52022AE0552

EUR-Lex

Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

EUROPA
EUR-Lex home
EUR-Lex - 52022AE0552 - EN

Help

Search tips

Need more search options? Use the Advanced search

Document 52022AE0552

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om a) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om upprättandet av en europeisk förklaring om digitala rättigheter och principer för det digitala decenniet (COM(2022) 27 final) och om b) Digitala rättigheter och principer (förberedande yttrande)

EESC 2022/00552

EUT C 365, 23.9.2022, p. 13–17 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, GA, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

HTML

PDF

Official Journal

23.9.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 365/13

(COM(2022) 27 final)

och om b) Digitala rättigheter och principer

(förberedande yttrande)

(2022/C 365/03)

Föredragande:	Philip VON BROCKDORFF
Medföredragande:	Violeta JELIĆ

Remiss

a)	Europeiska kommissionen, 2.5.2022

b)	Tjeckiska ordförandeskapet, 26.1.2022

Rättslig grund

a)	Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

b)	Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Ansvarig sektion

Inre marknaden, produktion och konsumtion

Antagande av sektionen

1.6.2022

Antagande vid plenarsessionen

15.6.2022

Plenarsession nr

570

Resultat av omröstningen

(för/emot/nedlagda röster)

181/0/2

1. Slutsatser och rekommendationer

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) hänvisar till den starka kopplingen mellan färdvägen för det digitala decenniet och förklaringen om digitala rättigheter och principer, där den förstnämnda lägger tonvikten på kvantitativa mål och den sistnämnda främst på kvalitativa mål. EESK anser att båda är mycket relevanta för att underlätta den digitala omvandlingen av samhället och ekonomin.

1.2

Kommittén anser att förklaringen bör fungera för den hållbara utvecklingen som helhet. En framgångsrik digital omvandling utgörs av en kombination av ekonomiska, sociala och miljömässiga fördelar som härrör från dess bidrag till ökad konkurrenskraft, välstånd, sysselsättning och välbefinnande samt omställningen till en cirkulär och utsläppsfri ekonomi, tillsammans med förebyggande och minimering av de oönskade risker som den kan medföra för samhället.

1.3

EESK anser att det är av avgörande betydelse att ta itu med digitala färdigheter, digital infrastruktur, digital affärsverksamhet och digitala offentliga tjänster för att stödja den ekonomiska återhämtningen och tillväxten i Europa, samtidigt som man ser till att framsteg görs i enlighet med de grundläggande rättigheterna och på ett människocentrerat och inkluderande sätt, så att ingen hamnar på efterkälken. Kommittén rekommenderar också att man beaktar slutsatserna från konferensen om Europas framtid beträffande digital omvandling.

1.4

Förklaringen är avsedd att fungera som ett gediget politiskt åtagande, men skulle inte påverka nuvarande lagstadgade rättigheter. EESK anser att digitala rättigheter härrör från, och definieras av, befintliga grundläggande rättigheter i och med att de ingår i EU:s värden och principer, där olika rättigheter och friheter samexisterar och värdena också sätter gränser för varandra.

1.5

De olika principer och rättigheter som beskrivs i utkastet till förklaring överlappar varandra i många avseenden, och blandningen av principer och rättigheter gör det svårt att uppfatta själva kärnan i innehållet. Det är därför absolut nödvändigt att främja förståelsen av deras praktiska innebörd. Detta gäller företagen, arbetstagarna, konsumenterna och befolkningen i stort.

1.6

EU:s grundläggande rättigheter och värden är avgörande för både människor och företag. I förklaringen bör man därför erkänna att de flesta av dem, särskilt små och medelstora företag, står inför mer eller mindre samma utmaningar som befolkningen i stort när det gäller att anpassa sig till den digitala världen. Kommittén framhåller också utmaningen med att undvika en digital klyfta när det gäller den åldrande befolkningens och landsbygdsbefolkningens tillgång till offentliga och privata tjänster.

1.7

EESK betonar vikten av principerna om konnektivitet, färdigheter och säkerhet, som är avgörande för både människor och företag samt för den övergripande ekonomiska och samhälleliga utvecklingen. Kriget mellan Ryssland och Ukraina har gjort detta ännu tydligare, och kriget har också stärkt behovet av att utveckla människors färdigheter och medlen för att känna igen och bekämpa desinformation.

