2.3.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 81/201

Föredragande:

Dumitru FORNEA

1.1

EESK stöder de internationella insatserna för att upprätthålla fred, bland annat genom att främja initiativ som syftar till demilitarisering och kärnvapennedrustning på Koreahalvön. I den nuvarande situationen vill EESK först och främst uttrycka fullständig och ovillkorlig solidaritet med Republiken Korea när det gäller hoten från Nordkorea.

1.2

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) konstaterar att frihandelsavtalet mellan Europeiska unionen (EU) och Republiken Korea (Sydkorea) (1) på det hela taget har gett upphov till uppmuntrande ekonomiska och sociala resultat.

1.3

De delar av frihandelsavtalet som handlar om hållbar utveckling, i synnerhet arbetsmarknadsfrågor, har dock fortfarande inte genomförts på ett tillfredsställande sätt. Kommittén upprepar de ståndpunkter som intagits av EU:s nationella rådgivande grupp (2), särskilt att kommissionen bör inleda samråd med den sydkoreanska regeringen om genomförandet av Sydkoreas åtaganden i fråga om föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar.

1.4

Mekanismerna för det civila samhället i kapitlet om handel och hållbar utveckling i frihandelsavtalet mellan EU och Sydkorea har kontinuerligt stärkts under de senaste fem åren. Aktörernas representativitet och balanserade representation har förbättrats betydligt. De nationella rådgivande grupperna både i EU och i Sydkorea har träffats regelbundet, och det årliga forumet för det civila samhället i EU och Sydkorea, där EU:s nationella rådgivande grupp och Sydkoreas nationella rådgivande grupp samlas, hölls för femte gången i februari 2017.

1.5

Hittills har fyra centrala frågor dominerat de nationella rådgivande gruppernas diskussioner och verksamhet, nämligen grundläggande arbetstagarrättigheter, företagens sociala ansvar, grön ekonomi och handel som ett led i en hållbar utveckling samt klimatpolitik, inklusive utsläppshandelssystemen i EU och Sydkorea. För att ytterligare stärka dessa samrådsmekanismers roll och för att kunna hantera ett bredare spektrum av problem som bekymrar de olika civilsamhällesorganisationerna rekommenderar EESK att de nationella rådgivande grupperna ska kunna diskutera frågor som är relevanta för det civila samhället eller hållbar utveckling och kunna uttala sig om alla frågor som omfattas av frihandelsavtalet som helhet.

1.6

Mot bakgrund av det ökande antal EU-handelsavtal som träder i kraft och den därav följande ökningen av antalet övervakningsmekanismer för det civila samhället vill kommittén uppmana kommissionen att skyndsamt se till att de nödvändiga medlen ställs till förfogande så att dessa mekanismer kan fungera effektivt. När det gäller specifikt frihandelsavtalet mellan EU och Sydkorea bör detta omfatta medel till berättigade aktiviteter, bland annat analytiskt arbete eller workshoppar i samband med gemensamma årliga möten med Sydkoreas nationella rådgivande grupp.

1.7

Tidigare erfarenheter har visat att samstämmigheten och kvaliteten i dialogen mellan EU och Sydkorea inom ramen för frihandelsavtalet har förbättrats avsevärt tack vare en bättre samordning mellan verksamheten i EU:s nationella rådgivande grupp och EU-institutionerna samt mellan dem och andra internationella organisationer, såsom ILO och OECD. EESK rekommenderar att de arbetsmetoder som utvecklats genom detta interinstitutionella samarbete utnyttjas under den kommande perioden, bl.a. genom utveckling av nya partnerskap för relevanta aktiviteter och projekt.

1.8

För att säkerställa ett effektivt genomförande av kapitlet om handel och hållbar utveckling anser EESK att det är av yttersta vikt att parterna beaktar och följer upp de rekommendationer från det civila samhället som lämnas genom de nationella rådgivande grupperna och forumet för det civila samhället. Kommittén för handel och hållbar utveckling bör svara på de nationella rådgivande gruppernas frågor och rekommendationer om handel och hållbar utveckling inom en rimlig tid.

1.9

EESK uppmanar kommissionen och Europaparlamentet att i de bilaterala diskussionerna med de koreanska partnerna verka för initiativ och politiska åtgärder för att säkerställa skyddet av immateriella rättigheter och kampen mot förfalskning, och också att dra nytta av den kulturella mångfalden genom att främja en balanserad handel med produkter och tjänster från den kulturella och kreativa sektorn i EU och Sydkorea.

