att ta hänsyn till städer av alla storlekar när det gäller investeringar för hållbar rörlighet i städer. ESI-fonderna bör skapa möjligheter till kapacitetsbyggande, utbildning, tekniskt stöd och utformning av heltäckande strategier och planer för lokal rörlighet.

Kommissionen kommer att bedriva ett nära samarbete med behöriga myndigheter i medlemsstaterna för att se till att ESI-fonderna används på bästa sätt genom att förverkliga lokala ambitioner och uppnå EU:s politiska mål. Kommissionen kommer även att försäkra sig om att kostnadseffektiva lösningar stöds.

Det transeuropeiska nätet – transport (TEN-T)

Knutpunkter i städerna utgör centrala delar för uppbyggandet av ett övergripande europeiskt transportnät. EU-städernas åtgärder är centrala för att uppnå målen för TEN-T-politiken.

I sitt förslag om unionsriktlinjer[39] bekräftar kommissionen därför att riktlinjerna ”bör innehålla bestämmelser om utbyggnaden av det övergripande nätet vid urbana knutpunkter, eftersom dessa knutpunkter är utgångspunkten eller slutdestinationen (sista kilometern) för passagerare och gods som transporteras i det transeuropeiska transportnätet samt omstignings‑ eller omlastningsplatser inom eller mellan olika transportsätt”.

I artikel 36 i riktlinjerna fastställs prioriteringar för utvecklingen av urbana knutpunkter i det övergripande nätet genom fonden för ett sammanlänkat Europa[40]. EU:s finansiella stöd kommer därför att vara tillgängligt för projekt av gemensamt intresse i stadsområden, exempelvis för att förbättra stadslogistikverksamhet som ingår i nationella eller internationella försörjningskedjor.

Internationellt samarbete

Hållbar urbanisering är allmänt erkänd som en viktig global utmaning för 2000-talet. Vid 2012 års FN-konferens om hållbar utveckling (Rio+20) bekräftade de församlade stats- och regeringscheferna betydelsen av hållbara transporter för ekonomisk tillväxt samt hållbar utveckling av städer, och enades om ”behovet av att främja en integrerad ansats för uppläggningen av politiken på nationell, regional och lokal nivå för transporttjänster och transportsystem i syfte att främja hållbar utveckling”[41].

Kommissionen kommer i sitt samarbete att öka sina insatser till stöd för politiska åtgärder för hållbar rörlighet i städerna, särskilt tillsammans med utvecklingsregioner. Målet är att bana väg för export av europeiskt kunnande och tekniker på områden som utsläppsminskning, förbättrad energieffektivitet och trafiksäkerhet.

Mer kommer också att göras för att utnyttja befintliga EU-partnerskap med viktiga partnerländer och partnerregioner (t.ex. EuroMed-länderna, Brasilien, Singapore eller Kina).

6.           Slutsats

Att hantera en framgångsrik övergång till en mer hållbar rörlighet i städerna är fortfarande ett problem för städer runtom i EU. De lokala myndigheterna behöver hjälp med att komma till rätta med de negativa ekonomiska, ekologiska och sociala effekterna av dagens rörlighetsmönster i städerna.

Rörlighet i städer bör därför vara en fortsatt viktig fråga på EU:s politiska dagordning. Kommissionen och medlemsstaterna bör öka sitt stöd till lokala myndigheter, så att alla städer i unionen kan införa en progressiv förändring av sina insatser för en mer konkurrenskraftig och resurseffektiv rörlighet i städerna.

Syftet med detta meddelande är att främja åtgärder på alla myndighetsnivåer. Kommissionen kommer att öka sitt stöd på områden med bevisat EU-mervärde, samtidigt som medlemsstaterna uppmuntras att skapa lämpliga ramvillkor för de lokala myndigheterna, så att dessa kan utforma och genomföra integrerade och heltäckande strategier för en bättre och mer hållbar rörlighet i städerna. För att underlätta ett närmare utbyte mellan kommissionen och medlemsstaterna föreslår kommissionen att en av medlemsstaterna ska utses till värd för medlemsstaternas expertgrupp om rörlighet i städer.

Kommissionen rekommenderar en rad konkreta åtgärder för olika nivåer i flera relevanta frågor, såsom stadslogistik, reglering av tillträdet till städer, införande av ITS-lösningar och trafiksäkerhet, och kommer noggrant att övervaka uppföljningen av dessa åtgärder.

Åtgärderna i detta meddelande utgör ett underlag för en gemensam övergång till en konkurrenskraftig och resurseffektiv rörlighet i städerna.

[1]               Se även rapporten ”Morgondagens städer”, Europeiska kommissionen, 2011.

[2]               För den totala kostnaden för trafikstockningar, se SEK(2011) 358 slutlig.

[3]               KOM(2011) 144 slutlig.

[4]               Se särskilt Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG av den 21 maj 2008 om luftkvalitet och renare luft i Europa (EUT L 152, 11.6.2008, s. 1).