1.8

EESK betonar vikten av att mäta och övervaka de digitala framstegen, och rekommenderar att verktygen på detta område inte mångfaldigas. Förklaringens mål måste mätas med hjälp av konkreta indikatorer inom ramen för färdvägen för det digitala decenniet, och den årliga lägesrapporten om det digitala decenniet bör beaktas i den europeiska planeringsterminen.

1.9

En välfungerande och rättvis inre marknad spelar en avgörande roll för den digitala utvecklingen inom EU. EESK anser därför att själva kärnan i friheterna på den inre marknaden måste skyddas fullt ut. Det fria flödet av data och äganderätten till data blir allt viktigare, eftersom de inte bara berör den inre marknaden för data som sådan, utan också har en inneboende koppling till marknaderna för kapital, varor och tjänster. Principerna om innovation och immateriella rättigheter samt näringsfriheten bör också erkännas i förklaringen.

1.10

Den inre marknaden utgör också en språngbräda för EU att bredda användningen av externa marknader och leveranskedjor och bli en inflytelserik och kraftfull global aktör. Förklaringen bör därför aktivt främjas i ett internationellt sammanhang med hjälp av en rad olika verktyg, från globala avtal mellan arbetsmarknadens parter i multinationella företag till diplomatiska åtgärder, innovationssamarbete, handels- och investeringsavtal samt finansieringsvillkor.

2. Bakgrund

2.1

I det senaste talet om tillståndet i unionen presenterade kommissionen färdvägen för det digitala decenniet (1). Denna plan syftar till att digitalisera färdigheter, infrastruktur, företag och offentliga tjänster i syfte att åstadkomma en digital omvandling av vårt samhälle och vår ekonomi senast 2030.

2.2

Samtidigt arbetar kommissionen med att färdigställa förslaget till en gemensam förklaring om digitala principer från Europaparlamentet, rådet och kommissionen för att se till att europeiska värden och rättigheter beaktas i det digitala rummet. Detta kommer att ge alla möjlighet att dra nytta av de möjligheter som den digitala tekniken erbjuder, såsom allmän tillgång till internet, algoritmer som respekterar de grundläggande rättigheterna genom en regelbunden granskning av algoritmer från oberoende tredje parters sida samt en säker och tillförlitlig onlinemiljö.

2.3

För att se till att Europa snabbt närmar sig det digitala decenniets mål innehåller den föreslagna styrningsramen ett övervakningssystem som bygger på det förstärkta indexet för digital ekonomi och digitalt samhälle (Desi), och lägesrapporten om det digitala decenniet kommer att fungera som en årlig bedömning av den digitala omvandlingen i Europa. I rapporten kommer man i synnerhet att i) kartlägga områden där ytterligare åtgärder behövs, ii) analysera investerings- eller andra resursgap och lyfta fram de åtgärder som krävs för att öka EU:s digitala suveränitet, och iii) bedöma genomförandet av relevanta lagstiftningsförslag och åtgärder som vidtagits på EU- och medlemsstatsnivå. Rapporten kommer också att ge tillfälle att bedöma i vilken utsträckning de digitala principer som ska fastställas i den kommande förklaringen följs.

3. Allmänna kommentarer

3.1

EESK betraktar färdvägen för det digitala decenniet som en viktig utveckling till stöd för den digitala omvandlingen i EU, eftersom den beaktar de allt snabbare tendenserna till och de växande behoven av digitalisering, som också har belysts av pandemin. Behovet av att fylla luckorna i Europas digitala kapacitet utgör fortfarande ett problemområde, liksom behovet av att inta en mer enhetlig syn och investera i storskaliga digitala projekt för att dra nytta av digitaliseringens fördelar.

3.2

Kommittén anser att det är mycket viktigt att uppmärksamma digitala färdigheter, infrastruktur, företag och offentliga tjänster för att stödja den ekonomiska återhämtningen och tillväxten i Europa, som är avgörande för att förbättra inkomster, levnadsstandard och arbetsvillkor. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt EU:s åldrande befolkning och landsbygdsbefolkning för att se till att den inte hamnar på efterkälken i den digitala omvandlingen.