1.10

EESK betonar vikten av att fortsätta att öka de europeiska företagens, särskilt de små och medelstora företagens, medvetenhet om de möjligheter som detta frihandelsavtal erbjuder. EU:s utnyttjande av förmånstullar (71 % 2016, en ökning från 68 % 2015) kan förbättras genom åtgärder för att förenkla handelsprocedurerna samt sänkta tariffära och icke-tariffära handelshinder, men också genom att man skapar fler möjligheter till kommunikation och samarbete mellan berörda partner i Europa och Sydkorea.

1.11

Frihandelsavtalet mellan EU och Sydkorea har varit mycket viktigt för jordbruks- och livsmedelssektorn. Handeln med jordbruksprodukter och livsmedel mellan EU och Sydkorea har ökat snabbt under de senaste åren. På grund av de problem som har uppstått för EU:s jordbrukssektor till följd av Rysslands förbud och de begränsningar som Kina infört för sydkoreansk export behöver både EU och Sydkorea tillträde till nya marknader. Kommissionen bör göra mer för att förenkla tillträdet för europeiska jordbruksprodukter och livsmedel till den sydkoreanska marknaden.

1.12

Kommittén framhåller vikten av de samrådsmekanismer som inrättats genom frihandelsavtalet mellan EU och Sydkorea (de nationella rådgivande grupperna och forumet för det civila samhället) som effektiva och representativa verktyg som kan bistå EU-institutionerna i deras insatser för att genomföra målen för hållbar utveckling och Parisavtalet samt stärka det internationella samarbetet i fråga om hållbar utveckling, miljöskydd och klimatförändringar.

2.1

Frihandelsavtalet mellan EU och Sydkorea trädde i kraft den 1 juli 2011. Det var det första av EU:s ”nya generationens” bilaterala frihandelsavtal som genomfördes. Utvärderingen av det är alltså en möjlighet att granska framstegen inte bara för detta frihandelsavtal, utan också för andra efterföljande avtal. Eftersom förhandlingsmandatet för frihandelsavtalet gavs före Lissabonfördraget kunde det emellertid inte omfatta investeringar.

2.2

Frihandelsavtalet har enligt kommissionen överlag gett positiva resultat för EU i handelshänseende. Kommissionens uppgifter visar att under de första fem åren av genomförandet av frihandelsavtalet ökade EU:s export av varor till Sydkorea med 59 %, från 28 miljarder euro 2010 (det sista året före den provisoriska tillämpningen) till 44,5 miljarder euro 2016. EU:s handelsunderskott gentemot Sydkorea på 11,6 miljarder euro 2010 har därigenom omvandlats till ett handelsöverskott för EU på 3,1 miljarder euro 2016. EU:s export av tjänster till Sydkorea ökade med 49 %, jämfört med 32 % för EU:s import från Sydkorea, under perioden 2010–2015. EU hade 2015 ett överskott i tjänstebalansen på 4,8 miljarder euro. Under samma period ökade EU:s ingående stock av direktinvesteringar med 59 % och EU:s utgående stock av direktinvesteringar (EU:s investeringar i Sydkorea) ökade med 33 % (3).

2.3

Kommissionen utvärderar för närvarande detta frihandelsavtal (4). Den har uppmanat EESK att bidra med sin egen bedömning av genomförandet av frihandelsavtalet och i synnerhet av kapitlet om handel och hållbar utveckling. Slutsatserna i detta yttrande har utarbetats med beaktande av bl.a. dokument och ståndpunkter från EU:s nationella rådgivande grupp och workshoppar i ämnet som hållits i Seoul och Bryssel (5).

3.1

Sydkoreas ekonomiska och sociala utveckling de senaste 50 åren anses vara en framgångssaga. Landets BNP ökade från 2,36 miljarder US-dollar 1961 till så mycket som 1 411,3 miljarder US-dollar 2014 (6). Under denna period lyckades Sydkorea bygga upp en formidabel teknisk och industriell bas som kan konkurrera med alla andra industrimakter i världen.

3.2

Trots dessa framsteg har en våg av sociala krav från medborgare och det organiserade civila samhället på en mer rättvis fördelning av de ekonomiska vinsterna mellan alla samhällsklasser spridit sig i det sydkoreanska samhället under de senaste fem åren. Berörda aktörer i EU och Sydkorea har uttryckt sin oro inte bara över arbetstagarnas rättigheter, utan även över bristen på en verklig medborgerlig och social dialog i landet. Massprotester i Seoul i slutet av 2016 och början av 2017 bekräftade detta förhållande.