[5]               Särskild Eurobarometerundersökning 406 (2013).

[6]               KOM(2010) 2020 slutlig.

[7]               KOM(2009) 490 slutlig.

[8]               Europaparlamentets resolution av den 9 juli 2008, 2008/2041(INI).

[9]               Yttrande om handlingsplanen för rörlighet i städer av den 27 maj 2010, TEN/414.

[10]             Yttrande om handlingsplanen för rörlighet i städer av den 27 augusti 2010, 2010/C 232/05.

[11]             Rådets slutsatser om handlingsplanen för rörlighet i städer, den 24 juni 2010, www.ec.europa.eu/transport/themes/urban/urban_mobility/doc/2010_06_24_apum_council_conclusions.pdf.

[12]             Rapport om granskningen av handlingsplanen för rörlighet i städer, 2013,

ec.europa.eu/transport/themes/urban/studies/urban_en.htm.

[13]             Resultat av det offentliga samrådet om den urbana dimensionen av EU:s transportpolitik, 2013, www.ec.europa.eu/transport/themes/urban/studies/urban_en.htm.

[14]             En övergång till att gå och cykla bidrar på ett särskilt effektivt sätt till att minska de negativa externa effekterna av rörlighet och transport i städerna, med mervärdet att det främjar en aktivare livsstil vilket ger hälsofördelar. Frågor som dessa behandlas även i det europeiska innovationspartnerskapet för aktivt och hälsosamt åldrande,

http://ec.europa.eu/research/innovation-union/index_en.cfm?section=active-healthy-ageing.

[15]             Urban Mobility Observatory – www.eltis.org.

[16]             Guidelines – Developing and Implementing a Sustainable Urban Mobility Plan, Europeiska kommissionen, 2013.

[17]             Detta avspeglar betydelsen av lämplig stadsplanering för att minska behoven av rörlighet i städerna (till exempel genom att undvika stadsutbredning).

[18]             Internet: www.cleanvehicle.eu.

[19]             Vägutrymmet i städer konkurrerar i sin tur med behov av offentliga utrymmen för fritidsaktiviteter och socialt umgänge (lekplatser, parker osv.).

[20]             Internet: http://ec.europa.eu/transparency/regexpert/index.cfm?do=groupDetail.groupDetail&groupID=2520.

[21]             Internet: europa.eu/transport/themes/its/road/action_plan/its_for_urban_areas_en.htm.

[22]             Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU av den 7 juli 2010 om ett ramverk för införande av intelligenta transportsystem på vägtransportområdet och för gränssnitt mot andra transportslag (EUT L L 207, 6.8.2010, s. 1, artikel 3 a och b).

[23]             Care-databasen om trafikolyckor i EU.

[24]             Idem.

[25]             Internet: www.eltis.org.

[26]             Internet: www.mobilityplans.eu.

[27]             Genomförs t.ex. genom de löpande projekten Endurance, Quest, Advance osv.

[28]             Internet: www.urbact.eu.

[29]             Undersökningen Harmonised Collection of European Data and Statistics in the Field of Urban Mobility; MOVE/B4/196-2/2010 (2013).

[30]             Eftersom stadstransporter främst omfattas av ansvarsfördelningsbeslutet i stället för EU:s utsläppshandelssystem (ETS), skulle det kunna vara intressant att möjliggöra tillämpning av referensvärden för koldioxidutsläpp från stadstransporter som ett hjälpmedel för medlemsstaterna i deras åtgärder för minskade utsläpp.

[31]             Internet: www.ecomobility-shift.org/index.php/en/.

[32]             Internet: www.polisnetwork.eu/eu-projects/eu-projects-2/conduits-city-pool.

[33]             Internet: http://ec.europa.eu/research/horizon2020/index_en.cfm.

[34]             Internet: www.ec.europa.eu/eip/smartcities/.

[35]             Under den nuvarande programperioden anslås 9,63 procent av den sammanlagda finansieringen från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Sammanhållningsfonden till stadstransport och främjande av rena stadstransporter (kategorierna 25+52). Siffrorna är hämtade från databasen Infoview (juli 2013).

[36]             Se Eruf-förordningen, särskilt artiklarna 5 och 7.

[37]             Artikel 5.4 e i förordningen om Europeiska regionala utvecklingsfonden – Investeringsprioritering: Främja koldioxidsnåla strategier för alla typer av territorier, särskilt stadsområden, inklusive främjande av åtgärder för hållbar multimodal rörlighet i städer och anpassningsåtgärder som leder till begränsningar.

[38]             Eruf-förordningen, artikel 7.

[39]             KOM(2011) 650 slutlig/2 – 2011/0294 (COD).

[40]             Internet: ec.europa.eu/transport/themes/infrastructure/connecting_en.htm.

[41]             Förenta nationernas resolution 66/288 – ”The future we want”, internet: http://www.un.org/ga/search/view_doc.asp?symbol=A/RES/66/288&Lanh=E.