3.3

Dessutom kommer en framgångsrik digital omvandling att sätta Europa i framkant av de globala tendenserna, stödja dess konkurrenskraft och underlätta fastställandet av universella standarder. Vidare är digital teknik en mycket viktig kugge i maskineriet för att EU ska kunna uppnå hållbarhetsmålen i sin gröna giv.

3.4

EESK välkomnar att kommissionen och medlemsstaterna kommer att ha ett nära samarbete för att det digitala decenniets mål och syften ska kunna uppnås. Som ett första steg kommer de, så snart beslutet om inrättande av färdvägen för det digitala decenniet träder i kraft, att gemensamt fastställa utvecklingskurvor på EU-nivå för vart och ett av syftena. Dessa utvecklingskurvor kommer att göra det möjligt att bedöma framstegen mot målen.

3.5

Kommittén konstaterar att det är medlemsstaternas ansvar att inkludera sina nationella utvecklingskurvor i de digitala strategiska färdplanerna, liksom de nuvarande eller planerade strategier eller instrument som de avser att använda. Naturligtvis kräver inte alla det digitala decenniets syften samma insatser i alla medlemsstater. Vissa av dem har nämligen gjort betydande framsteg. Dessutom kräver flera av syftena riktade insatser från vissa medlemsstaters sida. Kommittén är medveten om att medlemsstaternas potentiella bidrag till uppnåendet av de mål som fastställts på EU-nivå i vissa fall varierar avsevärt, vilket också måste beaktas. I detta sammanhang efterlyser EESK konkreta nyckelutförandeindikatorer på nationell nivå för att övervaka framstegen och se till att målen uppnås.

3.6

EESK förväntar sig att dessa överväganden kommer att tas med i kommissionens årliga lägesrapport om det digitala decenniet. I detta avseende välkomnar kommittén åtagandet att kommissionen och medlemsstaterna inom fem månader efter offentliggörandet av rapporten kommer att ha ett nära samarbete för att kartlägga områden där framstegen är otillräckliga och komma överens om åtgärder för att se till att målen uppnås. Återigen kommer det att vara upp till medlemsstaterna att anpassa sina nationella strategiska färdplaner för att ta hänsyn till rekommendationerna i rapporten. Det är mycket viktigt att de åtar sig att vidta korrigerande åtgärder och/eller genomföra projekt såsom multinationella projekt.

3.7

EESK välkomnar också alla de beslutsverktyg som föreslås för att se till att de åtgärder som medlemsstaterna vidtar är tillräckliga för att göra framsteg mot det digitala decenniets mål. Dessa verktyg, som inbegriper inbördes utvärdering, kommissionsrekommendationer, eventuella ytterligare åtgärder på EU-nivå samt en riktad dialog, ser mycket lovande ut i fråga om ändamålsenlighet, naturligtvis under förutsättning att alla rekommendationer följs.

3.8

När det gäller rapportering betonar EESK behovet av att koppla det digitala decenniets syften till den europeiska planeringsterminen. Digitala aspekter inom ramen för den europeiska planeringsterminen och övervakning av framstegen när det gäller den digitala omvandlingen i EU är av avgörande betydelse, och EESK stöder förslaget om att den årliga lägesrapporten om det digitala decenniet ska beaktas i den europeiska planeringsterminen. Uppnåendet av förklaringens mål bör övervakas med hjälp av konkreta indikatorer som mäter t.ex. framsteg vad gäller digitala yrkesrelaterade färdigheter och förmåga att identifiera falsk information på nätet samt en minskad digital klyfta och stöd till människor som inte har tillgång till onlinetjänster. I detta avseende bör även aspekter som rör faciliteten för återhämtning och resiliens beaktas.

3.9

Kommittén upprepar sin positiva ståndpunkt i ett närliggande yttrande om multinationella projekt, som är storskaliga projekt som stöder EU:s digitala omvandlingsmål. Metoden att kanalisera samordnade investeringar som omfattar minst tre medlemsstater och, i förekommande fall, andra offentliga aktörer eller alla aktörer i det civila samhället är relevant (2).