3.3

Valet av president Moon Jae-in (7) betraktas som början på en ny era för de sydkoreanska arbetstagarna, jordbrukarna, konsumenterna och arbetsgivarna, och många organisationer i det civila samhället har välkomnat den nyvalde presidentens åtaganden om att konsolidera den sociala rättvisan, särskilt i fråga om arbetstagarnas rättigheter, anständiga löner och anställningstrygghet, samt hans avsikt att undersöka fall med fängslade fackföreningsledare (8).

4.1

I bestämmelserna i den nya generationens frihandelsavtal föreskrivs en rådgivningsmekanism för det civila samhället. I frihandelsavtalet mellan EU och Sydkorea utgörs den av två nationella rådgivande grupper, en i EU och en i Sydkorea, som övervakar genomförandet av avtalet och lämnar rekommendationer till parterna (9).

4.2

Utöver den nationella rådgivande grupp som inrättats av respektive part föreskrivs det i frihandelsavtalet mellan EU och Sydkorea också att man en gång per år ska anordna ett forum för det civila samhället (10), där de båda nationella rådgivande grupperna träffas för att arbeta tillsammans under ett gemensamt möte och har möjlighet att utarbeta yttranden och rekommendationer.

4.3

Kommittén välkomnar varmt att detta skapar ett mervärde jämfört med andra frihandelsavtal. Dessa gemensamma möten föreskrivs uttryckligen i avtalet, och vi beklagar att detta ännu inte blivit vedertagen praxis.

4.4

Frihandelsavtalet mellan EU och Sydkorea, som man enades om 2010, var det första EU-frihandelsavtal som omfattade ett särskilt kapitel om handel och hållbar utveckling och även en övervakningsmekanism för det civila samhället. Detta var en direkt följd av kommissionens meddelande ”Ett konkurrenskraftigt Europa i världen” (11), som offentliggjordes i oktober 2006. Där står det att ”eftersom vi arbetar för att skapa social rättvisa och sammanhållning på hemmaplan, bör vi också sträva efter att förmedla våra värderingar – inbegripet sociala och ekologiska standarder och kulturell mångfald – i kontakterna med andra länder” (12).

4.5

I sitt yttrande om detta meddelande efterlyste kommittén uttryckligen ett kapitel om handel och hållbar utveckling i alla efterföljande frihandelsavtal samt en aktiv övervakande roll för det civila samhället (13).

4.6

Med avtalet mellan EU och Sydkorea som utgångspunkt har EU ingått sju handelsavtal med ett framträdande kapitel om handel och hållbar utveckling, och många fler, som ännu inte ratificerats, är på gång, bl.a. de med Kanada, Vietnam, Singapore och Japan. Kommittén har sedan dess efterlyst kapitel om handel och hållbar utveckling även i fristående investeringsavtal (14). Kommittén anser att inrättandet av dessa mekanismer är ett bra exempel på EU-värderingar som omsätts i praktiken, även om tiden nu är mogen för en allmän översyn (15) på grundval av hittillsvarande erfarenheter.

4.7

Ofta har dessa övervakningsmekanismer erbjudit den första direkta kontakten med EU för det lokala civila samhället, vilket ofta gett dem ett inflytande som man tidigare inte kunnat föreställa sig. I de flesta fall, även när det gäller Sydkorea, finns det emellertid stora sociala och kulturella skillnader, vilket gör att det krävs tid och möda för att parterna ska kunna anpassa sig och mötas och skapa och utveckla ömsesidigt förtroende och tillit. Det kan därför ta lång tid innan dessa mekanismer blir helt etablerade och effektiva, och i många fall kommer särskilda kapacitetsuppbyggnadsåtgärder att krävas.

4.8

Kommittén välkomnar att den själv har haft en viktig roll att spela och har varit djupt delaktig i inrättandet av dessa mekanismer både på medlemsstatsnivå och genom sitt sekretariat. Den har en central roll att spela i denna aspekt av EU:s internationella förbindelser.

