1)

Är bestämmelserna i kapitel III i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden (1) (nedan kallat tjänstedirektivet), särskilt direktivets artikel 10.1, tillämpliga på förfaranden avseende disciplinansvar för advokater och utländska jurister som är upptagna i förteckningen över advokater, varvid en advokat vid ansvarsskyldighet bland annat kan bli ålagd böter, bli avstängd från att utöva yrkesverksamhet eller bli utesluten ur advokatsamfundet, och en utländsk jurist bland annat kan bli ålagd böter, fråntas rätten att tillhandahålla rättslig rådgivning i Republiken Polen eller åläggas förbud att tillhandahålla rättslig rådgivning i Republiken Polen? Om denna fråga ska besvaras jakande, ska då bestämmelserna i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan), inbegripet dess artikel 47, tillämpas på nämnda förfarande vid domstolarna för advokater i mål där avgöranden från dessa domstolar inte kan överklagas till statliga domstolar eller i vilka sådana avgöranden endast kan överklagas genom ett extraordinärt rättsmedel, såsom kassationsbesvär till Sąd Najwyższy (Högsta domstolen), även beträffande mål där de väsentliga omständigheterna är begränsade till en och samma medlemsstat?

2)

Är det i ett mål i vilket, såsom är fallet beträffande det förfarande som avses i den första frågan, det organ som är behörigt att pröva ett överklagande till kassationsdomstolen av ett avgörande eller beslut från en disciplindomstol för advokater eller ett besvär mot ett beslut att inte medge tillstånd till överklagande till kassationsdomstolen enligt gällande nationell lagstiftning, utgörs av ett organ som denna domstol med stöd av den bedömning som gjordes av Sąd Najwyższy (Högsta domstolen) i dom av den 5 december 2019 i mål nr III PO 7/18, inte anser är en oavhängig och opartisk domstol i den mening som avses i artikel 47 i stadgan, nödvändigt att bortse ifrån nationella bestämmelser genom vilka detta organs behörighet fastställs, och utgör det en skyldighet för disciplindomstolen för advokater att överlämna nämnda överklagande till kassationsdomstolen eller nämnda besvär till den domstol som skulle ha varit behörig om nämnda bestämmelser inte hade förhindrat det?

3)

I ett mål som rör ett sådant förfarande som avses i den första frågan, där ett överklagande till kassationsdomstolen av ett avgörande eller beslut av disciplindomstolen för advokater, enligt denna domstols åsikt, varken kan drivas av riksåklagaren eller ombudsmannen, och då denna åsikt

kan (eller borde) disciplindomstolen för advokater i detta fall bortse från den ståndpunkt som avdelningen för disciplinärenden vid Sąd Najwyższy (Högsta domstolen) har gett uttryck för?

4)

Om disciplindomstolen för advokater i ett sådant mål som avses i den tredje frågan, mottar ett överklagande från justitieministern för prövning, och