3.10

Dessa projekt stöder produktiviteten och resiliensen i den europeiska ekonomin, och det är därför nödvändigt att ta fram tydliga riktlinjer för hur medel kan göras tillgängliga för multinationella projekt. Bland de möjliga finansieringskällorna finns en kombination av medel från EU och medlemsstaterna. På EU-sidan kan vi nämna faciliteten för återhämtning och resiliens, programmet för ett digitalt Europa, Fonden för ett sammanlänkat Europa, InvestEU-programmet, Horisont Europa, Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden. Medlemsstaternas bidrag till multinationella projekt, som EESK anser vara avgörande för en effektivare och mer samordnad europeisk digital omvandling, uppmuntras dock starkt.

3.11

EESK anser att de multinationella projektens genomförbarhet bör bedömas regelbundet, och välkomnar förslaget om att kommissionen ska ge råd och vid behov relevant vägledning för att stödja genomförandet av multinationella projekt.

4. Särskilda kommentarer

4.1

Kommissionens förslag utgör en grund och ett argument för Europaparlamentet, rådet och kommissionen att utarbeta och underteckna en gemensam förklaring. En förklaring som i ett enda dokument sammanför olika principer för den digitala omvandlingen skulle enligt EESK vara en användbar referens i samband med genomförandet av den digitala kompassen och färdvägen för det digitala decenniet. I bästa fall skulle denna förklaring stärka människornas och företagens förtroende. Detta förutsätter en tydlig och lättbegriplig text och kommunikation.

4.2

En sådan förklaring skulle visserligen vara politisk och inte rättsligt bindande som sådan, men den skulle fungera som en stabil referens och vägledning för framtida politiska åtgärder. Såsom anges i meddelandet skulle förklaringen inte påverka nuvarande lagstadgade rättigheter. Därför bör man i alla andra åtgärder som grundar sig på förklaringen ta vederbörlig hänsyn till befintliga rättsliga och andra instrument.

4.3

Det är också viktigt att stärka en mängd olika instrument och åtgärder som bidrar till genomförandet av förklaringen. Det är till exempel absolut nödvändigt att öka medvetenheten om den praktiska innebörden av principerna och att främja förståelsen av dem. Detta gäller företagen, arbetstagarna, konsumenterna och befolkningen i stort.

4.4

Det är rimligt att använda befintliga mekanismer för att övervaka hur principerna kommer att tillämpas och redan tillämpas. Den föreslagna styrningsmekanismen för färdvägen för det digitala decenniet, med sina övergripande mål, är den mest relevanta i detta avseende. Dessutom är det lämpligt att övervaka hur människors uppfattningar utvecklas med hjälp av Eurobarometerundersökningar.

4.5

I flera tidigare yttranden har EESK betonat vikten av att den digitala omvandlingen sker på ett människocentrerat, inkluderande och hållbart sätt, och förklaringen skulle utgöra en viktig referens i detta syfte. Motsvarande mål har också tagits med i färdvägen för det digitala decenniet, och kommittén ansåg att de utgör en kvalitativ ram för de kvantitativa målen i detta dokument och i den digitala kompassen (3).

4.6

De olika principer och rättigheter som beskrivs i utkastet till förklaring överlappar varandra i många avseenden, och var och en av dem omfattar en rad aspekter, varav vissa är ganska detaljerade. Det är därför svårt att uppfatta själva kärnan i innehållet. Blandningen av principer och rättigheter gör innehållet ännu vagare. Den ursprungliga uppsättning digitala principer som kommissionen lanserade för samråd var tydligare och lättare att förstå, och var därmed en strategi som är att föredra, samtidigt som man tar tillvara de värdefulla synpunkterna från samrådet.

4.7

EESK anser att digitala rättigheter härrör från, och definieras av, befintliga grundläggande rättigheter. De ingår i EU:s värden och principer, som utgör en flerdimensionell helhet med flera nivåer, där olika rättigheter och friheter samexisterar och där värdena också sätter gränser för varandra och säkerställer en lämplig jämvikt. Detta gäller till exempel principerna om yttrandefrihet och icke-diskriminering i samband med hatpropaganda, som är ett växande fenomen i onlinemiljön.