4.9

Vid diskussionerna i EU:s nationella rådgivande grupp i slutet av dess första mandatperiod 2015 konstaterade man att mekanismen tillhandahöll en ytterligare kanal för dialog och samarbete med civilsamhällespartner om frågor som rör handelsförbindelser och hållbar utveckling. Den gav också underlag till dialogen mellan kommissionen och företrädarna för partnerlandets regering, dock utan att utesluta eller begränsa utbytena genom andra befintliga kanaler. Mekanismens förmåga att uppnå konkreta resultat på fältet har emellertid ännu inte verifierats.

4.10

EESK vill återigen understryka att det krävdes tid och möda för att mekanismen skulle fungera fullt ut. Det inledande arbetet inriktades på att inrätta de nationella rådgivande grupperna och forumet för det civila samhället och omfattade institutionell uppbyggnad och kapacitetsuppbyggnad. Först därefter kunde medlemmarna i båda sidors nationella rådgivande grupper röra sig i riktning mot en gemensam förståelse av mekanismens mandat, civilsamhällesorganisationernas representativitet, medlemskapet i de nationella rådgivande grupperna, förbindelserna med det mellanstatliga organet (dvs. deltagandet av de nationella rådgivande gruppernas ordförande i mötet i kommittén för handel och hållbar utveckling) samt de frågor som skulle diskuteras osv.

4.11

Dialogen utvecklades gradvis till att omfatta en rad frågor, och nya aspekter togs med, t.ex. deltagande av en ILO-företrädare vid diskussionerna om arbetsnormer. Gemensamma projekt om frågor av gemensamt intresse infördes (t.ex. det kommissionsledda projektet om klimatförändringar och utsläppshandelssystemet med Sydkorea och ett annat projekt om ILO-konvention nr 111) och sidoevenemang, t.ex. workshoppar, anordnades för att utbyta information och gemensam praxis med möjlighet att inkludera företrädare för andra relevanta organisationer och institutioner utöver de nationella rådgivande grupperna och det civila samhället. På begäran av den sydkoreanska sidan anordnades i februari 2017 en workshop som omfattade nationella handlingsplaner för företagens sociala ansvar, företag och mänskliga rättigheter samt de nationella kontaktpunkter som inrättats i enlighet med OECD:s riktlinjer för multinationella företag.

4.12

EU:s nationella rådgivande grupp samarbetar och för dialog med Europaparlamentet och med andra EU-institutioner, särskilt kommissionen och Europeiska utrikestjänsten, som regelbundet uppdaterar EU:s nationella rådgivande grupp om genomförandet av kapitlet om handel och hållbar utveckling i frihandelsavtalet mellan EU och Sydkorea.

4.13

Förbindelserna med EU:s delegation i Seoul upprätthölls, och det var viktigt att delegationen skulle ha den kapacitet och sakkunskap som krävs för att följa frågor som rör handel och hållbar utveckling. EESK rekommenderar därför starkt att man inrättar en särskild tjänst vid delegationen för att behandla frågor som rör handel och hållbar utveckling.

4.14

När det gäller genomförandet anser EESK att man fortfarande måste se till att rekommendationerna från mekanismen för det civila samhället tas på allvar och följs upp av respektive part. Likaså måste man skyndsamt diskutera och nå samförstånd om vilka omständigheter som kan leda till att förfarandet för samråd på myndighetsnivå enligt artikel 13.14.1 i frihandelsavtalet mellan EU och Sydkorea utnyttjas (16).

4.15

Enligt villkoren i avtalet ska de nationella rådgivande grupperna bestå av oberoende representativa organisationer i en balanserad sammansättning av berörda parter som företräder samtliga tre dimensioner av hållbar utveckling.

4.16

Medlemmarna på EU-sidan bör omfatta paraplyorganisationer på EU-nivå samt organisationer som har ett särskilt intresse eller erfarenhet inom handel, investeringar eller samarbete mellan EU och det berörda tredjelandet eller som har partnerorganisationer, filialer eller lokalkontor i det partnerlandet. Man bör också bättre utnyttja den sakkunskap och information som finns tillgänglig genom de deltagande EU-organisationerna eller deras medlemsorganisationer.

4.17

Kommittén rekommenderar starkt att respektive nationell rådgivande grupp ska kunna diskutera frågor som är relevanta för det civila samhället eller hållbar utveckling (dvs. ekonomisk utveckling, social utveckling eller miljöskydd, eller sanitära och fytosanitära krav, eller frågor som rör små och medelstora företag), inklusive betydande konsekvenser som uppstår till följd av genomförandeåtgärder.