4.8

Kommittén anser att digitala principer bör fungera för allt som avses med hållbar utveckling. Hållbarhetsprincipen i utkastet till förklaring verkar dock främst avse miljömässig hållbarhet, medan de fem andra principerna främst är inriktade på social hållbarhet. EESK anser att man vid utvecklingen och användningen av digital teknik bör beakta hållbarhet på två sätt: genom att minimera teknikens skadliga effekter och genom att maximera dess positiva effekter på ekonomin och samhället. En framgångsrik digital omvandling utgörs således av en kombination av ekonomiska, sociala och miljömässiga fördelar som härrör från dess bidrag till skapandet av ökad konkurrenskraft, välstånd, sysselsättning och välbefinnande samt omställningen till en cirkulär och utsläppsfri ekonomi.

4.9

EU:s grundläggande rättigheter och värden är avgörande för både människor och företag. De flesta aspekter som ingår i projektet är relevanta inte bara för människor i stort, utan även för entreprenörer, inklusive företag inom den sociala ekonomin, och organisationer i det civila samhället. I förklaringen bör man därför erkänna att de flesta av dem, särskilt små och medelstora företag, står inför mer eller mindre samma utmaningar som befolkningen i stort när det gäller att anpassa sig till den digitala världen.

4.10

EESK anser att man också bör lägga större tonvikt vid att öka fördelarna med den digitala omvandlingen, inbegripet ekonomiskt välstånd. Detta understryker vikten av principerna om konnektivitet, kompetens och säkerhet, vilka är avgörande för den socioekonomiska utvecklingen. Utöver de principer som föreslås i utkastet till förklaring är principerna om innovation och immateriella rättigheter samt näringsfrihet av stor vikt för företag i den digitala världen och bör erkännas i förklaringen.

4.11

Kriget mellan Ryssland och Ukraina har belyst vikten av välfungerande digitala förbindelser och cybersäkerhet på alla nivåer och inom alla sektorer i samhället samt i de internationella förbindelserna. Det har också stärkt behovet av att utveckla människors färdigheter och medlen för att känna igen och bekämpa desinformation.

4.12

Kommittén har redan framhållit vikten av digital suveränitet som en avgörande pelare för Europas ekonomiska, sociala och miljömässiga utveckling och även betonat att denna suveränitet måste bygga på global konkurrenskraft och på starkt samarbete mellan medlemsstaterna. Detta är en förutsättning för att EU ska kunna sätta en standard på den internationella arenan, även när det gäller den digitala teknikens tillförlitlighet. När det gäller att lagra EU-medborgarnas data, i synnerhet, betonar EESK behovet av att fullborda det europeiska Gaia X-molnprojektet, som skulle främja den europeiska befolkningens förtroende och på så sätt främja dataflödet (4).

4.13

En välfungerande och rättvis inre marknad spelar en avgörande roll för den digitala utvecklingen inom EU. EESK anser därför att själva kärnan i friheterna på den inre marknaden måste skyddas fullt ut. Det fria flödet av och äganderätten till data blir allt viktigare, eftersom detta inte bara berör den inre marknaden för data som sådan, utan också har en inneboende koppling till marknaderna för kapital, varor och tjänster.

4.14

Den inre marknaden utgör också en utgångspunkt och språngbräda för EU att bredda användningen av externa marknader och leveranskedjor och bli en inflytelserik och kraftfull global aktör. Förklaringen bör därför aktivt främjas i ett internationellt sammanhang. Värden kan visserligen inte ”exporteras”, men EU har potential att utöva globalt inflytande med hjälp av en rad olika verktyg, från globala avtal mellan arbetsmarknadens parter i multinationella företag till diplomatiska åtgärder, innovationssamarbete, handels- och investeringsavtal samt finansieringsvillkor. Detta gäller både bilaterala och multilaterala yttre förbindelser.

Bryssel den 15 juni 2022.

Christa SCHWENG

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

(1) COM(2021) 574 final.

(2) Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättade av 2030-policyprogrammet ”En färdväg för det digitala decenniet”

(EUT C 194, 12.5.2022, s. 87).

(3) Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättade av 2030-policyprogrammet ”En färdväg för det digitala decenniet” (EUT C 194, 12.5.2022, s. 87).

(4) Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättade av 2030-policyprogrammet ”En färdväg för det digitala decenniet” (EUT C 194, 12.5.2022, s. 87).

Top

Choose the experimental features you want to try