4.18

Mot bakgrund av det ökande antal EU-handelsavtal som träder i kraft och den därav följande ökningen av antalet övervakningsmekanismer för det civila samhället vill kommittén uppmana kommissionen att skyndsamt se till att de nödvändiga medlen ställs till förfogande så att dessa mekanismer kan fungera effektivt. När det gäller specifikt frihandelsavtalet mellan EU och Sydkorea bör detta omfatta medel till berättigade aktiviteter, bland annat analytiskt arbete eller workshoppar i samband med gemensamma årliga möten med Sydkoreas nationella rådgivande grupp.

4.19

Kommittén anser också att den etablerade praxisen att anordna forumet för det civila samhället i anslutning till årsmötet i kommittén för handel och hållbar utveckling måste bli ett permanent inslag som godtas av alla parter. Detta bör omfatta deltagandet av ordförandena för de båda nationella rådgivande grupperna i mötena i EU:s och Sydkoreas kommitté för handel och hållbar utveckling.

4.20

Kommittén välkomnar GD Handels starka stöd till kravet från EU:s nationella rådgivande grupp på en balanserad sammansättning i Sydkoreas nationella rådgivande grupp, i enlighet med bestämmelserna i avtalet. Det gjorde att Sydkoreas nationella rådgivande grupp ändrade sin sammansättning 2014 för att avspegla en bättre balans mellan de tre undergrupperna, även om svårigheter kvarstår beträffande otillräcklig sakkunskap om affärsverksamhet och näringslivsrepresentation i Sydkoreas nationella rådgivande grupp.

4.21

Kommittén anser också att man måste ägna större uppmärksamhet åt effektiv kommunikation av den nationella rådgivande gruppens verksamhet, inte bara med andra organisationer i det civila samhället utan också med andra EU-institutioner (särskilt Europaparlamentet), inte minst för att främja intresset för arbetet i EU:s nationella rådgivande grupp och ett bredare framtida deltagande av andra organisationer.

5.1

En undersökning om företagens förtroende som Europeiska handelskammaren i Korea genomförde 2016 visar att de europeiska företagen anser att Sydkorea är och kommer att förbli en viktig marknad. Näringslivet förväntar sig att översynerna av regler och bestämmelser kommer att leda till större operativ frihet och minskad komplexitet vid affärsverksamhet i Sydkorea. Godtycklig tillämpning av bestämmelser och den oförutsägbara lagstiftningsmiljön anses tillhöra de största problem som försvårar korrekt affärsverksamhet i Sydkorea (17).

5.2

Europeiska näringslivsorganisationer (18) anser att utnyttjandet av förmånstullar kan förbättras genom att man ökar företagens (särskilt de små och medelstora företagens) medvetenhet om de möjligheter som detta frihandelsavtal erbjuder, samt genom

5.3

EU:s små och medelstora företag (i synnerhet de som inte ingår i de globala värdekedjorna) efterlyser en omprövning av handelsstatistiken eftersom de befintliga dataseten inte ger en tydlig bild av indirekt export och inte kan bidra till att kartlägga nya affärsmöjligheter och bedöma handelns utveckling inom olika sektorer. De föreslår att man ska övergå från bruttohandelsstatistik till handel med förädlingsvärde.

5.4

Skyddet av immateriella rättigheter och kampen mot varumärkesförfalskning är också en viktig fråga för EU och Sydkorea, främst inom de kreativa och kulturella sektorerna: film, mode, videospel, smarta textilier, musik osv. Därför är det viktigt att ägna större uppmärksamhet åt efterlevnaden av frihandelsavtalet i frågor med anknytning till detta område. Vissa europeiska och internationella organisationer har rapporterat svårigheter i Sydkorea när det gäller det faktiska skyddet och utnyttjandet av immateriella rättigheter. I synnerhet har det rapporterats om underlåtenhet att skydda immateriella rättigheter för mode- och lyxföretag eller de fullständiga rättigheterna beträffande offentligt framförande för musikproducenter, utövande konstnärer och upphovsmän (19).

5.5

Unescos protokoll från 2005 har införlivats i detta frihandelsavtal och bör ge tillräckliga garantier för att man ska kunna utnyttja den kulturella mångfalden genom att faktiskt skydda upphovsrätten och uppmuntra balanserad handel med produkter och tjänster från de kulturella och kreativa sektorerna i EU och Sydkorea. Vissa europeiska företag anser att det är nödvändigt att förbättra samarbetet och dialogen på detta område för att undvika protektionistiska åtgärder som införs ensidigt, mot bakgrund av den allt starkare globala konkurrensen för främjande av eget innehåll (i synnerhet i medier och på film).

5.6

Europeiska jordbruksprodukter och bearbetade livsmedel har gott rykte hos sydkoreanska konsumenter, och därför har EU en betydande jordbruks- och livsmedelsexport till den sydkoreanska marknaden. Kommissionen har gjort vissa insatser för att främja produkter från EU i Sydkorea, men mycket mer skulle kunna göras för att maximera dessa privilegierade handelsförbindelsers potential.

5.7

EU:s jordbruks- och livsmedelsexport till Sydkorea har ökat mycket snabbt under de senaste åren och uppgick till 2,6 miljarder euro 2016. Sydkorea hamnar på trettonde plats bland EU:s viktigaste handelspartner för jordbruks- och livsmedelsprodukter (20). Genom frihandelsavtalet mellan EU och Sydkorea avskaffades tullarna på nästan alla jordbruksprodukter från EU. För vissa produkter infördes tullkvoter. Ömsesidigt erkännande av vissa geografiska beteckningar är också viktigt för att främja jordbruks- och livsmedelsexporten mellan EU och Sydkorea.

5.8

På grund av de problem som har uppstått för EU:s jordbrukssektor till följd av Rysslands förbud och de begränsningar som Kina infört för sydkoreansk export som sanktioner mot införandet av THAAD-försvarssystemen behöver både EU och Sydkorea tillträde till nya marknader, och i detta sammanhang har frihandelsavtalet mellan EU och Sydkorea redan visat sig vara till nytta för båda parter.

6.1

I kapitlet om handel och hållbar utveckling upprepar parterna sina åtaganden i förhållande till ILO-konventionerna, och det inrättas en övervaknings- och rådgivningsmekanism för det civila samhället, som ska övervaka genomförandet av frihandelsavtalet och lägga fram rekommendationer. EU:s medlemsstater har ratificerat samtliga åtta grundläggande ILO-konventioner och Sydkorea har ratificerat fyra. Globalt sett är de länder som inte har ratificerat dessa ILO-konventioner i minoritet (21).

6.2

Det finns flera ekonomiska frizoner (22) och frihandelszoner (23) i Sydkorea. Dessa zoner erbjuder olika incitament, bl.a. vissa undantag från den nationella arbets- och miljölagstiftningen. Till exempel är företag med mer än 300 anställda undantagna från skyldigheten att se till att personer med funktionsnedsättning utgör minst 2 % av arbetskraften eller att erbjuda betald semester (s.k. veckovila).

6.3

EESK anser att dessa undantag till både art och syfte står i strid med artikel 13.7 i frihandelsavtalet mellan EU och Sydkorea: ”En part får inte försvaga eller sänka det miljö- eller arbetarskydd som föreskrivs i dess lagar för att främja handel eller investeringar genom att åsidosätta eller på annat sätt göra undantag från, eller erbjuda sig att åsidosätta eller göra undantag från, landets lagar, andra författningar eller normer på ett sätt som påverkar handeln eller investeringarna mellan parterna.”

6.4

EU:s nationella rådgivande grupp och forumet för det civila samhället har mellan 2012 och 2017 tagit upp dessa frågor många gånger och har vid upprepade tillfällen uppmanat till att påskynda ratificeringen av de grundläggande ILO-konventionerna. På initiativ av EU:s nationella rådgivande grupp avsåg forumet för det civila samhället mellan EU och Sydkorea att övervaka genomförandet av artikel 13.4.3, där det fastställs att ”parterna kommer att fortsätta sina ansträngningar” för att ratificera de grundläggande och uppdaterade ILO-konventionerna. Kommissionen har tagit upp denna fråga med regeringen i Sydkorea.

6.5

I juni 2015 svarade den sydkoreanska regeringen att vissa av bestämmelserna i de icke-ratificerade grundläggande konventionerna inte är förenliga med gällande inhemsk lagstiftning och situationen i landet, vilket gör det svårt att skapa villkor för ratificering i Sydkorea. Den sydkoreanska regeringen säger fortsättningsvis att det inte är lätt att på kort tid förbättra inhemska lagar och system eftersom dessa (i synnerhet arbetsrätten) bör återspegla landets unika sociala och ekonomiska förhållanden och baseras på trepartsöverenskommelser. Detta överensstämmer inte med bestämmelserna i artikel 13.4.3 och kapitlet om handel och hållbar utveckling i allmänhet.

6.6

Den 15 september 2015 utfärdade forumet för det civila samhället ett uttalande där det uttryckte sin besvikelse över bristen på framsteg och konkreta åtgärder särskilt i fråga om ratificeringen och genomförandet i praktiken av ILO:s grundläggande konventioner och uppmanade parterna till nya insatser i den riktningen.

6.7

Kommittén uppmanar kommissionen att inleda formella samråd med den sydkoreanska regeringen såsom begärts av EU:s nationella rådgivande grupp i dess skrivelser till kommissionsledamoten med ansvar för handel (De Gucht i januari 2014 och Malmström i december 2016) och av Europaparlamentet i dess resolution av den 18 maj 2017 (24). Samråden skulle inledas med fokus på Sydkoreas underlåtenhet att ratificera ILO:s konventioner och på frågor om Sydkoreas överträdelse av de arbetsrättsliga bestämmelser som föreskrivs i frihandelsavtalets kapitel om handel och hållbar utveckling.

6.8

I framtiden är det viktigt att man stärker samarbetet mellan Sydkoreas regering och arbetsmarknadens parter, t.ex. genom fler tematiska projekt som kommissionen, EESK och ILO finansierar och genomför tillsammans. Företrädare för arbetsmarknadens parter och andra organisationer i det civila samhället i Sydkorea och EU som deltar i de båda nationella rådgivande grupperna måste involveras direkt i genomförandet av dessa projekt.

7.1

I detta frihandelsavtal bekräftas EU-medlemsstaternas åtaganden vad gäller de multilaterala miljöavtal som de är parter i, såsom FN:s ramkonvention om klimatförändringar och Parisavtalet, konventionen om biologisk mångfald och Cites-konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter.

7.2

Sedan 2015 har Sydkorea haft sitt eget nationella utsläppshandelssystem (KETS). Det är det första programmet av den här typen i Ostasien. KETS omfattar ca 525 av landets största utsläppskällor, som står för ca 68 % av landets växthusgasutsläpp. KETS täcker direkta utsläpp av sex växthusgaser som omfattas av Kyotoprotokollet samt indirekta utsläpp från elförbrukning. Sydkorea har för avsikt att senast 2030 sänka sina växthusgasutsläpp till 37 % under den nivå som skulle råda om inga åtgärder vidtas (planerat nationellt fastställt bidrag inlämnat till UNFCCC). Detta motsvarar en minskning på 22 % jämfört med 2012 års utsläppsnivåer (25). Den 8 juli 2016 inledde EU ett samarbetsprojekt med Sydkorea värt 3,5 miljoner euro för att stödja genomförandet av KETS. Projektet kommer att pågå fram till januari 2019 och finansieras inom ramen för EU:s partnerskapsinstrument med bidrag in natura från den sydkoreanska regeringen. Det kommer att ledas gemensamt av EU och det sydkoreanska strategi- och finansministeriet (26).

7.3

En tidigare president, Lee Myung Baek, inledde ett regeringsinitiativ om grön tillväxt. Den 27–28 oktober 2015 ägde det 19:e forumet om miljöinnovation rum i Seoul som ett led i EU:s och Sydkoreas samarbete i miljöfrågor. De europeiska forumen om miljöinnovation har sedan 2006 sammanfört specialister inom vetenskap och teknik, politik och finans med företrädare för icke-statliga organisationer, den akademiska världen och näringslivet. Vid forumet undersöktes nya affärsmöjligheter inom miljöinnovation, och information delades om den senaste utvecklingen inom den cirkulära ekonomin, med särskild inriktning på innovativa material och produkter (27).

7.4

Inom ramen för de samrådsmekanismer som inrättats genom frihandelsavtalet mellan EU och Sydkorea har företrädare för det civila samhället i EU och Sydkorea uttryckt intresse för att fokusera på frågor som rör genomförandet av målen för hållbar utveckling och Parisavtalet. Kommittén är övertygad om att både de nationella rådgivande grupperna och forumet för det civila samhället är effektiva och representativa verktyg som kan bistå EU-institutionerna i deras insatser för att stärka det internationella samarbetet i fråga om hållbar utveckling, miljöskydd och klimatförändringar.